= f - torer. bidragit: målmedveten avel, - resultat -samt världens frikaste | Torsdagen: den-15 : oktober” 1970 >. EAROLMS TIDNING. + - NY HANDBOK FRAN SLR: - "MJÖLKPRODUKTION”!? Mjölkavkastningen per ko och år i Sverige ligger nu bland de högsta i världen. Till detta fantas- tiska resultat har främst tre fak- utfodring: grundad på forsknings- i [NYA BÖCKER | producent bör känna till. Foder- medlen och :deras användbarhet i olika kombinationer behandlas in- gående liksom även användningen av färdiga kofoder och kokoncen- trat. De senare” produkterna har som bekant fått allt mer ökad användning de senaste åren." - Kostnaderna för kvigornas upp- ga hos mjölkkorna, men har nu- mera ersatts av laktationssjukdo- mar. I avsnittet om utfodrings- sjukdomar "konstaterar man emel- lertid, att en rätt. genomförd ut- fodring,' för att uppnå en hög avkastning, är fördelaktig också för "djurens hälsa, fet, 7737 "Mjölken — vårt förnämsta livs- medel — måste smaka gott. Där- för poängteras att vissa foderme- del,. som "kan" ge smak på mjöl ken, inte bör utfodras i samband ; + med : mjölkningen: : rs” "T'dag: HEDVIG ”: Solen går upp kl.;6.47 - och Storbostadsområden och brottslighet - bop, medan man knappast har någon grov kriminalitet på ” landsbygden: :«. CK . kor. ". ' oa A födning måste räknas in i kost- ned kl: :17.08.' si Det anses allmänt att det fort-|naderna för mjölkproduktion] Handboken avslutas med nägra NjrsA a et farande finns mycket kvar att 8ö- | Därför är det värdefullt förkorta men 'innehållsrika avsnitt a 1 mo rgon;. FINGAL . nm sig till alla Sveriges. mjölkprodu- ra för att förbätttra mjölkproduk- mjölkproducenterna att få rekom- om avel och kontroll. oofcr = Solen. går upp: kl.. 6.50 och | tionens effektivitet. Detta har l|mendationer om hur uppfödning-| Tidigare erfarenheter "av hand ned kl. 17.05 . a a man på, Svenska Lantmännens |en ' bör vara ordnad för att gejfböcker av samma lättlästa och|”” joe Å v Riksförbund tagit fasta på och ger | bästa ekonomin. ' : " Irikt illustrerade slag som ”Mjölk- : DANSKT” ” 2 nu ut en. handbok med titeln ”Mjölkproduktion”. Den vänder center, med en mängd vär information. oo . Eftersom "handboken här utar- betats, i samårbete. mellan SLR:s forskningsavdelning och 'företrä dare för den statliga rådgivning- en på utfodringsområdet, Veteri- defull närhögskolan och övriga ekono- ekonomi ; för | lantbrukaren” som ningarna "och på” Centralföreniing: it Du" skålle hellöre verde den. miska. föreningar har' man fått | mål, : i en, . med allt' väsentligt som en mjölk- " Mjölkkornas ” utfodring under stall- och 'betesperioden samt de viktiga övergångarna mellan ”des- sa perioder har givetvis fått ett |stort utrymme i ”Mjölkproduk- tion”. Detta är helt naturligt, sär 'ger man på SLR, eftersom födret ir en mycket tung kostnadspost 1: mjölkproduktionen ' och vi” hela tiden arbetar med bästa möjliga "Bristsjukdomar var förr vanli- Elva raser onen p företrädda vid - produktion” har visat att de 'är mycket uppskattade inte bara av den praktiske lantbrukaren utan även av :rådgivare, som arbetar med dessa frågor. Dessutom bru- kar de vara populära som kurs- litteratur vid olika kurser och I studiecirklar, Fvte Te SN iDen nya handboken ”Mjölkpro- duktion” finns på Lantmannaföre- KNALLARNAS HISTORIA v Västgötaknallen har gått ur ti den, men länge än ska han Jeva vidare i folkmun och I bygdebe. rättelser, i sockenhistorier och vé tenskapliga -- avhandlingar). in minst som stafy utanför posten'1 för blev det börd '- Sörensen og Petersen er naboer i hver sit raekkehus. För fem år og de. er stadig dödsens fiender. Forleden söridag morgen kom Sö- rensen forbi Petersens vindue med en pose bagerbröd i hånden, "> Nå, har du vaeret 'i byen for chefen, spurgte Petérsen grinen- de'fra sin'vindueskarm. > too fe, le sb DS | — Jamen det. gjorde jeg, også sidste söndag, men så'sagde alle folk, der ;kom forbi; Goddaw: Sö- sideri blev de uenige om stakittet, |. anden ende til, 'så var du könne- i. " TJa förhåll är den klart bästa "boendeformen, om [ Yu lt "man :vilt nska obetyd- igheten är ge lig ' på - landsbygden, 'rad bebyggelse, konstaterade ;tala- a jämfört med/a områden med: kraftigt. koncentre- |” rén; som också kör in på de lokå-]” "vy MEDVERKAR vn. a område. är brotts3 "| ligheten visserligen betydande, mén 1 ktör Andersson. an? såg,' att. man i sammanhanget. inte kan: komma : ifrån - knarkets .. och llanölets roll för ök en av de våldsbrotten och de. grova brotten. - Det är. ofta 'Tönnersjö CKF-krets, som var samlad till: höstträff i Tönner» - han ; väl. erhållit" körkortet;, Denna inställning. rimmar bättre. med, förs hållandet 'att bilen i dag är en nöd- vändighetsvara på ett. helt annat .|sätt än den var här nuvärande. be= stämmelser ;: om ” lämplighetsintyg tillkom, ' ansåg Andersson; 2.1. VÄLBESÖKT MÖTE Borås, där ' har Eotngen vi ket. Det finns ett klart samband mellan" storbostadsområden och kri- - yra seklers näsan inspektör C-M'And vid Halmstads-polisen belägg för i sitt an« 4 - kriminalinspektör «. Som vanligt då CKF-atna i krete "| sen. sarnlas var: det trångt omiute rymmet i möteslokalen,' som dens” -karmö a "bakom Iett - arbete som detta, men samtidigt som man Iyf- SA dn a stor, 1965 "anmäldes inom området 4,046' brott, siffra: som. 1979 ökat till: 4,575.T "om huchar' hälm- för- ungdomar som är i behov. av.pen- 5. gar; cigarretter: eller: andra varor, ä väg och skapade Småland, Kinds. - ärr Dr rake sla FN orre a odd OA nur h sort "de kan byta sig till narkotika] 7"5- > ESR RANE dd s och Marks härad, och 'därför-blev Itér på hatten” för” Björt "Sterner, stadspolisen - i, år; fått in: ca 4.000] fö å,.den' illegala ;marknaden , i|na gången var .Strömvikeng : pen< at ']| de steniga öch”magra”och 'usla' på Bör man "då Inte ”s nda' en. tack- anmälningar. om brott EA ark, som begår brotten ifråga, | slonat, Kretsördförande Margäreta | älla sätt. "Då sade Vår -herre. — | samheters. AR. till: n- | På någon ökning. undel h strå MN s 1 - é NERE , la sä I ade--V i samhetens tanke även : till Joha fört med 1969. MISSHANDELSBRO Axe sson; Aled, kunde hälsa ca SN | SNS Har -du skapat, landet, så skall jag | nes från. Kärhsjö i Toarp, en'avi yu 2 i rr AA RE ITEN 150. damer välkomna : till ”såmkvä= "vid la välutvecklade 3-års Welsh-st skapa folket: Och därför är folket de” sista: gäknallarna, med ' Viska- |".'” GROVA MISSHANDELS- prosént 3 Tnnerslan, de flesta mel : MET Odinsal Chiquita, e Horshaga Cyrano RW 13 u Astley Oyster, WSB arbetsamt, glatt, och duktigt”, daten; söm” distrikt? Det var: för- BROTTEN ÖKAR KRAFTIGT : Jan kl:22 och 24 "på. kvällen. Till- 3 på! den. inledande = > nr 14576. Detta hallandsfödda sto tilldelades diplom vid premieringarna ' > på Övregård.4 år. och belade 1:a plats i sin klass vid riksutställnin= ". FALKENBERG: -Det stora intresse som visades vid: hästauktio-, ponnyer i-Varberg.. Lyckliga ägare bl -..ifågarp, Vinberg, - - ev syskonen Persson, : Sd N a MR EE nen i: Falkenberg förra året både ifråga om anmälningar, köplust och publikt tyder på att det finns ett. mycket brett underlag - för denna - begivenhet, ' Därför” återupprepar -- Halländska . Hästavelsför- "-eningen' arrangemanget, "och .det sker på lördag den. 17-cktober i Fidhuset vid Näset. Sammanlagt är '45 hästar anmälda, vilket bety- der att auktionen får un året, N lb : !t Överstelöjtnant Bengt Blomquist, Skövde —' som 'premieringsförrät- tare välbekant med den halländska häststammen "—" kommer att pre-|- sentera de' olika numren, och där . återfinns många bra individer med förnämlig härstamning. - Auktions- förrättare- är kommissionär ' Carl- Erik Andersson, Veddige, ..: «+ : +» "ELVA RASER FÖRETRÄDDA Inte mindre än elva raser finns ., företrädda "bland de anmälda häs- tarna, och därav dominerar svenskt ” halv-blod stort — 17 stycken, Vi- dare finns med sex varmblod tra- " vare, ett engelskt fullblod, ett ara- biskt fullblod "och två k gefär samma stora omfattning . som förra finns ett tiotal årsföl, ungefär lika många av vardera 'ettåringar och tvååringar, le = + foNYA KÖPVILLKOR >I - auktionsbestämmelserna - 'åter= finns ändrade villkor vid köp. Vid fjolårets auktion gällde kontant be. : "]talning, men i år sker betalning per 30 dagars kredit, eventuellt ytter- . ligare två" månaders kredit mot 'ac= cept; För övrigt är bestä 1: - - mit med” kunniga och medryckan- "FUndér ”årens' lopp" "här . Björn Sterner. åtskilliga. gånger. inkom, de rapporter "från N Knalledoniens land, och 'nu'föreligger ytterligare en, -”Bygdeknallar -.och :stadsköp- | män”. (LT 35: inb. exkl. moms), Här berättas bl a hur Sjuhärads- bygden med tiden utvecklades till vårt lands förnämsta: textilområ- de, en komplicerad historia där de- lade in lika väl som förändringar: na inom. konsumtion och produk- tion, de tekniska landvinningarnä lika väl söm, de samhälleliga reg- geografiska förutsättningarna' spe: fättarens' farfar, och'att skildrin- gen :äv -västgötaknalen "blivit-så frisk ock levande” får väl i någon män”? tillskrivas? blodsband och själsfrändskap. =” Ya T Vilka husfiltsalster har han i på- sén,” den "vandrande knallen "som Står staty utanför entrén "till post- huset” 1' Borås — Tnhevaror, vad- mal, träslöjd, smide? Vad. pratar hån för sig själv på bredaste mån- sing? Väd tänkér hån bakom: det knotiga fejset?. Det tror man sig förstå, på ett ungefär; efter alt ha lä n” iers” bok; som "är "Inspirérände' Ser "mån: på "enbart, misshandels- brotten, ssom låtit" tala om sig skilt mycket”$ Hälmstad på” né; så uppgick dessa" under "tiden januari—oktober '1965 1 halmstads- distriktet till 145 da fall. 7 svarande siffra hittills i år är 174, 2 Ökningen är i, och för sig inte särskilt: stor.. Däremot finns det én klar; tend till att misshandel: brotten" blir 'allt "grövre: Detta :är ällvarligt.”I "många" fail leder dessa överfall :» till ;' svåra'> personskador, med; långa"; lasarettsvistelser., som följd. " Iras, två års anmärkningstri ”Jansåg att. alla. ungdomar, rom ' kla- komsten” av allt fler: pubar spelar sin'roll. eftersom det: ofta är beru- sade Personer som begår dessa g : POLITISK FRÅGA "0. ”Kriminalinspektör” Andersson me" nade däremot, att nuvarande be- stämmelser om” att det för 'att få lämplighetsintyg. för. körkort. ford- andel, ofta.i imedför:” att ungdomar" som prickats för någon mindre förseel- se: innan : de fått: sitt körkort får lida - omotiverat mycket, ”Talaren |, al vi + Ävenså'har:de gr hefsbrotten :. inom ;'området . ökat, 1965 var de anmälda inbrotten 435 leringarna, Men här berätta: len själv, öm färderna' på vägar och stigar, om . livet. på ”gästgive. rier. och "krogar och håndeln'på likartade som vid fjolårsauktionen,: . + ÖKAD AKTIVITET i: Det nämnda stora -intresset för auktioner gör att Halländska balvblod. => = Bland. ponnyhästarna återfinns tre russ, en. Shetland, fem Welsh, två Connemara, fyra New Forest och tre fjordhästar. =. MO ! Äldern varierar 'men de allra ' flesta djuren, är unga, och sålunda :”Ånnonsera i. Höästavelsföreni har orsak att permanent ta upp dem som en år- även på andra sätt har föreningen under senare år visat. ökad akti tet; man har arrangerat attraktiva . kurser i ämnen ' inom föreningens verksamhetsfält, och de årliga stu-." dieresorna, som bl a brukar omfat- - ta besök på Flyinge, vinner "allt ' större gehör, + =. 3 tt n lig begivenhet på sitt program. Men ' mark dsplatser och” gårdar. Na- turligtvis ligger det mycken fors- s också om knal- 14 la. skildringafna till: antalet, . vartill" kom". 1.200 åstöl- der; och snatterier: 1969 anmäldes rar 'läkarprö borde: få. sitt lämplighetsintyg.: Det vore : istället bättre om polisen. finze. beiogenhet att dra in körkoriet på viss tid om det seden i d2 att vedarbi andaktsstunden "i.Tönnersjö kyrka, där, prosten. Yngve : Adahl: aftic rade och :kyrkokören ' -|tor Lennart Gustavson sjöng. "Iken presenterades » också höstens: alster i batik," nävers med huvudet? oo Dumsnut. Då' är det v ar é + Avreg under kan= t Vid 'sammankomsten i Strömvi.' von ktuella -- studiecirkelämnen. För denna : översikt " svarade CKF-di- striktets' studiesekreterare fru Else Larsson, Svartrå, Ne ärd ' utställning ”av' | E ag 'har så många fordrings« .., 817: inbrott och 1,160 snafterier: Det Ur "danska: ve : (Forta, fr. sid. 4) |; upplysningskampanjer' i skolorna, reklamförbud, varningstext på ci- garrettpaket 0 g v. Han föreslår ' även .att i:Danmark 0,5 procent '. - av tobaksskatten, alltså ca 5 milj Dkr, per år, används! till bekäm- pande 'av tobaksrökningen: Det tillkommer nu våra besluts: 7: fattare —>tillsammans med en exepertgrupp . — att handla och. ” handla 'snabbt,' avslutar är Egs- mose., ',. | la Laholins Tidning ') : Stina hade inte blivit svaret skyl; sig . Folke Svensson var | föga road” MNA”B slängs a - "dig. Tvätusen var vänpris Hon ha de, egna pengar, :om utguften: be Kymrade honom ängar . Fauten. att anspela på priset. vom han. hade varit småsnål fått honom att ge vika : oa .-.Under våren. då porträttet måla : Holmberg s säker: på : att' det hade varit. Eva- Lenas idé att. Anders Bosse skulle . konst. De få gånger Stina hade lyc- kats övertala honom: att följa med på vernissager och se moderna alster, hade ' inte precis : bidragit till ökat intresse för de sköna konsterna, . "Han rynkade pannan, drog de tun- bli den som målade porträttet, även om Stina kate; hade fö; detta... . : Saken ' hade förts : på tal' någon gång på förvåren. Förslaget hade in- te alls tilltalat honom, Då Stina ha- de isats, hade han rått henne att na täp : till en gri- mas, klädde sig i håret. på det nak- na bröstet och tänkte: ”Sensibelt vib- rerande.” Det var vad en känd konst- kritiker sagt om porträttet. .Vad som nu 'menades med det. En sak var Svensson . emellertid :' säker på: han tyckte illa om. tavlan. Sedan fick herrar - konstdoktbrer säga vad de Egentligen, fortsatte han litet osammanhängande sina funderingar, var alltsammans Eva-Lenas fel, Eva- Lena, foktor ; Harry. Linggrens !fru, Stinas bästa väninna och deras när- maste granne på Skaten. råkade näm- ligen vara en mycket konstintressé- .v Fåd dam, Och därför var ban nästan [| välja en annan konstnär, om hon absolut måste ha sitt porträtt .målat. Naturligtvis hade Stina velat veta varför inte Anders Bosse, som var ett internationellt erkänt namn och ad på såväl som ovanför sekretären; mera, kommit: på tal konstnärer. åra Ser or ! Han mindes mycket rsta gån. gen han hade sett Anders Bosse, Ju utländska museer, kunde komma ifrå- ga. Han hade inte - kunnat svara ”karln äcklar mig”! eftersom han all- tid gjort gällande att han inte lät si- na handlingar påverkas av känslo- skäl Han hade, tvingats til undan- flykter och. en krystad argumente- ring. Dumt nog hade han också sagt komma atl kusta, var tillta, get i över- kant ” te ligen var förälskad I honom, De ha. de druckit vin och samtalat rätt låg mält, . vilket inte hindrat att fabri kör Svensson uppsnappat ett och an. 1, hade des, hade Stina vid flera tillfällen föreslagit att de'skulle bjuda 'hem ” tnären "på middag. Då han inte | hade: haft den ringaste lust att bli närmare 'bekant med Anders. Bosse, hade han skyllt. på än det ena än det andra för att middagen inte skul-' le komma till stånd. Kanske Stina så "småningom förstått att det 'en- dast var undanflykter från bans si- da. Hur som helst,. sedan . porträttet väl hade, målats och fått sin plats hade "det inte att bjuda hem ni 1961 i matsalen på Express I un- der en resa ut till: Getö. Den svart- käggige målaren hade haft sällskap med en ung kvinna som uppenbar- nat ord utan att egentligen ha för- sökt lyssna 9Oet hade framgått att det tör honom obekanta och som han att tvåtusen. som porträttet skulle tvckte ganska Omaxa paret också var på väg till Getö Att den svartskäg- gige var konstnär och nybliven äga. re till en garma) fiskarstuga på ön "Dessa upplysningar hade fått :ho- . hom att 1 smyg aktta mannen och den unga kvinnan, som säkerligen in- te hade fyllt tjugo år. Av någon dun- kel anledning hade han.känt en ut: präglad aversiop mot konstnären, en känsla som också skulle visa sig be- .Då och då hade' han 'under efter- följande år stött samman med konst- nären — som han fått veta hette An- ders Bosse — på Getö, i handelsbo- den och några ' gånger på” ångbå- ten. ' De hade väl aldrig bytt ett ord eller. kommit att hälsa på varandra, om de inte hade träffats på en mid- dagsbjudning hos doktor Linggren på Skatudden.' Övriga gäster, : förutom Stina och han själv, hade, varit de- ras . s dvok vänner Egon "Nyström med fru Britt-Mari och arkitekt Knut Valtersson med fru Sara, . Totte an Anders Bosseg närvaro hade gjort att Folke Svensson givit upp förhopp- ningen om en trivsam kväll. Men stämningen vid middagen hade va- rit trevlig, Vid avecen glad och upp- stluppen, tills samtalet av någon an- ledning kommit in på otrohet som skilsmässoorsak, Anders Bosse hade skrattat högt Det hade uppstått en - te €n annan människa, vat en absur ter liksom is k.otröhert ii könstamnian- hang: » Människan » vars :potygam:; till sin natur, Ett ja. inför en, prelat er- ler "en: borgmästare: kunde knappast förhindra de "biologiska . faktorerna. Arkitekt. 'Valtersson .hade -lagt sig i diskussionen och spydigt frågat om konstnären själv. var gift? ”Nej, men jag kan försäkra er. att mitt habe- gär "efter varje vacker och villig kvin- na inte skulle ha" påverkats om så varit fallet. Jag anser att vem som råkar. ligga med vem, är uteslutan- | de de liggandes ensak”, Följden av. denna amoraliska pro- gramförklaring hade blivit att 'såväl advokat. Nyström som arkitekt Val- tersson gått till fräna angrepp,” vil- ket synbarligen hade. roat : Anders Bosse, som avfärdat deras ' attacker |: som floskler, En' attityd. som inte precis hade verkat dämpande på mot- ståndarna. nlcora På hemvägen från Linggrens ha- de Folke och Stina Svensson för förs- ta. gången . på många år haft ett gräl Han hade sagt vad han per- sonligen tyckte om Anders Bosse som människa. En uppfattning som. inte delades av ' Stina, som tagit sig för att försvara konstnären. '. acc. Slutet hade blivit en praktfull stormträta. pinsam paus, som brutits av att ad- vokat Nyström frågat vad konstnä- ren funnit för roligt i detta Anders Bosse hade strukit sig om skägget 'och svarat att tanken föreföll honom så fö komisk, E: ätt tilll från" den där rade. hönor. ti mötes: från ” mälning- en. .var skamlösa Att murnen' var , sinnligt; vät. Detta hade han inte ob- serveral tidigare... ye ever. te. + Han, knäppte ned fingrarna i 'en för honom mycket karaktäristisk gest öch sade.med hög -röst: "Ta mig fan ser, inte Stina ut fom en lysten skö- kal” "Han ryckte: till vid ljudet av sin röst som hade klätt tanken i hör- bara ord. Lf ATT wo NA - Stina som sköka! Vilken vansinnig tanke. Liderlighet kunde då Stina minst åv allt: beskyllas för. Likväl visste ' han, att varje gång han. kom att se på porträttet skulle han. tän- ka' på en sköka. . SN Han svor”över Anders' Bosse och fick" kämpa emot" impulsen ' att. slita tavlan från väggen och förstöra. den, Men "varför i.-herrans namn. stod han här som ett, fån och lät sig mar- ridas av ett stycke duk med påsmetad färg? Vad du behöver, min. gubbe lilla är 'en kal dusch, och det kvickt ändå Packa kan du göra efteråt Marsch iväg tilj badrummett.-- >. . - Den kalla” duschen spolade' bort grillerna' 'och han kom på gig med att gnola :Farfarssången .ur Fågel- handlaren, ör Ppiggad och på strålande humör frot- terade 'han sig -torr. .Småvisslande Fölke 'Svensson :ruskade på sig obe: hagliet berörd -. åv .:"minnesbilderna kvällen. Han. glodde I srgt på porträttet av sin fru och fick AA lötsligt för sig att ögonen, som stirs - 2 Di traskade. .han- naken omkring I vå- "ningen ioch "plockade fram de saker|” han, skulle ha med sig ut I skärgår- den... : 4 En av Stinas favoritoperetter. Upp-'| . stym. — det skulle inte vara frack — och Sunas' svarta georgetteklän« ning hängde mycket riktigt. 1 lila rummets garberob, 5 ova mt : Fölke” Sverssön-. vek "omständigt samman plaggen och placerade dem varsamt i. resväskan, som nan hade stående på eti bord. Ordentligt sat- te han en bock på minneslistan ef- ter varje plagg han packade ner. Jaha, konststerade han nöjd och krokade "dit sista "kråkan t kanten, nu återstod endast "Stinas svarta strumpor. :'Stina hade sagt att de skulle ligga i sängkammarbyråns ne- dersta låda, =, eo Efter en stunds sökande fann han strumporna i. ett matelasserat etul, " Det var ordning och reda på Sti- «. na, tänkte han erkännande och skul- ie lägga ner etuiet t väskan, då han. erinrade sig uppmaningen, att kon= , trollera att strumporna inte var sönd- riga, on An ev Med försiktiga fingrar drog han fram en strumpa ur fodralet.' Ett hop- knycklat ark brevpapper följde med upp och singlade ner mot den mju-"" ka flossamattan.' Folke Svensson drog strumpan över vänsterhanden för att granska om någon maska hade gått, - Malphsarna med hans svarta ko ne sake Ars
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.