| | | | | ) , Onsdagen - den -14 oktober 1970 . RR AA ER KA a Eg NER een | NYA BÖCKER | DEN STORA, STORA FISKEN Det kan ibland vara bekymmer- samt att rekommendera en bilder- bok för barn från tre år och upp- ät om man samtidigt vill föreslå den som lämplig läsebok för ny- börjare. Man kan" mycket väl ris- kera att ta sig vatten över huvu- det. Men ”Den lilla pojken och den stora, stora fisken” (Askild & Kärnekull, ca pris..14:85) tycks ha kvaliteter, som uppskattas av barn £ skilda åldersklasser. Det är i varje fall intrycket efter uppläs- ningar ooch genomläsningar med barn 1I olika åldrar. Den lilla pojken och den stora, stora: fisken . är. skriven av Max Vvelthuljs och den finns översatt på åtminstone sex språk. Texten är lättläst och historien om poj- ken och hans 'stora fisk som ham- nar i'badkaret ger möjlighet till många både ömsinta och roande kommentarer från läsarna. Fyra- årIngarna tycks i allmänhet tycka synd .om fisken, när den återförs till sitt rätta element. De accepte- rar dock snabbt en kortare förkla- ring och somnar in med ett nöjt leende på läpparna. En sjuåring, som snart "har första terminen i småskoolan bakom sig uttalade sig på följande sätt: — Festlig bok, Kul teckningar. En sån fisk skulle man ha. Ytterligare kommentarer var inte nödvändiga 'där, omm "tioåring däremot var mera 'kritisk och föreslog ett mera ut- vecklat replikskifte även om hon » erkände öppet att.boken. var kul och teckningarna helsköna, Kan- . ske går gränsen för den här barn: boken vid nio år. - : ÅA STRÄNG ocH ERLANDER TILL rv . HEDLUND : Centerpartiledaren fyllde .70 år den 1 september, men hyllningar- na fick vika för valarbetet, Där- för utkommer” först nu den bok, Idéer och realiteter (LT:s förlag, ca-priis '44:— exkl. moms), som utgivits med tillägnan till Gunnar Hedlund på hans 70-årsdag:. Idéer och realiteter är ett sam: tidsdokument med :delvis 'unika perspektiv; på politk,' näringsliv och samhälle, Nio, författare ger ””fråt””skilda utgångspunkter ”sin syn på utvecklingen inom områ. " den där . de själva. — och Gunnar Hedlund — är "eller varit verk- samma. "Finansminister "Gunnar Sträng skriver om ”Staten och nä- ringslivet”!,' förre folkpartiledaren, professor”: Bertil Ohlin synar kri- "tiskt "den . socialistiska debatten, och förre .högerledaren, professorn » och ambassadören i New Delhi Gunnar Hechscher analyserar den svenska : parlamentarismens , ut- veckling; Förre statsministern och ledaren för det: söclaldemokratiska partiet Tage Erlander skildrar re- 'geringskoalitlonen « socialdemokra- "ter. — bondeförbundare (centern) åren 1951—1957, i vilken regering han "själv. var ; statsminister. och Gunnar. Hedlund ”vice: statsminis- | ter” och inrikesminister. Center. partiets partisekreterare - » Gustaf Jonnergård ' skildrar centerns, ut- veckling till ett modernt parti och till det främsta oppositionspartiet, och centerns förste vice ordföran- de, riksdagsman. Thorbjörn Fäll- din tecknar bilden av 70-talets sto- ra politiska frågor. Om lantbruks- kooperationen skriver dinektör Harald Håkansson och om enskit skogsbruk Professor "Thorsten Streyfferth,' medan bokens redak- tör, riksdagsman Nils G Asling, skildrar Hedlunds insatser som in- dustriledare i Norrlands Skogsäga- res Cellulosa AB (NCB). Det är en bok om idéers för- verkligande, sammanfattar Nils G Åsling 1 sitt förord, där han ger en kort karakteristik av Gunnar Hedlunds ' insatser som politiker och industriledare. Boken innehåller även ett om- fattande bildmaterial, dels ett 40- tal fotografier från Gunnar Hed- lunds liv i familjekretsen och som politiker och industriman, dels ett urval av EWK:s tecknade kom- mentarer till de politiska händel- serna med och omkring Gunnar Tedlund från 50-talet fram till den berömda björnjakten 1968. Idéer och ' realiteter. En: bok ” tillägnad Gunnar Hedlund. Ca-pris exkl. moms 44 kronor. ” är FOLIEMATLAGAT AV MÄSTERHAND . Falukorv, isterband, sill, ström- ming, stekfläsk och broiler — alla blir de som nya, förtätade till tu- sen i aromen efter att ha tillagats i lufttäta ”folieballonger” efter re- cept utexperimenterade av Opera- källarens Werner Vögeli. Broilern — visserligen” hälsosam mat till rimligt, pris men så helt menlös att något radikalt behöver göras åt smaksättningen, som herr köks- chefen skriver utan påfallande en- tusiasm för råvaran — blir t ex något av en kökets Fågel Blå, när den under. namnet örtagårdsbroi- ler uppenbarar sig under. kryddi- ga vällukter i foliepaketets djup. Citronskal, ' vitlök, persilja, dra- gonört, rosmarin och vitt vin hår hjälpts åt med förvandlingen. "GOTT 1 FOLIE är namnet på den. behagliga lilla volymen, där "| vardaglig + husmanskost, läckra smårätter och praktnummer ur den : internationella : matrepertoa- ren alla komponerats-om eller ny- skapats för tillagning i follepaket. I förordet berättar: Werner Vögeli hur han kom att intressbra sig för follematlagningens unika: möjlig- heter till koncentrerad smak och doft, när han som ledamot av. ju- ryn bedömde bidragen till en :dam- tidnings tävling på detta tema. Det inspirerade till, egna experiment fattareni "själv. är mest nöjd med, som "han ställt samman i sin bok, Den som har tankarna på annat än falukorv kan t ex pröva snig- lar; i champinjonhattar, rapphöns i vindruvs-kål eller gödkalvkotlett borghese. Viktigt framförallt. vid foliematlagningen är att paketet är absolut tätt. Hur de två typer- na av förpackningar: viks, beskriva och visas tydligt i bokens början, Fotografier av god klass och fina teckningar. av Susanne Brattstad bidrar till att göra boken ange- näm att bläddra 1. | i Werner Vögeli. GOTT .I FO: "LI. ICA-förlaget, : 14.15 (ex pris inkl. mooms). "TAGGIGA SKöÖNHETER I > FÖNSTRET ' en > Det var inte bara inkaguld och indianer, som fascinerade erövrar- na av Nya världen. När de vände hemåt till "Spanien och" Portugal fanns 4 . skeppslasterna ' också egendomliga, taggiga växter av ti- digare icke skådat slag. Det blev snabbt ett mode bland aristokrati och "högadel'i sydvästra Europa att plantera hela.partler av såda- na växter på framträdande: plats invid slotten, Kaktusen upplevde sin ” första popularitetsvåg på främmande "mark, - Alltsedan conquistadorernas tid = har de botaniskt intresserade då och då i särskilt hög grad vänt sitt intresse mot de många arterna av kaktus och s k succulenter, växter med speciell förmåga att [ köttiga stammar och blad lagra upp fuktighet till kommande torr- perioder. Just nu upplever kaktu- sarna åter en sådan period. Blomsterhandlarna har en ständig efterfrågan på små och stora kak- tusar, kaktusar med och utan tag- gar, kaktusar med ' praktfulla blommor och sådana som — ur- säkta — ser enbart egendomliga ut. Helt lämpligt har just en li- ten bok om kaktusodling kommit ut. Den heter helt lakoniskt KAK- TUS, författare är dansken J 'Ni- laus Jensen ' Här kan man läsa om den historiska bakgrunden till kaktusintresset, om 170 släkten och arter av den:stora kaktusfa- miljen, om de stora variationerna på olika kaktusars önskemål för att kunna trivas, något som häng- växtplatser. Det är endast vissa kaktusarter som är typiska öken- växter. De arterna har särskilt sto- ra krav på starkt ljus. Andra käk- tusar hör till skogsarterna och be- utsträckning 'som ' sina” släkting- ar . från. öknen. Särskilt inför blomningen är det viktigt att: lju- set är det rätta, eftersoom knop- parha annars kan : falla! äv. På samma "sätt behöver många kak- tusarter en viloperiod för att: kun- na nå full utveckling, Kaktusarter finns nämligen över / hela.” den nord- och sydamerikanska konti- nenten, en del i fuktiga tropiska områden, 'andra i.brännheta ök- nar," återigen andra i: höglänta bergstrakter där skillnaden mellan dags- och nattemperatur . är . ex- tremt stor och där snön ligger un- der en: del av året. Det finns t o m - kaktusarter 'som : växer. epify- tiskt i grenvinklarna -på träd, där det: samlas” mossor och humusärn- nen som förmultnat. och ger bra grogrund, Till dessa "hör bla. vär. välkända: Jjukaktusi 4 < « Med: hjälp: av: boken KAKTUS bör den intresserade kunna, lära sig det: väsentliga -om kaktusod- ling, - förökning, skadedjursbe- kämpnirig m? mi”170' släkten. och arter av. kaktusfamiljen beskrivs FJ” Nildus”, Jensen?” KAKTUS: ris in- kl. moms). PERSPEKTIV. PA EUROPEISKT PORSLIN Vid hemkomsten till ' Venedig 1295, efter mer än 20 års. .vistélse i det avlägsna Kina, berättar Mar- co Polo för häpna åhörare om de vita fat och bägare, som tillverka- des I staden Tin-gui i provinsen Fukien av ett. "slags: jord, som grävdes fram ur gruvor; För: ge en föreställning om materia egenskaper beskriver han det som porcellana; : snäckliknande. : Det skulle komma att :dröja "mer än 400 är från det att porslinet fått sitt namn till dess att det första provvet: på ”äkta”- porslin fram: ställdes I en europelsk ugn. .: sz Den 15 januari 1708 lyckades ger med denna bedrift. Sedan han äret därpå löst problemet 'med en: glasyr som' förenade” sig helt meå Porslinet, kunde den första -pors-- linsfabrikationen i Meissen: ta sin början.” 1709 var också det: år då Frankrikes Ludvig XIV-lät.smäl- ta ner'sitt 'bordssilver föratt få pengar till soldatgäld. I 'brist på silverserviser' dukades der kung- er samman med deras "naturliga . höver eller tål inte ljus i samma f 7 io ie: öch många av dem vsas i bild, s-. och det är 80 stycken av dem för- Nile = ki Karl den 'starkes alkemist: Bötti-| ., liga taffeln med fajans från Rouen |: HÖSTPLANTERAD VÄXT , ; UTVECKLAS ” SNÅBBARE -I modern trädgårdsodling har tiden för plantering inte samma betydelse som förr. Det hänger samman med containerplantornas tillkomst, d v s i någon form av kärl odlade Pläntor som kan sättas I jorden när som helst under växt- tiden, Eftersom containerodlingen väl knappast slagit igenom helt finns det emellertid alla skäl att [så här års peka på en viktig san- ning: Hösten är med få undantag överlägsen våren som planterings- tid. Den -höstplanterade växten ut- vecklas snabbare och' har ett för- språng på åtminstone en månad |[.:' . när våren kommer. + . rö Id "Undantagen gäller naturligtvis mera ömtåliga. arter av buskar och träd. "Björk - och ' pil: planteras exempelvis: under våren; Det' gäl- ö alla: : växter med mjuka N Förklaringen till att t höstplante- "rade växter utvecklas snabbare är att.. vintern ingalunda :är någon Därmed var vägen banad. för ke- ramiken' som ' servismaterial: På | 1730-talet : började -" skulptören Kändler” modellera " Melssehs 'skö- naste serviser,. Han: skapade: ock- så figurinerna, till en början har- leékiner' och. krinolingrupper, en genre som skulle nå enörm popu- lafritet: och som egentligen var ämnad som bördsdekoratioriet” be- lysta: äv. kandelabrarnas fladdran- de" ljuslågor. C:o. fd Om 'det 'eäröpeiska !Börslinets |. förstå 'århundradej "1700-talet, lös- ningen av porslinsframställning- ens hemlighet, och de porslinstill- verkningar söm startades överallt på kontinenter handlar ei utom- ordentligt intréssant bok 1 det Iil- la” formatet: EUROPEISKT PORS- LIN: av. antikvarie Gunilla Eriks- sön," föreståndare 7 för ' den: «kera- iilska "åvdelningen ” vid "muséet Kulturen, i” Länd; Mot bakgrund av. den” formliga | 'porslinsfeber, gom "rasade 1 Europa” under hela 1600-tälet' — "en" holländsk ostin- dienfarare.. lossade: år” 1618 70.000 kinesiska porslinspjäser ”Ämster- | ' det lätt” att förstå vil- NE at "som rådde Mm de” signifikativa” dra- Färstenberg, Höchst, Frankenthal och Nymphenburg 1 Tyskland, hos alstren från Capodimonte och Doc- cia i Italien, Buen' Retiro' i Spa- nien, St. Cloud, Sevres och' Chan- tilly i Frankrike, Derby, Bow. och Chelsea : d England, Köpenhamn i Danmark och Marieberg i Sverige för ; att. nämna flertalet. men inte alla, beråttär författaren. levande s och intressant. Bokeri är' illustre- rad med ett inycket representativt bildurval, vars original: läsaren har möjlighet att- njuta av vid ett besök på Kulturen, :: Gunilla Eriksson, : TUROPE: >. ISKT PORSLIN. ICA-förlaget, + 23:05 (ca-pris inkl. moms). : från ” "Meissen, : död period i trädgärden, De starka temperaturväxlingarna under sen- höst, vinter och vår ger rötterna mycket god kontakt med jorden, De rotändar som alltid mäste ka- pas "av vid flyttningen. från plantskola — till växtplats ! hin- ner: läka, och nya. :rotträådar skjuter ut och suger uppnäring. En sådan utveckling förutsätter givetvis att jorden är bra, d.v s har rätt struktur och näringsba- lans. I.dålig jord blir resultatet aldrig annat än en besvikelse, sta ENKEL JORDFöR- BÄTTRING Planteringsarbetet. - bör därför. alltid "förberedas "genom . en or- dentlig jordförbättring. Förr gjor- des den alltid genom att man 'blan- dade in naturgödsel i jorden, men den varan är ju numera inte älltid så 'lätt att. komma ' över. I. dess ställe har trädgårdsvännerna fått den betydligt bekvämare torvmul- len, vilken 1i' sin" senaste” "version också är "näringsberikad' och där. med en fullgod ersättning för 'na- ”turgödsel. "Den . säckförpackade sol- mulltorven' har rentav egenskaper: som gör den bättre än naturgöd- 'seln: utom” att den är "lättare och trevligare” "att "handskas; med, har den en längtidsverkan som: är Klart + överlägsen, vor : > PLANTERINGSJ JORDEN ,- VIKTIGAST "De största kraven måste givet- vis ställas .på den jord.som: kom- mer i dinekt beröring med rötter- na, Det säkraste resultatet når man genom att blånda en särskild Planteringsjord av lika: delar mat: jord och väl genomblötad solmull; "Gräv ordentliga .planteringsgro- par. En halvmeter djupa och med én diameter på ca 60 cm för bus- kar och: 100 cm för träd; Rötterna måste”. få ordentlig plats.' Men. gå inte , till överdrifter; alltför: långa och "yviga rötter kapas av:en bit. Skadade rötter ' putsas alltid ” a med hjälp av frädgårdssaxen, ST princip skall alla träd plante: rås på samma djup: som de” haft på ”Pläntskolan, buskår gärna "nå a | got djupare” "Rosor" skall dock alt tid sättas med föräälingsstället & 10 cm under markytan, TRAMPA” TILL KRIN RÖTTERNA! . 3 Bred ut rötterna över ett "lager torvblandad : jord i gropens: bot ten. . ös 7 sedan. - planteringsjord över. rötterna. Skaka plantan Mite, så att jorden faller. ner : ordentligt mellan rötterna. "Trampa 'till över rötterna efter hand: : som". jorden Öses på; Vattna rikligt. i gropen och låt vattnet: rinna "ner: innan det sista jordlagret läggs på, Läm: nä” "det översta : skiktet. löst och luckert. + :. Elma nov från 'plantskolan med rotklumpen: inlindad i säckväv,. Lossa: då bara | säckväven kring stammen :och lät Det, är nu när den mörka årsti- den ligger framför OSS som” vi skall planera för den trädgårds- vår som väntar bortom ' en läng och dryg vinter. Värlökarna som skall ge trädgården dess » första prunkande färgprakt” måste 1 jor: den: innan frosten kommer, Lö! växterna är. verkligen tacksamma. De passar lika bra i den lila an- språkslösa täppan som i den sto- ra parken, De kan planteras 1 ra batter och grupper, "i stehpartier och gräsmattor, i buskage : elier under träd. . «Lökar trivs 1 all slags jord, ba- ra den "är väldränerad. Det lönar sig att blanda in ett lager torv- mull i jorden före planteringen, Särskilt viktigt är det med en så- jorden. ' Vissa: enkla . regler - bö ran hålla i minnet när det gäller plantering av värlökar. . fe Undvik .vattensjuk mark. Tak dropp är ett hot mot "alla lökväx- älj många” "sorter, men; plante- rå 1 grupper :för; ökad färgverkan! + Sätt” lökarna” på rätt djup: 0-8 cm för: de minsta, 15—20 em 'för YC a Före Planter ing! -— bearbeta jor- den; till '30 em "djup; och” blanda Takdropp hot mot vårlökarna +Fänk framåt vid planteringen ARA dan uppluckring av den styva ler. 8 ; ensamma '. och tillsammans : med andra . värblommor : År trädgården, vo .. Numera "kommer växterna” ofta | den "med solmulltorv! efter. "planteringen," det" "skyddar mot kylan! -Krokusen ta”. värtecknen:' tillsammans . med vintergäck och 'snödröppe." "Krokus i gult, vitt och: blått. passar lika bra i gräsmattor öch buskage som i rabatter. och, ,stenpartier. Plante- ring I gräsmatta: tillgår, så att man ”bara'; skär loss en. bit: gräs, sätter löken och ggr. över. gräs- torvan igen: - a "Narcisserna är en annan grupp av.lökväxter som är. "mycket tack: samma; De "gör sig: utmärkt både 0 Gula ' och vita 'päskliljor.. blommar strax :före: 'pingstliljorna. ; Visste ni förresten. att det: också finns en: mörkt gul pingstlilja ' med +föd kronavs+ Scarlet. Elegance? i dn i Doften, formen. och färgprakten har gjort; hyåtinten en av de mest orätyckta.« blommorna, Den" gör sig utmärkt tillsammans med: -tulpanen; SOmz, uta är den. vanligaste: av-trädgårdens vårblommo.r; Bland & tulpanerna . välja 3 ; mellah, I Tidigast. blommar nerna: av vilka bör: nämnas: den mörkt; schaärläkansröda”<> »Cotleur Cardinall Några”. "dagar i'isenare kommer .; de . dubbla, exempelvis den a nsande - röda Carlton och ned KL 17. 10.” ned kl. 17.0; finns” många utmärk a' sorter attl; ' vissa av. dé s k' botaniska tulpa-) nerna, "därefter: de enkla stulpa-] rs :” Röda korset > : Giro 900 800 SN den klart gula Hoangho. När de här nämnda sorterna sett sin bäs- ta tid blommar darwintulpaner och darwinhybrider,, såsom Ilisa- beth "Arden, och Apeldoorn, Till .] darwinhybriderna hör också den stora gula, synnerligen attraktiva President. Kennedy. "Utöver här nämnda" grupper ka man "välja HUlje- eller plonblommande itulpa- ner, : papegojtulpaner, , mångblom- miga : tulpaner etc. .Det är bara att' välja hur våren 1, trädgården skall formas, 'Men det är evt val som måste göras redan nu! n dagen den n oktober” 1970 1 dag: MANFRED Solen går upp: kl. 6.45 i morgon, HEDVIG | "Solen" går : upp | kl." 6.47 . PROS I per sjuka - bla fystekt och ” + psykiskt handikappade — gamla Hjälp oc Dj och SEN Port från St Cloud. ae pr - rasa ss 2: Mä Av Eugen 3v rr. så an | Några : attrigt ”skränande tärnor gjorde en lov över båten:och för- svann akteröver. I Valterssons' öron lät tärnornars sträva kräää som: Vad - gör Sara om nätterna — nätt-' er - na iini ateljén; — jeeennn - r När tärnorna på nytt dök upp över båten ftydde Valtersson däcket... NÅGON MÅSTE - LÄMNA BÅTEN Holmberg mannen, som låg på rygg och sov, var konstnären Anders Bosse. Jag undrar om det inte är åska i luften, tänkte fabrikör Folke Svens- son och kastade en blick på anslaget ”Hissen avstängd” innan hån streta- de iväg uppför trapporna i huset Torkel Knutssonsgatan 14. till Iä Dörren”. till-"nedre' stod öppen. Det rådde halvskymning i den lilla trekantiga salongen. En Snål: diffus - dager silade: in : genom skylightet och de smutsiga ventilgla- Sen. Det luktade fränt, Fukt och in- Pyrd tobaksrök Valtersson steg in men stannade tvärt, Först nu, sedan ögonen hade -vant sig vid det svaga ljuset; upptäckte ban att han inte Vår ensam : salongen, På den längs skottet löpande röda plyschsoffan låg vet, ' Han sköt upp dörren till vardags- rummet och stegade iväg över par- kettens rutmönster. Mattorna låg or- dentligt ihoprullåde och ti doftade . maj- en man utsträckt Det enda som syn- tes av mannens ansikte, som doldes av en uspviks tidning, var ett svart skögg, Men Valtersson visste att medel. ' Han hissade upp persiennerna för ena fönstret och öppnade -det på vid gavel. Han krängde av sig kavajen, 1. Han stack nyckeln i Patentlåset 'h som ännv i slutet av augusti stod sommartom. Med foten makade han undan diverse broschy- rer och reklampost som under hans vistelse i skärgården via brevlåds- Sppningen hade hamnat på hallgol- I knöt upp slipsen och flådde' av” sig . : E på ryggen och under: årmhålorna. "Frånvarande strök han sig över 'det : sandfärgade håret, som hade'tunnat E |en begyanande flint; Med bar över- kropp blev han stående framför fön- stret, "Han såg ner' på" Hornsgatans bullrande trafik utan att egentligen tänka på någonting alls; : Fabrikör Folke Svensson; som un- der det senaste kriget hade gjort sig en förmögenhet på korv- och sylt- tillverkning, 'var en kraftigt byggd man "med skarpskurna ansiktsdrag, kalla grå ögon och en mun med tun- na läppar. I affärsk ansågs han nylonskjortan,' som var våt av svett]. ut över hjässan och skvallrade om |: bugg. , . - . Och ” enligt". "malisen förekom ' det varken korvar eller syltor i det svenssonska hushållet. ” : äs na | Fast "inte ens'den. säkerhétsåtgärden torde väl kunna stoppa én'åksugen tjuvs framfart...Det förhöll sig med ett lås som' med en människa: -alltid fanns det minst, en" svag punkt. Och Nej,. utbrast Folke S 1 "halv- högt, det här går inte an! Han hade fortfarande en hel del'att bestyra. Förresten var det skönzest att kom- ma "ifrån 'stan så fort som möjligt. Visserligen var klockan" inte mera än elva på förmiddagen och han hade ju i alla fall hunnit handla det han skulle ha med sig. ut för, kvällens fest, Sex kilo kräftor, sprit, ost och di- verse andra. delikatesser 'Kulörta lyktor och så de traditionel- vara hård öch driftig! I vänkretsén var han känd som en frikostig och glad sällskapsmänniska, "Rätt styv men ined benä t för överhud. Han. var också omtalad för att vara en skicklig skytt. Fabrikörens erkänca förmåga att hantera gevär hade sin särskilda. hi- storia som inte helt saknade poäng. I slutet på trettiotalet hade Fölke Svensson låtit bygga sig en sommar- stuga på Getö i Stockholms 'skärgård: Getöborna hade med glimten i ögat gjort gällande att ,fabrikör Svenssons pricksäkerhet grundlagts under krigs- 1 åren, då tilldeln på "råvaror in= om korv- och syltbranschen hade va- rit ytterst begränsad. Däremot bade det varit gott om säl och havstrut I "ftskärgården. En "arkifpelåg i vilken la ”fyrverkeripjäserrä. ”Alltsammans låg nu stuvat i bilens bagageutrym- me, "Tyväfr Kade han blivit tvungen än parkera bilen rätt långt från -bosta- den. På ”hans” gata hade det som vanligt inte funnits en ledig plats. Priset på kräftorna hade för övrigt varit svinaktigt högt. Nåja, han hade nu ingen anledning att klaga. Han hade fått utvalda och välmatade djur till ett pris gamla affärsvänner emel- laä.” Men : tanken på ' vad kalaset hade kostat fick honom- att ångra at han hade låtit kartongerna ligga kvar i bilen. Tänk om den blev. stu- len undar tiden han uppehöll sig i våningen. 1 så fall vardet inte första gången han råkade ut för den ma- ”lören. Efter "den 'sensste Bilstöldeå Folke Svensson. gjorde täta strand- fabrikör Folke satte : då ingen” störré lit varken till Jas eller människor!" . Den 'enda han toäde fullt och helt på var sin frv Stina, De hade" varit gifta i två decennier. Stina var på- Nitlig, lojal och trogen: var det ' bart hur fort åren hade gått. Han' mindes så vält den : strålande septemberdagen, då de vigdes i Katarina kyrka. Stina hade varit tjugo' och han trettiotre år. ..Kunde det' verkligen ha ' varit för så länge sedan. ' " Nåja, ingen kunde' då se — hån sträckte "en aning skrytsamt'på sin vältränade "kropp — att: han" hade passerat de femtio. Men så höll han sig också : trim. En stunds gymna- stik varje dag Simning och ping under rit ungkarl, bade aldrig haft mycket till övers för kvinnan. Han hade fö- redragit att' själv få styra och ställa i sin gamla stuga på sydsidan av Skatudden, "a ut till Geta." rt CER ” När packningen var avklarad skulle ban" ta en kall dusch samt' byta till rena, underkläder. och . skjorta. Ner till bilen, raka vägen till Stavsnäs, där han hade ' motorbåten Kegande och så rak kurs på Getö, - ent " Den förestående begravningen gjor- de Folke Svensson litet dyster till mods, Fiskaren Karl Sjöberg, i dag- ligt tal. kallad Skat-Kalle hade ge- nom en ' olyckshändelse lämnat detta jordiska i en' ålder av - sjuttio år. Skat-Kalle, som han, Folke Svensson under sina år på Getö lärt sig upp- skatta och blivit god vän med, hade varit en originell, skojfrisk rospigg Bortsett från 'rågra seglationsår i sin ungdom hade Skat-Kalle förblivit fö- delseön trogen. Skat-Kalle, som va- de lyckats få upp Skat-Kalle ur sjön, hade livet redan flytt, Eftersom Skat-Kalle Inte hade någ- . ra anhöriga hade. Pastorn, som skulle förrätta Jordfästningen,; hört sig för med "den 'dödes grannar, om de vore villiga ' att" bära - kistan - till graven, De: sex frågade hade. åtagit. sig uppdraget. sc » Folke Svensson var glad över att Pastorn även frågat honom. Nu fick han : göra sin / gamle skärgårdsvän denna sista tjänst som 'ett tack för alla trivsamma säl- och sjöfågeljak- ter de under- gångna år hade fått uppleva tillsammans, Han vände sig från fönstret och började stega iväg mot lilla rummet. Så råkade han. fästa blicken på sin frus porträtt där det hängde ovan- för sekretären. Han stannade framför målningen signerad ' Anders Bosse . och granskade den kritiskt. = ' Ett välformat .kvinnohuvud tf en skidåkning vinterhalvåret. Folke Svensson "skrattade ”tyst tör sig själv, då han kom underfund med att han stod halvnaken: fram- för . fönstret . och hoverade. sig som en tupp på er ladugårdsbacke, - Det var lika så gott att börja ned malpåsarna där kläderna förvarades som han” och Stina skulle använda vid söndagens begravning. Gardero- ben i lilla: rummet, hade Stina: sagt västlig kuling dragit fram över skär- gården. Mot -natten hade den ökat till storm. ' Sjön häde gått grov och brutit härd längs Getö sydkust. Skat- Kalle hade någon gång vid tiotiden på kvällen traskat ner till sin bryg- ga. Troligen för att se till sin båt Bryggan hade varit halsur av över- spolat vatten. Om den gamle fiskaren hade halkat eller snubblat i mörkret, det visste ingen. För "fredag hade ”en' syd- Ropen på hjälp då "hon "gett höboin/ förteck hade. han låtit - montera. in rattläs, bade uppmär -tyvärr för över. de saker han skulle ta med sig sent... Då -tillskyndande grannar ha-k face. Blåsvart, kortklippt hår, Rak, vackert "modellerad näsa. Fylliga, - sensuellt halvöppna läppar. Ljus hy. Och gäck i grå | ögon. Bakgrunden .var hållen i gula och gröna nyanser, Färgpåsättningen var tunn, vilket underströks av du- kens grova grain. Målningen gav in- tryck av att ha utförts i ett febrilt tempo. Forts) | ev" oc 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.