och 8fverlArare Kraiberg från Aarhus frd- ga n om •Lerrer tan(ierse Stillina i (le nor- dike Landea. I den speciella aWclningen inledde kantor Philipsen från W iborg en förhandling om Ilaandskriftens Forl erede!- ae i Börneskolen og Betiugelierne for dens Tilegnelie allerede der. Kammarrådet Lembeko inledde frå g an om Skolen# Op- pare med Henl ► yn tu l Forebygge!se af Dyr- p lagen, och ekolbeatyrare Bagger från hall ett kort föredrag om en Sammrnttilling af det danske, engelske og tydske Sprogs Böjning og urdfåjning, hvar- pi mötets förhandlingar för dagen slu- tadea. I Lördags valdes i den allmänna afdel- ningen rektor Guatrin från Lund till ord- förande. Skolinspektör blatzen från Kjb- .benhavn inledde frågan : Er der med Or- det «Kundokabskolea ginet en tiletrirkkelig betegnende Karakteristik af den off jnlige Almueskole? Lärare Kristenaen barlade en diskussion om frågan: Iitr Almueunder- risnengen rare en ren Stalaaag, en ren Kom- ,*unesag eller en Blandin,? och med. dr I. Petersen inledde filande fråga: Bär kan et Grundrids af.Sundhedal<rren ind- förea sors Underrisningefag ikke allene ide höjere Skoler, men egsaa i Folkeskolenf I den speciella afdelnmgcn inledde kand. H. Teer en diskussion om «Lutinens oq Greakens Stillina i den lanle Skolis och lektor Svahn hull ett föredrag a0,n räl- lårningen, s?irskildt med hänsyn Ii!! revler- na för begrel ►psbetoningen« samt lärare Jen- sen ett föredrag om L<'•r(lagsskolorna. Sedan begge afdelningarno blifvit sam- lade till ett afalutningeml~te kl. 1f2 3, fö- reslog rektor Gustrin, ätt nästa skolmöte skulle hållas om 3 år i Stockholm, hvil- ket förslag antogs. Gustrin tackade på de Svenske deltagarnas vägnar fur detta möte, lärare Johnson framförde norrmAn- nene tacksägelse och prof. Pio afslutade derp4 mötet. Till detta möte hade in- funnit si g 1,106 danskar, 325 norrmän, 452 svenskar och 23 finnar samt 3 tyskar och 1 amerikanare. — 450 norrmän hade anmält sig till deltagande i nordiska skolmetet i Kjb- benhavn. Kriget. Det Ar redan anmärkt att ingen af de stridande p arterne anser sig nog stark att viga en afgurande strid; att de u p pbjuda allt, fur att draga till sig alla molli b ~a för- stärkningar, och att ly c kan s y •nts skinande, An till den ene och An till den andre par- tens fördel. Huru står det d3 egentligen nu, och livad har man troligast att vänta, äro frågor, som vål mångenor sig. Rys- sarno äro ännu ofverizgsna, do ck icke myc- ket. Plrtcna? säge hvad rean vill om sla- g et der. I ssarnc blefvo visscrligcn,efter en blodig strid, kastade tillbaka med 5 å 6,000 mans förlust i döda och sårade, dock utan att blifva furföl~de och utan att berufs•as några trophuer. En på e3 vis förlorad drabb- ning, Ar icke egentligen ett nederla g . En- dast dc ut närktaste trupp er kunna lida så stora förluster i en anfal lsstrid. Åtföljas nu icke dylika förluster af motsvarande lycka, då måste någon brist med lånsyu till lednin g en förefinnas. Denna brist, klart insedd, Ar tydligt i sig, att den nu afbjelpes. Ser man på de Ryska tru p per- nas tapperhet, så har under de hittills le- vcrerade striderna denna visat sig i det risest skinande ljus. Ryssarnes strategiska position i slaget vid Pleirna var just en sådan, som de bäste fältherrar söka att u p p- nå. Der voro dc liksom inkilade mellan Osnman, blehemd Ali och Suleiman. IlAr stod det dem nu fritt att angripa den ene eftt'r den andre med äfvertnagt och full- ständigt krossa dem alla. Men j ords Iiye- sen så? Nej: Den angrep alla tre fien- dens delar samtidigt och var följaktligen icke stark nog på nå g on p unkt. Plevna har måhända afelujat den Ryska anncene brister inför hela verlden, men eljest icke förändrat någo t i situationen. ltrssarne äro fo rt farande herrar 3fver.hela terrängen mellan Nikopolis, Pyrgos och. Italkanpaesen rami hålla den Turkiska nr- ineetn fortfarande splittrad i tre delar. Iivem har (l4 Gfrermakten? Det synes ju klart, 1)c sista striderna ha val Adngalagt att Ryssarne för ögonblicket icke äro stärka no g att slå de i sina förskansningar stå- ende Turkarne, sors cnvi-t hålla sig på defensiven. Men lika säkert ar det, att 'Turkarna ej heller äro vukna att kasta Ryssarne ut ur deras ställningar. Vill man hvilken sida vågskålen lutar. Turkarna ha ju redan tagit alla sina till g Anglige kraf- ter i anspråk och kunna endast med stör- sta anstringning fylla luckorna i sina leder. Ryssarna deremot kunna skaffa sig förstark- nia ~g ar nästan i det oändliga. Det ar emellertid ett fullkomligt miss- tag om man af striden vid Plevna tror sig kunna föruts p å Turkiet en .lycklig utgång af kriget. Långe kan det dröja, så ser det ut, enli g t hvad af allmänna tidningar gifves vid handen, och kommer troligen Alven att långe dröja innan Ryssarne kunna med förstärkningar hinna ingripa i aktionen; men p å Ryeaarnes underlägsenhet kan en- dast Turken tro. Ilvad för öfri g t angår krigföringen norr or; t Balkan, så fortfar ännu ett sla g e lam- het såsom en följd afiederlagct vid Plevna. Ännu ett hundra tusen man behafraa och de finnas, Afven att tillgå; men man måste vänta pi dem ännu en längre tid och för ett nytt angrepp Ar en ritt försvarlig till- okning i stridskraft alldeles nödvändig. Plevna miste falla, Osman p ascha måste krossas med ett af g Grande slag; men för närvarande kunna Ryssarna endast obaer- rera hans rörelser och hindra honom från att operera. Af nyaste erhållna p osten erfar man, att ställningen på krigsskådeplatsen Ar oför- Andrad. Då vi nämnt att Osman pascha måste krossus, böra vi Alven nämna, att dennes har troli g tvis snart kometer att rakna en styrka af 80,000 man — liksom de 2 an- dre i nätända triot, netnligen 111chemed Alis 120,000 och Suleitnan paschas hår 60,000. Det anses att angreppet, som nu förestår och väntas, måste ske från tre si- dor, så att den Turkiska håren genast kros- sas eller ock likaledes genast tränges mot norr. Den oundgängliga och afgörande katastrofen skall dengenom inträffa vid Donau efter endast några da g ars förlopp. Ju snarare detta slag kan levereras, af desto större verkan synes det ock skola blifva. (~njånbt.) B1eb anlebning af referatet i t. 51. om fon- forten i eat)OltZIO tgrta i .nobngd i f urro inse• fatt, torre en n #rare f å till mcberbZranbed beattanbe tentna f ljanbe titlågg: "11tt fgrfnno orgelår i allt annat dn jullgebt ffid. ltf ref 18 ltammor äro tnappaft 8 brunare, och bedja lampa fig temligen tlent till acevnipagnement, mars fig af jaäg eller inufit, tviD en f åba'tt fonjert, loni ten ifrigatvarante. Ln annan anmårtnittg galler plattan, 4tvarifrån tonjer• lifterna låtö gara fig. VrgcLhi tarcn mar ber- titt ide fullt lånt},sig. .pabe bepå orienterat ji5 på plat~cn, ttr~ babe be jörhanh rantut i donet låtit uppfura ett ntutbre ejtrnbe, ber f itvål ftrånginjtruntenterna, loni fangen, allt nteb accotnlpignenient af piano, tunbe tagit Boktry ckerlet i Laholm, fiir.4eclt med nya och moderna Text- och Titelstilar, rekommenderas till noggrant och billigt utförande af alla slags J såsom: Adress- och Aktie- och Visitkort, Aviebref, RAkningsblanketter Connossementer, Annianin g sbref, Auktionsräkningar och Debetsedlar, Anvisningar, Cirkulären, Fakturor, Priskuranter, Vexlar, M. te. m. m. Ylelt-, ådrans- och Förlofningakort, Bröllops- och Ilegrafitngs. örel m. m. dylikt tryck blifra i allnuinhet e.rpeher(zde rutyra fri timnerv efter bestcillninyen. Laholm, 1877. Brandförsukrings-Aktiebolaget SVERIGE I Stockholm furs&krar emot skador genom brand och explosioner af g as eller ånga, Byggnader, Fabriker, Lösegendom, Varulager, Oröda, ni. m. till billiga, men fasta premier. Anmälningar om försäkring mottagas och närmare upplysningar meddelas af ha - lagets agent i Laholm, L. M. Simson. Till salu. Annonsbyte. Spannmålssäckar, Kemieka stationen ,iya, fGrtrtfliga, rymmande fullt 63 kannor, s&ljao till oranligt billigt pris hos L. HABERMAN i Laholm. i Halmstad hålles ö p pen alla söckenda g ar från kl. 10 f. m. till kl. 1 e. m. i bokbindare WeP - ber R s hus vid lilla torget, en trappa upp. Halmstad i Aug. 1877. Ensil Lyttkeiis. Diverse. De ung a isån, hvilka vilja genomgå list- lands Folkhögskola i Bjerrome under in- Att jag efter denna dag stundande vinter, torde gira ekriftli an- ej lietalar inin hiuttr-tcs skulder, varder /iärniecl allmänheten tillkännagifvet. Fredrikstorp (len 16 Augusti 1877. e.ikan härom före den ~I:ste institn~ande Oktober, ställd till Folkhö, g skolestvreleen blott i jårbiaåenbe ect) får ben tnbelje beojc och adresserad till Th. Gyllenalrufd, La- !euftnårer nteb ännu ett bct milja hebra holm, Wallen. tvärt lillajnutbåt te; tt? ont tonfttiårernn helt' Folkhögskolekursen omfattar 5 vinter- tya oåh ber ao ;•rcftationcr, finna mi ej låga månader, med början en af de sista dagarnc attn,'t an gröt i förstkommande Oktober. Då Folkhög- 3ctrinaitbc fårjt utf ranbct ct It3iettiarnfTtö skolestyrelsen kommer att omedelbart efter "Fegenbc", war l r (~5gntf~erå vietencell i all folkhögskolekursens slut anordna en kurs fin ilarbli~ollct bjupt gripanbc. i theoretiskt landsbruk fur deist, som genom- rena in=' tunation ecq bet tin©tolulla i f urebraget gjorbc gått någon folkhö g skolekurs, set anhållas t3 fullt g,itlanbe, ja t. e. ni. fbi, att er1et' att elev, hvilken vill g enom~A folkhögsko- lan, uti ansökningen härom ville infura om l tå.niittjL,rita~ minbro rcit4et i tonen nåftnnide i Stockholm ebertvernbco. `:astma loforb Aållcr i nätlisa han vill begagna undervisnin g en ensamt ännu I, re ilrab vin '23if an ur i iatvarb grep, afslutarenom undertecknad, bolagets vid folkhö g skolan eller om han vill genomgå u af all ► slag. t~tviltcu lgtftigttvi0 ocrompa nerited af be agent, Liff rsäkringar både folkhögskolekursen och landtbruks- 0. L. åkerberg. ljuf eva harpotonerna. ,Xtct Ivar "lieber et nc kursen. Fullkomlig valfrihet finnes allin( tvorte" — tåteg utan orb, f ont trängre titt fair inträdessökande elev att genomgå den hjertat. förra eller begge kurserna. uti meta tnappaft, åt t?tvilfen of be (,fria Dc viskor, som äro stad g ade för inträde rreftationerna roi 1Tota gif roa f eretråbet. Zrien om 20-30 tunneland god jord i Hal- i folkhögskolan, äro: att sökanden uppnått at gtebattbi ctfy en attnntt af fur oh eråttb land eller i Skåne finskas arrenderas 18 års ålder, att ansökningen till inträde fem,ojiti~r, t snitten oa f a i jt. tricut ur "9)j6. i läroanstalten Ar egenhändi g t skrifven samt fial' , tent i tilljb at langarsnö till f åtti a opal= af en Solid man, för att emottagas nu- åtföljd af prestbetyg, best y rkt afskrift utaf sibet mälte in jtållnå, tvero bed f utf eranbetd sta vår. Laholms Boktr ekart anvisar. det undMngna betyget från den genom- f uUånbning tvertliga titifterftgden. Gångerna gångna folkskolan, intyg om oförvitligt upp- aj Vt}car ttnbcrfrit tvittnnbe om gob jtela ed förande, underekrifvet af någon, som icke ian8arcna röjt war tvilbig ett), oattabt banö Ar i slägt med sökanden, samt orlofs del epabltgbct, nåjtan 4 ,ipnabelvadanbe. 1flen fY : om sökanden Ar i eller nyligen haft års- naft aj allt tilltalare ef; bed larpzn. tItt tjenet. En yngling, som någon tid praktt- betts in(truntent, mera egnabt fr jatongen, Intrfdcsaf giften Ar 40 kronor fur hvarjo ån f cr en j,i fter letal, ed botill behanblabt serat i handel och har vacker Banessets elev för folkhögskolekursen och detta be- of be fitta, uaftan fubtila tame=tingrarne, tunbe samt är kunnig i dubbla fial. boklidl- lopp erlägges da folkhy gekolan,tbörjas. pis fått icnt ftebre i all fin rtrcbont ftri~nttna leriet, önskar sig ju forn desto åsådra För genomgarn<Ict af landthrukekitreen Ar tn i enyctntarnco isren och finnen, Ivar iver!' stad g ade en algift af 10 kröner, som beta- [igen f i'rty inattbe. flår uti 9 uf'enncre "ffi' ndgon passande anställni7u/, vare sig laa då denna kurs börjar. ivertiåietncnt" ben smås fången: ".Milfen år antingen som handels- eller skrif'bitrii- Några medellösa } ynglin g ar kunna en- de. Hedrande vitsord kunna företes._ dera befrias frän er1A~►gande af intrArles- temuren" i lju iva naacoltttetettcr flang emot oh ef tr, rf cijb af ")teden rljta" i nåftan tvål Svar hörd, torde ?d denna tidnings afgiften eller och få mindre understöd till bian accerter, babe tvi mgdet jmårt att titt kontor isdemnas i biljett till "Anvprdks- töeker och dylikt. Inträdessökande till tretö f &r f tåtlete t,eligbet återhålla ett 4ctgtjubt folkhögskolan skola styrka denna medel- opartiskt bedöma do bår1a motståndarnee bilaht. :'ltt ett bel af t~ar,anö }pianopartier lös". löshet g enom intvå från vederbörande p:L- både krafter och bjelpkallor, så kan det nåftan liublcft fi'rtlin tjabc i bet ftera templet, stor och kommunalnAmdrordförande. icke rimligen blifra något tvifvel om åt Ivar ide ben f nillrita ölina (5gnt4erå fet. )F'olkhögskolestyrel.cu. jig ännu tCIrbetattigare ut. Zetta anntårte6 J, P. Åberg. Lim rsiikringsbolaget ortIsIjeriian Hemman f. Herrar Affärsmän I !
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.