Tisdagen den 22 juli- 1969 " LAHOLMS: TIDNING " Frankrike' än : ett”. tättbefolkat land, -genomikorsat av ett. finmas- kigt nät med. bilvägar, större och mindre, Man skulle kanske inte tro, att detta är. ett. land även för, 'fobvandrare.- Men . visst är det 3å, försäkrar de" som prövat på. fsämmanslutning som; heter 'Sen- tierg vilket på svenska ungefär skulle motsvara Denna sammanslutning ägnar sig FN rösa leder och staka ut Det finns i Frankrike. en de" Grande Randonnée — ”Fotvandrareförbundet'. i Heilbronn nära "En , låssmed Närnberg förvärvade från ett klos- ter en iomt samt kyrka för att uppföra ett bostadshus åt sig. Men . hen fick inte tillständ att riva 1-yr- kan bara ändra taket, Och det gjorde han på så sätt att han bygg-' de ett komplett korsvirkeshus ovanpå kyrkan. På så sätt efter- levde han bokstavligen myndighe- tens föreskrift utan att gå miste om sitt hus, Kyrkseppet blev lagerlo-, NY- GAMMAL FERIEVARIANT lämpliga router för: dem; som: ön- skar förflytta sig utam hjälp av vare. sig bil, tåg, båt eller ens cyket Lika ensliga som lederna över svenska fjällhedar blir förstås inte dessa leder, men. man har i alla fall lagt ut färdsträckor, där man. «kan. vandra i dagar . utan att korsa en enda ' större bilväg. "1650 mil: vandringsleder är utsta-l] , kade och de löper 4 alla tikt |: ningar." De. genomkorsar . regio ner voch. trakter," som '' är :" helt okända” "också för”, mångåriga Frankriketurister, ' De . fördelar sig påtio huvudteder på / mellan 15 och : 85 mil, fena = Den" som” VIN” bygga upp 'sin kondition: och andas den friska luften” på” franaka i då näst gden sarmimankoster, na iders "de "Grande : (Adress, Touring Clul 05: Avenue” "de, Ja .0 Paris 16e ger ut guideböcker som handiar” om den trakt mani några francs. Där. finns. uppgif ter om. lämpliga etapper —; yvan- ligen. ca' 5 timmars promenad. — ” övernattningsstätlen, campingplat- nn : sen, ”emå värdshus och "annat Bom "Jen vandringsman. kan” hä nytta -J av. att veta, i För nybörjare som ' ännu "inte fått : den rätta ”svikten” i' knäna, - rekommenderar . man. vissa sär skilda cirkelteder, där man kan ” parkera, bilen, varidra i tré—Fyra I timmar. och körmma tillbaka. till | pankeringsplatsen igen, Fler och fler cådana leder skapas, speclentt inom” Paris- -regionen. ” i: $ NYMALAT de i parken. och skulle just sätta varnar: — Pass ”på damen. Bänlken är nymålad.:. - ah Men damen sätter sig, lyfter handen som en :sur.: till: örat och frågar; SN - så — Hur? l onnns . -— Grönt, sa mannen och gick kal, . vidare, vilt » Jägna sig ät och de kostar: bara |. . Den gamla damen : promenera- j sig på em bänk, då -en herre Doktorn svarar - ”Trött mamma 32 år”. Signaturen beskriver en paralyterande trött, het, en oro för cancer och en oro för ny graviditet. Till de praktiska omständigheterna hör daglig till syn av hem och barn som ännu är . mycket små och krävande. och ej ; för en' minut släpper 'sin- mor ur .. "sikte samt till sist att er make stu", derar på kvällarna. Mellan 'raderna kanske jag vågar gissa att inte hel- -Jer ekonomin är. så extra bra just. nu, utan hela familjen. måste vända”, på. slantarna. en period framöver. Ni är trött — och detta, delar ni . 'med ' de flesta, småt |Ha i ES De sex konslnärerna i Halm- stadsgruppen, Erik och Axel Ols, > ner, Sven Jonson och I MWaldeniar: Lorentzon, fick vid "lördagens vernissage av deras jubileumsut- ställning " på” Hallands! Museum mottaga "Halmstad Stads kultur-' stipendium. Stipendiet, 10.000 kr, . ges ordförande, Egon Kristoffers». son, som cn, hedersbevisning' och ett tack från stadens. sida, Walls . demar :-Lorentzon 'var :den som. tog emot stipendiet, "och med: - "delade att de" sex 'kommit över- ”ens om”att skänka" stipendiet söm ; em ”grundplåt” till - ett framtida 1 N i Habnstad.' ' -Det är slitsamt, och: irriterande att . inte få ha en minut rå dygnet för sig själv, aldrig kunna gå i en: bu= tik. för egen. del. etc. Rädslan för c ligraviditet och rädslan. för cancer kan också utlösa trötthet, Vad gäls ler ny graviditet hoppas jag ara ni använder pessar, nu näl använda P-piller: ' + Cancer ska ni inte oroa er för bl a har doktorn genom sina prover ' uteslutit den eventualiteten. «'' Ni har fått järnmedicin samt en dicin.' Den Stesolid,» kan av senare' - medicinen, st - "verka: tröttande' speciellt under de | första veckorna av behandlingen, tröttande på just det sätt signatu= ren beskriver. Om ni satt er ned : och ärligt försökte tänka igenom vad ni skulle önska, kanske det” skulle bli en önskan om att hå en . eftermiddag .i veckan alldeles för er själv, kanske t o m få resa bort några dagar med er man, med and= . ra ord få ändra på vardagen. I re= gel kan man göra detta genom 'vis= . sa praktiska arrangemang. Säkert "har ni en väninna som skulle kunna ta hand om era barn ibland och ni kanske i gengäld kan ta hand om ” hennes, En rad liknande arrangen > man går säkert att ordna och det är möjligt att ni då inte .behöver äta . lugnande medicin. | T :MHoppas snart få svår”,: Det är. troligt att ni' i samband med före= gående graviditet fick en dels E” strie gravidarum, d v 8 bristningar i huden; som står "kvar ' —. men bleknar, Vid en ny graviditet kan det bli en tendens. att de. framträ-. der tydligt igen och eventuellt kan nya” tillkomma, men det: behöver" ej vara fället. Slapp byst efter 'am- niig är' något'-som-:de: flesta: anga "kvinnor är öngsliga för, men i mån» "ga fall är, det i stället så” gare byst än tidigare; För :bibehål=' lande ' av "en /fast : byst: har; idock g ik; efter : förl stor : betydelse med bl, a fräning i istmuskulaturen; , « Iman med , maken och ätt, "hn Å SJ ubileumsutställningen Renades av Egon: Kristoffersson 5 gjort för sin i stad. under” de fångna ”"åren;' och "tackade" för" de” "många ' "förnämliga ” utställningar den 'bidra- git med. "Därefter talade en av de Te ku hed PT >? Fi wti Pc fy 33 ”aderton'i Svenska Akademien, Ar hur” LundKyist,” Hans: tal "Vår . en "personlig hyllning till" Halmstads< vw im '. bildade "gruppen ”De. fem unga”. 1929, .håde, : mycket gemensamt med. Halmstads- 'gruppen "utöver året då grupperna bildades. Jag var mycket engage: rad i: Halmstadsgruppen ;och dén surrealistiska konsten och jag ta- Jar som kamrat till eröppmedlera- "marna, + Athur Lundkvist gav. också” sin syn "på. -Halmstadsgruppens: måleri att kunna landsätta. sstranauter' påj månen; Men gör det livet lättare att leva. på jorden?' Skön, konst /där« emot är något "som gör "att tillvaron ter sig ljusare, Det kan behövas i i en. tid som- jag, ånser vara mörkare än den som Vär, då jag mest höll kontakten med, Halmstadsgruppen. Det ..var 1939, strax innan kriget, till"gruppen läste-hans hustru, Ma- "ox vä CR dertoh. is sk | lmstadg igri ip pen slturstipendjunr m SON Aluigt "Arthur Du » talade «En vid lördagens vernissage av Halmstad-gruppens jubileumsutställning tå slökd tredje hard Efter. Arthur Lundkvists. hyllning på Hallands museum, Hans tal formade sig till en personlig hyllning fåt gruppmedlemmarna. SYRE ria Wine, en dikt Måleri" som dikt, Åt Halmstadsgruppen”, - Vernissagen hade samlat en myc- ket-stor publik, och utställningslo= kalerna var fyllda till trängsel. . Kulturstipendiet utdelades ny för gången, Tidigare har Bern= Aronsson tillsammans " med , Collegium Musicum. fått det, och : förra året var det Olle Johansson och Elsa Grave, vr i i Tärarfaniljer| sto oxholm förr Anda d ot. För Järarfamiljer "där bäda mar ortsavdragen, d.x.8 om, makarna skall samtaxeras eller... Inte. OLE sådant mål: han nu prövats av pekande att. he st fre beskattninigsäret "inte" levt ” ' sam hade hemmavarande barn: Under 167 är, yrkade hustrun och fick ortsävdrag” sågom [skattskyldig med '4,500 "kr, På yr kande: av” taxeringsintendenten blev "det dock samtaxering. med hemresor: till "far gjörts: gällande att. mannens. vis- | telse på” annan: ort: Berott z på : gen öm ot karna arbetar men på skilda, or-1; 'ppstär.jofta; skattetv; ter, pm e "1 8er,' Tony" lOlofsson, ' Roger Gus- ; | tävsson; 'ödh' Bengt: Hafström. "| ta 'matiätiet "som någomdera laget): I GIF:arnavtinärktes mest Thomas Sd kedjemänren var Bengt: Hafström «sz | söndring« mellan --makanrna. mannen” vid sin taxering fått av-Ja Hi skult med: 6-0 "Ränneslöv gick .på mändags- kvällen" vidare «1: LT:s 'pojkoaup att på. hemmabana beseg- ra' sina” 'båster” Hishult med hela 0. Ränneslövsgrabbarna hade lär : grepp" på' spelet så re. Sultatet" FAP: VÄN anses som ”rätt-|- vi s UMälgöråre” För” Tremidalaget var I tur öch "ordning" "ve Gun- narsson, Mats Bengtsson, Ulf Se- -Detsvarval inte en:av deikbi gjort Men” dön klart: bäste bland |: gästerna vär Rolf Ivarsson. Bland Ragnarsson" försvaret och: bland den bästes - vv "UPoinare” vär: "Lelf Erikss som. Det finng alltså inte stöd för väderbicen. | terna, "uppehållsväder 'men tidvis mol- . Kattegatt: Frisk till styv syd= I "Ett högtryck har sitt centrum väster om Frankrike, medan ett | Jågtryck täcker, området kring Island, , 1, samband därmed rå- der över brittiska öarna, Nord- sjön och södra Skandinavien en tämligen vatm sydvästlig -Juft= ström. N ;En' serie regnområden rör sig åt nordost över norska havet och kan tidvis: beröra fjälltrak= , Utsikter: . Måttlig, vid kusten delvis frisk sydvästlig vind, Mest nigt. Vid kusten, lokal dimma under"::morgonen, ' Oförändrad temperatur eller något varmare, västlig bris ökande till delvis hård bris, Tämligen disigt, - För onsdagen: Sydvästlig vind, Uppehållsväder, Varmare,' ghaander ssäger kammar. sitt..beslät,. än att hust- 2 iran run. LÅ. .skattelagarnas mening" levt tillsammans , med. maken under beskaftpingsåret- "Hon. skall där- för beskattas som. gift. ”med, and- ra, skyldig” . högre ortsavdrag än .2.250 kr. maken sarpmanlevande skatt och... har... Änte rätt till g, bu Burrows steg ivrigt fram. Han ' kunde ju alltid fråga — man kun- de: inte säga emot chefen, men han :var ju å andra sidan långt. ifrån oemottaglig för sakskäl Alltså sade han: = : — Jag skulle föredra att syna Rienzi.i sömmarna. : Hutcheson gav honom en ny- fiken blick, med aningen av ett leende kring den sympatiskt fula munnen. > Han kände igen sig själv som. ung. -— = Bortkastad tid, min n gossel INNAN PRESSÄRNA N — STOPPAR "Rowan i tidningsuiljö—= oe Av JAMES EASTWOOR — Inte om vi kan bevisa hans skuld, invände Burrows, .' Hutcheson var äntligen nöjd med slipsknuten, —- Det är inte vår sak att be visa hans skuld, sade han sakt- modigt. Vi är inte detektiver, och vi jobbar inte i korstågsbran- schen. I bakgrunden väntade alltjämt Allen. Han putsade glasögonen, som blivit immiga av hans svet- tiga panna. — Ge mig en vecka, ' förslog Burrows. NN ” Hutcheson började dra på si sig kavajen. Hån” gjorde det med precisa, avvägda Törelser, . där andra skulle ha fumlat, och det gav honom tid att tänka över svaret. — Strunta i det, sade han. -I Staten New Yorks förhörskom- mitté ' kunde ingenting bevisa. Inte. heller undersökningen ' för fyra år sedan. Vi har haft litet cirkus, det är alltihop. Televisi- onen har haft en stor dag, alla tidningar har gått ut i stora upp- lagor, "och Rienzis advokater har tjänat en slant. a Han visste precis vad som rör- de sig inom unge Burrows. Be- svikelse över att 'se ett uppslag rinna ut i sanden. På den tiden han själv var reporter hade han känt detsamma -— massor av | gånger. Men om en reporter vil- le se slutet på historien, måste han skriva den själv, hämta fram den ur sin fantasi, en roman — det var-Den Stora Romanen, som alla journalister drömde om | att skriva när de var unga, men som mycket sällan kom -längre än till "andra kapitlet. Just :det, var. man tidningsman, häde man att berätta om dagens händelser, dag för dag. Det och ingenting annat. Och den ena dagen följde på den andra. Och det fanns all- tid något att berätta. Och det fanns inget slut på det, Och ingen riktig början eller. något "där- emellan heller, . för den delen. Yale — Aristoteles ”Poetik? — ”Principer för litterär kritik” — hans årgång var, låt öss se nu — 1925. Antagligen läste de fortfarande samma saker för tio år sen när unge Burrows var där. Utom att det i hans fall hade ta- git längre tid att skaka av sig lärdomarna. ? Naturligtvis, det hade ju 'varit ett krig. Burrows. hade tjänst- gjort som navigatör på en B29:a baserad i England. Det fanns folk som påstod att somliga ungdomar mognade fort i krig. Kanske gjor- | tillräckligt hett hade: han inte inte i annat.: Burrows var förtfa- rande collegegossen — och :Hut- cheson tyckte om honom för det. Han kunde skriva. En dag skulle han bli en fin tidningsledare — eller utrikéskorrespondent kanske, Om han inte gåv sig på" att skri- va romaner. co : — En" vecka, Tre där, hörde han Burrows säga. Jag. har ett spår. «cr "Plötsligt, och utan att Hutche- son kunde förstå varför, rasade motståndet inom honom. Det var inte så att han nappade på” en chans — han brydde sig ine ens om Burrows antydan att han-ha- de ett spår. Måhända förhöll det sig bara så när en pojke som Burrows : verkligen ville, något hjärta "att säga” ”nej”. "Därför sade han: — All right. Men. ta inga I rig. ker. Och Burrows försvann '— in. nan chefen skulle -hinna” ändra de do det i somlizt Och kanskelsi satte hastigt” på sig glasögonen. nästan irriterat: upp. - Men Hutcheson avbröt honom :— > Säg dem att jag är r på vig Han såg å åter på Allen. 2 Arvingarna — och advoka” s— Det stämmer: Frank — bar- net är, på väg ut, med badvattnet. Han kastade ett öga på klockan -— tio minuter försent till kupo- len. 3: oo Allen tog. upp "det Shopknyckla de AP-meddelandet från skrivbor- det. och slätade ut papperet. Han stirrade på det, fortfarande” miss- troget. :: sr men vi är den bästa officinen i stan — i hela landet kanske, lyckades han slutligen få 4 Varför gången vände sig Hutcheson - om . och såg honom rakt in i ögonen. Deras blickar möttes.) ” — Pengar. utbrast han bittert, | Det brukar vara anledningen till att saker och ting säljs. Han vän- de sig om och gav order i lokal- terna — är uppe i kupolen just nu, sade han, och väntar på att få bortförklarat sitt brott. Med hjälp av fraser, formler och fal- sifikat. Han tog teleprinterremsan från Allens stela” fingrar och gick” mot dörren, Och nästan för sig själv tillade han: Listan kan komplet. teras med "ett ord till? på >”F”, fanstyg! Fc Med det var han borta: Allen stirrade på den stängda dörren. Han kände sig plötsligt gammal. Men på samma' gång förbittrad. Det var en-gammal mans vrede. : (Forts) ktelefonens telefonen:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.