LAHOLMS TIDNING / Torsdagen & den 30 juli .1970 ee nin = Torsdagen den 30 juli 1970 Ert Ny fas i Mellersta Östern? Jämsides med den militära upp- Östern. Någon gemensam politisk trappningen i Mellersta Östern linje har de inte kunnat enas om, har en livlig diplomatisk aktivi- tet. utvecklats med syfte på att . nå politiska lösningar av konflik« terna :i--detta inflammerade oms råde, Enligt rapporter från Bei- .rut lär man inom vissa arabiska anse, att utsikterna till " politiska lösningar nu är gynni . sammare än någon gång sedan . junikriget 1967, Om det finns : grund för en sådan optimism" skulle man nu kunna se början till slutet på den häxjakt av hat- propaganda, sabotagedåd, artille- ridueller, raketexplosioner och bombnedslag, som förgiftat sam-= levnaden mellan' araber och i israe«: ler, - r Det är ännu för tidigt att bedö. : ma den saken men vissa tecken ; tyder på att mera moderata ara- biska politiker börjar inse att ara-=: berna måste söka komma till tals -”med. motparten — om man skall kunna uhdvika en militär kraft- mätning i full skala, vars resul- tat ingen kan förutsäga, Det tycks ' också, som om ”duvörna” i Israel « skulle våga höja rösten mot pre- miärminister Golda Meir och för-: svarsminister Moshe Dayan, som i'allt för hög grad låtit Israels" politik domineras av militära styr- > kedemonstrationer. . Sovjetunionen, Förenta Stater- na, England och" Frankrike" har sedån ' åtskillig tid "tillbaka haft: överläggningar rör ande” "Mellersta": Hänvlockisns | > Hårlärigden tillhör väl inte krigsmaktens stora problem, men nog är den ett av dess mest seglivade, påpekar . Små- landsposten” (m): N I. Om "det nu bara” gäller utse- endet; så må väl långhårighet hoöos' soldater; kunna fördras med di Tsökar kKälmera ' rö Det kän , vara. nyttig övning-1: dragsamhet. 'Men :nu;.påstås' det |. red: bestämdhet .från den. mili-F tära ” sakkunskapens : sida," att den., lång: hKetsrisk, Den söm "får: Härslinga Vögat, när han, ligger och- skju-| . fer, kan lätt ställa till med en dlycka,. De -värnpiiktiga : måste vara". någorlunda... kortklippta, hävdar dessa experter, och man får .. väl: förutsätta att. de vet vadr dex talar om > i Det" vilar ett lä mer över :hela"det militära; ;här- problemet. Men om det! nu verk. ligen: 'är- en! fråga .om " säkerhet och "inte. bara om tycke. "och smak, så får väl öB' eller”rerit; 3 gripa sin och « säga -Afrån.-.hur.-det skall. vara." Låt. oss. befria - domstolar- na från. alltför. många. härpFo- cesser!; : OROLIG HisrokrA Domprost Bertil: Gärtner blev] hy" biskop: 4: Göteborg. sv Samti-|: digt. som. beslutet tillkännagavs | deklarerade har sin uppfattning 1 kvinnopråstfrågan. Det var. så dags, : Han. har : bevisligen vun- = nit röster från de elektörer' som tradde. att. "han "var beredd att viga. kvinnor till prästämbetet. Före valet vägrade Gärtner som att. redovisa ' sin :inställ- Kriver: Handelstid. -ningéeh; (fp): AR Detta är en fullständigt 'otrö- : lg. historia; Den .kan kyrkan få behålla för sig själv. Fredagens |; biskopsutnämning reser .en an- nan. principiell: fråga, fjärran]” från” biskopsvalets mörka irr- gångar. Det är naturligtvis inte rimligt att.de präster, t ex teol dr: Per Olof Sjögren, som klart |: deklarerar. sin kyrkosyn . och därvid. befinns vara på den andra .sidan helt sidsteppas, De mA, sedan -ha hur fel som helst. Ingen .» bestrider t ex att Sjö gren har, alla. tänkbara formel- la meriter för att bli biskop: ARBETSLÖSHET. , - är "ett diffust: begrepp,om man > får, 0 porterna från berörda myndig- heter.: "Arbetsmarknadsstyrelsen rapportärar. sålunda - att det finns över 80.000 :obesatta plat- er” 1 ' ländet och att” arbetslös- heten” nu ”är den” lägsta sedan högkonjunkturåret 1965." Länsarbetsnämnden i Halland meddelar däremot att de ”mit- ten:av juli "fanns flera hundra fler arbetslösa personer i länet än "för" en, månad "sedan. och även fler än: motsvarande tid 1 fjol: Detta trots att .syssel sättnirigsläget i Halland får an- ses", synherliget ör gött. ” < -Hemligheten med. den "sist- nämnda: "rapporten: torde vara att många människor + under — semestertiden . anmäler ” sig hos arbetsförmedlingarna såsom ; ar- Betslösa ller som, sökande av tillfäl iga arbeten, Ofta gäller det .. sådana, " som... bytat' arbete och i sin nyä”tjänst ännu inte blivit berättigade till semester. Detta bekräftas av att en be- anen -är. en säker-|: > varit i- Sovjetunionens säck; innan: : 7. ätt ledningen!.av. fre "men de har ialla fall haft: det ” " gemensamma målet att söka und- vika ett nytt krig mellan judar och araber, Risken för att åt- .minstone "USA :och Sovjetunio- . nen: skulle - dras "in i ett. sådant , krig har varit tydlig. Om. viljan ' att söka nå fred i Mellersta Ös- " "tern nu blivit en faktor att verk-" ligen räkna med, såväl vad gäller Israel som flerå arabpolitiker; har, vjetunionen 'och Förenz ta Staterna har lagt fram planer för politiska lösningar av den is- raelisk-arabiska konflikten, : vilka planer inte i fråga om ordalydel- ' sen har skilt sig alltför .mycket ' från. varandra. Sedan är det en annan. sak att man kanske lägger in, en! annan” méning i. orden. .i Moskva än. ' vad, . man. gör i Washington, Båda” planerna: har ; förkastats! av, såväl israeler "som « araber i men. "supermakterna ” har utarbetat .nya modifierade planer; och den amerikanska planen har” med vissa förbehåll accepterats. i av Egypten, vilket president Nas-:; sér offentligen" förklarade i: ett > stort tal han nyligen höll i radio till sitt folk, = - Den nya amerikanska fredspla-" : non är i mindre mån ett förslag . till ett försök, att åstadkomma en påus : i krigshandlingarna för att ge par- , terna andrum : för samtal medi . varandra,. I 'plänen föreslås en” minst" tre "månader lång. vapenvi "la mellan. Israel å ena sidan samt Egypten och Jordanien å den an ra." Vapehvilan skälle utgöra -ett :- preludium till indirekta förhand- . lingar mellan dessa stater unde "förmedling av ambassadör Gun "har Jarring, "som "ju har” FN: uppdrag att verka som medlare i i. +" Mellersta? Östern. > Han". innehar . "ställning om gencralsekrete-: 2 + +rårens speciella ombud. Feypten, har 8 fom villkor . nen. "krävt sö a att de fyra store 'makterna "skall. ge: ambassadör I”Jarring” Änstruktioner om” att in=" . direkta” "fredsförhåndlingar. skall ' hållas under dennes ledning, Det- ' ta" egyptiska villkor: har sä ""den kom i Nassers. påse, Om vill- 7 koret uppfylldes, betyder”, detta'i söken flyttas från, FN:s säker-" tsråd Hill” de. fyra” stormakter='' or de övriga: tre stormakterna: :skulle ? kunna acceptera en: sådan ”roll-' j fördelning,' e den ligger i linje med: dé övalägenigrr de "fyra! stormakterna fört, :De skul" - le då överta det reella: ansvarét för försöken att skapa fred i Mel” > Jersta " Östern: : FN skulle: -> alltjämt "kunna? behålla .det. Pe mella, ansvaret, ” eftersom : säker . Helsrådets bekanta" resolution från hösten; 1967' alltjämt skulle - ut: äv las om” " Vapenstillestånd endast : mellan Israel; Egypten och ':Jor- danien; Troligen syftar fyrmakts-Å > sitioner i området: Kan en sådan”. uppgörelse" träffas, "har "de övriga «+ arabstaterna: intet. annat > > val: än , att också lägga ned 'vapnen, Men. "Kur går .det med de' palestinska: | flyktingorganisationerna,. vilka + blankt avvisar en fredlig ren$= > s > kommelse, som 'garanterår Israels ta 2 existens” som". ' självständig” stat? "Vem: skall Hå "arbete," "och: "vem |. skall . ha.' arbetslöshetsbldrag? | g Det” är "säkert" inte äte ä att bringa rättvisa. - den affä- ren, - öma efter de. senaste rap-|]': > ” Det: finns. tv med saker ' och ting” just. som ue” är: Den" ändra; en ' mindre grupp, r Ånte' så mycket intres- serad av vad. som är, utan av vad som "skall. kunna ske, Grundande sig på denna san- Hig. «har -råportern: Helen Ro- " Hon säger att äv” vanligt: "folk Uppmärksammar tre av? fyra SR hus t.ex. beundrar de, det :eller tycker: illa om dess yttre. rs. ? Men. en -av. de fyra ser :inte så- mycket: till det yttre, utan frågar vad" det. kan' utnyttjas till. Dessa "människor ser: efter något: mer; något som förenar det som; "redan: finns" med når tydande det av de: anmälda/ är 2 TE Ined Kl. 20 K29, s : skor.: Den" éna :gruppen är Höjd da wan: gjort följande” ”laktagelser: | Nya böcker | "zeGAMMAL BöNBOK I-:NY : | SPRÅKDRÄKT an Att hälla i sin hand, att läsa och studera, ja än mer, att” med 1: leva in i en-bön- nm” fir snart fyra ärhundra- den,” släkte efter ' släkte, med djup andakt lästs och begrundats av tlotusender och äter tiotusen- den "evangeliska kristna, är en verklig : upplevelse. Boken det gäller är Johan Arndts. ”Paradi- sets lustgård” — nu omskriven till ett vackert följsamt och mo- derpt' språk av Ingrid Waller- ström. och betitlad ”Mitt - para- dis”..Bönerna i boken — femtio- fyra fill antalet — är tidlösa människosjälens behov av böner i livets, atla, förhållanden är lika släkte, efter släkte. Bönerna är samlade. kring Tio Guds bud, bö- nen Fader vår, tack och medita- tion, tröst och stillhet inför und- rens Gud. De lyfter, bär, inspi- rérar och berikar det inre livet, själens fördolda liv i Gud. .Bönbokens ' författare, ' Johan Arndt — född 1555, död 1621 — levde : just. när ”reförmationens eld stelnade i renlärighetens (or- lavaöknen - och , ask- regn, då man i ursinne predika- de om lärosatser och ' stred om dogineér. Johan Arndt, som" blivit kallad ”Reformationens'. reforma- tor”, bö jäde”' tälta "om Jesus” och dét stilla livet i Gud. Folket — mknigheten, som '. inte - förstod mycket av". lärostriderna —' sam- fades omkring honom och en and- lig förnyelse ägde rum, Arndt var: Icke . blott präst, utan även läkare och utförde under en pest- epidemi . i staden Kveldingburg en: " hjältemodig ' gärning .. bland dem som” drabbats” av den svåra och fruktade .sjukäomen. Hs, ! k Ingrid Wallersiröm. "Mitt på tradis: Elg" &' Elg Bokförlag, <-Kvarnamåla; Väckelsäng.; Pris Solen” ”Eår upp” kl. hed kl... 20.32. Led = 1 -mörgon: ELIN ; Solen går upp kl.? 4.08 och i; KALLT id riktigt. sträng kyla klibbar söm, bekant. huden fast "vid järn början på 40 talet var det så där väldigt kallt . vid ' järnvägsstatio- nen i Växjö, gret.: fanns: då en jette Julle; Han var en tystlåten an, som ' sällan : eller aldrig sa ett ord. Men när man en "dag- På "rasten satt och -disku- terade: den: , onormala” mn och Endast ” befodras tillväxten och; resultat. uppnäs för Guds rike; bagatellerna har ni reda på, . 4:04 ” och | och stäl. Under -krigsvintrarna i]. "framträdanden" i” TV-rutan "ligger |” "derprognoser som vi får ta del av "nedérbördsmängd och 'andra "för "i Dagli - Fy Fido, slicka inte på äpp- lena. Dom kanske inte är sköljda! 097) Dias s :— Det är inte "barnbarnen" som för att man känner - sej "gammal, utan vetskapen att man är gift med ; en mormor. (979) i Cencorn: = 2 När föddes 3 Napole- on? ' S Kandidaten: — -?? 2 " " Professorn: = När" föddes: nij. självt va sees A a : Kandidaten: — Den 6 april 1945 klockan 6 på morgonen.” Nog > Professorn: — :Ja, där ser 'man,Z : kvar S : "Flottiljen "med syka påtar försvann "bakom borgens murar” — så skrev svenska militärer 1582 till sin kung, då de belägrade Oresjek, Nöteborg på' svenska (nu Petrokrepost i Leningradom=- rådet). Det meddelandet tycktes länge - historikerna osannolikt, Först nu har man lyckats lösa denna och andra gåtor med det .gamla fästet vid: Nevas. utflöde ur Ladoga; ' ; Här vid utflödet ligger e en , liten & ö I söm”. sedan. "urminnes , tider hetat Öreckovyjön;” .(Nötön) Här, grun- dade - "novgorodern: 323 en stad ochi närheten.gick. den” första av- talsrhässigt fastställda gränsen mel- lån Ryssland och erige, Om Ore: sjek under novgorodisk tid: vet krö- | RESTAURATIONSPLANER ; . ; De: murar: och: torn "som - "finns på. : Orechovyjön i. vår tid. byggdes" i slötet av 1400-talet, ?)då landet förenats med storfursten- dömet Moskva efter den novgorodis- ka: republikens fall, För'sin tid var det ett förstklassigt fäste byggt ef- :|ter: den ' europeiska: fortifikations- teknikens senaste" rön, Tidens bäs= ta kännare av fästningsverk var ik När : de; ade TOresjek: första gången, förstod de : datorns... — Om vi fick "märknådsi ra vår. "kunna säga --om;; SMHI "(Sveriges n > instivut) — på Fridhemsgatan: i St na” bakom våra -väderprognoser finns, M och hk hy ockholm. Det är här som Phjäsnors de har, givetvis hjälp av verksamhet skulle det här sä-- . kerligen bli ett mycket lönande förefag, säger förste statsmeteorolog - Curt Kempe, Han är också en av de sju som pratar väder i iTV. "Men ni ska veta att bakom Hans ett jättearbete, Ett stort och myc- ket snabbt rapportsystem ligger till grund för de väderkartor och vä- I massmedia, 77. pv Två gånger varje dygn Xloc- kan 01 på natten och 13 på' da- gen — kollar tusentals väderobser- vatörer sina instrument. Och' från ett. par: observationsplatser sänder man upp ballonger med radioson- der. Dessa ger data om tempera- tur, fuktighet och vind från mark- ytan upp till mycket höga. höjder. Dessa uppgifter går sedan ”ut över : hela världen” enligt, en in- ternationell Över: hela jordklotet finns det in- stitutioner av SMHI:s typ och sins- emellan utbyter man data och kar- tors: > : Vindriktning, : vindstyrka, Iuft- tryck, .- temperatur, 7 sikt,' väder, molnmängd, molnslag, molnhöjd, väderprognosen viktiga "uppgifter lämnas också var tredje timma från en mängd” observatörer. Man har en kod som består av en massa siffergrupper : och som gäller, över hela världen. ; har man på SMHI i SÄLJES TILL FÖRMÅN BARN SME GAMLA han som i regel läser : de dagliga ner "Ipå varje genomgång före ett TV- "Stockholm över 4,5 miljoner vä- .deruppgifter.. Det mesta kommer från norra halvklotet. « = Ett par flickor är ideligen sys- selsatta "med "att. rita in 800 till 1000-tals. uppgifter för hand på ett istort :kartblad, . Med utgångspunkt [för dessa” uppgifter tar sedan jour- |bavande” meteorolog . ställning. till ur den närmaste" dygnsprognosen ska se ut. Till sin hjälp har han en biträdande” meteorolog. Det är väderlekssändningarna i i radio.” — Vi måste hålla samma linje i våra prognoser. Det är inte vi per- sonligen 'som 'står för prognoserna- det är ett uttryck för vad vi ge- mensamt har kommit fram till inom institutet. Därför: säger vi, aldrig jag, utan vi, säger Curt Kempe I vi- dåre. Innan ”vädergubben” går ut till tittarna i TV har han lagt ned ett flera timmar långt arbete med att färdigställa sin ”sändning”. Han har ingående studerat de inkommande uppgifterna och tittat. på. dygris- prognoserna. Han har rådgjort med jourhavande " meteorolog 'och 'han har ritat upp den väderkarta' ni ser i bild. Allt som allt går det åt bortåt 7 timmar för att vi ska kun- na få se ”vädergubbarna” i TV. På SMHI tar man också datan till hjälp för att få fram analyser av alla de inströmmande 'rappor- terna. Från : datan - kommer en mängd kartor” i mönsterskrift och en - automatisk” kurvritare tecknar kartan. Men människan är inte helt ersatt ' människan tar över och ritar in höjd- och lågtryck och andra upp- gifter. Varm= och kallfronten och s så 4) vidare, - H — Det är uppgifter som datan förmodligen inte kommer att klara av 'på flera år. Men utvecklingen förbättras ju ständigt... . Man har också dagligen två ge- nomgångar . där jourhavande me- teorologen drar igenom sina slut- satser .” och ' förklarar väderut- vecklingen för sina "kolleger, Det kan ibland gå ganska så livligt till vid dessa möten. Här gör man de sista korrigeringarna, =. "— Jag försöker alltid hänga med framträdande säger -Curt. Kempe. Jag tror att det är ytterst nödvän- cn SS NS SS SS Sö av datan. Det fordras att] r. digt för att man skall kunna ”spå”]. Na : NN RN SN att det var omöjligt att beskjuta fästet och ta' det med storm, Bara en' gång, 1612, lyckades svenskar- na inta fästningen, 1702 åter- togs den av ryssarna genom direkt stormning. : Peter . den store insåg vilken betydelse Oresjek hade och kallade den . för . nyckelstaden, Schlässelburg. . Fästningen bevara- de - sin ' militära : betydelse "under första hälften av 1700-talet och kom att spela en betydande roll under andra världskriget, . : - Denna gamla novgorodiska stad, detta handels-' och hantverkscen- trum:' i furstendömet "Moskva; geo= grafisk. "föregångare till Petersburg- Leningrad och, RIE museum 'vallfärdsort I >tärister . har börjat undersökas” av. leningradar- keologer." De första utgrävningarna Ju företogs 1968. av ärkeologer vid le- ningradavdelningen: vid sovjetiska > arkeol SST li Förbundet : Sverige-SovJetunto= nen sände" dessutom kopior av fle= ra avbildningar : av Nöteborg 'och Kexholm från Uppsala universitetsa bibliotek. ” - Allt detta material bidrog 1 hög grad till utgbävningarnas framgång, hittade . man byggnadsrester fulla med föremål från 1500-talet, Mel= lan till: hälften förmurknade, stoc« kar låg lås, knivar, stigbyglar, kärl och en järntacka : på: 12 skålpund (ung 5 kg). Där bredvid låg en.3,1 m bred stenlagd” gata” som Ten0ve= gatuavsnittet är "exakt: "angi en av. planerna” från Stockholm;;] i meters ' djöp, na ruinerna av den ” Väne stitut' ”tillsamnians ' med. historiska muséet i Leningrad och gav ovän- tade resultat, På markytan återstår endast stefiramen till Oresjeks fäst- gsverk.' "Ark 3 1 arbec den från” 1400-talet (tiden: fasts des" med biokronologisk analys. av stotkarnas .årsringar) : med; : stugor, boskapsfållor, förrådshus m m. An= | är bevarade; till e te hänger samman med omfattahde planer på" att . återuppbygga : fästs ningen: Det' har: visat. sig, att” öns jord dolde rester: av; två på var- andra följande , ”städer”; något: som man: fått hjälp: från. Sverige med att fastställa, VÄRDEFULLT MATERIA FRÅN STOCKHOLM . Under efterforskningar av mate- rial om städerna i mh vände sig arkeologiinstitutet : Kung- I liga krigsarkivet i i Stockholm: ”Där- lifrån skickade första, arkivarie. Alf Åberg, - och :: krigsarkivarie ' Bertil Broomé” negativer. till 13 .opiblice- rade i ritningar av ”Nöteborg under |1600-talets' andra det ryska byggnadsverket, gav fo- tona,” 'som var « de. äldsta bilderna från ' Oresjek,. en rad ' värdefulla nycklar i händerna på forskarna, I Materialet från Stockholm inne- höll "en bild av Nöteborgs exteriör; planer? och + genomskärningar ' av murar och torn, placeringen av den svenska garnisonens hus och upp- räkningar. av fortifikationsarbeten, Dessutom : fanns där negativ med dittills okända avbildningar av fäst- ningarna i Jama .(Jamburg), Koro- rie och Korela (Kexholm). Bladen vittnar om hög ritnin kultur och : 180'cm långt skaft, barnstövlar m, hälft. Eftersom |: " svenskarna i i själva” verket. förstärkt vd höjd "av: tre lager stockar. och .myé= | ket väl bibehållnar—=' träet 'är fort farande ' hårt, lädret : elastiskt och tyget smidigt. Bland 'de föremål som hittats; i "detta skikt'finng en. unikt ad vudb ”moskoviterna" i en. yxa med” En "överraskning , var” att fann” istenmurarna ' till det ”"ur«+ sprungliga: Oresjek från:1352, "Man påträffade också rester av porttora. net. Detta. sällsynta, minnesmärke av forntida” fortifikatlonskonst,; den första i fästningen "med många törn på ”novgorodisk mark, skall. täckas de ryska: båtarna? Då” man söjde - upp i bråten, där muren legat, upp= täckte! >, man ".en .Jåg och .bred ', passage, (en självständig anläggning ” inuti muren) ,;som förenade vall« graven > som ' omgivit' citadellig - inuti fästningen med vattnet utäm« för. Har -' inte "detta - -vatténmagasin använts” som : en "inre. hamn? , Dét« ta antog arkitekt, V Savkov,. sor gjorde projektet Hill -restaurationen av Oresjek, något som bekräftades av materialet från Stockholm, I68r är väl bevarade, Till ritningarna i ljuskopia hade man bifogat exakta och detaljerade beskrivningar av Nöteborg gjorda av .den framstå- ende . svenske 1600-talsarkitekten och fästningsingenjören Erik Dahl- bergh. Fru Irja Strand och. Nils Thelin en så säker prognos' som mö De prognoskartor som framställs i datamaskinen är till "stor hjälp för meteorologerna. Med den här kartan som :bakgrund räknar man ut hur lågtryck och högtryck kom- mer att röra sig. Man gör dét .ef- ter olika internationeHa regler. ' Över hela 'världen :sitter väder- män' och byter sina kartor via te- lefax: Och den amerikanska väder- satelliten är - ofta till stor hjälp. — Vi får fram ett par hyfsade bilder varje dag. Men det fordras att man kan studera dem ingåen- de, säger Curt Kempe. Till grund för nuläget ligger ob- "|servationena vid marken,. Det är dessa söm rapporteras in till SMHI var tredje timma från fasta väder- observatörer. Bengt Thorslund är en annan meteorolog som ofta syns i TV, Till vardagslag är han byrådirek- tör vid SMHI och har. också gett ut en liten bok som heter ”Och nu vädret”. I den lämnar han på ett överskådligt sätt de upplysnin- gar som är nödvändiga för att man ska förstå jobbet bakom varje inspekterade Erik "Dahlberg Nös ' teborg, I 'sin råpport' till" kuhgen ” skrev : han "att hän" sett: -en- solid i, inuti belagd.grav med: vatten ware , ifrån man. under ryssarnas tid kun. nät ta sig ut till sjön och floden genom ett. valv och; tt man an: vänt denna för kommunikatin utfall. På planerna från Stockholm ser man ett helt” system "av "till hälften 'igénfyllda kanaler och bra= er över dem, Detta system .använ= des tydligen under. 1500-talet. och fick sedan förfalla, ... - Få Distansdemokratis ; kräver närkontakt" Kommunreformen! som beslus. tats och nu'håller- på” att fö verkligas ökar avståndet mellan" de styrda och de styrande. Det= ta skapar distansdemokrati som, gör den enskilda människan: till främling i sitt eget samhälle, Det kommunala arbetet som' varit utmärkande för närkontakt något avlägset : och oåtkomligt? Därför krävs nya ”kommunika-. tionsleder "mellan ”kommuhen och den :enskilde i medborgaren; 1 klartext en närdemokrati som ger människorna reelt ;inflytan=, de i .det kommunala -: arbetet även -mellan - valhandlingarna vart tredje år." nr i + (Esse Peterson i or) nn ee (Forts, på sid, 7) Redan på ett djup av, 0,4—0,6, m > t om a I och han
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.