+ SR + 9 5 LABOLMS TIDNING - Raket- och 'rymdlorskarspectalisten dr Werner von Braun (mi en), är en av'de 70.000 fekniket bom . sedan ' krigsslutet emigrerade till Förenta staterna; På bilden :ses dr won Braun : tillsammans /wied - kring Apollo-programniet, : : tår dr George Mueller [4 ). och NASA:s administrative chef James. Webb'i i samband med en. . konferens . 3 man färdas” va upplyste, att jordbrukarna gårdarna, "Värre : är. det "i skörd ' fortfarande in ; har' slagit: all: sin ”grässkö (Fortg, fr, ald. 4) 77 Väderprognos, ' För. de: prognosny”” fiknaä är boken en tillgång. -- . En mängd företag ringer också dagligen till Jourhavande meteoro- log eller. någon av hans assistenter 'och får uppgifter om ' det kom= mande" dygnet, Givetvis har man via telex direktkontakt med lan- "dets flygplatser och vintertid ” vari nar man; också vägverket när hal =» kaär på gång. : De, som tror att ”vädergubbar- a” för det mesta spår fel ska ve-. ta a ot väderleksrapporten ide fles- : ta fall ärrätt, 7: : | — Det är alltid svårt att sla om . det framtida vädret, men man kan gott säga att vi till mycket stor del! lyckas med uppgiften. Men visst " händer. det att” även vi kan gå "bet ibland." . . Curt Kempe har genom sina mv framträdanden . snabbt : blivit ett känt ansikte, Ibland vänder sig folk efter honom, Eller säger: : — Där går vädergubben ITV. — Ibland kan "det ' kanske vara en fördel. att vara en kändis, Jag har den uppfattningen att folk blir vänligare mot en, i synnerhet om ' man t ex går in i en affär och handlar; Men ibland kan det vara tröttsamt också, I synnerhet när nå-- gon gapar på en och frågar hur vädret'ska bli, Men man pratar in« ' te väder i TV för pengarnas skull Det är. inte någon särskilt ' 'stor :summa "man får, det. är ett trive samt extraknäck, ' | i Men tekniken utvecklas ständigt träffande "prognoserna: blir, cbättre. "och bätrre. : : I Det sista TV:s vädergubbe- gör in sina kolleger i ljudradion, Det kan bli "en 'snabb ändring i sista stund, så aktuell. är väderprogno= | "sen! i gon" större » maskinpark, :eller | har: fastställt". kammarrättens ut- och meteorologernas säkerhet be-. : emellertid beskattas' både hos bor innan han går ut i bild är att kolla ' garna ” den. halländska skogsbygden och ser allt. hö som farande inte är. .bärgat "ställer. man sig frågan: Skall dessa. joräbrukare få in's i tid,' och vilken. kvalité har :det?'' 7 on Vil ställde frågan” till. assistent : Bror. "Håkansson i "Hallands helt klara med höskörden: i härtill r, - att de mindre : gårdarna” inte : har: nå- siloanläggning . och :' 'skulltork. När. det . gäller ” .skulltorkning av Hö är den på mycket stark frammarsch. i Halland, jämfört med : ensilageberedningen; Ett bra.” komplement till” skulltor- ken är en sk stjälkkross. Den: na: maskin... kom för några; år sedan :- och "används - till” att krossa stjälkarna på gräset för att. därigenom + minska." torkti- den, på skörden. Stjälkkrossma- skinen' har funnits: i: Halland Tack vare: detta!" förfarande här: de flesta jordbrukare 'sin höskörd klar redan! före mid-|":' sommar." Vad årets skörd pen fort-- ; Lantbruksn "Han vo södra Halland, på de större träffar I är. kval etén” på det hö: som. ännu. finns kvar; myc ket: dålig. " '. På : fråga "om jordbrukarna på ' dé mindre ”gärdarha'-leds: nar :på' vädrets makter; Och därför avyttrar -sina . jordbruk svarar. ' assistent: : Håkansson, att så inte är fallet. Värré"var det i mitten på 1960-talet, då man. hade liknande” förhållan- de 'söm i. årl> Då: kuhde: man märka ' en Viss tendens, åt det hållet, men det vår mest 'spann- målsskörden; som var. (orsak till | detta. 'Numera säljer ' de" äldre jordbrukarna” "inte: siha: "gårdar, | utan” de föredrar att arrendera "Stockholm av. a "Ett. ' fastighetsbolag i' Mölndal har genom utslag 1-regeringsrät- ten eftertaxerats: för sammanlagt drygt en kvartsmilj- kronor för åren 1960—63, Regeringsrätten | ”Skattetvisten ' | började. "sedan taxeringsintendenter hos pröv- ningsnämnden påtalat. att bolaget hade sålt tomter /' till. underpris till sina - aktieägare: '1963.' hade alla bolagets tomter. sålts' ut och bolaget trädde i: likvidation,' .z..|- : konstate- |: ” ”Taxeringsintendenten"' rade' att bolagets ' pris på tomter: na inte alls överenisstänide. med | ' marknadsvärdet; laget och hos 'de aktieägare som gjort de förmänliga affärerna. Han begärde ' därför att bolaget : skulle- eftertaxeras.' .' er på. 4 tomtmark | detta också; prövningsnätandens beslut. ' Nämnden" gick dock" inte |. så längt som 'taxeringsintenden- |' ten - ville, Hade: så skett - skulle eftertaxeringen' - blivit" ytterligare cirka 100.000 kr. . .Beslutet innebär att' bolaget — ÅB Krokslätt -Hökegården: får sin taxering för 1960 höjd från 7.750; kr: till 92.320 "kr. för: 1961” från 7270 kr till 63.004kr., : för .. 1962 från 6.770 kr. till: 44.231 'kr och för 1963 från 6.420 kr till 90.320. za Miljoner "oavlönade .." mar noteras årligen för Röda '> korsets medarbetare. " Hjälp oss hjälpal > Röda korset "Trots bolagets. "protester. "blev ": Giro 900 800” 70. 000 europeiska spe till USA de senaste Pet talas: ofta om den enorma exporten av vetenskapsmän och tekniker till USA. Efter krigs- -slutet beräknas 70.000 tekniker och vetenskapsmän från de euro- peiska länderna kd emigrerat till Förenta Staterna — och ändå har Europas teknik och” vetenskap gjort, en hel del framsteg. Av- " tappningen har visserligen ' varit betydande men inte ödesdiger. Nu är emellertid Asien den stora leverantören av duktigt och kun-' . nigt folk till USA. Indiska in- : genjörer i tiotusental emigrerar . exempelvis till Amerika! . Amerika har alltid utövat en speciell lockelse på duktigt folk, ” vad slag det än vara må. När emi- grationen var som störst var det de mest "företagsamma .. och - framåtsträvande som gav sig iväg. - Så är det också i dag, då det är fråga om specialister och experter Av olika slag, Man kan i USA trots att universitets= och högskolevä- sendet är väl utvecklat inte få fram det antal" vetenskapsmän och tekniker man behöver ' och £ö vill. konkurrenskraftig i förhållande un USA, Den brittiska giganten på området Imperial Chemical Indu- stries torde ha världens mest kva- lificerade personal. Över 2.000 av de anställda är tekn' doktorer. Ma- ken kan inte USA uppvisa $ nå- gon bransch, men så är också brit- terna världsbäst på området, ; + + 70.000 BRA HJÄRNOR ”" EXPORTERADE ljest enorm, Vad amerikanerna kal-|. Jar ”brain-drain” har inneburit att. av våra bästa hjärnor gå till den nya världen; Vi hade kanske haft mycket god nytta av de flesta av dem, men frågan är om den tek- niska utvecklingen eller forsknins gen kunnat expandera så enormt att de alla kunnat få lämpliga upp- gifter. Våra resurser i Europa ha- de förmodligen! inte: räckt till. A andra sidan har'ju USA i stor ska- la etablerat sig på den europeiska marknaden och en hel del'av de ecialister Aderlåtningen från Europa är el vii Europa på 20 år låtit ca 70.000] > RAR tjugo åren. specialister, man lockat över, ha s : vid denna expansion varit USA til. ' god hjälp, 5 - ones Sedan är det en sak för sig om man 'kan anse att detta enormt amerikanska engagemang . på den' europeiska marknaden är av v gode eller & ej. Så " - 'A M Perslow. : så många: är med t vår > kursverksamhet varje årä Hjälp 088 hjätpal Röda korset : H Giro 909 800 Fö Det är MK, TITULATU bens "körcenträl, I svarar: a st bet” är bir fraämkörd. . Vilken jäkla ÖB ÖB, vet ni in det Jag "talar: med? — Vem fan är MK? sv aa Malaj . Kartsson.." HADE. "Tip. sjuk.. Hon skulle hör det” stod till." iv Kristin: - " Värdarinnån: Det är > - Telefonen, ringer på ”Armésta- en: värnpliktig Arméstabens Körcentral.. BB, jag vill: ha min 4 ""Trotjänarinran Kilstin blév av sitt herrskap skickad till” ETOSS: handlare Svensson som dag svårt . efter hur Jag skulle , hälsa rerrskapet - och ' fråga hur "med. KF "Svensson :i dag? mycket dåligt". Doktorn här sagt att det man gärna ha in nytt |. Man -vill ha de bästa härarna i värls 'den till Förenta Staterna, Det gäl- ler ätt ständigt hävda sig som ,”biggest in the world” och alltid ligga främst i täten. Rymdprogram- met i USA hade inte kunnat ge- nomföras' om man, ej haft tillgång till .de bästa” hjärnorna på: detta område i hela världen, Inom NASA — rymdorganisationen : —. är , det fler utlänningar än amerikaner, det "säger en hel del om vad de uti "ländska (experterna betyder för USA en - | 22 000 SPECIALISTER PR ÅR : at 'TAS EMOT FRÅN UTLANDET Enligt officiella amerikanskå be- el räkningar tar man i USA "årligen emot. ungefär 12.000 utländska ve- mo . tenskapsmän och tekniker, De fles- ta har till för några år sedan kom- mit från Europa, men numera är ' | asiaterna flest, så märkligt det kan låta. Man tycker ånnars att” det skulle ha varit ef god hjälp för 'u-länderna .i- Asién att, få behålla ina dyktiga spécialister' hemma i | sina egna länder, där de kunde” bidra till utvecklingen. Men det har ; visat sig ätt trex'i Indien utbildas iför många ingenjörer. De kan inte ' "beredas arbete i'det- ännu outveck-' "lade ' indiska » näringslivet. Bortåt - '10.000 indiska ingenjörer måste var-' je år söka sig utomlands för att få :sin” utkomst, De fl ; Amerika, FR 'så särskilt många specialister: från. : Frankrike och Italien, .I dessa län=" :der betalas folk av. detta. slag. väl, iman är 'ängelägen om att behålla: dem':+ hemma, ” "Däremot 7?'släpper: "Västtyskland, Storbritannien ::' och; Holland till mycket folk, som ame-' rikanskt 'näringsliv :och: forskning' villigt tar emot. Det är "förhållan=? devis inte så' särskilt många som: kommer från Sverige, även om vi" : får släppa till någrå av de bästa" « vi har, sat : "ENGLAND FÖRLORAR be v -.'-" FLYGSPECIALISTER : Flygindustrin i USA befinner sig i en gigantisk expansionsperiod och flygexperter från Europa har där-' ' för, gärna sökt. sig till: Amerika. "Detta gäller alldeles särskilt brit-' tiska flygtekniker, Britterna har "haft 'en hel 'del trubbel med sina flygprojekt,' många brittiska flyg- ' ingenjörer har. helt erkelt tröttnat. Över 40 procent av de tekniker med flygindustriell -” inriktning," '”som ; etablerat sig i USA under senare "år, I "från Storbritanni Däremot synes kemisterna vara väl " omhändertagna i Europa, Det är inte många som USA lyckats locka över, men så är också den kemiska industrin i-- Europa = synnerligen Prenumerera på LT a . HALMSTAD: : I dagårna har -partiexpeditioner och andra ibes: ställäre av valsedlar" för höstens" Flän i Halland fått sina beställ!" | ningar levererade från Berling-, ska boktryckeriet i Lund. Det är detta . tryckeri, som framställt röstsedlarna för hela södra Sve- rige. Inte mindre än 87 milj vals sedlar, fördelade på 1.250 olika: | ”listtyper, har under sommaren färdigställts vid Berlingska bok>=" tryckeriet, berättar ing Gösta Kroon, vilken varit den som hål- frgor Halländt å sälvlarna klara hållit 6. 500 ark, Sammanlagt mot- svarar : denna pappersåtgång ca 170 ton papper. Nr "Den 10 juli hade tryckeriet samt- liga valsedlar färdigtryckta, och se- dan dess har tre skärmaskiner va- rit ständigt i gång, delvis på över- tid; med 'att skära upp valsedlar- | nav'Innevårande. vecka avslutas di- stributionen” av valsedlarna ut till bes larna EFTERBESTÄLLNINGAR . "Nu när den första upplagan av lit i trådarna för valsedelsf «ställningen vid tryckeriet, förs KR «, ”Berlingska” blev den anbudigi- vare på valsedelstryck, som utsågs et. svara för att. partierna "i: de sydsvenska länen fick sina valsed- lar tryckta, > H kan -— Vi hat fått engagera. en: sel] det extra personal för att klara här åtagandet, säger ing Kroön. För ör Hallands län har Ber- lingska Tryckt också | valsedlarna Skåne-länen, , Blekinge,” Kris+ täds:och Kalmar län, När det gäller de sistnämnda länen har man dock inte tryckt sedlarna för kom: munalvalen, I övrigt har Berling- ska svarat för listorna :till riks- 'dags-, landstings=" och kommunal- valen, vilka'som bekant i år”: rättas' på en och samma- dag, "den 20 september. För att underlätta för ”wäljarna att skilja de. olika: val- gedlarna 'åt har det. bestämts. att friksdagssedlarna skall vara tryckta på. gult papper, landstingssedlarna på blått och kommunälvalslistor« |. na på vitt papper. "Av "de 87 milj röstsedlar; som tryckeriet i Lund i sommar spottat fram ur . sina 'tryckpressar, drygt 10 milj gått till Halland ilsedelsbeställningarna . alltså ef- fektuerats återstår en rad efterbe= ställningar att klara, Det rör sig om valsedlar, där t ex kandidater avli- dit efter det beställningarna läm- Hades in, och ett omtryck alltså måste ske. Eller också kan det vara så att beställaren tagit till för snålt när det gällt att' beräkna åtgången av röstsedlar, +» - Den 9 augusti börjar Berlingska trycka efterbeställningarna av'val- sedlar och till den 20 augusti skall man vara klar med dessa; En'per=| fekt : organisation ' vid tryckeriet, som fungerar .i alla detaljer, måste till för att partifunktionärer: och andra som -skall svara för utminu= teringen "av: sedlarna skall' kunna göra ' detta; viktiga arbete tid. Stal; för. 24, 000. kr Ung . stockholmare häktad i Halmstad Nb HALMSTAD: En ”22- årig "stock- Kölmsynglirg «häktades på tisda- gen av rådhusrätten i i Halmstad för Igrova stölder, Under sommaren har han till med en jämnårig Av TON PAPPER sålt Det är inga små ' kvantiteter papper som gått åt för detta valet "sedelstryck. Ing Kroon berättar, ' att Berlingska gjort av' med 240 "Jastpallar 'om 'vardera drygt 700 kg med kvadratmeterstora pap-. sn kamrat gjort ett stort antal inbrott runt om i Sverige. Sammanlagt kom de över varor för cirka 24.000 kr. Bl::a stal :de för mer'än' 8.000 kr] i Torghandeln i Laholm :och dess- utom, en bil i Laholm som de åter- vände. till: Stockholm ' med. ' Den andre ' "ynglingen häktades i förra persark, Varje lastpall har inne-= il7 ar d' Berlingskå i Lund har klarat aln dd sea i jättearbetet med. välförberedel-/ serna enligt planerna.” REDIGERING AV. TEXTEN - t sht Vid tryckningen' av : valsedlarna har man strävat efter att få ett'så likartat system på adresserna på , kandidaterna som möjligt på” de olika partiernas valsedlar, Sidoad-- resser har. strukits” så långt: möj- ' |ligt t ex; säger ing Kroon, På sam ma sätt, har stilstorlekarna hål enhetliga. SS Bestal väninna: : på 130 krönor ": HALMSTAD: : Först :fic hon + tillbaka ett Jån : på: 20: ke: av: ligt erbjöd. hon sig att hjälpa till: med : att : duka ' fram” 'maten'; och när hon blev:ensam i köket ploc=. kade hon fram plånboken och stal: dé resterande pongarna, över 100 brände hon upp. I därefter kom, tillbaka" upptäcktes: : dock" stölden” omedelbart : och polls; s tillkallades, Den -. Unga , halmstad« : SV Arg SORG AS t— Nu har kamrern klagat. på. er igen, fröken. Karlsson, "Låt det inte hända en gång till, för då "måste & dag avskeda honomt:. va Nee bor noe Da - Så. här kan en dialog” utspå en söndagseftermiddag: "-' HELLER ÄN' HEMMA: - -— Sen han jobbade som: i skid dläråre i: fjällen blev: han tokig il ra byxor; och.: hämtade; dem på Görälund. 1 | Angermahlånd, - .vÄgaren kod; iförd. ett par and- - — Så roligt det var att se: er flickor, . men han slutade åka ski-| söndagen utan att: lärnna någon och er fru tillammans 1 kyrkan. | dor.: — Det är: en: fråga om att välja, förstår pastorn, i Jag” hör hellre' på ' era predikningar än på henneg... förklaring till hur han tappat : BRALLAN KVAR f Ett par. herrbyxor, blev :kvar- glömda”: 7efter en lördagsdans -il- B i FasoosoosaooÅ Jan Hälansons, Bi Dörren till matsalen ö des, Alla P0O00000000É | ni inte använde socker utan söt- vände sig om. Kommissarie Björnborg stod” på tröskeln, : Han' måste genast ha fått situationen klar för sig när han såg den orörliga gestalten på golvet och deri hotfulla gruppen framför mig, — Herr Hedman, sa han. Jag "får be er följa med mig. : + — Äntligen! Det var på tiden ni ” insåg det... ni... ni... förbannade snut! kom det grovt från Ebba. Maj Lindholm flämtade till, — Men Ebba! — Tig! Jag följde kommissarie Björnborg ut. Han såg förbryllad ut. >. «> Vi går in. på rektor: ditio- upp asken. Jag nickade. . e — Bitsacketter. Hurså? — Vad använde ni idag? Höns ansikte hade fått ett spänt drag. Jag svarade förvånat: — Bitsacketter förstås. "= Har ni någonting emot att visa mig dom? — Naturligtvis inte. öl Jag grävde i fickan och fiskade — Här är den. Han granskade den” plafta "plåt. lådan, Så drog han "fram ett skriv- maskinspapper från en trave på skrivbordet och tömde försiktigt as- kens innehåll på papperet, Han böj- nån, sa han. Rektorn har' antagligen lunch nu så vi kan få vara i fred. är vi satt oss sa han: — Vad har egentligen hänt? : . Jag berättade. Han lyssnade upp- . märksamt: med orörligt ansikte. När jag var färdig sa han: ” — Ni bjöd 'mig på Kaffe hémma ” hos'er och då la jag märke till att 4 a er MÅNA de sig fram och satt en stund tyst medan han noggrant studerade de små fyrkantiga bitarna; När han se- dan. lyfte huvudet och såg på mig lyste hans blekblå ögön av triumf. Utan att yttra ett ord stoppade han handen i innerfickan och halade fram sin: pipa: och sitt töbekspaket. "Så packade han omsorgsfullt: ner tobak Von Fmetebå a re n AA Ii piphuvädet "och "jämnåde” till "med Hillfingret.. När han tänt pipan och + stött ut ett moln av rök lutade han sig bakåt i stolen. » — Låt oss nu tala” om mördaren, sa han, — om er vän Sten Lund- kvist! : vi so 2 = Ni ser förvånad ut, SS Jag "noterade hans. .självbelåtna min med avsmak, — Ni har begått flera misstag i digare, . kommissarie .Björnborg, Jag är rädd. för att ni är på väg att göra ett ännu större nu. Han skakade på huvudet. - — Ni. tar. fel. Det bevismaterial jag har räcker och blir över. Han var när allt kommer omkring allt- för slarvig för att kunna begå det perfekta brottet. Ni kommer "att in- se varför. Men om det inte tröttar ska jag dra igenom .det från bör- jan. Era vänner där ute får vänta, Doktor Sjögren har vid det här 1a- get säkert gjert allt han kunnat för den stackars lektor . Björkgren. Jag är -rädd för att det kommer att bli en lång monolog men jag ber er ha tålamod. Alltså' — ni kände" ju Sten Lund- kvist. från er, gemensamma gymna- sietid.. Sedan. skildes era. vägar, ni for till Uppsala' och han till Lund, Vad som hände där vet ni:kanske ingenting om. :Det hör ju till mitt och "så" snart jag börjat misstänka honom. började jag ' också : forska: i vad han hade' haft för sig där nere, Det som kom. fram då var tillräck- ligt för att ge en förklaring till — men "inte" bevis för: — det första mordet, merdet på Ingrid Karlsson. Jag får förbereda er på att det är ett känsligt kapitel och det kommer kanske att beröra er särskilt illa ef- tersom "det hänger samman med” ert "Han hade lämnat Lund efter en skandal sem visserligen hade tystats ner men som skulle ha legat honom i fatet om han tänkt fortsätta med sina teologiska studier, ' - Vid universitetet hade han träffat en student 1 hans egen ålder och emellan dem hade uppstått en varm vänskap. Jag är angelägen om att tala . om ' att det inte rörde sig om något . fysiskt . förhållande "men de levde samman i ett slags andligt äktenskap som till slut blev mycket krävande för andra parten, särskilt som han började intressera sig för en kvinnlig studiekamrat. = ' Flickan började få hotelsebrev och fästmannen som anade varifrån de kom ställde Sten Lundkvist mot väggen. Resultatet blev ett fruktans- värt uppträde som :'sånär hade slu- tat med att Sten Lundkvist ränt en kniv i kamraten. ' Andra som lar- mats av oväsendet lyckades komma emellan och avväpna honom, men. |I' sin. desperation förfalskade han namnteckningarna. på fingera- de - betygsavskrifter och sökte an- ställning som. timlärare. ' +! När. ni två återförenades här på läreverket hängav: han sig åt- er gamla vänskap som aldrig förr. Han kände att han befann sig på djupt vatten . där han höll på. att sjunka och ni var de ende han hade att klamra sig fast vid. . Ckocken blev för" svår för honom när han upptäckte att ni börjat in- tressera er för Ingrid Karlsson. Hän såg hur hans värld höll på att rasa i-spillror igen och han beslöt sig för att till varje pris hindra det, -. : ' : Han hade blivit fascinerad av de långa grillspetten som han sett hem- ma hos er'och nu visste han också hur Ingrid Karlsson skulle dö. Han hämtade dem 'hemma i er lägenhet när er städfru piskade mattorna ne- re på gården och dörren stod upp- reglad, Det är svårt att säga varför han tog två ech inte. ett, kanske kände han redan då på sig att han skulle komma att behöva det andra. Men han bade otur, 'Som ni be- rättade mötte han fru Larsson i trappan när!han just hade lämnat lägenheten med sitt paket under ar- men. Visserligen hade han fällt upp rockkragen och dragit ner hatten i pannan men han förstod att risken var stor att hon efteråt skulle kun- na identifiera honom: vid en even: Feta , te KÖR Ri med -någonting ' karakteristiskt sem I ' fru. Larssons medvetande skulle överskyla allt det andra hon 'skulle komma satt "minnas av de. ' person hon mött i trappan. Det var väl inte heller: främmande för -"honom att detta var ett tillfälle att kasta miss- tankarna på lektor Björkgren. Allt- så . haltade han nerför trappan på det sätt vi alla känner till. Kommissarie : Björnborg letade 1 fickan efter-sin tändsticksask. Hans pipa "hade ; slockzat och han tände den omständligt. — Så kommer vi till fröken Karls- sön. Hon var på sitt sätt komplice- rad. Hennes våldsamma . reaktion på lektor Björkgrens närmanden och hennes hysteriska utbrott mot er ne- re på: Domusgrillen hade sin för- klaring som jag 'inte ska gå när- mare in på. Det kan räcka att säga att ''en beklaglig och upprivande händelse i hennes barndom med en av hennes fars vänner som' Inblan- dad för alltid hade satt sina spår efter 'sig. -Att kon reagerade som hon gjorde mot den äldre mannen var inte så egendemligt. ” » Episoden nere i vaktmästarrum- met då ni nära nog förnekade er vänskap med: Sten Lundkvist och dessutom kastade rakt i ansiktet på honom att ni föredrog fröken Karlssons sällskap framför hans var säkert det som ändrade hans dfödda något arbete att.ta.reda på sådana- saker, -Han . lämnade universitetet hals Över- huvud. utan att ta pågon oa ADA tuell konfrontation. Han beslöt sig ang barnsligt överdrivna : förkärlek för med en lust. att sätta. skräck 1I.er fick - honom "att ; arrangera' « merdet efter den teckning han så ofta sett hemma hos; er, Den var; antagligen tillräckligt" makaber för. att ' tilltals honom; = : orHemma Rå aln garderob hade '; han med » som han. använde som fläckbortiag: ningsmedel. " En ren slump- bade dessutom gjort att- han kommit-åt att byta ut sin nyckel met er huvudnyckel på ef. termiddagen, Annars hade han 'sä- kerligen ändå ordnat "det genom att låtsäs att ha: glömt sin nyckel och bett. om att få låna er-för att låsa klassrumsdörren men: då 'hade ris- ken för ' hans. del ,paturligtvis- varit mycket större. : Han smög 'sig upp - teckningssa- len sedan” ban. förvissat sig om att Ingrid Karlsson befann sig där. Hon brukade ju ofta arbeta där på kväl- larna, något som han naturligtvis visste, Vad som sedan ” hände vet vi. Givetvis hade han hoppats på att fröken Karlssons död skulle betrak- tas som självmord men han. hade ändå, garderat sig, bland annat ge- "att ' stjäla reservnyckeln ' som fanns i ett kuvert på expeditionen. blixtsnabbt - för . att. lägga - sig till | dramatiska > situationep' I. förening
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.