2 LAHOLMS TIDNING se 2 försdagén. den” :15- öktober 1970 . = "Torsdagen den 15 "oktober. 1970 H= Eherg ibehov och. miljöskydd vårt ITE "ökande behov" av elektrisk energi ' ställer landets myndigheter" 'inför "många . svåra ävvägningsproblem, ' Vi har inte längre råd att omdömeslöst skaf- fa oss mera elkraft på miljövår- dens bekostnad, Så länge det fanns gott om vat- tenfall att bygga ut, och då lan-' dets energibehov ännu inte blivit - så enormt som nu, var problemet , relativt — lätt. — Kraftstationerna " längs 'vårå älvar har visserligen spolierat många vackra naturpar- tier 'och vållat hinder ' för fiske" och sjöfart, men därvid har i all-: mänhet skadeverkningarna stan-. nat, Det gamla talet om ”Sveri- ges vita kol” innebar bl a att kraftstationerna inte förorenade luft eller vatten, «+. "; Tyvärr räcker: vattenkraften in-. te till för Sveriges växande ener- gibehov,, Det stora flertalet vat-. tenfall är redan utbyggda —ibla- halländska vattendrag till mer än 100 procent — och de få åter- "stående vill man: nu spara i na- .turligt skick. Den planerade 'ut- byggnaden av Vindelälven har " som bekant skrinlagts, och för- modligen kommer man också att freda Kaitumälven, Den mäktiga " synen av ett fritt brusande 'vat- tenfall är något vi gärna vill un- na även kommande generationer att njuta av. - För den fortsatta ökningen & av ; elproduktionen har man i huvud- -»sak - två , olika" vägar . att följa, kärnkraftverk eller. gasturbinan- läggningar, De förra har prövats: både utomlands och i Sverige; och rmodar att de Har fram- tide r sig. Problemet är dock att de är dyra och tidsödande att - bygga, 'öch att man ännu inte riktigt vet, hur man skall klara, säkerhetskraven. . Det. andra alternativet, gasturs binanläggningar, har den olägen-' heten att de, vid driften kräver. förbränning av enorma mängder: ” "olja, och denna medför kraftiga" luftföroreningar. Anläggningar av detta slag har redan vållat oppo- » sition i.bl a Falkenberg och Var- sås HR STRÄNG: MASTE NU... "koncentrera sig på att 'så myc: ket” "som" möjligt dämpa” kräven är tveksamt ':om regeringen:-har rätt. när!sden' söker. MÄkrypa bak- om :pressuppgifter :om' förbere- delser ' till prishöjningar för: att täcka in väntad Spekti- vet finns givetvis öckså med risker. som" momshöjningen årsskiftet - kommer : att medföra för priserna. Man” skåll' vidare ha klart" för Big 'att. anomshöj- ningen” och de” skatteskärpning- ar som alla löften i valrörelsen |' ' till trots kommer, att ske — in- te minst när det/gäller kommu- nal. och landstingsskatten- + ' får konsekvenser , för” levnads- kostnaderna" och priserna, Det är närmast” skrattretande att höra handelsminister Lange förneka solklara fakta om inne- börden av prisstoppet,' fastslår Nya Wermlands-Tid- ningen (m), Han betonade i en TV-intervju att läget var" så allvarligt att det är nödvändigt med: denna 'krisåtgärd. Men: i nästa. andedrag förnekade han att det råder en krissituation! . Det: förljugna . talet ' stannar Gäller. prisstoppet 'räntor?.. 5 '" vis mot de höjda räntekraven, men vv Varen / som | dikterar” räntevillko torde vara” a (obestridlig, men , det i | ; Nu, har Vattenfallsverket fått nej på sin begäran att få uppfö= ra en: gasturbinanläggning vid Arendal i Göteborg. Det är na-; turvårdsverket som protesterat, sedan Vattenfall. sökt gå förbi; koncessionsnämnden för - mi skydd med sin ansökan, Natur" vårdsverket .. anser att konces=; sionsnämnden bör pröva fallet ; och hänvisar till att det finns en rad andra Iluftförorenande:' indu-; strier inom samma område. ' : Vattenfall : har i sin ansökan: | hänvisat till'att man inom de näre ' maste åren behöver en snabb ut- byggnad av. produktionssystemet, Fyra gasturbinanläggningar är re«, dan upphandlade, därav en avsedd .. för Lahall på. Hallandskusten och . Is en annan för Arendal'vid Götes": Si der Det har” "ånyo "slägits larm på grund av bristen på, 'skogsarbeta- re; Larmet kommer 'denna gång [från direktör Karl. Paulsson :i Kramfors, som är. chef” för AB Norrskog, Ce vs den organisation som: svärar för råvaruleveranser- na still Norrlands Skogsägares Cel- Iulosa AB; NCB. I” det nu aktuell: ia fallet 'gäller det att man ome- delbart ; behöver : ytterligare ” 400 kogsarbetare.. Om arbetskraften inte kan mobiliseras,' måste fabri- kerna snart: nog: arbeta. för halv kapacitet. - Ivä ra. virkespesurser, som: alltjämt varar för en väsentligt del av svenska. > exporten, . Virke borg, och ytterligare tre planéras. ''| finns - i: realiteten - tillräckligt, I Här står alltså dragkampen mellan "elkraftsintressen' och mil= . jövårdssynpunkter. Hittills, har de ekonomiska och energitekniska . "synpunkterna i första hand varit . vägledande för planeringen, men nu börjar man alltmer rikta' blic- karna mot de framtida återverk- ” ningarna för miljön i stort, Det- ta: är förvisso en förnuftig be-: dömning. Det behövs 'ökad forsk .ning på området, och + det krävs" omdömesgilla beslut av de an=. södra, Sverige finns - mer än till- t; Men politiken i Sverige har ;i.samverkan mellan. tekno- krater, ekonomer : och vissa poll tiska” riktningar utformats på så dant sätt satt vi lyckats med att mycket -' Ceffektivt avfolka våra skogsbygder. "Detta har” skett ge- nom ått, sprida en, sådan infor- mation cch .propaganda att. såväl svariga myndigheterna, : om vi ins. skogsbönder som heltidsarbetande ta skall hamna i en situation, där - skogsarbetåre helt enkelt skrämts kortsiktiga framgångar ' blir fram? | tidens olycka, en cv Frågan härovan om "räntestopp'. : bort från skogarna. ine "Sitädtionen” så mycket" mera beklaglig som vi nu har en viös utökning: "den :industriélla: kapa- är egentligen: ställd" i "Danmark, . citetend;” "vilken alltså hotas bli un- "närmare bestämt i:en- ledare i '. Fåborg : Avis, Detta' hindrar dock" inte att de danska: problemen högaktvella också hos oss, . Bakgrunden till: frågan är "a den danska riksdagen liksom den 7, ' svenska - nyligen utfärdat propåer om : allmänt prisstopp.- Man är: visserligen medveten; om att: rän-.: "teläget måste styras iav sina spe- : ciella spelregler, men i den nämn=, 7" da avisan relateras en alldeles speciell.form av räntesättning. Ett ; par av Danmarks största försäk- ringsbolag : har :, lånat ut / pengar i till ' olika " kommuner . mot : viss : fastställd: ränta. ' Nu” håller ' rhan " ' på. med: kommunsammanläggnin> ; " gar även: i Danmark,' och i sam. . band därmed har försäkringsbo=' ” Jagen.. sagt ' upp. lånefi.. Den; kommunbildningarna -— det gi ler bla Århus, "Danmarks "and ra stad i storleksordning => er? «'bjudes visserligen: nya lån ä lagen men då mot'en högre” täntal" 'F > Den .. "danska .' Kommunérnes” : Landsforening protesterar givet-'. brir det; återstår väl att'se,: hur 'de "Får. Det är ju i allmänhet ång k ggningar är aktuella ' problem .. "”också i vårt: land; och det är sä-: "”kert. många även hän, som oroligt: : som Kommer. att "mekaniseras till” den derutnyttjad” samtidigt . med”, att priserna” på oellulosa . förbättras, varigenom skogshanteringen kom- mit på” 'god väg upp" ur den all- | varliga' k » I sedan. is -vi nade för 23 3 år I södrå och: mellersta Sverige ligger alltjämt virke för. hundra- tals, miljoner kronor. "outnyttjat i skogarna” efter: stormfällningen för, ett år ”eedan, Helt enkelt. där- ör, att "arbetskraft: inte kan” upp: ringas. Läget är. beklagligt.” inte till. att "stora be inte täges tillvara tid framöver ' gör. be: Först må” nämnas der. skrytp I paganda'' som” förts fram” av vissa |, Kräter "och ekonomer "och änneburit fatt: skogsarbetet NT Nej. det. r. för. mycket” sagt, men om ni trodde" att” man: kör per. en spis. för livet Sn trodde ni fel. Na E£' spis som. för bara ti femton år sedan "ansågs ' uppfylla alla "krav på ändamålsenlighet är faktiskt både" otidsenlig och oprak- lc tisk idag, - Ne Kraven på em spis idag behö- och. plattor skall utveckla värme — man kan också fordra vatt en [d ga! fall” vara dem ;; undvikas: nämligen. alla. de påsarna, vilka” "dock "ännu unnit få": någon” större” ut- ing' "me som” synas i” mån: rdeles ' lovande. I förutsättning, att, "den - elektriska ver. inte begränsa sig till. att; ugn ledningeri: icke. råkar i olag”. | Envision om" vad som komma skulle -i em tid då då | t spis hjälper Oss att planera och var en vedspis et vanligaste förbereda, : bångsty rig e s Avfolkningens. verkningar, - L Tull : att det? iinte föreligger. risk för dock inte vid denna löjliga para- dox. Hr Lange — och ändra statsråd — vill. inte erkänna. att — det rått och råder en allmän inflation, - mej; det är ”oro för oskäliga prishöjningar” som, för- anleder dessa: krisåtgärder. Vad är oskäligt, frågar man sig? Jo; det är ett 'propagandistiskt språkbruk: soin regeringen 'an- vänder, sig av för att framstäl- la handel -och” fabrikanter” som något "slags ockrare: SPKRETESSEN Det hår från atisvarigt "håll givits - :upppépade försäkringar kringen faller inom ramen sför. sekretesslagen och att de blir. -otillbörligt utnyttja- de, ... skriver Göteborgs: Posten (lib). - od ken. En stektermometer.- med signal som talar, om mnär ste- just så som man vill: ha köksklocka om ä tillförlitlig "som "Fröken Ur, stegli EN; VISION” " Man - "behöver inte: SÄ ”eå värst Jlängt tillbaka i tiden för att nå- got sådant i spisväg 'skullé "hå ansetts vara rena : trolleriet, "I en: publikation som heter ”Kokbok för. hemmet” tryckt 1913 läser 'man. lätt: road: i ett i dande kapitel om spisar: ' i = ugnen lika Sen ..Värmereglering, som: get precis” den värme. man vi och 'en ugi-som är så ij Da tagen att man kar få in en; xtra - stor julskinka, är. bara, några, av de finesser på Eleetrolux nya 4 el " . spis NOVA 160, Ha te in'Ihur:snällt, man: än matade den”med ved och som: antingen blev :glödhet. så” att allting storm; kokade eller också inte blev till- räckligt ' varm -för att bringa tidéns " husmödrar och kokerskor hade. fått uppleva” vår bekväma och: funktionsdugliga spis! Men: trots att "marknaden erbju- der spisar, "med "en teknisk full- ändning som, tidigare; generatio: ners; «-husmödrar inte .- kunnat drömma” om,. är det' väl , frågan or om' vist verkligen utnyttjar det som. står. Oss till buds. En sekreterare fordrar att hen- nes arbetsgivare ' håller "henne med -en modern. och funktions- je- Ett :statligt verk har ätit skicka ut ett meddelande till "sina förvaltningar, som är äg- nat skapa tvivel på att försäk- ringarna om sekretessen är så bombsäkra som man velat göra gällande. ” je I meädelandet' till” berörd per- sonat heter det. | — Vid 'ifyHandet-skall iaktta- - gas att om arbetet under den tid som uppgifslämnandet av: sev ägd rum I hemlig anlägg- , ES vs I fortsättningen heter' det att vederbörande i sådant fall skall uppge ' sin ordinarie, statione- ringsort. - Nu frågar man sig. varför denna” order utfärdats. Är: sek: vetessen . total är ju. meddelan: det. helt onödigt. | ning, :dennas belägenhet .ej rö. dugtig "'skrivmaskin, "medan en husmor många gånger utan att knota år efter år lagar familjens mat på samma gamla spis, - givenhet kan bero på det faktum att: husmödrarna, som åtminstone grupp utan egna inkomster, fort- farande inte anser sig ha rätt att ':-Man frågar sig om denna efter-|' tidigare till stor del tillhört en ' — MV na beredas arbete, Alltjämt — dan. en: ekonomiskt förödande brist på skogsarbetskraft förelig- ger — sätter sig s k experter i paneldiskussioner och" . bjuder] - över "varandra, ifråga :om skryt|- beträffande -mekaniseringen, Det har” gått dithän, som man kunde frukta, nämligen att en till ytter- lighet”, långtgående ' .mekanisering blir. nödvändig trots. att den inte är ekonomiskt bärkraftig, . .helt enkelt därför att mån skämt bort arbetskraften. - ordnad med den förutnämnda, är En andra. orsak, "direkt. sam]. --Naturnamn från Knäred kan. berätta . om 'socknens historia och geografi: "- Namn på byar, ägor och åker-- bitar kan ha mycket att lära om en speciell bygds historia och ut=" - seende. Genom att studera bara namnen kan man få veta-en hel del om en trakt utan att”egent- "ligen behöva resa dit. Det får vi veta i f läroverksadjunkten Joöl - Wangös ”Ägo- och naturnamnen "4 Knäreds socken”. Boken har - getts ut i serien Folklivsskildrin- gar och bygdestudier, av Kungl Gustav Adolfs Akademien i i Upp» sala, Joäl Wangö har en rik skattkista med: namn att ösa ur. Han : har sin h 1 under flera den 'långtgåend av de's k skogsbönderna, dvs de jordbrukare i "såväl norr som sö- der,: vilka inriktade sin verksam- het på kombinerat jordbruks- och skogsarbete. Kombinationer > har varit en för landets ekonomi myc- ket . förnämlig ' lösning. Samord- ningen har "emellertid :i ”altförÅ hög grad framställts som: omöjlig och ineffektiv” "för framtiden, trots att sansade bedömare mycket väl kan staka ut: lösningar, som in- fogar den sik skogsbonden' i en effektiv hantering bl.a med:hjälp av. skogsbruksomräder - sation. '...s = En annan: "orsak har varit | de utr gärderna frän” "ärbetsve Nyss gav : ANS, flytthj skogsarbetare - - Norrland reste. ner till Syäsverige för att ta hand om stormfällningar. De behövdes visserligen där, men detta var till :stor "del: beroende på den 'utplundring av: landsbyg: dens :s befolkningsresurser, ” som man ; tidigare "så" effektivt ”Pade lyckats, med. Det fanns” inte, när störmfällningen inträffade, några som: helst" reserver, Det blir -in- tressant "att... inom "kort: kunna kotistatera., huruvid Ä lig att nu lämna bidrag i arbetare ” som "reser" tillbaka" norr- öådant 2 tora ” d skogskommuner två huggare — — Ir "Sydsverige" är läget I att: "det som ; ; successivt DE andra varor, är den. ändå" billig och..: kan; absolut inte: betraktas som 1yx! " Särskilt ;som ' den . allt oftare. ; förvärvsarbetande . ; kvin- nans tid blir mer och mer dyrbar, och. allt som” kan underlätta hus: hållsarbetet. för henne. därför bör- de betraktas som nägot självklart. Dessutom kab man inte” bortse ifrån. att snabblagad måt ofta är liktydigt 'med "äyr. mat.” Ett. ”lång- kok' har: närmast ansetts - omöj- Jligt för den som är "borta heia dagen :och- möts av en" hungrig och otålig" familj när chön":Konr] - mer hem, "=> Me Med ”altomätur” "på ” spisen” detta” inget” problem” längre” spisen sätts på och stängs av all deles av sig själv — mån: behö- ver. inte ens vara hemma. : Dessutom kan man vara. allde- les trygg för barnen. Spärren” på ugnsluckorna hindrar små barna händer: från ätt "öppna luckan och de kan heller inte bränna sig pålY glaset som hur länge ugnen än Det extra "tippskyddet, som mon: teras i väggen klarar betydligt mer än vad Arbetarskyddsstyrel- sen rekommenderat. Också det en trygghetsfaktor för barnfamiljer. Ledig plats : finns hos Röda korset för den som vill ägna några = - frivilliga timmar då och då åt hjälparbete. . Tala med Röda korset fordra att hjälpmedet 1 hushållet på din ort! decennier och avslöjar I sitt företal till skriften, att han' började vara nyfiken på namnen i Knäred re- dan i barndomen. Med obruten vi- talitet har :han sin höga ålder till trots, gått till verket: med denna inventering och det är en synner- ligen intressant provkarta han pre- senterar, oa "Har 'är "ingalunda novis pv om- rådet. Tidigare har han gett ut en bok om 'Knäredsdialekten, Den här skriften får ses som en fristående; fortsättning, : [Er it Joél Wangö har I "sina. studier använt egna intervjuer med: orts- befolkningen . som. utgångspunkt, Hans cykelturer, till de olika knä- redsbyarna i yngre dagar har han haft ovärderlig hjälp av. Sedan har han också forskat i de lantmäteri- handlingar, som finns kvar efter de olika : skiftenas genomförande ” -i Knäred. ': Många" :- gånger hävdar emellertid Vangö, att lantmäteri- handlingarnas namn.i allmänhet. är förvanskningar av. böndernas egna mamn på. olika ägor och naturför- bållanden i bygden, --' UPPKOMSTEN Hur uppkom" nu alla dessa "olika namn? Jo; om en bonde t ex fann att- en åker eller en äng hade en viss beskaffenhet och egenskap så fick åkern 'namn ; efter ', den... En åkerbit som gav goda skördar, kal: lades Godbiten, Ett sumpigt om- råde kunde döremot få heta .Onda kärr en solig dalsänka Ljuva dal. Formen på ett jordstycke kun- de också ge namnet, t ex Trehjör- ningen, då hade åkern en trian- gulär form, eller Rumpan, den ut- gjorde alltså en långsmal avslut- ning på en åkerbit. : : Läget kunde vara avgörande för namnet också. Kyrkohäcksen eller Kyrkåker --på - vägen -till-- kyrkan, Norra kärr ligger i norra delen av en by, Östra fåll i öster osv. . Förhållandet: till den. omgivande terrängen skapade” namn som Höj- den, Höjderna och Knallen, tre små åkrar på en knall. en hög backe. Sönkesåker angav att den var be- lägen i en sänka." Djurlivet "hade stor "betydelse. Haren påminns man om i namnet Harebacken, Kråkan fick vara med i Kråkeboåkern, en åker i när- heten 'av en. fur, där det . fanns kråkbo. Ormabjär och Ormastycket talar sitt tydliga språk, : Hur man "använder ” olika åkrar och ägor var "också av . betydelse för namnen,. Hör betyder lin och det var en :vanlig bruksartikel. fö- re. bomullen. -Hörabredan betyder det ställe där man. bredde ut Inet för torkning. Gamla odlåre och "brukare kun- de ge namn, Mormors åker, Pros- tinnans lycka, och humor och iro- ni kunde också ge namn, t ex Lat- maden,. som betyder, att det var en -Imad där man kunde gå och lata sig under slåttern. Gräset var näme ligen tunt och : dåligt" där, : Lipes "7 knall kunde en - plats kallas, det innebar att det var, svårt att. slå med lie där." 7 Det finns också spår av hodnislé religion i många: namn, konstate= rar Joöl Wangö. I Lavered finns Gobonnabacken' och förledet i det= tal namn är gofar och gobonde, namn på guden Tor, "LAGA SKIFTET 7 När laga. skiftet genomfördes uppgjordes en rad handlingar av ätarna, men blev ofta förändrade, konstaterar Wangö : i förordet till: sin bok, Man ”för= > svenskade en del gamla namn, äand= ra namn missuppfattades. Han ger ' exempel "på detta. också, innan han går över att förklara en del dialek.: tala” uttryck, , 27 Där finns bl a ordet mad,-som-.” vi talade om: tidigare, och som :be= tyder sank ängsmark. Flyet, som är något liknande; är emellertid san= : - kare och våtare, SN Möjligen " skulle här "riktas en kritisk anmärkning! till författaren, Förklaringen. av de 'dialektala orden" borde hä; kommit; tidigare i. boken. Det' skulle ha gjort det lättare; att tressanta "redogörelserna för” nen och deras betydelse. : -Efter förordet följer en ordlista" < på alla "ägo: ”öch naturnami / Yr Knäred; Det 'är en diger. lista, och den! är--intressant - inte - bara iför : knäredsborna, utän för var och: en som: kan .ha -intressé."av -språkstu= dier' och konsten att härleda oli” ka namn, För sådana, forskningar kan Joöl Wangös bok vara en mye= ket lämplig introduktion, - . : Pl Eln et Rolf Wenander" - £ fummde a a > den, dsanka' läkartid- ningen, ”Ugeski t for. laeger. Ar: vara "det som: något "åt. 'Dr...Egsmose konstaterar bl. ä att. .cigarrettrökningens skadeverk- ningar: har. . påvisats över 'hela världen, Mer än 2.000 .vatenskap: liga artiklar ;har bekräftat cigar- rettrökningens. skadliga. effekt på den mänskliga” organismen; Cigar- rettrökningen”. har, .sammankopp- lats. med påverkan på bla luft- vägarna, "magsäcken och" hjärtats blodkärl; 'Man har skäl: satt anta att det: varje dag dör. 3—4" dans- Kar; av : lungcancer ” till : följd av av; resursern. går till” sjukhusvä: send.et Men -det.' kan:' vara. rim: ligt: att fråga sig om; det finns några 'särskilda' sjukdomsframkal lande "faktorer; som; man kan Komma. t på att; ekonomiskt. och ratioriett: sätt.” "Borde: man "i "så fall inte satsa, mer: 'på” fatt minska äv vår: tids största fölkhälsoprob- lem: och samtidigt: mycket väl kan skrivs! tobaksrökningen: svarande” förhållande - gäller > liditet av detta; : här hemma . måste: samhället g ning. Cal 140: "procent Di av «alla "dödsfall : i England. till-]' "Om" mot; Danmark; skulle” detta innebära, att av 50.000 dödsfall: årligen skul le” 5.000 föras: till, cigarrettröknin- vande gens. konto." "Dessutom, tillkommer | äv mänskligt lidande, : frånvarodagar från atbetet, sjukdagar” och” inva- en ohygglig stengsson j s "skal vi tolerera z frågar: ar: Egsimose. Också |; > visa sin vilja ätt bekämpa detta ”vår | tids "största ; enskilda sjuk- domsproblém”. -Den ; ”säkra” eller nu; . ljustorkare. som standard. ETT ORD: PA" VÄGEN Det "måste vara. hänförande för astronauterna att se jorden]. i perspektiv : från den'. yttre) ' rymden;: Ändå "behöver inte vi jordbundna' varelser "avundas våra modiga "rymdmän. bön Att kunna se Guds majestät .j och allmakt är, en fråga om vil- ka: perspektiv vi har. Guds ära finns runt omkring oss, i dag- trastens - glada stjärnevärldens preci- sion. Somliga förkunnar i sin dårskap: ”Det finns ingen Gud”, gens - friskhet, drill, i De är 'beklagansvärda. - På grund av Guds nåd, finns det en gnista av det gudomliga i var och en av oss, Den mest förhärdade människa kan inte annat än beundra denna: värld, solnedgångens |" s' rena blick. Gud har' skapat stjärne- härarna, men i nåd ser han ner till varje människa, Han har et när hon färgspel ser eller. barnets omslutit oss med bevis på sin a gränslösa Kärlek, ' ee re Saab 99 har också fått en Aukt. återförsäljare S Ye . Saab 99 är byggd I från vägen "och uppåt. Från det: ”bredaxlade baksätet och framåt. Från de bredspåriga : nn > radialdäcken och inåt, Och nu — först i världen” — med 2 'Saabl har blivit det lysande undantaget; Som bekräfta d : "regeln att alla talar'om vädret utan att göra något åt det. HALMSTAD: MOTORKOMPANIET- - N - : I HALMSTAD AB Ne ">. Bidhbusgatan 14, tel. ' 035/11 8510: Filial i FALKENBERG: .Schubergsvägen, tel, 0346/144 20 + Fillal i LAHOLM: 2 Kristianstadsvägen . 65 tel. 307110 1” i "Ljustorkarna fungerar "lika effektivt som vindrutespolaren ”- och vindrutetorkaren. Vispar | bort flygfän, damm; +. . -, "och saltmodd. Hjälper er att se och-synas, utan att blända. - : Ni slipper stanna och torka var och varannan mil. | , Riskerar inte att bli osynlig på den mörka vägen. " Saab 1971 är de första svenska bilarna med elektfodoppad . kaross. Hela karossen doppas i ett bad med rostskydds- "färg och får på elektrisk väg ett bättre rostskydd. ' g ny, reflexfri instrumentbräda i , av säkerhetstyp. Med alla instrument försänkta och alla " > Jeglage i inom räckhåll. Även när ni kar säkerhetsbältet på. ” Ring er Saab-handlare om en provtur. Han hämtar. er." vid porten, Gärna en kväll när sikten är dålig, = Ner AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.