4. -LAHOLMS TIDNING "Onsdagen den 16 juli 1969". . Onsdagen den = 16 juli 1969 LT = 4 i'Turismens Det i höga "utländska diskontot har fått skulden för ett onormalt starkt utflöde från vår valutare- serv under den senaste tiden, vil- ket föranlett riksbanken att höja den svenska räntenivån till den högsta sedan 1931, Men det finns även andra bidragande. orsa= ker till de påfrestningar vår va- - lutareserv utsätts för. Bil- och oljeimporten brukar räknas dit. ; Våra utlsadsresor är. en annan bov i valutadramat. ' I år kommer nämligen svenska utlandsresnärer att satsa över två miliarder svenska kronor som tu- ' rister på Mallorca, Kanarieöarna, i. Italien," Tyskland, Österrike, England, Frankrike, Öststaterna och givetvis på ännu.längre bort ' belägna turistorter. Det .betyder ' en våldsarh stegringstakt i kost- naderna för våra utlandsresor un- der senare år, 1963 gav vi ut knappt en miljard på dessa, I fjol låg vi strax under två mil- jarder och i år klättrar vi ledigt »« över, .tvåmiljardsbarriären, Det blir 'omkring 200 miljoner kr i ökningstakt årligen och det skall säljas en hel del svenska varor för att-täcka den utströmningen från valutareserven. :" , Men vi får naturligtvis in en del pengar också på gästande tu-'" rister, Tyvärr är detta. alldeles för "otillräckligt för att hålla god balans ; mellan . utgifter 'och in-. komster på detta område, Om vi miljardflöde Vad bör då göras för att upp-' nå bättre balans på detta områ- de? . Skatt på 'turistutgifter har som bekant diskuterats, men vår överskattmästare Gunnar Sträng har inte sagt något härom. Där- om vet vi alltså ingenting. Och ingen utlandsturistande" svensk skulle heller bli glad om finans- ministern, en dag fann sig nödd I och tvungen att hejda utlandsre= - sorna med skattebromsen, Den bästa metoden är "givetvis att sälja Sverige i ökad utsträck- ning. Vi har mycket att bjuda på . "som väl tål en jämförelse med" andra turistländers attraktioner. . Det är inte bara fjällvärlden som ? är värd besök från kontinenten, - « Västkusten har sina behag, lik-.: som ostkusten och inlandet. Ty- . värr utgör vädret ett handikapp - för. vår sommarturistnäring, Det svenska klimatet är inte, lika varmt och stabilt som många 'and- ' ra länders, Det är även en starkt bidragande orsak till att svenskar- "na söker sig andra semestermål än i hemlandet, liksom troligen till att många sydlänningar be-: traktar vår ”gröna vinter” med > » en viss misstro. : Ett annat handikapp är ”prisni vån i, Sverige. Hotellrumspriser- | na är I vissa. fall avskräckande” , för" utlänningar, liksom /restau-. ' rangpriserna, Detta beror åtmin- stone till en del ; på vår egen höga I d: dard med åtskil- : tar. år 1963 som kt även för inkomsterna av. utländs- ka turister 't Sverige,. så täckte dessa. bara ungefär hälften av . utgifterna, eller 452 miljoner kro-' nor, Visserligen har de stigit åt- skilligt sedan des, men inte alls I : samma hastiga takt som vår egen utlandsturism, I fjol fick vi näm- ligen in 629 miljoner, vilket inte - » utgör, fullt 'en tredjedel av :det': : Vår egen turism tappar ur-valu-" tareserven, Ökningstakten 1 tu= ristinkomsterna är alltså åtskilligt svagare 'än bi ut=, M ifterna v : Ae : ligt högre arbetslöner än de fles- - ta andra europeiska länder. Ar-|: betslönerna slår igenom på” prak- . "tiskt taget alla områden. Och för att. sluta där "vi började" —'ett|- högt diskorto verkar. också för-| dyrande och utgör alltså inte nå- got turistbefrämjande element, INS « Blunda för att våra svenska tu- . : ristresor till: utlandet. bidrar till - påfrestningarna '. på valutareserv] kan vi inte, men därför behöver! ' . man "inte - missunna- på: "sol; och: : "värme undernärda :svenskär' "att" njuta dessa förmåner” dä: i fiöns. RÄNTEHÖJ Räntehöjni geni . -köm : ; Inte”. 0 väntat men" ” En präntehöjnire : far: alltid, även: om: den är tempot g- varsga, verkningan.' Särskilt; för I bostadsbyggandet. blir. följderna" allvarliga. Bostadslårien! ken -bin- dak' uppför! åratal. frahlåt med. " lägre bostadsbyggande "och ”hög- re hyror sony, följd.; a Insbustfiip.: vesteringarna Påverkas , också negativt, ". erigés: del k inl minstonéL:de 'regioner.där äver: hettningssymtom, : "uppträtt; genom; Andustriförbundets” maning till sina mfäleminär alt r taktta återhållsamhöt med invös teringarna, "har "näringslivet; sat att:man: verklige la .tillbåka" utvecklinge hå Något som regeringen tacksamt” borde] na noterat, = Ni "har vå nått app? tin en upp: se "déholnit utländskt företag, det ameri . kanska .. Sombuskjon. ."Enginee- nd alv dis: ailönatio- baka: rdelarna | ”Sverfges” gränsét” öppna. för ut- ländskt-” kapital, företagsamhet ch. tekniskt. 'kunnamde, å and- t ra: sidan: - belänkligheterna > mot äxa nde räntenivå.. som :vi inte haft. se j.y dan 1931., Regeringen borde" in: vän Ör htehöjninger beslutades ha. gjort lite kraftfullare. an- strängningar: för 'att. förmå de västliga industriländerna att mö- tas I djupgående" överläggning- ar 'om ,vad man skall göra för att stöppa karusellen. ligen höja: räntan :är. ett bote- medel';.som. ; möjligen ' ger till- fälliga. Jindringar.. Men, det kan den inhemska "ekono- man "könstateray att j "ten sirelativt snar ätergång t. -lägre-ränta: bör få en temporärt dämpande ”ef- fekt "på "Investeringarna" och | därmbå : på den' allmänna eko- " nomiska Väktiviteten,'': skriver . Hand'efstidningen: tfp).” Anrtiorlunda -blir . situationen om” man > räknar med att > det höga - ränteläget skall bli bestå: errde .under längre tjild- Och det- ta i all synnerhet om man inom! näringslivet. räknar med en :in- flatorisk "utveckling av ekono- min. Då kan vi få uppleva det- samma” som . USA där :inwveste- den ekonomiska aktivitetén trots” skyhöga ' rän- tor vägrar: att sakta "av, et Förklaringen är till stor del den, att. man räknar medi att räntor .och "amorteririgan vid jen fortgående -inflation sker i allt sämre "pengar " vilket gör, att den .reella kostnaden för upp- lånat kapital blir' oförändrad el- ler kanske rent 'av lägre. En underfsökning . "som "nyligen gjorts: visar. också att den reella kostnaden. för. .upplånade mede! varit förbluffande UDDGONB Meter HO " Med bolaget Uddcomb har staten '”Personifierad av eko-l, nominitilster' 'Krister. Wickman - tagit” öt4 steg som företaga- re, okonventionellare" än inågot av de tidigare, konstaterar” D a- gens Nyheter (fp): Dét nya ligger I att: man den här gången har gått i kompan- Att ide-]: Investerinigsban- " bäns ”, oumbärlighet.”. ningsområdet” sär också” genom statens ”engagemang.' i ”Asea- "Atom ”méra häraligg ande: än: i ' exempel is Kabi. Helt' uteshitet är det vär inte, att. statens möj- ligheter” att hålla > ”ettiväkande öga ” på” den "politiskt ;» känsliga kärnkräftsektorn också, , spelat |: sin roll i. sammanhanget. Däne | "mot kair det Knappast vara 'an- " nät är löst prat; att bolaget in | te” kunnat. Skapas utan ; statligt engagemang; : 119: 105)” a Som: ung: Iokalpredikant utanför" kapellet voch väntade - . på att någon: skulle komma: fick jag syn på ett : ljus: som” « Svängde fram och "tillbaka "borta på? vä- gen: När” ljuset kom närmare såg jag att. det, var, en gammal- dags. lykta söm. bars: utav. vakt- mästaren. i: kapellet. .- - När han :: kom: närmare blev psalmens, ord" så levande för mig: IJag såg hur Guds ord skulle le- da :osg i: det, dag:k igar. livet. Från lyktan / upplystes marken cirkel "så "att' mannen Kunde 'se vägen ' han gick, 'Den- gav, inte tillräckligt. ljus 'eå: att han kun- de se hela .väge framför sig-men precis”. lagom” ör ett” Steg” i far läser och ”begrundar. en uten, del jonskap inte bara med svenskt näringsliv, representerat av Ud- varje dag aa ger det: Hus, för var- je Steg. om <Tillverk-|] Bibelorget ger. oss mest om 'vi|' Det mäste göras något åt ned- skräpningen i den utskärgård som utgör ett livligt frekventerat mål för semesterseglare, men som är ett orimligt objekt för en sys tematisk. ” renhållningabevakning från kommunernas sida. Utplacering av effektiva sop- bränningstunnor skulle kunna bi- -Jdra till möjligheten att på ett praktiskt och enkelt sätt bli av med skrymmande brännbart av- falt som många gänger får ligga kvar och skräpa i naturen, Uttalandet görs av styrande I Adventures -Club, förening för värn av vära skärgårdar, repre- semterade av nye Skansenchefen Nils Erik : Baehrendtz, direktör Curt Högberg, Rederi-Svea, För- säkringsdirektör Åke "Molin, Ve- getebblagen och ”kvar i.sängen” Eric Sandström för att nu nämna några. . REKOGNOSERINGAR UN- "DER SOMMAREN KART- LÄGGER BEHOVET. Sopbränningstunnor minskar I föreningen, att vår aktion sker i samråd med Naturvårdsverket, länsstyrelser. och kommuner, och vär förhoppning är att redan un- der sommaren på prov få statio- nera ut ett antal sopbrännings tunor på livligt besökta men av- lägsna . och natursköna utskär- gårdsområden. Ännu föreligger dock - inte klartecken från myn- digheternas sida och det kan tän- kas ått den av-oss planerade ak- tionen bör ske + en något annor- tunda form, . Under alla förhållanden räknar vi med att under sommaren kun- na göra en kartläggning av de områden — främst i Stockholms skärgård — som tänkas vara aktuella i samman- hanget, "SÄNK INTE SKRÄP INTE ENS På DJUPT VATTEN. Vi ser självfallet” mycket posi- "Ttive på initiativet: från Adventu- res Cluba sida, säger byrådirek- .— Vi är. angelägna, säger Nils Erik -Baehrendtz, vice ordförande brendta och. Försäkringsdin ekt "dock, anser. man » på -Naturvård: tör Tord Cewe på Naturvårdsver- ket," Men . även om . nedskräpningen tillämpas är det därför viktigt att skulle kunna' idén . med bränntunnorna kan utgöra en av- scvärd hjälp att bli av med det mesta hushällsavfallet från skär. gårdsbesökare, återstår dock. det som inte är brännbart — -ölbur- kar, konservburkar, tomglas m m, Vad sker med detta? . Naturvär g och k örel- ser från länsstyrelserna tillåter inte att man sänker avfall — inte ens på djupt vatten, Dess- utom finns en viss risk förbun- den med det framlagda förstaget, Sprayftaskor t. ex. kan om de ut- sätts för eld förorsaka explosion, Om systemet med bränntunnor man i skyltform ger klara anvis- ningar om vad som är lämpligt att bränna, H Nu Helst såge vi från Naturvårds- verkets sida avfallssäckar i träd- korgar: som” ett ålternativ eller komplement till föreslagna sop- bränningstunnor. Säkert är dock att vi på”ett eller annat sätt. skali kunna tillgodogöra oss Adventu- res Clubs trevliga erbjudande tin glädje för” alla sanna a skärgårds- vänner; - av. sopbränningstuntor öm vöre om. man -kunde, '! TE vv Vår. sl äck för” huggorm bett kan nog. knappast anses” fosad' och ”realistik. ” Visst up står smärtsamma ' "och "besvärliga giftverk och und d - om," men sällsynt, dödsfall eller' dödshotande tillstånd, Dessa se- nare" torde 'dels -bero på indivi- i dens känslighet för giftet, alltså + ett allergiskt inslag i bilden, all-; ” deles som förhållandet kan vara med 'bi- eller 'getingstick,' som också i i sällsynta fall faktiskt kan för den överkänslige medföra en allvarlig fara, Dels beror det på den lade : giftl trationen » i:huggormens giftkörtel, Här har. -. man allmänt. ansett 'att den heta - sommardagens uttorkning ibland har medfört koncentration av gift . i denna giftreservoar, :: i Men i största allmänhet. | måste -nan. betrakta ett hoggormsbett som relativt ofarligt, även 'om ' risker- na är större för personer med då- +» ligt allmäntillstånd. I en svensk un- "dersökning beräknade man dödlig- heten" i huggormsbett : till .ca 03 promille. Denna siffra grundade sig då på ca 1300 kända fall av hugg- : ormsbett : under : femårsperioden 1946—50. Men säkerligen förekom ett vida' större antal okända hugg- ormsbett 'vid sidan av dessa ”re- > gistrerade”. sö ox. - - Under min tid som | radfodoktor anmodade jag vid. ett - tillfälle, . då huggormsbettets behandling be- " rTördes,' att ormbitna 'människor i lyssnarkretsen skulle skriva till mig för att én liten smula redogöra för ” sitt fall. Det visade sig då att mån- ga lantbrukare hade. blivit hugg- :' ormsbitna utan att man fäst nå- "got. större avseende därvid, eller - vidtagit någon mer omfattande me- dicinsk behandling. Jag fick t o m "det intrycket att- stadsbons för- skräckelse för huggormen ingalun- Nn HÅLL HALLAND RENT [UT rr kombinera dessa tunnor med: so: "| Hi u ggormsbett vält för sr Ann, elädes. av lantbrukaren. Öm H som vanligt. torde den senares upp- ie fattning” vara mera. adekvat och ' : oe trycksaker som; enligt riksskatte- balanserad, då det gäller företeel- ser i natur och bland djur. sa + Cortisonet: har helt utträngt se- : rumbehandling. Många läkare ha- de ' då redan . ;'länge. : varit .skep- ; tiska mot ormserum, som av vissa betraktades ' som. snarare riskabelt : och opålitligt; Tom beträffande de 'svåra' tropiska ormgifterna -har ' den” adekvata - cortisonbehandlin- : gen börjat : skjuta undan ormse- : rumingreppen. I varje hushåll bor- - de därför finnas cortinsontabletter i sommarens husapotek. Självfallet : är- varje läkare utrustad med det- ta preparat, även för injektion; - : ” Behandlingen” av. ett huggorms- "bett bör i övrigt vara individuellt avpassad' och" tidiga allmänsymtom talar för att giftet kommit. in a blodkärlen. Förutom tillförsel av cortison, t ex i form av hydrocor- : tison, bör kroppsansträngning und- vikas och den bitna kroppsdelen hållas i stillhet." Avsnörning, upp- skärande av bitstället och utsug- ning; avrådes från på det allra be- stämdaste, Uppstår påtagliga all | mänsymtom i form av kräkningar, svindel, medvetslöshet, dålig cirku- lation, kräkningar o s Vv, behöver patienten sjukhusvård, Slutligen bör man inte glömma : bort, -att ett huggormsbett är ett sår som kräver samma behandling som övriga infekterade sår, nämli- gen antibiotika och kanske också möjligen -. -stelkrampsförebyggande åtgärder. Faran för tetanus (stel- kramp) torde emellertid vara rin- ga att döma av skandinavisk lit- teratur, Naturligtvis är det också av be- tydelse, att omgivningen kring den ormbitne uppträder lugnt och inte ökar den eventuella skräck och pa= nik, som alltjämt vilar över huggs ormbettets situation. Alltså, summa summarum: Ett bett av en huggorm är i allmänhet ofarligt och behandlas numera med cortison och stillaläge. Vid mera häftiga symtom — sjukhusvård, Undvik de traditionella dramatiska gamla behandlingsmetoderna med uppskärande av giftstället; försök, till utsugning eller Svsnörnång. av en biten lem. : avseende på den serverade, "maten. "] knappast säljas utan att matsed- bolaget. -Jatt matsedlarna och 'vinlistorna "] ende och är altså inte skattefria. te" anses | Märta "till nämndens fölkning av begreppet kat hänseende sett. retags - taxering - till - allmän. varu- skatt, fastslås det av kammarrätten... : Ett hotell” -hade i sin” : deklära- tion år 1965 . yrkat avdrag med ca 6000 kr; avseende mat ediar material, är skattefri via estaurangfö- i ett utslag och vinlistor. godkände också taxer ingsintendenten ingrep - och hävdade att trycksakerna. får an ses ha samband med 'affärstrans- Taxeringsn ämrnden avdraget men aktionerna i rörelsen . och inte ,i > Prövningsnämnden biföll också intendentens yrkande att: matsed- larna och vinlistorna” skulle. be skattas restaurangbolagets invändning att säväl matsedlar trots” som -vinlistor utgör 'sädana varu- deklarationer som har avseende på varan som sådan. Varorna kan lar och vinlistor företes,' hävdade " Prövningsnämriden fastslog” bla inte kan anseg hänförliga till särskild trycksak som: medföljer varan, utar i stället till sådana som ' har "samband med affärs transaktioner i rörelsen, 'Sådana Trycksaker betraktas enligt" riks- skattenämndens. anvisningar inte som material i varuskattehärnse- a. "han dömdes till livstids straffarbete 7 nar hos Guajiriindjäner, ' Får två > Marta, sla . Hemri Charriére, alias Papillon, har skrivit sina memoarer, a som ock. så är en ; enklagelse. mot ett r med atraffs - metoder, = 303 år på. flykt och i fängelse Ett fängelse som "på den tiden är beryktat' för sina underjordiska ensamceller.. Dit förs' Papillon som Uraffarbete på livstid? Livet som y MV "straffårige tänker jag inte föra 5 längre än' högst två år, sade Pa- rillon, 'alias Henri Charriåre, ” när dem till hälften vid varje ebb, Krabbor och stora råttor håller då ett domligt sällskap åt fångarna... sec ova för ett mord som han inte begått, "Nyligen, kom hn ut med en skildring av sitt liv .i fångenskap "och: på. flykt som under namnet ”Papillon” blivit en av Frankrikes mest ' sålda” och lästa böcker på |” länge? "— Har" man till yrke att öppna > andras kassaskåp har man inte valt FÄNGELSE UNDER HAVSYTAN — Släpps du "inte ut inom tra månader riskerar du att bli tokig eller dö, varnar någon av de and= ra fångarna. Ingen 1ål mer än åtta särskilt: ;respektalielt:-yrke.” månader,” Sen . står, man inte.på et. har rätt salt , försvara '$ ig benen; längre. och. faller. "på' knä, dömdes till straff” j ; misslyckas" så kopia att: hola kamratgänget håm= når på 'styaffkolonin' Pr Tle'du' Salut igen till ensaråcell, Få örud att tala ens med vakterna, Förbud, att Byga I En vav fångarna” blir mördad. : Kniv. i Iryggen.- Alla fån- Fan kläs. av. nakna” 'och' unde; "Jag har förlorat” det här spe« let men jag". Känner mig inte' förlo« 3. | råd själv; konstaterar: Papillon, och med: vilja" od larar han da två å "Ehter. ivåå år är. han på Ile Royale. A— ”tillsaharhart me ändra, De léver:i en slags S gen frihet bak« i | öra "galler Li de får'spela kort, tjäs + | na" pengär. på hantyerk' och, bytes« "I handel, Betraktad som en av de far« ligaste -har Papillon én slags makt« ställning. även gentémot fängelse« direktören.” Han, har” rätt att'fiska : "Toch samlar” pengar till en ny flykt. rn. ära | Han” köper en flotte av en annan' HJÄLP FRAN DE SPETÄLSKA: fånge, 'sätter ihop den i'en -nygrävd : De upptäcker en, spefälskekolo- grav och hade nog lyckats fly om nidär. de får uppleva vänskap och han- -inte.- avslöjats ' i.. sista stund, » medmänsklighet som aldrig förr. Del Han -mördar den som förrått ho= spetälska överöser dem med pre-|nom. Resultat:.en ny dom, åtta års - senter.: De tar det som en egen ensamcell, : ',' .: , angelägenhet att' fångarna skall få I hela straffarbetets historia 1 bli fria, En trygg hävsbåt med all Frankrike har bara e n man lyc- lämplig utrustning tillåter den slut- kats överleva sex" år av den be= ; handlingen... 4. vå . Ng "de befinner sig i Sydamerikas" ju = é hamnar. de på :Trinidad där de tas TLL DJ AVULS ÖN AG emot :med vänlighet. Men lagarna : och rättvisan, vill annat än de snäl- Arton” månader. efter att han rrats in kominér 'en ny. 'förord« la 2 br det ad CS al hare frem, ning: fångarna; får lämna sin: cell dagar bär EE Sv ER "Jen: timma om dagen, för att bada, Under-en av dessa utegångstimmar hoppar Papillon i kavet för att räd« da en liten flicka som fallit i vatt« nåt —”just på -ett' ställe där det finns: gott om hajar” Hon är dotter till. en av, vakterna, Papillon - blir benådad "och sli per. resten av det hårda straffet, 7, ; "Han överförs till Djävulsön, ” .— Aldrig har någon flytt från ' Djävulsön, heter: det där. Men det var före Papillons tid. Han sitter en' gång på en bänk och betraktar havet, "Han" ser att bränningarna slås sönder mot en klippa och se dan kastas de ut utan att återvän« da mot ön. Planen är klar: en flot« te görs med några säckar kokos. nötter. Tillsammans .med en kams« rät ger de sig ut på havet. Stekta an. Änkan bestämde att han skul- av solen kommer: de fråm till fris + brännas och att men skulle skic- heten, Kamraten dör i innan han rår , ka askan till henne, Hon hällde land, a i askan 'i ett timglas, ställde det I vive 2 Hibertét Nu har Pa= ovanför den öppna spisen, slog siglnillon en restaurang i Venezuela ner i en bekväm fåtölj och sa och hans bok .har blivit största — Nu di, ditt odugliga kräk, ska bestsellern på länge” du minsann få jobba! ” VA) HUSTRUR +: Colombien nästa, Först fängelse i Rio de Hacka Papillon flyr. Ham” hustrur. Lever i ett slags paradis långt - ifrån: civilisationen. -Hans halmhydda ä är den hårnn'han minns sedan under många 'år. Men" han > lockas 'ut ur. lugnet — längtar. till . folk som har samma bakgrund som han själv. Han” lämnar lugnet och ” lyckan;In i fängelse 4 igen -— Santa fr Jobb a "De hade. värit gifta 140 år och/ hon hade fått försörja dem, Så dog I sina besvär hos kammarrät- ter har bolaget! yrkat att taxe- ringshämndens 'beskattningsåtgär- der måtte fastställas, men rätten har. avslagit. besvären . med. hän- visning till de skäl som pröv- ningsnämnden anfört, straff för sin flykt Havet fyller ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.