. , . as * ligeu antodits' ett förfag t a För Naholm, - - Kretsmöte med skollärare från Lahelms adde où | fantafdrfamtlngan erto l a Karup, - meslål, Nennedlél, Yaby oh Hishults * fodnar, hôns à sistnämde Nille ifttidne lördag... Tíll ordförande nig ellära» ren Erens on i Skummedlè] samt til efeeterare [koáraren A. Carssson i Hide ust". Mötet, hwars förhandlingar wl i dag ej äro { tilfåde att sullständ gl âters gifwva, war, förutom: respeltive lárare,. befått af en stor del intresferades =. 7“ Måfta måte kommer alt állas i Ren- ucdlôfs folfskola - en. dag i Juli ináua nåfta år, hwartil. faslelse utfårdag af ftoltárare Swenzson i Skumme4lèf, mL ”— Hi urra! I dag på morgonen | anor An förfta osduidarh medför rande gôdniugsämnen cc. fånge efter- längtad fotsgén, den fednare höôgst be- illa får att - upphjelpa den, till följe af brift härpå; tynande. od): nedjatta be= lysningen säwäl inom. som utom. hus. - — En n fana har den mallnttifta' grenens goodlémptarloje *Hoppels bild" därstádes fraffat fig. “Den är tillwerkad Trollhättan of Ida Mellgren och klostar. * 90 fronor' farit Inwiges | morgon, hwar»' om annong I förra numret närmare tid. tännagitwer. + "+ oo ta Bagge i Warberg — upp- tyfer "Wesikusten® — undaubeder sig vå det bestämdaste att wid föreftående rils« dagsmannawal för - walfretsen- Laholm, Warberg, Falkenberg oh SKongsbada, tanumna ifråga. | [A HR d 2 Att annonfera år ett Yrke, som altid föder fin man. Och mer ån få! Det- lapital; fom lägges ned | annons- tofinader, ger bättre ränta ån I något annat företag. = Aunonsen är för eu wil ordnad affår det samma som bjertat för roppen. "Den befordrar omfåttning cc er rôrclsen fart. Hwarje affärsman år etför fig fjell Myldig att annonsera och på desta sät låta allmänheten wela, alt ban werflîgen-êuskar rôrcise och om}älte ning. — Dregelbundenheter i fattiga barns frolgång ptága ej fällan, fom befant in» tråffa, enâr barnen wid minfta tillfälle till fôrljenst, wore .det oc blott ett mål nera stärfande mat: än den otilridtiga oh [waga" nåring de få i hemmet, ute- blifwa från frolan. - Bredd förfamling i Upland är, få widt wi wela, säger Enföpingspesten, deu förs sta fommun nom ‘wärt land, fom ide, blott "fålt êgonen öppnade får detta I hög grad-* behjertanswärda' förhållande," nan áfwen widtagit en bâde enkel och praf- tist åtgärd för mißförhällandets nudau- ródjande. A. fommunalstämma har nems. att pà fommue nens bekostnad bespila fattiga ffotbarn.. Beflutet" har -vnder fista termiuen tiU- låmpaté “med det ‘resulitak, att de barn,: som. förut mest¿orgeibundet befött skelan, - under. denna termin warit frånvarande fuappast en enda dag. oc I förhållandet till den wälsizuelfebrin- gande werkan, fom dena om, ged fom- munalanda o< berdmmwärd onzjanke för armodets ibarn’wiftnande äâtgärd âstad-- fommit, är den fosiuad, som ‘härsgenom drabbar fontmunen, ganska "obetydlig. Batnew djudas- pà [middag, bestäende. af » MA lapnna mjölk sam! eu fafa! bröd med något falfurat: till fåfom fil, ftrömming — eller -dylitt. . Middagen för. hwarje barn detåper fig vå 10 högst ‘12’ óre.- +. De Re sta>arne, Tom få åtnjuta dene na ¿‘Da - Re sne ‘men nårande fost, tåra fánna fig innerligen tadjamvia och belåtna dermed H, * — Schreiber; "{onstberidarknngen® slbetant Ulmen bår i Laholm, föll; då ban I fåndågg i. Faaborg, Danmart, ule heppa upp. vå den galopperande biftev, pà karricren od) lknâdte tre refben. - — Koleran.- Hittills ha 1,800 perfos ner faliit a DE farsoten, ' Medan denna ostagit: |. Toulon oh Dlarfeile, ty>es den tfiltaga i Arles, der situatio- nen ytteulsgare sörwärrals genom [uträdd watlenbrift.: De flesta slagtarne och bas arne ha’ lemnat- stadenz- egrasuingarne Befårjad- af. mån, fom wanligtwld åra rus siga, o<- fnidarne wägra ‘att göra fister till foleralif, få alt begrafniugarne fôr= drôjas. En mängd kattor, som ie ha egate; Jpringá utfrouftna omkring på ga» torna, CH man fruftar, att de fola bli galne. Paniken år obeskrislig. Epide- mien utbreder fig äswen till de fringlige gande distrikten. Ett : dödafall har egt rum I Saintes Maries, ett.å Berre, twä i Beaucaire, två i St. Mazaire, tre i Vidaukban, ett i La Sayne, ett i La Garde 'e< tot Ventimiglia, "= - Fools - Cnligt ett telegram från Paris år hele sotillständet derstädes förtal igt. : + Cu följd af den flora utvandringen tån Mareile år:att tjufwarne Fått fritt pelrum.-. De utvlundra fyftematiftt hee eu, i polisen fan Ingenting gôra för att stäsja dem: Till och med t: Palais de Justice ffa de gjort inbrott. den tilla staden Montaldi, som lize ger i närheten af Marseille och fom bite 106 warit förftonad för feleran, berät- tades den 25 d:3, att en of stadens bor- are atrest till Marseille och wintades feu samma ‘aston. ‘En felískara sam- lades, och då den olydtige om aftonen wille begiswa fig tid sitt hem, moltozs han med stenkastning cd jaga:es ur fras den. J spetsen för denna skara stodo mairen oh puunicipasrâdets medlemmar. Saken har nåt fort uppsende i frauska presfen. ” = et synes med allt delta dok wara aldeles obestridligt, att foleran deuna gång ingalunda wisar famma sntkensitet lom wid de föregående utbrotten. Strängt ialttagande af ‘sundhetsätgärder har åter wifat sig wara fêrnänsta slyddémedlet met smitta. Sjukdemen har hittillo häle tit fig mindre till hela afdeluingen af befolluingen än till enstaka {udivider af sjutlig kroppobeskaffenhet. . — Öfwer brist på landtbrufsarbe- tare ‘fiagas från nästan asfla landserter, Deuna brist är ide allenast orsakad af den starfa ulwaudringeu till Amerika, Danmark, oh Tyskland utan kauske i Ännu högre grad af landtbefelfningens êfwerhandtagaude böjelje att egna fig åt andra Yyrfen: och derför bojätta fig här derna, dels de allt mer eh mer talrika flationsfambällena, hwilka äro att betralla fom lita många fmástäder, Här får eu massa åbojöner od) drängar med fidrre oc) mindre, mest ded mindre, lapital sig ned som uppföpare, fråmare, bierhand= lare, fommisfivnårer o. st. w. od draga derigenong eu mängd armar från jord- brufet. Abedöttrarne droga gerna efter för att blifwa fruar; pigorna föredraga arbetet inom hus hos herriskap framför det tyngre arbetet på äng ec âfer. >: Fördelen of att inrätta fattig- gårdar, fom affe att försôrja de fattige med tillbjetp of deras egen arbetskraft, bewisas bland. annat deraf, alt, sedau Ljusnaröberag.mönfterfattiggård i Orcbro tån "fom till stud,’ antalet understèds- tagáre det i föriamtingen fjuntit från 400 til omfring, 150, och ändå bar folls mängden öôfkats. De wanliga faltighus« inrättningarua ' uppmuntra î „wiß mån betymmerslêshet vd) lättja, få att fot- tigwärdstungau Eliswer förre ân hou behôfde wara. ' met Sundbädarne har från det gamla kutbimannapartietd sida anmärttd, att "om landtmannapartiet nu språn= ges, det blifeer byråkratin och ståder- nas ombud som skola blisra de bestäms mand | -Härtill fiwarar Öslg. Correfpondeuten: Se der ha wi det! Det gama lylel fom man "ej. utan . Mål. förebrått det gamla: landlmannapartiets mån, nämligen alt de fatezoriskt förklara afla andra ån fig fina fdr osjelfständiga, okunniga 0. « (19, Kunna e] det nya landtmanna- partíets mån wara [ifa karaftärsfaste och) lifa-waksamme 31 fråga, om fina fomi- feuters intresfen font.de gamle reprefens tanterna? Skola de mera ôfwerlemua fa. åt någon "annans feduing?- Nej, o mångfaldt nef. ;Opinionerna' eta nus mera hwad-de'wilja, oh de .toeta då oc att fåtta fjelfftåndige oh karaltärsfaste mån fåfom waktare af fina futresfen. > Man fan wara fult lugn, att lands bygdecnas reprefentanter, de mä iu måls jas ur hwilfet parti som helst, skola all- tid meta att’ utföra den af gruydlagen dem tillerkända främsta- rollen inom an- dra kammaren.- Deras plats år giswen at!’ spela 'förfta stámman i orkestern, Göre de’ det emellertid { fådan tonart, att stadéreprefentanterna funna för wäl=- tjudels frå mjande sekundera dem —hwil- fet är meningen med. det nya landt- mannapartiet — få wore det wäl ingen skada för harmonin i det flora hela? Huru fom helst, hafwa walmännen sjelfwe nu nått den ständpunkl, att de âtminsione ej längre- låta sig afspisas med det gamla wanliga "det här förftån J - ide"; "det dugen I cj till", o, fav, hwarmed deras ombud förut tillsredöostály deras fpårsmål. - — Slöjdunderwisuingens fällning i olifa land. För nârwarande finnas i Swerige minft 600 stêjdskelor, fördelade pá lån sälunda: . Stockholms stal 28, Stockholms lån 12, Upsala tan 24, Sådermantands län 39, Östers Kôtlands tan 20, Jönköpings län 47, Krouo- berga län 10, Kalmar lån 40, Gollands lan 6, Blekinge tån 14, Krintiaostads län 7, Malmö bins lan 6, Hallands län 8, Göteborgs och Bobos tån 64, Elfsborgs län 113, Skarnborge lan 14, Värmlands län 70, Örebro län 22, Vestmanlands län 7, Kopparbergs lan 33, Gefeborge län 19, Vesternorrlande län 6, Jemtlands lån 5, Vesterbottens lan 6 och Norrbottens lån 6. I Nerge år-fedan förra året slôjden införd i rifets fer feminarier, men äunn finnad ej mer ån omfring 50 slöjdskoler i hela rife, «5 „JI Finland är s!öjden oblizatorisk e< sâtedes införd ‘i både seminarier oc soll« solor. : 3 Danmark har arbetats mydet för slêjdens införande i skelorua, wen der far faken ce welat gå framåt. Sáälunda innad der för närwarande ej mer ån 40 till 60 flöjdfeekor. ' 3 Tysklaud finnas änuu es mer ån 70 slöjdstelor. os I Fraukrike är s\öjdunderwisuingen fêrllarad obligaterist. . I Holland räknas omkciug 50 stöjd- flator. : 3 Belgien .-har warit meningen alt införa slöjden, men sedan de klerikale fommit till siyret stängas semirarier oh folfsolor för få wål det ena som audra underwisningsämnet. : - J Ofterrife oh Ungarn har siöjdun= derwisningen - börjat införag I skolerna, 3 Schweiz är höjden blott på några få fråtlen” införde =. : J Nyßlañd finnas 15 slôjdskolor. I Spauien är underwisning { Nöjd börjad. * En skola har nämligen Jaräitats I Madrid. © * I England finnas ännu ej några Nöjd» Neler. 3 Nordamerika har slêjden börjat in» rag. as ‘. — Skölden från rifsbankwaktmästaren | i Stockholm. -J Skänska Astonbl, för i onsdags láses: Med aùledulng af ett från polismyndigheten i GStodbolm hit njånget telegram ‘om den i lôrdags från en af rifóbanfens waltmåftare i Sunde walls ensfilda banks afdelningélokal der- -Räded begångna stôlden af en sedelbundt Inuehållande 1,900 frenor samt på grund af elt lifasedes’ telegrafisst meddeladt sige nalejuent & ett par ulländingar, fom för denna stôld ‘mißtänftes, hafwa polismán bår på platfen under de fn arne ållit noggrann utlit på bit från Stod: olm' anländande främlingar t toute att efterspanade tjufwarne. skulle bland dem anträffas. Denna förmodan har och nu befannatg. -- EO E "Med gårdagens middagssnälltäg Från. Stockholm hitlände tre elegant flädda_ herrar, som talade: engelska oc af hwilfa twå hade: ett yttre, fom swarade mot nyfnåmda fignalement. De togo iu å Hôtel Horn, der de tillammans bestälde ett of de fröna c< bäfta rummen... I óljd hâraf hade polifen alltjemt ågonen ástade pá dem, nien då de ide under gårdagen - lemnade hoteDet, funde ingen widare ätgärd mot dem widtagas än att hotellpersonaleu ombads att tilse huru- wida de eleganta främlingarne wexlade några fedlar af Sundswallsbanken. I dag på morgonen intogo de refande en elegant. frutoft på hotellet och femnade wid betalningen mh>el "rigtigt ett par dylifa - sedlar. Pelisen underrättades derom och följden deraf wardt att dä en fort stund derefter de tre herrarne begáfs wo ‘fig tin Skänes enflilda banks lokal, en poflsman war pofterad i vestituleu till -banflofalen. Eudast eu of de mig: tänk}e begaf sig in: i”bantlofaten,. under det alt de två andre stannade några mísuuter î vestibulea.- Den förre blef der anhållen, hwaremot hand fämrater, ‘ester att haswa måäntat pà bowom en -ftund, afligsnade sig för att, fåfom det ly>tes, taga Krislianstadsbanfeus ej långt derifrån belägna fofzl‘“i skärskädande: Då de derifrån begåfwo fig tilvata åt Skäncbauken till, antagligen för alt fe huru det gäll med famraten, blefvo âfe- wen dec af två polismän anhällna och esleé något metständ medtagna till pe- tiowaktkontoret, der ätmwen den tredje I laget nu befinner fig. - Wid det förhör, fom genast onflåfdes med de farlige pasjagerarue> uppgåfivo de fina namn wara: Thomas Longford från New-York, Jamcs Connetlt från San Fransisco e< John Aihteu från Dublin, allesamman förklarande sig blott i egenskap af "privatmän" refa î utlandet.- Efter hand infuuno sig i pelíslokalen poliómästaren, eugelske konsuln på platsen ed) en annan I eùgelska frråtet hemma- stadd persou, och fortgid förhöret cu längre stund, hwarunder “alla de tre utländske serrarne nefade tif ‘att hafwa deu min: ta-fännedom om stölden men ide twe- fade att mot hwarandra gôra åtfrilliga mer eller mindre graverande beskyllningar. Wid den kroppévisitation, fom å de háftade austäldes, fact en af dem oför- märkt ett -blad ur en aunotationdbok i munnen för att tugga fönder deljanima, men en af polismännen märkte försöket oc man ly>ades med wilt uttaga pap- fann fedan det dot blifvit få mydet adadt att flriften å detsamma swärligen fan läsas. : För öfrigt haswa dels hos de Hittade oh dels i de af dem anskaffade eleganta reofofferlarue anträffats. stôrre delen af de i Stockholm stulna Sundswallosed= larue,. diverse werktyg, hwariblaud en mindre, alldeles ny kofot, "gentlemanna- lifa” fläder, dyrbara guldur med kedjor o. f. ww. Den äldsie "gentlemannen® Håll sig till oh ared med dubbla rader lós- tänder. } i 1 | | | od ". Twi af de häflade åro omfring 40 & och - den tredje ett:tiolal År yngre, © affêras i afton :Hedan 7 tid ed ångelfel * asbidan "på - widáre tanfafning, wid hwilfea den bestulne banfwaltmäsi Stecfholm fommer att närwara, — Produktionsbewis, konfulatets fy, tyg att drufwin eller konjaf är a[sändt från produfktiontorten, får ej lemnag & fonjak från Bordeaux, då denne stad e ligger inom det egentliga fonjafksdiitriftet, 2 Femtio. procents adord år n minfta tillåtna : i. fkoufkurs. Rileda, del tl derom har“ wunnit lungliz j ástelse, hwarom fuvgörelse utsärdats eh upplästs från predifstolarne. -— ' — En del fransmän, flyende för fo, leran pasferade. i tiödagg Mlfmeler pi ws tia Norgee Jia hwars frifta fjed- rafter de anje a en dem å ide bör funna följa dem, , isla gillen ; — Hwad war verkliga orfaken ti angfortyget Gerdas plofion? 3 a tåfe8: Denna fråga framfrånea allt fom oftaft, oh wraket efter den föros lydade ångaren, „som ånnu gwarligger mid Skräppekärr, år dagligen föremåt för åftådande.”. I förgår gjorde ett antal admån' med extra ångbåt en utflygt tia [get of uppehåll fa en god stund oms ord à den delta sjuukne ångaren, dere under de få noga som låget medzaf gjorde 'underfölningar. Bland dessa befölande woro Sfmerdireftör Swenssou från Karlss frona, direttårerna Almawist från Motata o<- Weßberz från Kodumd mekaniskz werfftad i Malmö, ingeniôr Nercman sanit flere af ingeniörerna från Lind- holmens mekaniska werkstad. - Angarens nuwaraude läge går del omêj ligt alt fomma till något bestämdti re- sultat "rörande anledningen till den före färiîga händelsen, hwadan man yttrade den asigten, attinuan auerduiugar från ezarnes : sida göras att flytta fauyzel, borde ‘cn officiel undersôfkning åftadfom- mad, pá det att man sulle fà wißhet om hwad fom wällat fatastrefen, eq möjligen bderigenom för framtiden fêrc- femma dylifa fall, Under fenare åren ha pannegolofioner, hos of förefommit Imwå gänger, deraf eu à äsgf. Oskarshamn, då det utgid på profreja från Berglunds met. tweikstad, o< en à ångf. Aslersund i Foröwila uß. Wid bida desja tillfällen skedde oifici- ella underiôfningar, och antagligen flota wederbôrande wara angelägna em att äfwen uu sôranstalta en dylik. — Till fredswännerne böra äswen baplisterna, om de ån” ej i tilber med metodisterna officiel anslutit sig tilt feeds- oc) skiljedoms-föreuingarua. — Baptister- nas grundfatser ôfwer alit | beta werl- den âro uÏmlizen, enligt hwad êfwerste Broady meddelat Tiden: frid på fjorden; allmän afwäpning; folkens e< nationer. nas fôrbrödring; futernationella twisters afgårande genom skiljedonistolar. — Badorten Särs lärer af fin nu- warande egare, förfte ftadafogden Alfred Almén, i desfa dagar blifvit fårfåld tin ett fousortium, med agrouomen I..W. Brattberg i Alingsds i fpetjen, till pris, som ej befantgjorts. ot . — Blixten fom fönsterkrosfare. Från Bädetfång. | Suätand zare ail blixten, utan att ded antända, slagit ued à hemmanet Makagärden od) der med samma firåte efter hwartauuat trosfat ej mindre än 39 fönfterrutor i det två wäningar höga boningshujet. Af 17 i bygnaden innewarande personec skadades ngen, . ' el ste 3 Fosterdottern. ” : Noroll.: e. N, dn tt porte"tr.'nr CO. —! Men, min kära Anna, det här går aldrig an, började lion. : Into skall det glädja salig kam- rorn att so oss: på döt här viset. - * Vi får vill lof? att ta vårt förnöft till . fånga, fastän sorgen kan vára' bitter, - förståg. . Jag bar nu: att-rart kasfe’i- ordning, det skall nog göra henne godt, stac- kars liten. Kom upp nu! + - Snart stod Anna klädd fram- för det lilla kaffebordet, och Sara, goin ‘ville. gifva ‘hennes nu ir- rande” tankar:;en. bestämd "rikt ning, frägado hvad kämrérn bade: Bagt' henne, innan han dog... . —"Ingonhy svårado ‘Anna, kän vara närmaro till än, du, snälla Sara, att få veta" hela: denna : min. hemlighet, du söm under så minga år varit mig nästan i moders ställo.. Men du måste lofva mig att för ingen menni- ska omtalahyaddu' får höra. Och! np berättade; hon, med tårar i de blå ögonen, ailt hvad . | sostersadern yppat om hennes härkomst och upptagande i hans hus, icke förglömmande dot vigtiga brefvet, som låg i byrån. . Gumman var förvånad. — Nog visste jag, sade Sara, att det var något märkvärdigt med henne; nien jag trodde utt hon var nüra slägt med kamrorn sjelf. — Nå nå, det dor begri- per hon inte än, Jag skall o- mellertid gå upp i kamrers rum och taga fram bresvet, sà få vi väl snart reda på hemligheten. . Hon får nog beta fröken, skall inan få sc; men sa förtjenar hon det också: x Den redliga' gumman gick, glad ösvor den lysande” vändmug, som nu;otvifvelaktigt skulle in- träffa i! honnes älsklings öde. Mén hvem.kan måla hennos be- sförtning, när hon fann kamrors "dörr öppen, kläderna borta och alla lådor: tomma. ' Nu först ers inrade hon’ sig, att tvonno tig: garo för en stund sedan kommit utför trappan med trasiga kny: ten under armen och bogärt en skärf af henne... Hon hado:då icko kommit: ihåg den skedda = förändringen, utan tänkt, att do varit uppe och tiggt hos kam- rern. - e Dessa hado nu stulit allt, som fanns I rummet; men värst var dot ändå med'brefvet, som üs- von var borta. Huru skulle hon stackars flickan! Ännu' en gång genomsökte hon -hvarjo Ide hvarje vrå; men ej ett spår fauns af det vigtiga brefvet. Tröstlös gick' gumman nor, och kunde för snyftningar knappt berätta för- Anna hennes nya förlust, Slagen! al dotta nya olycksöde, gömde flickan ansig- tot i sina händer; nu först kunde hon anse sig fullkomligt hjolplös, utkastad i verlden, utan att kon? na skaffa sig hvarkon huld oller skydd. Det var ej nog, att hon blifvit. beröfvad. sin. välgörare, sin ädle fosterfader, hon bado ju äfven blifvit: plundrad på det dyrbaraste efter ‘ bonom, möj- ligheten att kunna, uppsöka sin mor H Snart hads ¡ott halft år gått förbi, utan;att man kunhat up spana tjufvon' oller det förlorado brosvot. Don ringa qvarlåton- nu -finna någon” tröst för den |. "skap, som Malm hado lemnat ofter Big åt sin fosterdotter, smälto synbart bort; och den gamla Sara, som nogsamt vissto uur dot stod till i det lilla hus- hållet, började rodan misströsta om framtiden. oe . Anna hadö emottagit sömnad från en modebhandlerska} men oaktadt bon arbetade flitigt da- gen : om, var. hon icko i stånd att lägga utaf ett öra för sram- tiden. Men ungdumen är sorg- lös, och Anna tänkte: «kommer dag, så kommer råds, Yttrado hon ” likväl detta" någon gång högt, för att uppmuntra den be- Kymrade Sara, sà skakado donna alltid ‘misstroget: på hufvudet och sade: «Gud gifvo dot voro så väll? | E : En afton då Anna varit borta mod sitt arbete och med gladt sinno " vandrado "Drottninggatan uppför mot” sitt hom, fistades hennes "uppmärksamhet vid ett ologant- runtimmer, "som med brådskandö steg 'gick' framför honno.! "Liksom 'rädd" för. nit vara onsam uto:så sont, klockan var öfver nio'på aftonen, ekyn- dade damen utåt trottoiron och , - . - 2 . > -. märkte icke, att hon tappade sin lilla handportemonnai. Anna, som genast iakttog bennes för- lust upptog: portmonnaien och ilado fram till .henåo. Min. fru, ni. har förlorat något. Var: sà god och âtertag don här. + ot — Hvad? svarado don tilltar lade. O0, min Gud! tillade hon bestört, då hon fick so föremålet. Hvar hittade ‘ni den? . '— Några steg tillbaka: min fru. Jag såg huru ni tappade — Jag kan icko säga er, min unga flicka; återtog damen, hura mycket jag ¡är er förbunden; men om ni vill göra mig ytter ligaro” tjonst; den att följa mig hem; ty jag” är rädd att vara ensam på gatan; tordo jag mår hända blifva i’ tillsällo att på nå” got sätt visa: er min erkänsla. + — Mycket - gorna följer Jag: med, svarade Anna, men någon bolöning ‘för ‘on så ringa tjenst som den Jag gjort or, och hvil kon hvarje annan porson skulle bafva gjort, : kan-ollor vill Jag Ser re icko emottaga. (Forts) ls E orts. Y ros 4 r tade y arezi FR, EVER
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.