Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
LT) . $ | I ) [9 | “ | | i i «| id | | | N E - ' Y R N (IJtädh tigh tu 1 wea RNijke/ “Uthi all’ stun "od -tijdh/ ‘At Gudh ey wil undwijke Tigh/ uthan wara blijd/ : Tigh och sà wel bejvara Uthi all sorgh ‘o< nödh/ Frija ifrân all fahra “ Och giffua must och brödh. N) (lle “Ca vy Lijsa, om Konung Gastaj Adolf trvet i Kalmar 16264) |L Pet tin ögon; dm wijder/.; OM mär>/ Swea/ ther hoos/ Tu hafwer alld tijdher ‘Florerat som: en Roos/ | Men Synden haswer slaghit . Titt friske mod ¡omfull Och tin fägringh: borttagit Och tät med jwarta mull. : 1 od i (Ur (*Krigzrane-Wissa, från Gustaf IT Adfs FINS) N - I [| t + 44 I i a | Pa man lessuex i wärlden här, «Moste man ithet-betäudkia, Alt lyda od) olya tiden bär, - Hou mönde ej onnat skäückia. ss | | fur ex wida ef Gustaf II Adolf.) , . E] | eme Ad 9 False Or ite MASS EKA UA TIG LN LI SENS = eS 2 ER dw jr n ade AIZ . ”- GUSTAF Il ADOLF. Ett trehundraårsminne. Öfver hela den protestantiska världejp tiras i år trelundrade årsmitaet af konung Gustaf H Adolf. hans skickelsedign fefnad och värklshistoriska verk, Mest blund alla folk ligger oss svenskar det minnet nära. Nog är det underligt, når så många midra minnen blekun och do, att gestalten af en kung från detta fattiga, fjärran Jand «koll i många hundrade Ar stå lefvande frun genom häfden och förmå värma nutidens solk till samfäld byllning och hardt när r litis dyrkan. "Det är i själfva verket som protestantistnens sc nade troshjälte konung Gustaf Adolf varit solkens ezen- sov, Fromma händer ha smyckat hans bibl, och nästan såsen en Kristustyp ned belgongloria om pannan har den på traditions armar burits fram till wåra dagar, Men måste också i den nynre SE ljus den hinfdvanna oöppfattniogep i någon mån rabbis, och tros: hjälten linn] rum för en mer pineklig zestalt, blir satmerligen nog Ara öffig för hans minne jun under Ange kommande tider.» Väl tål han vidlatt pröfvas ester vanliga grunder. Och när bäfdeböckerna förtdlja, utt Jann mätte sitt mål med klarare bliekarlöv den rent religiösa hänförelsens, skall berömmel«cn idke minska», aan åt honom ‘fant mer beredas ett varaktigare rum blom utvecklingens märkesmän, ün den såm skolan i zin evangeliska ifver någonsin tänkte si | De varf,| lun utförlo, bAdade en ny gryning för Europas folk) och vårt ege$Afäderneslind är: hodom blott" som en flyktig episod i\Sverges listoris, joch måhända ockkå för, att vårt natidpella obekocnde vj Ar ‘en! för linge jscilan bortglömd wig [' "Ett sådant mimw utlämnar ma i den politiska partifanatixmens tjänst, Jet är d | due utt användas wlan | + det också fine, | | t | k 1 i | ¡i I ' 1 ij MALA, NEC SR KD EZA C LA a E tack: skykligt för, att gumnlo Kung Göstas Verk ej nämnes folkets rättmätiga: tillhörighet, och såsom sådant skall Gustaf Adolfs föräldrar, barndom och | è uppfostran. Gustaf Adolf föddes på Stockholms slott den 9 deegnber 1004. Hans fader var den stränge hertig Kart nf Södermanland, sedermera konung Kärl IX, bondekungeo, som med järn och blod försvanulo sin fwulers skopelso. Hans mor var den stolta och allvarliga Kristina af Holstein Gottorp. Om henne förtäljes, att hon af sina huifröknar fordnule viss spånad och väfnad om dagen, och söm prof på hennes stolta sinneliye nnföres, utt hon oaktadt DPammaurks klagomäl, så linge hon lefde, behöll i sin titel eherravüldet öfver lapparns i Norllawlen», en cetikett4frägn, som enligt den tidens brak en gång bulrazit att sramkalla krig mellan de skamlinavisky län- dert. - Kunz Karl ämade åt sonens uppfastnyr och utbildning den allm största omsorg, Han fur on öm fader, men det var icke med pjunk och svans: het den tidens furstebarn uppfostrades. kedan vid sex års ålder tick Gustaf Adolf företnjea sin första färd öfver Östersjön och i «müllawle vin- ter göra hemresan genom Finland röodt om Bott niska viken. no | Applet faller icke långt ifrim trädet: Mel ovilja torde också Svåtzges kufrwule wlet ha betrak- tat den växande örnungen. Gowens leknr tipo innebäll ur tidens blodiga dagshändelet, och háns stolta sinne bådade icke pott för sranjtiden, | Men fadern, som med pinmdlt sumvete vii «anule sin usla stig, unnade icke åt soner lika illu. tiossen skulle en fånge försona, kvart fwlern brutit. och söm man och konung till codriyna svala Svörges folk, Nor blod hade tutit, och den Ivekliga framtiden hönle Gustaf Moll och hijus santid il, 1 Därför ät också fadern sie nvgeliget vart utt fostra «onen till mildhet, rättvisa och «luvilja "mot rikets allu, inucbyggare. Prinsen skulle lärs sig att »hålla hand öfver lag utav nuscenile till persanen och icke förkränka vålfångna privilegiet, som mod lar öfverenskomme.s' i Tidigt vöjde Gustaf Adolf i likhet med andra Wasaättlingar en anmärkningsvärd begåfning! men tidigt tek han också på allvar arbeta Den lnle Johan Skytte (undervisade honom i äldre och nyare språk, i stätskutiskap och historia, dela Gardie bibringade honom militära insigter, mon den praktiskt politiska uppfostran sköltv fadern själf, i | Rolan som barn fördes han ut i det offentliga lifvet; + För att grundlizt bli förtrogen med en kanin; kall, måste han från det tionde året bevista rådets öfver- läggenivgear och närvara vil mottagningen af främinande sinmlebid. Smart finner man honom också nfgöra rege . - I VRT Id fi tek. + Is « da O MITAR ER I br Wi a “q > lå ' a . ” ; - Custavlanska grafkorot I Rlddarholmskyrkan VA l Stockholm." '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.