c'm 610-111mornaa fatget år tok ifop ånnu Ryt uttoediat, ert %v å r run maga att inmata på ben år bcrfh Rr b4ft ringa. 2.9ibt Sr etnellertib, att dilamm , kela en tr,ifentlig roll pel ri" mråte; te fattaå 1,i gett fem ide fitta o i någon tråd, ich bettet i bloniblattn. att (nuna i frbintelfe niob jtoffa alfalifta jorbarta faller Act jo tii..lter antaga gatf,intnen en mång: fl+ of fårger, anta från Ijtt röja till jarit fram. kinraftc heart. Onning nteb fat fåtunta en urart fårg, i bd att te jcrn , fem ht- aarbiltIlle i fbeting tutt heart Nåd 91, Unna ~Rått- r tiiot bar matt begagnat fig toib oblitt- .„,, icn of hortenfier ocb atorgitter. ,Der- a fisr, fent i teattlit3 jod) båta IjitOrne blemmor, få blå klenttner når tt unga plantetta Såda i jerb, fem år rilligen famnta fått bantat met jetnoden. ja or matt Indata frainbrittaa gagna, till ocb rneb Djupt ftearta eeerainer. tork bleniftereblare teet, att åttbring mot båttjun till ljtvå, tvårtne, grunt fatt fraintalla noa fårger boa blommorna; tet år edfå fatt:lobb, att rubbningar 1:30ftll8 !låring mit« 'vidja frhallatt: tett fuittla nittfra oinbrintlar i !kyr. 3 tet beta år bet Ogft lattnolift, att non genom åtfrilliga tillfåttningar till ledet Rall funna tomma in på en helt la filtning och tvinna bett tina, 4toer- r opat< roultat i blemberoblingen. —ert6rtyporten från Zöbermanionb. Sin 9. 2. Z. ftritmee Tiejeribenitte- 7.-R‘trinattlattb når i hibt ringen int on t. ocb forte entaft iftvertr,iffaa af te Onfra mejerierna. Ruin flertalet af I,i• jointaå anger ar t4 jermeimbatiotter ar krok terdae lopp einfeina 550 b riffl heir (entfrin3 33,000 filepant) fC,r er: red Itll utlantel. era t. er. algage gata filtlime tvecfa från Coinsjts Ration renreientera en 42'ttittlar rit af otittring 2,520 tittgram. urån %nus ftation ati,inta unter famnta tig 91 t fifflar (thirtikare 5,4tk) filogram) till ffittberg ocb 172 tritUar (nårtnare 10.320 tittgram) till Bialitt. lairjacboltne ftation aff.intei: 37 britt- tar jatitt frau S.Drelfunte-bananö ba- trittlar till betcherg ed? 20 ntuer till 3antrågiftureliett har, torn betsat, met sklg tartanfe ft3r tett tilltågante hårmodet' från flere sir tillgata låtit inrätta få (allate fultvagnar nteb atietta fr intOrtratwport, ed, ligga alltit afgå till fina beft,intmelit crtir met periontåg fatal, tå få jerbrae, 4 wiiio jtråder afton met nattågen. jOleteo iåttbea från ginKniuol ett Kletigt antal fiiirtrittlar till utlattbet. aneleriinieret från Kind tile-,ar wall, big fila, i ittlantet ed) ide fållan hitlåtfar tet att ett eller fler< mejerier !limen fer Pitt itith- erhålla fOrfla prijet å te årliga imOtutftållitinganta i eoubell. fånets mejerier tOttjetta odfå hetta ert,inuante. TiejeribanttcrinAeii brifive6 rationell fallit tiligotoOr fia alla nuart ria inom lanitbruftswetenfranetta entråbe. flefta mejerier anteänta te edInalt3 kurator; ett fäll kutar tBurmeifteri. lista tenafte året har fåfont triffraft for mejerierna ölylet anna,intt6 flinen :Rapib från thticand tverfitab i 33crrfOpittg. Biaffinen, 'åm arbetar nteb 2 a 4 babtrafter, tager litet utrumme cel? bar lottat fig mara fårtela låttfrtt. utivecrling mejerierna blont lånet fått, bar itaturligtwia åternaerrat på latu: Ortifthjeln, Kin befinner fig i Vårta 9/t, latugårtar åro wiftan iftver. ont uppb03ta. ;Rastjuren i beåfa farna bortta luftwerling eller ritt flau af katten Kr renhållningen, Krmåner, jett nitheflaftit i te gamla inftånata tabu- gåteapbtlena fållan Eitt30 njuta af. ffi.tockbofm. Prins Oskar har under resan med Vanadis höhat på Havais herskare kung Kulaktum, som oedermern gjorde ett mutbesök ombord på fregatter). Svensk-norske konsuln gaf under fregattens vistelse derstAdes en bal, der de svenska uniformerna tåra haft god verkan. Prins Oskar förde i kodriljen en prinsessa tned det poe- tiska namnet Liliuokaluni och dan- ande vis it vis med Kalskum' och i årdinnan-konsulinnan. Det nya Dagbladskonsortiot lär bethö at direktör E. Fischer, hunds- 1, (Ming K. A. Weinberg, doktor E. V. Muntan tn. fl., utom redaktör Falllön, cool lir behålla en stor del aktier. Stöld. En af riksbankens vakt- mästare, som vexlade penningar i Sundsvall, enskilda banks afoldnings- kontor, Drottninggatan n:r 7, bestals i lördags å en eedelbundt, innehål- lande 1,900 kr. De etuina pennin- guns äro af Sundsvalls bank& Tjur- tarne Aro antagligen utländingar. aubsorttn. • RäfvEu• stråke i stor inangd om- kring i Vexiö Ian och plundra landt- mannets fårahjordar. Elfvarne öro i År så djerfve, att icke allenast lam- alen utan alven gamla gumöar anfal- las och dödas. Landetinget har ned- aatt skutipenningarne, hvarigenom rofdjurrn lått mera ostörds forOka Dig. Kristianstads spritbolag ar arrång(it. Vid i omrida, hållen auk- tion å tättigheterint til(fOraftljning al brAnvin inropades (leasa' nf stadens kullarmastare, hvilka förut lått kopn slem of bolaget. OrrtahlStOrierna från de pi inne- och kärr rika Alibit och Stinnes - bo leander i Såtåland sakna ej grund, menar en af Sin.-('ostens brefskrif- vare, som sjelf alagit ten orm af tre alnars långt], hvilket-,der ej nnses ovanligt. BrelSkrifvaren'nnser otvifvelnktito nit dylika odjur på t —6 nlnnr finnes i trakten: Elnörlif för barn till nedsatta pris lasten båröar dagen i en annuitet i en MnImrdiduing. Stackare barn! Ömtålighet. Ilarom (Ingen nionde vid Dountarfvet en byggnmlsetAllning ned i ett schnkt at 40 fots djup. En Minns följde ined i fallet, dock utnn att skada sig. Dagen derpå kim hide han dock öfver att lian tålt så litet, eftersom han blifvit «kolblå 11A nr- För fattighuset vnr en åttioårig jöttköpingagumma så rådd, att hon baron) dagen gick Artad och hangde sig. Elektrisk belysning i Göteborg. hit tunn G. hitdi & komp. i Göteborg har med Elektriska aktiebolaget i Stockholm upprAttat kontrakt om an- läggande al en centrulstution for elektrisk belysning i Göteborg, liva, - ifrån bl. n. fiörsen, Frinturarelo.,on, klubben Enigheten, Getn kal lare, Haglunds hotell samt ett trettiotal butiker vid södra och istia hamnga- torna suttit kor.-gutera skola ethålln sin belysning. Omkring 700 lampor öro hårfur berAktintle. Dålig moral. Från Rintin skrif- t es till Skeninge-Posten: I uskig händelse, _vittnande om en till ytter- lighet förderft ad (moral, har tinder de senaste ditgarne togjett allmänna vår bygd. En yngre, gift landibi likare forsvann nemligen tör kort tid sedan, som man antager, till Alltet iktt. Orsaken del till t ar, att tre qvintior — utom hans Int•ti it — befunnit sig i vissa intressanta ometändigheter, 11%,1611 denne lands- bygden Don .lurnu lår enrit skulden. Det mest sorgliga i ,.öken ar, att den can at dessa qvitinor vur — hans egen evtirmor, livilk en nu be- gått ejelfinord. siusofvare. l limillisvaippusten .lins Persson' Eklund från idenorenåset, mom fersvutinit och ef- terlysta, återkom i målnings till ritt hem. 811111111U dag han gått bort hade han vid lienig.lendet kant sig illamå- ende, ',varför han lagt sig ned sid sidan ni' en komposthag och insom- nat. lian ynknadc ej förr Att efter nio dygns roofv mule och vur vid mitt mycket uppvaknande !int urligtvis syng och nästan mållös. Han egde emellertid nog klatter (iver att en- anm, dels krypande och dels gåt kunna praktisera sig hem. Den enda förnimmelsen han under sin långa sömn haft Ar att ban sagor sig harva kant ett par gäuger, att en hund no- Futt befinner eig ef- sat på honom ter untstAndigheterna tenuligen "sk tuktas en argbigga" ar som bekant titeln på ett drama, gom Shakepeare förfat- tat, men ehuru vi förmoda att en elentheko- :nekare> i Tjust, om kvitten nedanstående historia meddelats Wimmerbya Tidning, ej varit i tillfälle taga råd bos den berömilo skalden, Då är hans metod att tukta argbig- gor af både e gendomlig ocb verksam natur. Skomakaren i fråga var något till åren kommen och Ratt i rått goda ornatiunligheter, men som ben fann tillvaron tendigen glad. jelöm, tyckte han tiden kuuole vars inne att älven omaka någ ot af litvets rOtine, tiraden ben Anhöll om en flickas trend, den han an- såg så liten, hvit och mjuk, att det skulle kantin* rig tigt skönt ntt erhålla en liten 'ma- ning af densamma på ledi ga stunder. Skomakaren var en 1 alla afeeenden hy gg- lig karl och Ingalunda att förkasta såsom friare, hviirför hans anbud motto gs och bröl- lop firade.. Vår man 'ljut af sin sällhet i fulla drny och tyckte MC 01,1111. YRT ganska godta, men eitanin någon @allhet gott, var r bestandigt!» Det drö jde icke !ange Innen skomakaren 'dig att det gick för blink på penningpengen; till en början faun han mig lorutt weil tålamod, men en vacker dag made han ifrån att kara mur var tvungen att in- föra en annan burordning och spara in litet iså kaffe:epen ty eljest skulle det hora åt fattighuset med dem båda två. Detta tyckte dock benig båttre hålft var i ett föraltrickli g t tal, bon bade visst icke gift sig för att sitta o. •• med honom i hans stu ga, o. e. ensa g e. m • b h c slutligen förklarade hon då kort g- ocb g ods att hon under sådana ornitandi heter ville gå till en nårbelågen sjö ocb drank* sig. Hennes herre och man svarade gnt och ingenting bårpå, utan satt helt lu hamrade på sin klack, ja till och med nar ick ut med de orden: «Vartill, nu ser hon g dn mig aldrig mera>, tittade han Inte en. ifrån sitt arbete. titt sådant hjertlbet p eteende retade henne naturligtvis förskrick- t, brödan bon efter några Ögonblick. for- lig lopp •Lnde om igen och öfverOste honom med en akar al ovett, men alven nu satt n och trygg på sin tre- vår bjelte lika lug bent• stol och svarade aldrig ett ord. så skulle bon då göra allvar af sitt hem• psåt, och med ett tonsillens skri rusade ska up Zp kar . ett tog saken lugnt, stoppade be- sta d åni nko huR tänksamt en pris snus I sin mune, reste si g så från stolen, tog en dngtig knölpåk i han- den och begat sig åstad, alven han ned till sjön, men gick ett ..örus vag, si att ojelf- mArderskan ej skulle få se honom; hen linne anm efter nådd under våren eller fram till sjön förr henne och hnkade Di e Det försominareu uppkommit ar fröa, ut- bekom några bnek•r. Litet efter kom hans hustru, men gången var ej mera al bråd- planteras. skande. och vånda sig oro hvarjo ögonblick Forlynntnirly genörn klaviatur. Af for att titta efter om icke mannen skulle krusbår, rinbår och åtskilliga pryd- komma, men han syntes icke till; s.1 satte nudabnakar kunna slittqv botar i aenure hon sig red på en sten, begråt sitt öde och började verkligen spatsera ut i vattnet. delen uf mån:Iden sattas på kalljord. Men nar hon kommit så lång t att det reekte Af diverse sorter barrrierter och törn- henne till veka lifvet, begynte modet svika rosor m, ut, kunna nu 'lingvister sat- henne och hon ville vånda om ig en, men tas i lådor eller krukor, 80113 under- nu var det skomakaren. som spran g fram med hållas på drifbAnk. sin kapp och började mota benne. eller dn en gång börjat>. sade hen,-iså Omyrdfn ing af ledigblifren yard. år det så godt du fortsätter, halfgjordt ar- Jord, - sota blifvit ledig efter skördade bete duger icke: gå bara några famnar !kngre Arter, lök in. in. bör ofördröjligen ut, nå tår du slut på 'landet med ens, men onigrArvare, hvarigenoin vinres, att raska nu på, jag har arbete hemma som van- dela ogrAPet friratörea, dels att jorden tar på mig och kan Inte stå bår och valla dig hala eftermiddagen dile du ar riktigt blir utsatt för frostens vidgörande in- död verken, Skall jorden gödslas, kan Nit biet det hustruns tur att bo om vae• gödseln Arven nu utföra' och ned- kart violer, men skomakaren atoll på sig; livatigenom 'inne& att göd- slutligen veknade dock hane !lorta, och ban tillåt benne att återigen komme på det torra, nein till nAsta vår hinner båttre Rön- men med rilkor ett hon skulle bli besk edlig derdelas och bli njutbar för kom- och sparsam far framtiden ocb aldri g tala nuntie drön!, ön on) den utförde. om 'Aerob ajelfonordshistorier mera. Sedan dess lår ellinjan ha varit god dem renare på hösten. emellan. Frön insamlas. 6raunlanben. Från Norges guldgrtiftor. En resande iocrliver i Morg eobledet; Imå jng kom frau, till sJon•sonte guldfyn- dighet, blef jag rent af förvånad; man visa- de mig gratta. alldeles uppfyld med större och mindre guldkorn, och i en flaska förva- rades fint guldstoft, som vaskat' ur gruset bredvid qyartagången. Jag såg en sten at ungefär ett barnhilf- vuds storlek; den haute tunnits ungefdr tre tum djupt i marken. Teers öfver densamma löpte en strimma ef gediget guld — en yrans tum bred eller mera; guldet tåg der, som oln .löt hamrats in i en rettla i stenen. Om det här funnes en för guldgrafning !nuntie lag snart på hörnmelon bittre ett Eldorado. Folk skulle rart-imma till, och massor af guld inom kort. bringa. i ljuset. Men urro det nu år träbit, kommer det eng ett dröja. Qrarrsongarne ligga i allmänhet likrom rigtiiing från .irer och norr. Qvartagår.- genie aro ginska nyckfulla. Det kan handa, att en gång pl;itsligt blir tunnare oeh 'opp- hor samt att återfinna den och lyckas — men på grannens egor. Flere ontstandigheter tyda på att guldfyn- digheter afren djupare ned förefinnas. Då legen ej föreskrifvel grånstnarken. har ilen «lie brutit alver den andra, och eekforerne torde få mycket att röra. I södra debri af oh ar men redan t lutren på hrarsoldra. öster om Bömmelon beger Mosteron lik en buil. som nysa kommit upp på vattenytan. ',en består hulrualieftat af marmor och kalk- sten. Dess formation nr ulldan. ett nian kan anta g s som sakort, att On furr legat noder vattenytan På östra sidan ligger Mosteröns gar n lä, spetsgallade, latigesedar. Ofrerg iftin kyrkor. ?dan vårdar den dock ty den bygdes af Olav Trygresson. Vid dess ingång och på kyrkogården torrkomma en många marmor- block af samma sort, som på sin tiol finvikt- del till .nateriel för marmorkyrkan i Köpen- !men. Totalintrycket af min liömmelorese är föl- jande: Jag anser troligt. ett men kommer att i djupet npr ot ack. dere guldförniole g ering- ådror och att IBM, i det narbela gna berget 04 4rizenn, hvilket for ofrie ser ut anm en g ronionl vulkan, sknll finfin sjelfra barden for den mängd alika metaller, som man i många år pltraffet häromkring och tirnraf man hadntoefter torde komma ett finna rida mera. Ko gammal gubbe, som ledsagade mig, be- fattade en urgammal saga om Bremniks4n, enligt britsen ilen skulle hrila på tre guld- pelare alrikes. Galne våghalsar finnes det all- tid godt 0111. Nu har en herre, som heter Bilbero, icke afskrickts at kap- ten Webbs öde, utan beslutit att simma genom Niagarafallen. Ett nytt fortskaffningsmedel från Amerika ar en s. k. araritnotor, ett litet hjuldon, som !nerier' vid fo- ten och Ar så konstrueradt, att när kroppstyngden ölverföres på rodde- den, hjulen .åttaö i rörelse genom ett titvexliug och mannen som står derpå force framåt. Då kroppstyng- den öfverföres på 'Mame, upplyftes Ilen stålskifyn som tjenar tull föste för foten medels en fjeder, och rö- relsen friintAt. upphör. Ett sällsynt litet barn har fram- födts i Calvados i Förenta staterna. Den lilleputtiska medborgaren är knappnöt mer An 5 tum lång och vä- ger endast 1 ekålp. och 57 ort. 0- aktadt dessa små dimensioner år bar- net ovanligt muntert och skriker lika högt 90111 något annat barn. Farlig kurtis. Polisratten i S:t Paul (bonde hatrom dagen Paul 31ar- tin till tre månaders !listning för det hatt rofvnt en kyss från fröken E. Lurtia. Stor eldsvåda i Turkiet. I sta- den Marasch har en stor eldsvåda förstört 1,208 hus, deribland LON butiker, 3 itiosker, rådhuset och högvakten. Minneslista för trädgårdsodlare i Augusti. (Ur Tidn. f. Trädgårdsodlare.) Sdning af fra. Af spenat och ed- (lisor verketålles i denna månad ett par sådder med 2-3 veckors mellan- tid, för att ega tillgång på dessa mat- våxter fram på hösten. Hantering af fleråriga earter. Så- dana fleråriga växter som blomma på såren eller försommaren kunna nu med fördel omplanteras, likaledes kunna nu plantor af fleråriga vAxter, Ogroiset bör atAdrie förföljas. A ldrig bör men låta sådant fA stå for att mogna och aprils sina frön. Nedfallen inaakstunaen frukt bår skyndsamt bortskaffa; cch gifvas åt svin eller kokas, på det att (le frukt- tunskar ittgarando larver till Apple- veck laren (len innehåller, måtte för- störas. Försummas detta, förökar sig denna insekt — nå långe icke total missväxt på de fruktarter han hem- söker intriffar -- allt mer och mer, så att frukten ar efter Ar blir allt mera förstörd af dessa skadedjur. h in di- bruk. qrigkalf eller ljurkalf r En kroa- tisk godsegare biter betåcka .ina kor strax töre mjölkningen evid fullt jitf- ver», i tall han vill ha qvigkall% ar, men ..vid tomt jafeer. strax efter isjölkuingen, i full han önskar tjur- kalfvar. finn ',ligor sig ha 'trott at denim regel i litånge Ar. och alltid nått det önskade resultatet. N yttign • rö . n Gas i köket.'"-tutletnelet nian:ides ofta ga. sisun' brånsle i köket. I Danmark bar bruket redutt blifvit in- fördt och i Norge gör tunn nu de första försöken att !lira allmänheten tiplosktuta dela varde. Detta sått nit elda ar billigare, mer tidsbesparande och renligare An eldning med ved eller kol. En norsk tidning, som 'HIRS'. för saken, suger, utt eldning med gös tir 1.1å populär i Danmark, att den förmtn fråga en kökspiga gör, nar hon skall toga tjeest i ett 11113, tur: Fins det gnskokningsapparater eller icke? Ert spis Kor gaskokning gör enligt A ftenpomten ett ungt•nåent intryck. A llt går så fatt och utan benvår. Kokkarlen sAttits (alver lågnu, och på en kort stund kokar deras innehåll. Apparaten Ar mycket billig. Inlagg- nitti.; af rör i vanlig spis kostar 12 kr. Gasen Ar billig — vi känna dock ej Kristinnins gaspris. Man kan berak- no, nit en familj på sex personer be- höfter bor att koka sig mat gas för 20 ore pr dag. Fem liter (nåra två krintior) vatten koka upp på 15 mi- nuter och gasårgången beräknas till 2 öre. Gasen utbreder ingen obe- haglig lukt och avårtar icke. Också finnes torkapparater med gas. 1 <lessa kunna stora qvantiteter linnevaror torkas för en kostnad af 7 till 8 öre. Hos oss torde vAl gemens dyrhet i förhållande till annat bransle vara tör- nAmsta hindret för dess itevandning i köket. Amerikanskt sått att skydda hö- star för insekter. Ett -ritt att skydda hästar för insekter, hvilket ar tjmnli- gen vanligt i Amerika och flerfur troligen uppfyller det dermed afsethilt Andamålet, foirtjenar nit blifya kandi Afven i Sverige. eSkyddaren» benbir i en inringd temligt finn remmar, som med en e ec.-tuuns sterlek och under- stundom ännu mindre mellanruta fritt Iglinge ned utefter bristens sidor så långt, tutt ile nå något nedanför hä- stens buk. De äro fastgjorda vid beletts rygg- eller svansband — helt enkelt trådda genom i detsamma för detta ändamål gjorda hål — och Art) pli tingeltir inbiten af bilicens kropp, råknadt i lodrätt led, trädda genom Amor ett horisontalt bnntl, en tums bred skinnrem, för att !ntre sam- menhålles. Arven fr:sintid vid brö- stet af linsten Oro Dåden* remtsar fa- stade. Icke allenast nor hitsten går eller springer och remmarne komma i rörelse, bortskrimmas insekterna, Alven når linsten står stilla, torde dc utgöra ett verksamt skydd. Medlet Ar tnycket enkelt och föga kostsamt och förtienar att vinna ef- terföljd åfven i Sverige. Vrbbtlanbrn från arsÅnljrttn. (Insandt ) Redaktionen af Laholm, nya Tidning.' Då jag förnummit alt dunkla och sitts emellan något skiljaktiga upp- gifter angående ett af mig föranstal- tadt sammantride på Edenberga gist- gifvaregård (len 23 sistl. Juni blifvit apridda, Då, och då det ingalunda varit min mening att hvad dervid förekommit skulle hemlighållas, an- håller jag att härmed få lemna föl- jande upplysning rörande detsamma, hvilken, i hån elve den anses vara förtjent af någon uppmArksamhet, må offentliggöras. Den ekrilvelse, jng eilAt till kom- munal-ordföranden, var af följande innehåll: «För att förberedelaevis samtala om tlet i år förestående valet af riks- dngatitan för Höks hårade valkrets, tillåter jag mig ött — jetnte tillkin- nagifvande af min önskan att icke varda återvald — anmoda Eder tillika med öfrige kominunalstimmo-ordfö- remierna inom håradet att möta på Edenberga gilatgifyaregård nista mån- dag d. 23 dennes kl. 101. ro. Skulle hinder möta torde Ni godhetsfullt anmoda någon annan man inom kom- munen att vid tillfallet komma till- stades.. I följd derat infann sig alla de så- lunda anmodade vid tillfallet, med undantag af ordföranden i Hishulta kommun, som uteblef, utan att någon annan infann sig i stallet. Jag liemstalde till de församlade att taga i ötvervågande huruvida icke inbjudning till ett allmänt valmöte borde utftirdas, Afvenaom att de ville uppgilva limplige kandidater, som vid mötet kunde föreslås till någon ledning vid det stundande valet; men setlon alla, oaktads min uttalade och vidhållna önskan, förenat sig uti en vAnlig anhållan, att jag Anna en gång skulle åtaga mig uppdraget, samt jag förklarat, att jag, unr jag under sådana omständigheter blefve vald, visserligen ansåg mig skyldig att taga frågan i ört ervAgande, utan titt byar- ken kunna eller vilja på förhand af- gilva något bestAtudt löfte, helst det sannolikaste vore att jag, i anseende till sås al försvagad helna och kraft, som andra ornstandigheter, skulle nödsakas örsaga mig förtroendet, be- - slutades att uppstålla mig såsom kan- såsom följd lirare( något val- mate icke heller ansågs behöfligt. 311'14pda skall det läggas mig till last, att jag icke före vetet låtit of- - vatuottlende komma till allmAnhetens kännedom. ting vill (lerföre endast förklara, att jag för min del ansåg grannlagenheten fordra att icke göra det då, emedan det kunde antagits såsom en puff för mig sjelf. Kom- munal-ordföranderna hade ju också kannedom om förhållandet och kunde före valet lemna valmännen upplys- ning ont livad sålunda forekonunit. Slutligen vill jag nämna, att — om jng, såsom det uppgifves, blifvit vald — jag ännu icke kan bestAmtna huruvida jag tilltror mig kunna emot- taga kallelsen eller icke, ty detta miste i frAmsta rummet bero på min hetsa under löpande året. Emeller- tid hembar jag hArrned min tacksi- gelse till dem, som under slika om- stAndigheter velat hedra mig ett för- nyad' förtroende. Jag finner deri ett erkannande af min föregående verksamhet. \Vitestorp den 30 Juli 1884. Carl Ifrarsson. (lueåndt.) Herr Redaktör. Jag tager mig friheten, att för en enda gång bedja om en liteu plats i Edra spalter, på det att jag må blifvit i tillfalle, att meddela mig med insändaren i tt:o 61 af Eder tidning, den der Afven kallar sig: «Också valberättigad inom Höks 'tårad, Ålade InsAndare: Om vi blifvu öfverene om att en- dast lagga sanniug, aaanningen till årao, och ej luirklviveri till grund id pröfvandå nf tevad, som Ar skrif- v it, månne ej mina påståenden då skola !tenni Koket? Sjelt tror jag, att det, som ni har kallat «oblyg osan- ning», franistrild af en öbyråkrat eller r iksolagsmannakaudidat», skall visa ,sig vare god sanning. Men apropå byråkrat och kandidat, så låta ju dessa uttryck rent af mArkvArdiga, då de komma från Eder — hvarför ej en liten bit aristokrat dazu, så Ar ju trion full. Jag vill vidare påstå, att den i n:o 61 af denna tidning insända upp- satsen Ar i behof af en grundlig kori- gering, men, för att företaga en sådan fullståndigt, blefve det nödigt att framkomma med enskildheter,åfven- som att upplitva sådant, som icke kan hafva glömts ännu. Var detta in- Bindarens mening? Då vore det möj- ligt, att den Man, som undertecknad kanske i sin helhet aktar lika mycket, som insändaren sjelf, komme att ut- ropa: .Gud berare mig för mina vin- ner, mina ovånner skall jag sjelf be- vara mig från', 1'111 sist åraile inaindere, som också år valberättigad i Höks hörad, jag ur ej så Ofveropind, att jag vantar att stuns bjelterykte; nej de lagrar,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.