" LAHOLMS TIDNING Tisdagen den 22 juli.-1969 ' Kris för Nixons” Iedarskap Det brukar sägas, "att det inte ' finns någon. väsentlig skillnad sa som slutade 1 ett fullständigt. fiasko samt Nixons svävande och mellan:'de " båda stora politiska ; oklara utal de» hem- : partierna i USA, republikaner : tagning av amerikanska trupper: och demokrater. Så är. dock' ; från Vietnam, .. . Bore fallet, det ' republikanska par- tiet är konservativt och det de=; mokratiska partiet är liberalt, : t Men inom det republikanska par> tiet finns en liberal och progres- i giv flygel och inom det demokra= : tiska partiet en konservativ grupp. Detta gör det möjligt för grupper inom de' båda partierna att bilda ' tillfälliga allianser vid behandling ' av viktigare politiska frågor i folkrepresentationen, kongressen, . " Särskilt de konservativa .demo=- kraterna, vilka i huvudsak kom- ' mer från staterna i söder, har haft stor benägenhet att samarbeta med det republikanska partiet för att förhindra eller. fördröja sociala reformer. Dessa båda grupper har . också funnit varandra i kampen : mot utvidgade medborgerliga rät | tigheter för negrerna. N "> Även om ett parti har majori- i . tet i kongressen kan det andra : partiet ibland vinna seger för sina . förslag genom att samverka med . den oavhängiga flygeln inom ma- : joritetspartiet, 'De båda partierna balanserar varandra på grund av förekomsten av grupper med av- vikande åsikter inom båda, Hä igenom tvingas presidenten att fö- ra en politik, som skulle: kunna redelvägens politik, . Är presidénten republikan lägger han givetvis sina förslag så långt åt höger som han kan .och är han demokrat försöker han ge dem: en så vänsterbetonad inriktning som möjligt. USA:s konstitution före- skriver ' sträng -maktfördelning mellan presidenten och kongres- sen, parlamentariskt styre enligt västeuropeisk modell förekom mer inte 'i. USA, Presidenten är både statschef och regeringschef och hans ministrar är ansvariga endast inför honom och inte inför » kongressen, : «: . Formellt ' kan inte presidenten? sägga "fram propositioner, 1 kon- J t 8 gresseny,. han sänder över dem till -S denna voch: sedan blir: det 'vedeér- börande utskott inom såväl. seria- ten. som. representanthuset som. grundlagsenligt väcker. förslagen, - Utskotten. Kar helt fria händer. att behandla förslagen som de; själv finner lämpligt. Om presidenten skall "kunna få:sina intentioner godkänt. Vv kongressen” måste han : därför ” personligen + genom |- sina miristrar -eller medarbetare. inom sin, personliga, stab 1.Vita handling” och genom" påtrycknin=- "gar ' på inflytelserika. kongressle- » damöter. säkra” framgång tentionerna, : «. ten inte "skall glida över till kon-' gressen fordras ' att" presidénten utövar ett ständigt påpassligt och effektivt ledarskap. När han i, het med t ex Eisenhower: Dn jer. sig med att utfärda order ”till'sina” medarbetare blir ingenting' gjort, " iet malt Id En så pass durkdriven. politi ker som Richard 'Nixon borde in- te, tycker. man, hamna i samma passivitetens fallgropar - som" Ei- senhower " gjorde ' Det har han förstås inte gjort heller — ännu åtminstone — men faktum är att hans politiska” Jedärskap ' genom går en kris för härvarande, Nixon har svängt mellan 'obeslutsamhet och ei tendéns att: fatta alltför snabba och inte tillräckligt ge- nomtänktå " beslut, .. Ibland har det också förefallit som om han inte visste vad som försiggick va- re sig inom kongressen eller in- om hans regering och hans egen stab 1 Vita Huset. Sådant 'inger "inte förtroende varken hos 'me- ningsfränder eller hos motståns dare, Nixon här "under den se- naste tiden gjort sig skyldig till vissa relativt 'allvarligä "politiska missgrepp.. Förutom ”oskicklig handläggning av en utnämnings- fråga — det 'gällde en post som biträdande "minister — må näm-, nas beslutet att sända Nelson Roc- kefeller till Latinamerika, en 're- |ETT ORD PÅ VÄGEN En stipsten användes för att slipa knivar, saxar och ' andra redskap, Ordet användes som ti- tel på en spännande biografi av Margret Fuller: Geniernas slip. sten: Mason Wade berättar om sin 'gåva -'att ”frammäna "andra människors begävning: Hon kun- de knepet vatt lockax< fram det bästa 'hog människan.” I en åv sina "uppsatser skriver hon: ”När jag älskar Y människorna” riktigt mycket så "kanske ” Jag kan , få dem att älska, också”, Na Värt bibelställe talar just om XY servativ, medan kongressens ma ror på är väl omöjligt att? avgöra från vår svenska horisont men en : tänkbar förklaring är, att Nixon, i valt medarbetare, som är dugliga fackexperter men som står, .mer eller mindre främmande - för - "det. . politiska spelet i den ame; ikanska kongressen, SKENLÖS NINGT. er "iasbåter tvldgås. "Inte minstigäl :som ihr-. det Inne me Oka "förbättringar, Il - Hans. "dighet, : Nixon är republikan och kon: '':: joritet är demokratisk och' libe-” ral;” För 'att söka . skapa, balans . mellan. de konservativa och libe=. rala krafterna i USA:s politik tog. ,. Nixon in såväl konservativt som - - liberalt orienterade . män i sin : regering. genom deras inbördes diskussio- ner skulle det bli möjligt att. ut- forma en politik, som tillgodosåg :: båda > de politiska huvudriktnin i garna. I. teorien lät” detta. ju mycket plausibelt, ty kompromis- ser är ju ' ofrånkomliga även - amerikansk "politik, "men Tiprako Uträkningen var satt - iken tycks denna balansakt bli > vår att genomföra. Vad detta be- 5; + konsvitionsyaor" och, övergått från” "starkare till svagare drye- ken "kän utan, terna” genom ha lyckats bättre” ä vad! hr Or: bestut' anse sig jelhföver upolysalnge: lands Folkblad "kommentar "till 'den senaste 'sta- tistiken "för trafikolycksfall:" När halva: befolkningen” för ett ' par veckor sedan åkte i väg På: seméster;.ssä . fick den inte så "värst mycket: mer Tratikupp- lysning än. den brukar ,få. före en vanlig : 'veckohelg. Fartgrän- serna. ändrades' inte. Ifjol gjor- de ' dåvarande ' kommunikations- ministern: Svante. Lundkvist ett dramatiskt inhopp i sista stund och åstadkom ' en sådan ändring, men hu har han som: bekant övergätt till annan verksamhet, efterträdare, Bengt. .Nor- "ling har. ännu ,inte hunnit bli Mr varm i kläderna att han kan ta" ett. nappatag med” den väldi- ge Lars Skiökt, Möjligen är:det - därför "som svenska fölket i år fiok "körar lika fort på vägar terfirare som på nästan öde "vägar. Så som förhållandena, nu har utvecklat sig var tisdagens”. tra- fikmöte, "emellertid em Födvän ”Seiestertrafiken” har; resulte- rat i.en katastrof. Ett 60- tal per- soner här hittills” blivjti dödade och mänga: fler har” blivit mer eller mindre svårt skadade. . I en sådan situation : är! det helt , enkelt: nödvändigt. att de, när- - mast ansvariga för trafiken 'kom- mer. samman och, resonera om vad som kan, göras. < "Risken ' är, ju: att 'Såmésterpe- rioden. -fortsätter och: slutar lika detta. Vårt goda kristnä inflytan- de stimulerar andra att ilja" le: va ett kristet liv, Herren Jesus manar oss att a vara på varandra i kärlek, Värt inflytande på andra människor betyder så mycket antingen. vi ” själva märker det eller ej, Ge: att leva” påverkar : vi anidra "till det bättre. eller"till"det. sämre, Vi behöver + + verkligen leva: för. var- andra, hysa” omtanke: och: hand- la så imot” ”värandra” att vi "kan vara” till Vverklig” Hjö "Svart 25-årsminne: in av åå mest” dramatiska hän- delserna under andra ”världs- köget var attentatet mot Hitler den 20 juli 1944 för” 25 år sedan. Om det gått som beräknat — och dik- tatorns 'chanser 'att klara .sig var verkligen inte stora — hade kri- get troligen slutat tio månader ti- digare; ock ryssarna hade inte stått i Berlin," järnridån hade gått be- tydligt längre österut och japaner- na hade, kanske, förskonats från atombombuns inferno. : 7 "Nu överlevde Hitler, mirakulöst, och ytteriigare miljoner människor måste lida och. dö innan nazismen var krossad; : Någon organiserad ' motstårnidsrö- relse att räkna med existerade ald- rig 1: Tyskland; däremot fanns ti- digt bland officerarna” ett ganska utbrett missnöje. med Hitlers 'sätt att: föra” kriget, Redan” 1938 plane- rade en "officersgrupp & en revolt för att stoppa ockupationen ' av Öster- rike och senare Tjeckoslovakien; "Det var inte av moraliska: skäl officerarna opponerade sig mot Hit- Jers planer, utan av militära: de an- såg - "inte armén" stark nog att. gå krig! så tidigt; Nä dan gick glänsande, försturamades kritiken och "var tyst så länge de tyska vapnen hade framgång. åren iberi to FLERA ATTENTAT PLANERADE Bara en handfull män häde mo- det 'att fortsätta konspirera." Deras Jedare' var den radikale överste von 'Stauffenberg, som :trots sitt: handi- cap, han hade: förlorat högra han- den, två fingrar på den vänstra. och var död förstod officerarna att spe- let var förlorat. hitlertrogua' officerare; som tidiga- re arresterats 1 Bendlerstrasse, ta sig ut ur sitt fängelse och avväp- na de sammansvurna, räkningen med sina kolleger. En av dem som omedelbart arkebusera- des på gården — i strålkastarljus från en ' pansarbil — ' var ledaren von Stauftenberg. Efter någon tim- me dök emellertid . Himmler upp hade att berätta än att döda dem genast. tårvliga verson med sin sjuka :' vi- sion och sitt. hat, sin” politiska in- tuition, sin :totala skrupellöshet och sin trollm:kt över det tyska folket — klarade "sig alltså; vilket: visar hur, grym slumpen kan vara. Ner- dammad, med" sönderslitna kläder, blödånde, med "förstörda trumhin- nor — men annars oskadd — stapp- lade';han ut ur "den "rykande 'ba- racken;"De-flesta” andra som "satt runt bordet hade . dödats eller ska- dats: svår Misslyckat attentat mot Hitler utlöste våldsorgier i i Tyskland Tom "Samma kväll lyckades en grupp sak 1. VON STAUFFENBERC so ARKEBUSERAS De hitlertrogna gjorde snabbt upp het vet ter och” förbjöd alla vidare avrättnin- tionsläger. gar.' Han var mera' intresserad av att få.veta. vad de tillfångnatagna FOLKDOMSTOLARNA "Klappjakten hade börjat. i Hitler — denna Iskefulla och !p är jag mer än någonsin övertygad | också föra vår gemensamma .stora | samma ' ord upprepade Hitler i ett radiotal den 21 juli, som slutade: ”Denna gång kommer vi att göra upp så som vi nationalsocialister är vana”, I ' 5 Det var sannerligen inget tomt K&N hot. terrorvåg utan tidigare motsvarig- upptar 4.920 namn. Tiotusentals, he- la familjer, sändes til koncentra- - Nazisterna Ppassadé nu på att gö- ra' upp med alla som misstänktes ogilla: Tegimen, . alltså också enbart att det är mitt öde att. nu | | till ett lyckligt stut”..: Ungefär Hämr.den blev fasansfull, En svepte över Tyskland, Ingen hur många som avrättades ef- den 20 juli" En officiell "lista tstånd. e, Avrättnin- rai = garna höll! på till krigets sista dag. Och folkdomstolarna hade att gö- som. bevarats från tredje riket hör månader. Till det mest kusliga totdr och samma kväll kunde Hitler av- njuta ävrättningar arna "på film i riks- kansliet. - Det'kanske' mest prominenta off- Tet för terrorn efter den 20 juli var den” :egendariske fältmarskal- Hitler visar italienske diktatorn Mussolini lyckade attentatet ägt rum tidigare samma dag." i baracken där. det miss= Ny tvn ge repr tvangs nu den; H HÄMNDEN - "Hitler var underligt enl Redan 7 samma "eftermiddag mötte han, till : - synes. heit återställd, ; Mussolini på och d trerade sedan synen på ena ögat, tagit på sig upp= 'giften att mörda Hitler,,;,' - : Efter >neterlaget 'vid. - "Stalingrad dntensifierades:. gruppens. aktivitet, och "den xjorde faktiskt flera. för. fölrerns: flyö- a sDea;, exsloderade" emellertid "attentate' göras före ”dé”allie "väntade invasion:1i Frankrike: ;: + Den: 6 juli 1944 skedde den s ia landstigningen. i Normandie. N hade "man" verkligen: inte: rå. "förlora ner? tid, fficersgruppen"'. beslöt att. slå till: vid första bästa fenberg "ill en konferens med Hit< ler. i:'dennes. personliga högkvar- - ter, "den. så kallade Walfsschanze i Ostpreusse 2 BOMBEN EXPLODERAK - Nu var dagen mycket. varm. och : "mot pråxis hölls' konferensen inte i den underjordiska burkern utan "en träbarack kallad Gästerbaracke;: En. annan "orsak till” bytet. var att, konferensen ' flyttats fram till klöc- kan 12.30 på grund av ett väntat: "besök" av "den italienske. diktatorn Benito Mussolini Denna tillfälliga : omdisponsring räddade Hitlers liv. Konferensen ' hade redan - börjat . när von Stauffenberg anlände med. flyg från Berlin och promenerade in' i baracken med sin dokumentport- -följ, där en :tidsinställd bomb tic- kade bland handlingarna; Tjugofy- "ra män; satt runt: ett" tungt trä- bord ”och'. studerade”: kartor. von » Stauffenberg satte . väskan under bördet bara en 'meter från Hitler, Därefter avlägsnade han sig under förevändning att han "hade telefon. > Ett 'stycke från 'baracken hörde han -en - kraftig explosion, som blåste: ut väggar och tak och satte eld på sämmanstörtande träspillror. Klockan var 1250. von Stauffen- : berg var. frertygad .o som? att Hitler hade dödats, se . [ "MISSLYCKANDET l I den allmänna” "förvirringen lye- kades han komma med. flyget till- - baka till Berlin, där en grupp sam-' mansvurna 'samlats. på general Ol- brichts expedition i generalstabs- : byggnaden i Bendlerstrasse.: Enligt . "planerna: skulle - man: nu, prokla= mera . undantagstillstånd, .. varefter ' sarmén skulle överta makten över iden statliga administrationen, -5S, > polisen och partiet, NM juntan lyckades varken” besätta ar-, méns förbindelsecentrum eller ta -berlinradion, som planerat; När det så visade, sig-att Hitle inte alls: själv under: den .'söndersprängda . baracken" för diktatorskollegan:: | Då "däremot ' raps och rybs- utsät- «> Men allt gick på tok. Eficers= - teatraliska " yttranden bär: :: ”Efter min ”mi- ulösa räddning från döden i dag na! maren Roland Freislers förhör med några äv. officeratna — om man yrålande invektiv med det ordet, i'Den första stora processen hölls omedelbar dödsdom | för fältmar- skalk von . Witzleben - generalerna | : Höppner, Rase och Stieff samt fyra andra officerare, « i De ' avrättades . med : medeltida grymhet den 8 augusti. Domen löd på långsam, hängning, vilket inne- strängar. Medan de sprattlade i si- na - av. kan :karaktärisera hans fram- 7 angusti :och slutade medlkostna slag. ken Erwin R nära kontakt med de sammansvur- |' na Hån fick nu välja mellan själv- mörd'.och tolkdomstolen,' Hen val- de. det förstnämnda "och begrovs|: under”.stor pompa på stadens he- :. Evenemangets cyniska kliriax var nog när: fältmarskalk von 'Rund- stedt — som var Hitllers personli- la Han hade haft. | pojkar sc ban dog offietellt av hjärt de fick. LAN GSAM HÄNGNING - att. de :sakta.,ströps i, plano- snaror ' surrade en filmkamera Överskatta Ante” din simförmåga. Tänk på att avpassa simturen tilll vad” du + verkligen orkar' med, I: Träna upp din simförmåga så små. ningom,. särskilt förmågan a att dyka och livrädda, söt | a ”Hans hjär ta tillhörde ledaren' sik på begravning alt läsa upp meningent. .- Björn Nihlén ; ”Rappt Olle sitter och petar 1 svendten, vill inte äta den, , , "| : Mamma: — Det "finns tusentals Ne iom - skulle våra glada om spenat : varenda dag helaj året om, Olle: — Namnge trel: nin&sförmåga; hög, 'rapse rybsen,; i Deivis:; beror; den också . på. att” "rybsen blir mera sty; "moderligt :behandlad > än rap: sen” Kan: iman vinte-”så: raps, sä kan-« man: sår rybs, resonerar mänga jordbrukare; Då” "rybsen:- anges: som härdig, "har. man änledning ': tro," att den "skall, övervintra väl. Enligt statistiken "är. så ej fallet; I. Malmöhus; län. har under - en tioårsperiod 10 : procent av - rap: sen : men -ej: mindre, än 30 :pro- cent av rybsen, körts upp. Läng- te norrut är skillnaderna mindre, I . Östergötlands ; Jän Juppgår , upp: harvningern: ; till 19 procent ; för rapsen mot 30 procent för rybsen. :'Höstrybsen, anses som. den här- digaste växten,. men i själva -ver- ket klarar höstrapsen fler minus- grader än -höstrybsen, innan den dödas av kölden. I praktiken är dock "förhållandet " annorlunda. Höstrybsplantorna : drar - sig på hösten "ned .i marken och kom- mer; på så sätt att bli väl skyd- dade för vinterkölden. Däremot befinner sig" ihöstrapsens skott- spets" ovanför: markytan — -: sär- skilt är så fallet då rapsen blivit förvuxen -— och skadas då lätt. tes för kvävningsskador på grund av. för tät och 'vattenmätad jord, klarar öd rybsen” sämre än rap: sen,- RN . - Det är. "uppenbart. att. oryös främst bör: odlas, där man har problem : med rena köldskador. Men "å-andra' sidan. bör. man ej tänka "på rybsodling ' på 'jordar med : dikningsproblem, Vattenska- dor. förstön lätt -rybsodlingarna. Givetvis är ej heller rapsodling : raps - later sås sent. Rybsef ' växer i | också "av betydelse för -efterföl: | , | jande » gröda, : Rybsen: är nämli-|]' ilt rybsens del innebär detta Durd 'I valutor. ” ha otsikt;- att. lyckas sr. rädd" -sin? oljeväxtodling, måste "man så dt rätt stid. Detta innebär, ätt plårtörna” mäste” 3, Särskilt i: $en' vanligtv rapsen. j raps sådd ; så: tidigt; att "plantorna äremot "tål rybs bättre äö vid låg tempera: sakernå'tilkiatt. rybsen; ger. "läg allför."sen. såldd... rs ken na "Valet. mellan "raps" och. rybs 'ö gen: skördemogen ” tidigt och. är 1 | därför: en ' lämplig förfrukt «till : sgsrisken för rybs är ej lika "stor "som för raps, och ' höst: tröskas-' där: man nu strängläg- ger. rapsen, —. i :"Oberoende” "av artvälet mäste älja lämpliga | sorter, För söderut! 'och Rapido II, Rapido III och sylvi norrut. För 'höstråpsen år de mest. odlingsvärda sorterna Argus, Hektor, Norde, Panter och Victor. ..Norde och" Panter, bör väljas "norrut. Vid sen sådd: kan ga, medan Norde Passar för, ut: dies sådd. 0 0 ora | J.N. Skatteavdrag måste styrkas En wutlandschaufför från Skåne hade i sin deklaration yrkat av- drag för ökade levnadskostnader med högre belopp än de trakta- menten han fått av” sin arbets- givare. Kammarrätten har vägrat gå' med på hans yrkande som han inte kunnat styrka med veri-|: fikationer. Yrkandet gällde avdrag med ytterligare 8.000 kr. Chauffören har till stöd för yr- kandet anfört att han rest genom elva länder med olika språk och Det" har därför varit ock: rybå, "ger högst. sköra H rybsen kan därför i regeh skörde- Matador och Panter 'koniima 'ifräs |. -skörd och -utvintrar:;lätt, är alltså ” " mindre > automatiskt överlämnas till detta sen hand om 369 hundar som kom- " mit på avvägar. 335 av dessa häm- -rad' att låta en del snälla hundar "Ensam ock; övergiven... Husse 'o -och lämnat lilla: mej åt mitt öde. tt äga hund blir allt mer: po] pulärt” i Sverige. Man hittar " hundägare" i alla "åldrar — från 7 till 70: som-det brukar heta.— och man: hittar . ägare i alla -sanihälls- pensionärer "och ..8eg stövlar, ch matte har stuckit på semester : Den enda lilla tröst jag har är hug= .. om såväl vi som sköter kal som polisen "många gånger är nära nog 100-procenligt säkra på att' den el= ler den" hunden medvetet släppts utan tillsyn, ”Låt-gå-systemet” breder ut sig för varje år, speciellt i tid och av den anlednin= dlade till ståndskl sen, socialgrupp 1, Raserna varierar förstås; men kärleken till den fyr- bente kamraten är densamma oav- sett det gäller: hund av blandras .. eller något extra fint; som kanske kostat tusentals kronor. Men det: finns tyvärr också hund- igare som sviker sina djur och det onstaterar man just i dessa se- mestertider, i synnerhet då i stor- städerna, Hos landets största hund- stall — Stockholms stads hundstall vid Fiskartörpet — har man plats för 70 hundar, men det stoppar in- te i semestertid och man är tvin- dela burar för att få plats med alla; Stockholms-stallet kallas ock- så för polisstallet eftersom alla - hundar" som polisen. tar hand om - stall. Under 1968 tog Stockholmspoli- tades så småningom av matte eller husse medan 31 såldes och 3 vän- tar alltjämt på att bli avhämtade av den det vederbör. De senaste årens polisstatistik, i de stora stä- derna visar siffror som bekläm- mande "nog tyder på att många hundägare helt enkelt struntar i sin fyrbente vän när det är dags att betala skatten eller när famil- Ben skall åka på semester. Fru Do- tis Skjöldebrand : vid Stockholms stads hundstall säger: | — Det är beklämmande att sån't här skall få förekomma, men det . går ju aldrig att bevisa att någon gen är det överfullt hos oss nu också. Många av dé hundar polisen kommer till. oss med är det verk=, ligen synd om — de är oftast i då= lig kondition, slitna, ovårdade i pälsen -o s v. Ja, hundstallen — det finns bara. 5 i Sverige —'har onekligen en uppgift att fylla. Det är ju inte bara polishvr.dar som tas om hand, Storstallet i Stockholm hade exem pelvis under 1968 inte mindre än 817 inackorderinrar för längre eller : kortare tid och det går. att hysa in sin vovve lill överkomligt pris. 6—8 kronor pr dygn kostar det, Då ras« tas hunden tre gånger om dagen, får mat två gånger och tillsyn av veterinär om så. erfordras, Stads= veterinärerna gör nämligen några besök per vecka för att kontrollera de hundar som står i karantän och står givetvis till stjänst även an= nars om så påkallas, . Moan kan kalla hundstallen för pensionat etier. daghem om man så vill Det finns ”förvärvsarbetande familjer med hund” eller hundar, som inackoréerar sina djur enbart över dagarna; det finns också fa= , miljer som - har : sin hund inac=+ korderad på heltid måndag—tors=" dag för att sedan själva stäta om - - sin skyddsling: - fredag—söndag, Hundarna vänjer. sig vid den till: varon och trivs i'allmänhet lika bra på bägge håll, > | v "Det - bästa - hos ; människan Fr hunden” har det sagts, ett påstås ende som i många fall kommer lämnat sin hund 'vind för våg även sanningen snubblande nära! . Jörgen Uller omöjligt för honom att styrka de ökade kostnaderna, ' - > INTE SÄKER . Mamma till den elaka pojken tog med honom till sin psykiater och sade: ”Jag är inte säker på att han känner sig osäker, men något gott: alternativ på dessa ala: andra gör dett” pösoeeersteäereerr Sänd Din gåva - | till Frälsningsarméns soctala - älpverksamhet «---- br Box 5090, 102 42 Stockholm b: POSTGI I 2 TGIRO 900-480 EEE (089 brN LD MR AR AN NA 000 SER AR PER AEA hjä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.