Lö i ;g ". >> EAHOLNS TIDNING | De matstrejkande lnarn: : Ni fångarna på Österåker-an-" stalten utanför Stockholm i tors- dags'förra veckan inledde en mat-; strejk, utlöste de en kedjereak-> tion, som fått efterföljd även på en rad andra fångvårdsanstalter ; .gerstrejken, 4 landet. På måndagen räknade. man med att ca 1.500 intagna på! ett stort antal olika anstalter del- tog i strejken.. På andra anstal-” "ter har de intagna varslat om deltagande i aktionen. längre fram : i veckan, om' ingen uppgörelse" "sker innan .dess. Om man ställer ' deltagaresiffran. för aktionen i re- ” fation till det totala antalet in-i ' tagna vid landets fångvårdsan-' stalter, £ n ca 4300, förstår man att det är en mycket - utbredd . protestaktion — enligt uppgift. den första verkligt stora solida-" "ritetsmanifestationen bland svens- ka fångar, . . > Bakgrunden . till aktionen ä "ver vissa förbättringar av "sina > förhållanden, Detta är en natur: lig reaktion, ty. miljön i våra för gelser är i de flesta: fall "både: trist och omodern. Kriminal- vårdsstyrelsen har också visat sin . förståelse, så långt nu bestämt: melser. och ekonomiska. resurser . ; räcker till. Redan på söndagen tog - man ' vissa kontakter. med Öster- . åker-internerna, och på manda- gen fortsatte förhandlingarna. | Krums inblandning, Krum :är som: H varje. fall anledning att så frukta, övriga "fångvärdsanstalter och där manat ' till sympatiaktioner. ' På” flera håll "har internerna på an= stalternas öppna avdelningar: be-" slutat sig för att deltaga Om. fångarna gehom ina. ak. tioner lyckas förhandla ” "sig till bättre villkor.' och. trivsämmare förhållanden," så är : det. väl: in- gen" som :;-missunnar: dem ;detta; De bör dock inte" få tvinga sg”. : fram; ty i.så fall har: kriminale” vårdsstyrelsen om läget. ka strafflagen skall fängelsestraff vara. tidsbestämda, men i de allr; flesta fall blir internerna frigivna «> ' före den utsatta tiden, En" aven” > $'o.m hälften ”av' den 'utdömda"” strafftiden : är inte ovanlig. Et 3 ” villkor härför är dock att:, den';” intagne” skall ha' "uppfört - sig' väl 2 i under fängelsetiden, Deltagande i,' strejker 'ell ; andra” proteståktio- z i Detta för! ållans säkert! medvetna 'om eller har i >konfliktsituationer f många fångar, som härigenom sät- bekant namnet på en org ti ter sin fri 8 I fara, Om Krumi,, Kör. Kriminalvårdens humanise- « ring i landet, och den har sär- / skilda” underavdelningar! bl' "a i Stockholm:-och. Göteborg. Tydli-" gen”är det Krums representanter; som fört ut strejkparollen ” till - driver: fram fen "strejkaktion intill) - i sista internen vid våra fångvårds- anstalter, ' kan". den kriminalvård. en tjänst, än om man ra den. hä affären, mv Industrins roll i. .samhällsekö- 4 "relativt; sett -riteras av statsmakt - ekonomin .bakom" " industrialiserat ..ä , Jingen. gehom > att söka « «sig till inte : INDUSTRINS STATUS ' MINSKAR :! tic false" t minska” ,under.; 70-talef, .. Man; kan inte -skomma :-ifrån att industrin junder: 60-talet, på ”plockades. .på "och fick "mindre" tatus -—— mätt i linflytände och förmå. ga att: konkurrera "med! andra samhällssektorer . om landets:.re- surser. Det. gäller. "både: kapital och arbetskraft, ' Många ; tecken tyder. på: att. industrin får: svårare att hävda sig. —i om dess behov kommer ;att P fråmöver;. : «Från, att-hal mn Sverige: på väg in:1.en: serviceekonomi. Arbelskräften sdriver "på utveck- "servicesektorn. situationen bliv. "gången, till serviceekona för "snabbt och samhället måste sätta. in" mycket: stora ansträng- - ; som "har. "svårast . att tillgodose ningar för -att hjälpa! industrin]. att hävda. sig i. : konkurrensen |: om resurserna, av »rTesärserna måste, ägn " produktionen —änna "råd med” förtsa En : viss » andel I... "bili seringspaket: : Effekten av de. Porlindustrin. - »ditlätthader, ” ed tt 'åstadkoråma - begränsning av] Uindjligheterna-t till; kontantazlö- ya: pålaga inte:kräcker företagen, eller. behöver" ; lönekraven; Och" utan" tvekan: är dr den regionala: obalansen; an: ser. I o råb såga! vad man vill -— om, upp- finhingsrikedom, och mod att vid- ta effektiva” Mötåtgärdör” nöt den fortskridande - f 'sämringen .- av vittnar sanner- ligen inte 'finahsministerns skat- . tepaket; skriver. Frå Köpenskap. Vad som, bjuds är dels "en ökad skattebelastning på "de gamla |ETT ORD . - PA VÄGEN Jag var trettioett år vär Jesus blev: min Frälsare. "Som ung hade jag hört Jesu namn näm- nas vid påsk och när man svor. » Det var allt. Först som vuxen hörde jag och förstod order: ”Ske din vilja”. Men jag' ville inte tillämpa dem på mitt eget liv, utan bestämde mig för att där skulle min egen vilja råda. ” Jag förstod inte att Guds vil- ja är kärlek, en kärlek som har gett mig glädje och mening i mitt liv. Då jag valde att leva på mitt eget sätt höll jag på att alldeles fördärva mig själv. Jag vägrade att erkänna Guds existens, för mig:var han död. Inte förrän den dag komv då jag kunde säga ”Ske din vilja” upptäckte jag allt det underba- ra Herren har att ge. Idag är jag djupt tacksam för vad Her- ren 'har gjort för mig. Om jag ändå.- hade tagit. emot honom sstrykpojkarnat spritdryc k or Ven: sin och -Prännoljor; samt "hushålls: maskiner” gen. att staten, ”håvar in "ett. par miljarder. extra per. år, medan folkhushällets .verkliga”: isvårighe- ter lämnas obeaKtade” eller” t om gripa” dén - aktuella "ka isens. Orsa ker ostår " I att de . Ett? avsevö t. utrymme "för äö ingslivets ” investeringar ”öch för" en kreditlättnad-”kan. sålunda skapas tex" genom” en rdentlig | uppbromsning av” bostadsbyggan- det. Ingen mindre än inrikesmi- nister Holmquist" "fyckte lite ilden JÄV vissa störa, statliga |. och. kommunala. investeringar; av byggnadsr och annat slagsär »ock- så en möjlighet.: Över” huvud ta- get finns äet alla "skäl att” över: väga, - om inte en; det redan: be” som min Frälsare långt tidi gare =: SPEL: OCH" DOBBEL: ' Fem miljarder kr om a året . - omsätts på speli i Sverige | ar "Svenska: folket lat Fe H sannerligen ' ett spelande folk! Det. märk- tes” inte minst för nägra veckor sedan, då Svenska Penning. ”otteriet släppte ut 'sitt splitter: nya Nummerlotteri. Bara. på ” en dåg eller två säldes det relativt begränsade antalet Iotter 1 at, och "dragningen på "det Totteriet kunde genomföras betyd- "|bild: av-:verkligheten. , i menar;att, det är” farligt 'och t..0. . Järse ;procentuell det i.de: :sysselsättningssvaga 'om-|; | det”sakiäste "och bästa egeringen" emellertid KN + Men” "svenska : fölket et vinnande folk. Mer”än två miljarder kronor när dig och mig. når oss svenskar "varje år i form äv, vinster r på spel och dobbel, kronor Der" år: och "svensk i ”ex- trainkomst/;' ola" vi slår. ut ”vins- terna: uka på; o8S Ha här? lan-). det." Och "det - 1 i ingen” dålig 1 extraförtjänst som” man får, utan att .egentligen behöva. anstränga sigl. —-Att.: vi. samtidigt 'satsar mer- än det dubbla. glömmer I man sä” lätt - bort! EA an + Ja, rubriken: här : ovan ären mycket hård :travestering av ett] Tlatinskt;,eitat, :.men- den: ger. nog] trots. .allt;' en'fullt sanningsenlig |: = Praktiskt taget salla - människor vill;« «pröva , Jyckan,: svill : std. ”ehan- ser. "Man vill satsa med: förhopp: ringen ”om:att. vinna” ju. mer, desto bättre, naturligtvis." Man vill ha :spänning; :man” vill -ha' även. tyr, man svill: vinn snabbt och 'mycket och: ofta! ' | Och -detta , vill : väl : de" flesta, även om en. del” 'å andra sidan m. ”syndigtjatt'spela; Kelst: 4 I «verkligheten ket tmindre:' än OBLIGATIONSSPEL ÖRDELAKTIGAS Ser man till vinstmöjligheterna och till. tur stor. del, av det sat- sade "beloppet. somi: går. tillbaka till spelarna, ja, då är. det ingen tvekan” om. att spelet med sven- tatens premlesbligattoner 5 är! På: ifotbollstipset) får > vinnarna i merlotteriet är det. ungefär 46 procent" .av- insatserna "som. 'får flyta: tillbaka till; «spelarna form! -Bå "premieobiigatibnerna är pro oentsiffrån avsevärt större. På de senaste” Jånen får öbligationsägar- na. tillbaka Arygt 67 procent, även om: man beräknar. värdet av rän- tan "på "obligationspriset — d. v. Han ”understryker.- nämligen, att vad "som hindrat : en. ytterligare produktionsökning , —' vilken skul- 1e ha hjälpt! upp (exporten '— och påskyndat” Töneglidningen varit denvaltmer "markerade bristen -på ”Jarbetskraft. Nu -förhåller det sig ju "så, ”att övergången tilt allmän 40-timmarsvecka . börjar. med års- skiftet: Hur skulle. det vara, om höstriksdägen beslutade. att: upp- skjuta! reformens. ikraftträdande de att ”arbetskraftsbris n blir än- och därmed åtminstone förebygg-| . igt tidigare än man från början räknat med. vad men egentligen satsar — citer' nu gällande. högsta bank- ränta. 7 1/2 procent. ' -Totalisatorspelarna får . tillbaka mellan 63 och 80. procent av in- satserna , beroende . på om spelet gäller V5, plats eller någon annan kombination. . Ser, man till. antalet högvinster per år. så är också premieobliga- tionerna de mest vinstgivande. .2 De allra” högsta vinsterna — med undantag för” några nu yt terst sällsynta ' rekordnoteringar J på: totospel "och de 'minst Jika sällsynta ;.topputbetalningarna . på :| 500.000 kronor på. fotbollstipset! — betalas ut just. på premieobli- gationerna. Fr. 'o. m. 1967 års obligationer. är de : högsta vins- terna där: 400. 000 kronor. / .Under”fjolåret var "antalet vins- ter på 250.000 kronor och - där- |" över--på spel, tips, ' lotterier, pre mieobligationer och annat i runt tal 60. stycken, Också i det fallet låg; obligationerna; i topp och .no- terade” sig - fö Iften. av detta > Och gör, man samma "beräknihg på antalet. vinster på 100.000. kro- nor eller I er, så låg premieobli- gationslånen även där i täten och svarade för. något. mer än hälften RISKFRI; i SÄKER PENN IN GPLACERIN r;. eller : varför ja, gå char: man Ti : s iingpläcering.” Man: kän då köpa ett: betydligt" "större antal' obliga- "tioner: och = ipår de obligationer "På. en: "sådan" serie får man en garanterad. vinstsum- ma på? 1.900. kronor per.år på det ' senaste Tpremtelånet; som "är daterat Och "de vinstpeng- arna utgör”? "dessutom en skattefri inkomst; Och förutom den garan- terade: vinstsumman här man ju hela tid serie premleobligationer in- nebär självfallet en stor ekonor misk' satsning. - -En sådan. serie kostar: "nämligen. 100000 : kronor. Men" går "man. samman” i en -ob- ligationsklubb sä blir de” ekono- miska hindren inte" oöverstigliga. Vanligen belånar man hela .se- rien obligationer i en pank, och då blir själva kontantinsatsen. in- te särskilt hög. Och :man har ju alltid tillfredsställelsen. att veta att man. själv sparar pengar un- der hela amorteringstiden. Xx . oe Id RATIONALISERINGSIVER ” : Diversearbetare . Jönsson : har smugit sig ner i källaren för att ta:en "Tökpaus. me - Verkarn genomskådar emeller- tid manövern och: kommer efter och frågar: = 7 Vad har Jönsson för sig här? — Jag rationaliserar. . ve = Vad då, sa han? Jag gör som alla företag nu för tiden. JE spar in på. arbets: SÖSSIFSISSA rk rmnt SS SRS Dagens skola. har. länga” och betsamma för eleverna. De behö: ver. rejäl och "näringsriktig mat för” att orka med skolarbetet. Nu har skolmaten” blivit allt och: undersökningar. ” visa 'a också frukostvanorna "blir bättre. Det" "viktiga mellanmälet efter "sko- lan slarvar- mani. dock- gärna med. Eleverna” som kommer hem från skolan” får. ofta. vänta: länge” mel och familjens äntetiden "fynér -& gäsen. sen godare: ut: och .den' blir också. nyttigare. av. det... Har. man en: egen "plantering". av, krydda] 0 krasse' ;tycker: de: flesta om att. klippar lite grönt. över smörgåsen — en: bra” vana, Ha. gärna hemma flera: sorters kni kebröd så att. ungdomarna lätt- 'kan. variera, sina smörgåsar — ett” "påket Mjölkdelikatessbröd och vett paket av det kraftigare Rågi; brukar, vara en bra kom- bination, Fu oc "Till: smörgåsen småkar det bra med ett glas kylskåpskall. mj eller ett glas. juice — . fruk tär gott. efteråt. Ne Y Rn FRUKOSTEN. : "Förr 'stod gröt och "vällmg” på frukostbordet : och" man. åt stora smörgåsar” till: — det: blev "järn ock.;B-vitaminer.. Det' gav också kalorier,- men 'det.- behövdes: til dåtidens hårda arbete, ot I' dag är det många som nöjer sig med en kopp kaffe. och bulle på morgonen — det är en dålig start på dagen, både för vuxna och ungdomar. Näringsexperterna är. ense om att' frukosten är en| viktig måltid då man ska äta] ordentligt efter nattens långa fas- ta och inför dagens arbete. ' Kanske den gammeldags fru- kosten är bra också i dag —.en talirik gröt eller välling, en kopp kaffe, några goda smörgåsar, ett glas juice, Då får man en bra start på dagen. | ' BRA TIPS. Det finns många sätt att varie- ra frukosten på, ni kan lätt fin- na någon som era barn eller ung- domar tycker om och trivs med. Är det motigt -i början så tänk på att ni grundlägger barnens framtida matvanor. " ”C. Mjörk bör - finnas” på" fru- Skolungdomar. behöver . ett mellanmål när de kommer hem nyttigt är en rejäl ”knöckebrödssmörgås med" ost eller t ”ett- äpple. eller. apelsin efter... kostbordet ; någon förm vå ir mjölk,” "ehoökladmjölk, ”. "yoghurt, mjölk till. gröten . eller" bära "ett stort glas” läskande mjöl : NN "OO Smörgåsar — "den ”klåssiska frukosträtten.” "Gärna en” lägg som ost, renkött; leverpaste N sårdiner, in a messmi god |'jäni knäckebrödssmörgås ried” ett påleg från én arbetsam :skolday: I—i'gott och: > fee en istort" glas: UU; mjölk socfer | äng har, "blivit » frukosträtter' som. Tinns ttlagade.. former. En? bra Stipendiaterna” presenteras av redaktör 4 Arthur? Johafisson. « Lorentz "Bolin har länge” "varit en av "den: svenska' naturens: mest kunniga 'och varmhjärtäde” för svarare,” Miljö” och: naturvård "vär vid 'den' tiden mer ”etler: mindre förbisedda" begrepp, "vilket: -dock inte: "fick. Lorentz': Bolin "att ge upp. I böcker, skrifter, 'uppsatesr och, föredrag” arbetad Chan” för, sin. idé. - Att . han därvid riktade sig: till folk som" engagerat sig. i studie-' : och ” bildningsverksamhe- ten ligger” helt i linje med hans åsikt, att folkbildning: och natur: Pen” äv: hans 'Thest” uppmärte] samnmade ., böcker PEk onomi - och da: fastlåsta motsatsförhållanden mellan landskapets ”exploatörer. och - den. moderna; mnaturvårdens företrädare —: parterna måste, samarbeta.” Det är först på senare tid som de:av Lorentz Bolin häv- dade principerna börjat Uppmärk- sammas' på: allvar. Det är ett omfattande "förfat- tarskap som Lorentz Bolin har|- bakom sig. Många studiecirkel- änderliga landskäpet” eller ”Fåg- lar”-skyddet , och "sången; :”Hem: bygdens -' växter” "och .. "Djurens beteendemönster”; vn 17 Här kän. även nämnas. den. på Läromedelsförlagen : utgivna '””Fo- tofloran” med inte. mindre . 782" utsökta ” färgbilder - av t buskar och blommor," :" - När Lorentz-Bolin. nu, tilldelats Landsbygdens. författarstipendium är det-en synnerligen välförtjänt belöning ”för tidig och - uthållig medlemmar” erinrar sig ”Det för-|: undra år sedan, Som -: 'så många gånger förr står en. kvinna i cent rum för, ,skildringen., rer I höstens :-bok Nu. ”seglår. Ado- nia” är det männens. iv på kust fronten” hon? . skildrar. Hon" det: med sen (säkkunskap: 8 som Åim- specielja” utmost tfättelsen är : första. ; värläskriget . an lejon, gläds. och år gets. skugga. och > de. : autentiska händelser. som” åkymtar + skid grann; och tidstrogen ätergivning. hn . Stipendienämnden har velat hor norera "”henneg” friska. och värde fulla ölandsromaner, en. -epik' om mänrilskans” tillvaro, ' formad ” av hav - och: jord”. : ..- ARTHUR JOHANSSON, - 7 å i ir . De för GEN FIN VISKA; Eh ungkarl satt och "drack" kaffe med, en” kom; is fru, Plötsligt”, sa timme. : :—= Men jag har ju inte gjort ”nå- gonting; ; svarade 'ungkarlen” förvä- villé bara. att då skulle veta hur mycket tid du hade På. dej, om du beslutade dej. för: att. når kåmp för .naturskydd. och matu 2) och: hotet , mat ..de: pjöfarande;. I '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.