LAHOLMS TIDNING Onsdagen :den- 1-april:1570 "Onsdagen den 1 april 1970 LT = = Vår unika pryoverksamhet Vår svenska praktiska yrkes- orientering i grundskolans högs- rensen om den nya, välutbildade arbetskraften är hård, kan den tid ta klasser — pryoverk 1. — är internationellt sett en unik, företeelse. Den finns inte i något annat, "land, i varje fall inte in- byggd i undervisningen på sam- ma sätt som hos oss. Utländska forskare på" detta område har uppmärksammat den då de syss-" lat med att finna metoder för att slå naturliga bryggor mellan sko- lan öch' näringslivet och under? lätta de ungas övergång till pro- duktionen. Det är möjligt att vi själva ine te alltid värderar de kontaktmöj- ligheter :pryoverksamheten kan. ge riktigt så som vi borde göra; Vi betraktar den kanske :' alltför ensidigt som yrkesorientering för de: unga. Redan som sådan är den naturligtvis betydelsefull, Många sjkolungd omar 'funderar = över vilket yrke de skall välja när de slutar skolan. De har ingen rik- tigt bestämd uppfattning härom, även 'om deras intresse är: in- riktat mot ett visst samhällsom- råde. Genom yrk teringen, och de la kost som läggs ned på denna yrkesorien= tering ge positivt utbyte. Men då fordras givetvis att pryon får en så allsidig överblick som möjligt över arbetsuppgifterna och vad som krävs av honom eller henne för att utbilda sig för att klara dem. Självklart är det olämpligt att sätta in pryon i någon prak= tisk arbetsuppgift, som kanske , den ordinarie arbetskraften gärna vill slippa utföra. Ett sådant ut= nyttjande av pryoeleverna ger ins te någon god PR för yrket och " företaget. . Sedan är det en annan sak att det är nära - nog omöjligt låta ' pryceleverna delta i praktiska ar- betsuppgifter inom vissa yrken, till på en tidni H "tion; Men där såväl som på and- ra arbetsplatser med komplicerad arbetsrutin gäller det att bereda pryon möjligheter att följa arbe- tet på så nära håll som möjligt, så att helhetsbilden kommer fram ordentligt. I andra yrken är möj= " ligt till direkt aktivt en- | edak= får de möjligheter- bilda sig en säkrare uppfattning om vad de . trör bassar dem bäst. Därmed kan de också inrikta sig just på detta yrke. oc i Men även företag som tar emot prycéléver kan vinna fördelar ge- nom en förnuftigt. upplagd. orien> tering om det arbete..de erbju>- "> der, Särskilt i: tider. då konkur-' gagemang mycket goda och kan givetvis utnyttjas på ett för pryon : kanske mer. stimulerande sätt. Ätskilligt beror givetvis även av ”pryons egna ambitioner. att ut- nyttja pryotiden till att bilda sig en uppfattning om vad yrket krä- ver och ger samt sina egna för- utsättningar att göra det till ett verkligt framtidsyrke, FRAMGÅNG FÖR CENTERN EF omer än, 20 år fick, center partiet. emsamt. motionera och propagera för en helt annan po- Nitik "än den. tidigare förda för Norrland, ' Men det. blev: nej år efter år. Så för fem år sedan fick vi genom en-'hel del för- tringar. Betydande "bidrag. och Kr sedan. "godkände" skr Vil mm er b y "Men nu är "ge fem årån gång: x na'vock: er olån. regeringen | gång kan, centerns RR konstatera '. att "deras /motio - om .en--annan -SJ-taxa. och. en annan Teletaxa, som inne på centerns försläg.'. På avtbildningens område skal | i det också bli förbättringar, Vad det sedawm gäller flyttningshidra- gen så ' sklalll de tydligen ändras att gå ”åt andra hållet”. Tidi-|: gare har AMS "vräkt miljoner på att flytta folk från Norrland till Stockholm och:sandrå områ |" den i mellersta och: södra delen av vårt land Mer nu skall det i stället bit Myttningsbidrag” ock startbidreg om Åman: flyttar till |-" Norrland, En helt riktig. . åtgärd som - är FJOLLIGA REKLAM: ;- FLOSKLER ' I all” bl röklars ånering inom ivsmedelsbrånsdien, note. rar I ordbrukarnas. Före- "ningsblads matkåsör, Inge- gerd Lindström, men” det finns] andra områden där det. borde :fantasin; fritt fram vad r textformuleringar och grannä:bilder. Hur mydket kon- sumenten får för de ofta runid- ligt tilltagna pengarna - upptäc- ker hon vad det Iider, och dröm- men om . ett "evigt ungt 'aneikte har ännu inte gått i uppfyllelse så mydket är gäkert, Kosmetikabranschen. lever tryggt och bra och länge där- för att vi vägrar se det minsta lilla av skönhet i ett åldrande ansikte. Betalar hellre. för. en salva som ekall göra oss vackra över en natt : Alla fjolliga reklamfloskler på just det här området lägger dim- ridåer, Vi får aldrig veta vad vi egentligen betalar för; ekri- ver. Ingegerd Lindström, öv Ser NÄRINGSVÄNLIGHET > Ett,: nytt "inslag i Norrlands- politiken blir den försöksverk- samhet som man will sätta in I fråga om företag som - vill öka cn arbetsstyrka, "noterar Norrköpinge Tidningar (m): Varjgé företag som gör så får 5.000 Ikr för varje ny årsarbets- kraft under de två första åren och halva beloppet det tredje året. Ett företag kan alltså to- talt få-12:500 kr för wanje nyan- ställd! Det, beloppet bör kunna få en viss betydelse för indu- strierjsom hår låga kapitalkost- nader; för. byggnader, maskiner och afinan utrustning, Det finns alltså! skäl att knyta vikssa'för- hoppningar on effektiviteten. 1 , just detta stöd." Lokallseringslånen och Iokar liseringsbidragen kommer 'emel- " lertid att lämnas: efter samnria principer som hittills, d v s ef- ter ett. omständigt -ansökmings- förfarande och en ingående prövning i: varje enskilt fail ” Statsmakterna har på detta sätt skaffat sig ett starkt inflytande över: företagen mutbyggnadspla- ner, Det borde vara möjligt att finnä. mer generellt verkande "medel :för "att göra. det. -Jättare ätt bedömas olika alternativ. Nu " förordar . man . ett > system med ika GP NEROTSEt lokatiserings- samråd, > " OSTKUSTFISKARE JE PRIS amning ' gör ”joördbruksminis- ern' inga försök att övertala ostkustfiskarna att flytta ' över ill västkusten, där fisket trots allt är. något mera "lönande; Det ska han ha. tack för, skriver. Tidningen "Vi. "I det här landet är vi många som anser att ostkustfisket mås- te hållas igång till vilket. pris som helst, :. Amnars försvinner eurström- mingen- ur 'delikatessaffärernas "sortiment. Det skulle inte alls gå ika bra med wästkustska varianter som sur sill eler sur torsk! N "RUSDARE SVERIGE De fraktreduceringar.-s som-- 4 reslåg, — med 35 procent för Norrbottens del — får som ome- delbar effekt att "Sverige blir be- tydligt ”runidare” skriver Norr- ländska' Sociald emokra ten (s): Summariskt kan man säga att fraktreduceringen innebär att fraktkostnaderna på järnväg från Luleå till Stockholm kom- mer ned: till samma nivå som från Göteborg eller Växjö till Stockholm, Det kommer säkerii- gen att ge. företagen I övre Norrland, en helt annan möjlig- het att hävda sig. I konkurren- sen. på de starkaste marknader- na inom landet, Och vad som kanske är ännu viktigare: Den norra regionen får «ett nytt 10- 'kaliseringsargument. ” Den [konstruktion ' av fraktstö- det. . ikommunikationsministern valt innebä samtidigt en spor- re; till. förär ting av norrlands- produkterna, Rundivfrlke,/ malm, - massa och göt" eller "andra -okwvalificerade halvfabrikat får ingen fraktiind- ming, Därenmrot ' förädlade dukter och industrivaror, « För norrlandsföretagen är det säkerligen också väsentligt att «sydsvenska företag inte får mot- Svrrande fraktilndring på varor ch produkter som ”exporteras” norrut och "konkurrerar. «med produktionen, - Men steget är inte fullständigt förrän även flygtaxorna tas in 1 stödformen, Vid SHI:s konfe- rens I Luleå underströks välta- digt vilken roll de snabba flyg- frakterna spelar för utveckling. en av den elektroniska industrin I" Norrland — en produktions- gren som passar särskilt väl för --lokalisering 1 små enheter även till gleshygidskommunenrna, pro-]. En lång och besvärlig väg ligger bakom Hope Cooke, som är född i San Francisco och I dag är drott- ning i Himalaya-staten Sikkim. In. te blott den geografiska avlägsen- heter: måste den unga kvinnan övervinna, då hon för mer än sex är sedan gifte sig med dåvarande kronprinsen, och änklingen i den mellan Indien och Kina inkilade lilla staten. . I dag är den' forna studentskan och orientalisten, som enligt egen utsago nästan gjorde vad som föll henne in, inte mer att känna igen, Hon är helt och hållet Gyalmo, Drottningen. ”Ja, jag tror att jag åtskilligt förändrat mig”, säger hon, då hon rätt tänker efter. Framför allt har hon blivit mer praktisk, ”Min av 'naturen opraktiska /' läggning har väsentligt ändrat ' sig”. Men också i annat hänseende har hon måst anpassa sig. ”Jag. tror att det svåraste var att finna kontakt och bli förstådd”, säger hon.' Men drottning Hope har över- vunnit mänga svårigheter, som hon... hade i början. ”Att. bli mor öppnar möjligheter att lära känna människor. Genom de äldre bar- nen, (två pojkar och en flicka från kungens äktenskap med. sin förs- ta, år 1957 avlidna hustru) lärde jag känna de med dessa i ålder lika. Genom. Palden, min egen femtårige son, fick jag kontakt med yngre årgångar. Härtill kom- mer sedan härskarparets ett och ett 'halvtåriga dotter, som bär sam- ma namn som sin mor, ; prinsessan, Hope. Saknar drottningen från. Ameri- ka något i sitt nya asiatiska hem- land? Ångrar hon att hon ändrat sitt liv? ”Innan min make blev Chogyal (kung) hade "vi. mer fri het”, svarar hon Få denna fråga. ”Han ' efterträdde - "sin f 1 dennes död. 1962, ; på: :tronen. ”Men: En drottning önskar sig mer frihet |. landen underhåller jag mig gärna med folk som kommer direkt från Amerika till oss”, < Själv var hon förra året i sin gamla hemort, Hennes röst skvall- rar av förvåning, då hon berättar om detta besök. Vi var där under det republikanska partikonventet. På: en närbelägen teater stod ”Scarlett OHara” på programmet och » några kvinnor: var ' iklädda kjolar, som räckte till fotknölar- na. Det var som man försatts 30 är tillbaka i tiden. | Vilka. förberedelser har. Hope Cooke gjort för det liv hon nu för? ”I verkligHet inga alls”, sva- rar hon utan betänkande. Hon av- bröt sina 'studier då hon" första gången : träffade kronprinsen av - . IOGT-NTO är bara provisoriskt . : till nästa kongress. IOCT-NTO provisoriskt namn på nya organisationen 1lOGT-—-NTO heter den nya orga= nisation som bildades under ge- mensam kongress 1 Stockholm I "påsk genom sammanslagning av två av de stora nykterhetsorgani- sationerna. Namnfrågan avgjordes på - annandagen. Men namnet Till ordförande i den nya organl- " sationen : valdes IOGT-chefen Olof Till ordförande i det nya ör- . Alkoholförbrukni 1 landet bundet som fick namnet Nykterhets- rörelsens studieförbund valdes Rolf Persson, Stockholm. | Den nya nykterhetsorganisationen antog ett uttalande där man krävde förbud mot alkoholreklam, mellan- ölsförsäljning bör ske i systembola- ökar snabbt. Alkoholskadorna: gör sig allt mer kännbara i allt yngra åldersgrupper och upplevs i fler och fler hem som ett allvarligt hot mot ungdomen. : —I nära samarbete med hemmen, myndigheter och folkrörelser vill vi b denna 'fara som blir än - gen," strikt ” samhällsk oll ' eller förstatligande av bryggerihantering- en, och ökade resurser för vård och Burman.. även NTO:s Hilding Fridman, Mölnlycke, val- "des in I den nya organisationens riksstyrelse. ” Godtemplar-ordens' Studieförbund fattade vid sitt årsmöte beslut om "sammanslagning med NTO:s studie- förbund, Det senare förbundet har ;redan fattat ett motsvarande beslut. de Isocial. åter av ' alkohol- och narkotikaskadade, "— IOGT-NTO ' ger den | svenska nykterhetsrörelsen ökade 'möjlig- heter att fullgöra den samhällstjänst som består i ett intensivt upplys- ningsarbete om alkohol-:och narko- tikaproblem, heter det vidare i ut- talandet. oo A nn allvarligare . genom : hotet. från nar= kotikamissbruket. . — Om de alkoholskador som re= dan idag drabbar en tiondel av svenska män förvärras och:dessutom svåra narkotikaskador utbreder sig hotas grundvalarna för vårt samhäl- les kulturella-, sociala- och ekono- miska utveckling, Det är mot denna bakgrund" sori "IOGT-NTO och SGU har velat samordna sina resurser för ; att bättre kunna tjäna samhället. Sikkim i den nordindiska" kuror- ten ”Darjeeling,.. men detta hade som "förberedielse' ingen större be- tydelse. : Med den nya rang- och "värdig heten följde också nya” uppgifter för Hope Cooke. Hennes främsta omsorg gäller, de Visserligen få tilll. betydelsen, . men likväl: svårbe-| mästrade problemen ' avseende ungdomskriminaliteten 1' Gängtok. |-. . ”Jag vet inte vad man skall ta' sig till med dem”, pekänner hon själv. Vi kunde visserligen ordna mied mer underhållning, men" filmerna vi har är + allmänhet av mindre |-. god "kvalitet. 'Vi försöker nu in- tressera ungdomarna: för oriente- ringslöpningar: och för scoutrörel- sen. : Nag Då - det: gäller. . slikementiskt konsthantverk står - drottningen här i centrum och - deltar aktivt. Hon komponerar själv mattmöns- tar och hjälper också till att hitta nya marknader för export av des- sa. varor. ' Därjämte : intresserar Gyalmo för attyförhättra och ut- veckla "den "lägre : som -den "högre undervisningan. i” skolor, högsko- lor: och? universitet. - el Få 2 bälländsgärdar bytte: ägare men priserna var höga”? år. 1969 Efterfrågan i ”Halländ 'på jord- bruksjord och fastigheter ' med goda lägen var hög under fjol- året, Utbuden vär 'dock :förhål- "landevis få, och” detta pressade upp priserna till 'en' nivå, som of- ta inte var motiverad 'av före- sk - bedö . Detta , framhålles i en årssame manställning, som lantbruksdi- rektör Nils. Tärnvik gjort över verksamheten inom lantbruks- nämnden i Hallands län under. Lantbruksnämnden bade i i fjol en viljades: 133, medan de övriga avvi- sades, bl a på- grund. av, att. begär- da tillstånd . ej "erfordrades.' Jäm- fört med året före hade antalet [ansökningar ” om ” förvärvstillstånd minskat” rätt väsentligt. Den akti- vitet ifråga om” markinköp, '' som rådde före den nya 'markvinstbe- "'skattningens . genomförande = har] tydligen . förbytis i- en. mera lugn omsättning. , ur - Vid ingången av. 1969 hade lant- bruksnämnden i sin ägo samman- lagt 376 'ha 'åker odh 657 ha skogs- mark, Under året förvärvades för rationaliseringsändamål 19. fastig- Mera begränsad ver het inom de flesta sektorer. än den haft un- der tidigare år. Handeln med : lantbruksfastigheter . var begrän- sad, rationaliseringstakten tycks minska, medan däremot lantbruks- + nämndens kursverksamhet ; ökat " kräfuigt: Pe De, olika slag av, Kreditgarantier,| ” som: : lantbruksnämnden ., kan ;- ge, :. höll: sig”. fjol betydligt under de heter och såldes 26, Köpeskillingar- na för de inköpta gårdarna. upp- gick. till .1.919.000 kronor och mot- svarade 207 procent av taxerings- värdena. Under året hembjöds 21 fastigheter "till -lantbruksnämnden, varav ' alla utom två förvärvades. | Stöd för' yttte "rationalisering av jordbruk: utgick under - året :i .27 fall med tillhopa 1.725.000 kr. Om- jag" "förstår. alls. inte vad jag skul- |" le ha förlorat. Under; alla: förhäl- : bara e. bill Katinka: Swe föktion”. ett Så formulerade . "sig jury delade ut Damerna :Värk nenpris. 1970. «till; Katinka" "Sweat ström, designer. rid Upsala ' "Kal "Juryn bestod av disponent. Tho re Marklund,': fotograf Per Wik- lung, moderedaktörerna.' Barbro Barlach ' och Marianne” Berglund; Damernas: Värld och ' tidningens Priset ' en: 'graciös - dansössta- tyett i förgylld; brons av Konst- hären" Peter Linde, "mottog "Kar tinika Swanström: ur Anita 'Onrisi tensonis hand vid: en: av Dame nas "Världs ' mann ekänguppvis- ningar på Berns i Stockholm. ta tonäårskläder och ävers vuxen- Göteborg, övergick så småningom till Junex I Huskwarna.. Sedan ett och ett halvt år är hon vid Upsala "Kapp. + Att jeg kom att ägna mig åt kappor: och: dräkter skede mera av en slump, eäger Katin- ka,' Meri. jag tycker det är vä- sentligt att så dyra plagg håller en linje, som är lätt wvarierbar under flera säsonger, . Och så eka' man kunna kom- binera dem med udda kjolar och byxor, «å att man har en stom- me. till en. garderob, Då slipper man det eviga ”jag har Ingenting att. sätta på mig”, sa SG chefredaktör "Anita Christenson. nr Katinka Swanström började ri kollektionerna "hos '"Wettergreng |. Damernas” Världs designerpris: 1970 anström Peeter era Nn - Det är ej skalets yttre "glans som utav värde är Det är ej skum 1 forsens dans som kraft i vågen bär Det är ej egen storhets makt som ger åt hjärtat ro Det är blott kärlekens milda makt som finner andens himlabro.X Det minsta helt det stora blir som största offret bär I kärlek mjuk och sann och skir som hatets eld förtär Som tyst sin enkla gärning gör men ej beröm för egen det och har en kärna just därför som blir till frukt så full och hel, , Hilding Strandh. "Ispåras tillbaka ända från LAHOLMS. .SONETTER Kv, XY "April, : till fots en vårtur på så På "vägens början skall av: od trygghet kan jag bort april! . Från Rosengården skall jag företaga där en mil, "ty vandring kan ge kraft åt vintersvaga. Två mil jag kanske går, — april, aprilt jag inte klaga. ' Nu Nybergs lid är verkligen sjangtil.. till. parken draga, till knopp och nygrönt gräs - april, oprill Nu paviljongen syns ej mer så frusen, - och, högtidsblåsa ny för man har sått gödsel :ut, 19700 några tusen har nu vår Plosthall fått — opril, april På fälten vid: Lars Petters. väg man harvar, som grödan tarvar, och satt potatis ock - — april, april va . >. Edvin Nilsson, +: angivna ramarna. F n har man. .där- för goda möjligheter att ge skilda slag 'av rationaliseringsstöd åt ”Jant- tor "di 13.fall, driftslån ' Under "1969 "fick lantbruksnärn- 1en i Halland; tå emot' 171 ansök- för fordbruksfastigheter, Av- dessa -be " bruket. » sningar” 'om "förvärvstillstånd - fattningen .var väsentligt mindre än under 1968, då stöd gavs i 53!b husdjursskötsel i länet fick i fjol statligt stöd för . ekonomibyggnadsprojekt med sam- . manlagt 2,25 milj kr. I statsbidrag utgick 155.000 kr. I fem fall remit-. terades' ärenden angående bostads- byggen på jordbruk från lant- br d till | " "länst ds- nämnden, - sor tre De avgångsvederlag, som tillkom 1967 för . omställning ' av lantbru= kare till annan sysselsättning, har hittills utnyttjats i. Halland i myc- ket ringa, omfattning I fjol bevil- jades' "avgångsvederlag i åtta fall med sammanlagt 36.920 kr. ” Kursverksamheten vår den aka. ' tivitet hos lantbruksnämnden, 'som ' i fjol visade den största -omfatt- ningen, Under läsåret 1968/69. ord- nades 194 endagskurser och ett 50- tal längre kurser. 'Sammanlagda antalet elevdagar var 8.871 mot 6.154 året före: "Ökningeri berodde: främst "på: "de "speciella Kurserna : om ”mefvärdesskatt : men, 1 - övrigt , behandlades :. ekonomi, . växtodling, . . och maskiner, -. art todik. . och. fall. Jordförvärvslån utgick i fjol 0 all, statligt | stöl för öppen avdikning i 11 falll och. ånegaranti för täckdikning till i 20 företag. 2 Kursintresset var bäst i "mellersta och. södra . Halland men svagare i den norra 3 länsdelen. "Sammanlagt 47 'jordbruksföretag[,'-. . APRIL! APRIL! ”Intet är som väntans tider" os vårflodsveckor, knoppningstider -Jingen maj en, dager sprider +: sonr den” klarnande aprir”. be Så: sjunger: Kärltetar om. "den gryende våren; april månads. in- tåg med . bristande isar, &01 .och blommande vår; "Ja, - april är . vå- rens härold, vars.'klarnande. blåa himmel" och Iysande "späda brodd i' hut. och hagar låter oss för-|t nimma något. av; den jublande vängtan som. bor i varje männi skobröst, : Ordet. april Kommer” av det lar tinskat ordet aperie, "som betyder äppna,; ”wvilket' är ' uttytt så att i denna månad ”öppnar sig jorden: ]. redo för sådd Blommor och gräs börjar spira och” fåglarna kom. mer i allt större skaror hit från sydligare länder, Den. första april var "det for: dom sed att ”narra april”, Också kani vi konstatera att detta bruk har mycket gamla anor. Det kan 1600: talet, ja, det lär verkligen här; stamma från tiden före 1564, då nyårsdagen inföll den 1 april en- ligt dåvarande tideräkning, Som- liga forskare menar, tilj och med att seden att narra april är en gammalt hednisk kwarleva, möjli gem stammande från en keltisk fast som stod i samband med vårens ankomiet,' andra åter tror att seden härrör från den tid då judarna i början av april sände Kristus från den ena” domaren efter den! amära, blottställande ho; -Inom för spott och hån, Faktum är att aprilnarret under modelti- den bill och med hade Kkymkadi som tumimeplats. Den” förste, som narrade april i pressen anses ha varit Fredrik den Store. Han. ät nämligen den 1 april 1780 1 en tidning införa ett meddelande att det I Potsdam fallit hagel stora som duvägg, vil ka ännu låg Ikivar. Från ett föns- ter på slottet åsåg har sedan med välbehag hur väldiga männi skomasson på ally vägar ringla- de in mot staden, Den 1 april 1701 lät Peter den åtore sätta eld på en mängd ved- travar strax mtanför St, Peters- burg, Det blev stor uppståndelse och måssor av skräckstlagna män- niskor strömmade tll 1 tro att det rörde sig om 1 någon större husbramid. En; av USA:s största tidningar tt : vå ge problem vid” kärpning "av ' rapsbagge i IEesom flera - andra - skadedjur, där bifar- liga medel miste tillgripas, gäl ler. efterlevnaden av biskyddskun- görelsen, :Sammankattningsvisz -sä- ger "denna ' ått' 'bifärliga medel ej får” användes om "överhuvudtaget blommände vegetation — alltså även” ogrä förekommer i fäl t,' Pfterson: blömmande” ogräs söm. regiel" förekömmier I rapsfäl: ten även före grödans blomning, betyder” detta "att ett meder" som fenitrotion . endast "kan ” komma ifråga i ringa utsträckning,” DDT var: registrerat som biofarligt, : » För att lösa. frågan rörande be kämpning av -rapsbagge..i' olje: växten «har > Jantbruksstyrelsen, som ' handlägger frågor rörande :]biskydd, - fbestutat - att malation skall få användas då. blommande vegetation : förekommer . i fältet, ser. "Dessa. innebär bl a att be handlingen :får påbörjas först kl. 19.00: och skal vara avslutad se nast kl 03.00 på mongonen.- Mera ||: härom '? ett senare. växtskydd brev: Malation är regfistrerat som bifantgt, men : har. lägre higiftig- het' än ex; fenitrotion, . "I samband med beslutet röran- de "malation: har lantbrulksstyrel- sen särskilt påtalat gällande 7 bi skydlåsbestämmielser och att des- sa skall" följas: I förhållande till den, "praxis: som utvecklats” 'och tillämpats under en lång -följd gift som kom. massor av männi- skor att baxna. En. väldig kikar- Jb, sades .det,. hade uppmonte- rads rå Washington. Sduare och alldeles tydligt "kunde man i: den- na sa människor spatserande om: kring uppe På. månen; . Inte mycket sämre. var april skojot ett 20-tal år senare då ”New York Times": förkunnades att det nu fanns möjligheter av teckna aktler i det nybildade bo- [laget ”Europartunnefn”, Det blev nära nog panik vid WallStreot, : Hur som ihelst, så är Apt] förväntningarnas tid och läng-|: tans. Längtan eftar att ”höisthov”, 'Tussilagos litet mysiga solar skall sticka upp på åkrar och vit di keskamter vilken Linné angav va- ra "den pgaste. blomman på svensk ört . innehöll den 1 april 1836 en upp- men "enligt 'särdkilda bestämmel- r tvetydig. skärpning! > Nu har emellertid: kontlakter- tagits I styrelsenl -för. att” försöka utverka någon form av undantag från: bi- skyddskungörelsen.; Trots att sä songen är så tioner för rapsbaggen, i ; Ett 'biofarligt och 4 DDT ärståénde medel vid namn metoy klor har nyligen. registre- rats "av ”giftnämniden, Det har emeller: di inte prövats I svenska försök "och dan därför inte reser- vationislösp betraktas som: ersätt- | ningsmedel "för DDT, även om medlet bi a danska försök har visat sig kraftigt kunna reducera rapsbyg: seförekomsten. ". ” at PA VÄ IGEN "Dok n uppmanade, "mig. att vara. siktig. med min höft. När jag sade honom at gärna ville” gå på gudstjänsten Långfredagen och : Påskdagen svarade han: ”Det blir påsk fler gånger men ni får. aldrig någon ny. höft?i sco. + « Jag. lydde hatis råd. Påskda- gen, fick jag sitta hemma och följa... -radiogudstjänsten «både från. Illinois och Golorado,. Salt Lake City och. Hollywood, Min höft blev” €j ansträngd och själv . fick jag .en, härlig upplevelse av budskapet i både, tal och sång. .. -”Det blir. påsk er gånger". Vilken, underbar tanke, Kristi. uppståndelse försäkrar var och en .av..oss. om ett. sådant upp- ståndelseunder. Till'dess skall vi. vara med i den skara som med glädje förkunnar: ”Kristus är | uppstånden”! ” 19 000 0004 ot .8å stor var: Svenska röda kor.” «.8ata Internationella hjälp första” .. halvåret 19690 enn a "Hjälp oss hjälp: = "Röda korset : ” Tora Leth, - Sa ve Giro :900 800 |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.