Mn a ———- -—- MN yu | ‘GUSTAF: ADOLFS-SUIMMER., avta Efter honn sträfvade Johan och än mer dennes «ei Sigismund stt binda riket I en unan union, som är mindre varit till Sverges fromma. !Det var forbin- * dglan ned Polens maktiga wlelastat Hertig Karl asklippte i Stångebro slag för en tid den hotando fa- fan men Annu nolltjämt vägrade kung Sigismund att, erkatima \sina fründers rt till Sverges krond. Custaf Adolfs I kndstigning I Tyskland. (Efter etl samtida atroblad.) "t tinstaf Wasa hade också Iyckosamt genomfört den katherska reformationen i Sverge, men böljorna af den starka katolska reaktionen ute i Europa hude under to- hans nssering Afven nått Sverges strand. Karl IX lorvanule manligen prötestanteruas mak, och Upsala måte «itte en dam mot papisternas propaganda. Men hur pråssande faran äu låg öfver landet, förstår man, när unionen med det genomkatolska Polen Inför detta väljliga nydaningsarbete står man sar nenligen slagen aFündran. Det var GustafiAdolfs rast- lösa ande, som väckte till lif de slumrande krafterna Ett motstycke i allsidig verksamhet till dena tid har Sverges historia icke att uppvisa “1 Men skuggor aftogkna sig också på den ljusa taflan. “ Var Karl IX företrädesvis bondekonungen, lämnar där emot Gustaf Adolfs regering alltför stort rom' At adeln och stormännen utt höja sig på de andra klassernas bekostnad. Do tryckande bördorna hvilads tungt öfver landet och träffade framför allt underklassår med nya skatter och ständiga utskrifningar till krigstjänst. . Trettioåriga -kriget. Det protestantiska Tyskland låg biet, till marken, dess enda lifstecken var elden från Stnilsunds kanoner. "Redan i början af polska kriget, när Gustaf Adolfs rykte Hog ut öfver Eujopa, hade Tysklands protestan- ter vändt sig till honom med maning att upptaga kam- ven. Han var ej häller ovillig att fatta händelsernas roder. Det är uppenbart, att de betryckta: trosförvand- ternas nöd måste ligga honom nära om hjärtat, det ar också möjligt, att förhoppningen om ökad ära såsom rotestar.ternas räddande troshjälteförledande hviskade honom i öfonen, men i hvarje fall tar hans hållning en följdriktig fortsättning af faderns geh farfaderns-politik. Religiösa och politiska motiv äro vididenna tid så blandade med hvarandra, att de icke med lätthet :låta sig urskiljas 'hvar för sig. De smärre protestantiska : staterna Ihade att frukta lika mycket för sitt nationella oberoende som för sin religiösa frihet. Hvad Sverge vid- kommer, hade under långa tider dess tivnder städsekunnat örakoa ett villigt bistånd af den mäktige romerske” kejsaren i Wien. Så Kristian II, så också Sigismund. Karl IX hade med ifver omfattat franske konun- gen Henrik IV:s plan att bilda ett stort europeiskt för- bum mot det Habsburgska huset i Österrike och Spa- nien,“ och Gustaf Wasasbade af samma ann oltjämt var dagurnes oafgjorda fråga, uh jesuitiske fäder ledde arméer funta upp till Skagen och Bälten. . | King Sigkanonds intima förbindelse mod Habsburgska huset utgjorde också ett sbystert hot mot det omnmsenliga, men gen: störtiga Svetge. . AT själfbevarelse måste M svenskar krossa Polen. När len polska fejden åter öppnades, henke den af Gustaf Adolf med flänsantde mune Men under alla de fälttåg, han utlunle i deta krig, hade han onfbrutet blic- ken Jas: på elet tyska religionskriget, som vil dena til pågick. Maun finner också, hur lun allt mer söker närma sig denn “tura krigsskådeplatsen. = Hans bestat att nytta Kries till aet polska Pronssen Br just let böndsripliga beviset på hans klara upp battnins, att den polska striden innerst , blott var en del af den värlihistoriska kam- pen et det påträngande Halsburska vil det oh kos jestitiska kväfvande vaktion. Etter land bertktigar Tun sis Öster see Iatnnar och tfloödmynningar, tränger wel il Weichsel, dar möter bonom Wallen- sön De båda krigen blandas nu i ajälsva verket tillsammans. Wallenstein understöd. pr kung Sigismund, och Gustaf Adolf unde a sätter Stralau]. . | : Når 1620 Polen ändtligen tvangs. till tillstånd, behöll Gustaf Adolf do gröfrade tevntutrne. Utom der strategiska styrka or Jun linigenom försäkrat sig ouf, blefvo de indräg- fisa tullame' från dessa lunar en välbehöflig förstärk- wg I Sverges inkomster! Pe voro helt enkelt under taljände tiden Tandeta fögnaumsta, inkomstkälla. Gustaf Adolfs Inre förvaltning. Under en regering, som hanlt nar: var en oafbru- ten kedja al krig, skulle man tro, att den inre förvalt-, ringe öfverbulvud gått ut på att uppsuga krafter för de Blodiga stridernas utförande. Man det var icke alldeles «à, ‘Nog krfdes mer än hårda pålagor af det fat- tixa folket, men i Sverges historia är Gustaf Adoiss rege: fitnotid också en jäsande utvecklingstid. Arfvet från fn- dern och farswlern förvnltules vill, och den beståndande zrunden till bela vår kumhällsordning fullbordades då. > Nöston Årliga riksdagar höllos. En riksdagsord- hing utfärdades och likaså en riddarhusordning. | © Gustaf Wasa ham icke längre än ¡till en otymplig ståkuckaminares, Karl IX «kto utföra bans afsikter — försök till en fast 'rädkunmare, riksämbeten, början till indelning och. rotering — men det blef Gustaf Adulfs lott att på allvar förverkliga dem. 1 själfva verket funnos faktiskt under hans tid alla de institutioner, som »sdermem genom 1634 Ara regeringsforin och Karl XI:s indelningsverk lagligen upprättades och fastslogos. Fezgderezzeinentet upphörde. Den 'cisila och mili- tra tuvtdizgheten skildes åt. Skatteväsendet förenkla: os, och onluvle rakenskaper fördes. Hofrätter grun: dades och en ny rättsgångsordning infördes. . För wdervisningsväsendet Gr Gustaf Adolfs rege- ringe epokgörande, Upsala universitet begåfvaries mod Wasaliusets stamgods, och därmed var för alla tider den högre undervisningen tryggad Skolvtsendet ombilda- des, och gymnasier inrättades. Kr ? Industrien ombuldades och utvecklades Allebanda vapen och krigsförnödenheter tillverkades inom landet. Kergehandteringen uppmuntrades. Främlingar, företrä- desvis walloner, inkallades för” att höja yrkesskicklig-' heten, Klädesfabriker och pappersbruk antades.. IHan- eln och sjöfarten utvecklades. ‘En ny handelsordning utfärdades, handelskompanier bildudes, och femton nya städer ankulee, Enligt den tidens sed förehade nan söm koå vidlyftiga koloniseringsplaner. Prod = or LYST DER SEA 2 AR ddd” _ 3 4/5 L e 7p D deb BV Nl es zaza ($ LR TN aa E + e, ; DER « e 2E SlagordnIngen vid Latzon. {Ester ett sumtida kopparstick.) formligt förbund med Fraukrike. Det är alldeles samma politik Gustaf Adolf fullföljer, Situationen är endast mera tillspetsad och det religiösa elementet mera beto- nadt, Med suverän öfvermakt framtränger den katol- ska reaktionen, beredd utt med vapen och våld öfver: allt förkväfva den unga protestantiska kulturen. I spet sen går Habsburgska huset. > Som vilkor för sitt uppträdande på den tyska skådeplatsen fordrar Gustaf Adolf de tyskn protestan- tiska furstarnes eniga samverkan. Senfärdign, ovilliga och vankelmodiga låta de det gynnsamma ögonblicket försvinna. Ilurdigt- arbetar Gustaf; Adol icko dess mindre på en förening mellan do utomtyska prote- stantiska staterna. Planen faller på kung Kristians afund. Denne ger sig ensam ut i striden, men blir af de kejserlige slagen såsom före honom alla andra. Ingenting synes kunua hejda Habsburgarnes framfärd. Striden har börjat såsom en religionsstrid, men efter- hand växt ut till en religiöst-politisk kamp af fanta- sticka, dimensioner. För kejsaren. bögrar en; enad kristenbet, under Habsburygska husets öfvervälde. Det är också anmärkningsvänlt, att när Gustaf Adolf åstad- kom genombrottet, skedde detta i förbund med det katolska Frankrike, styrdt af en af den romerska kyr- kans kurdinaler, den berömde Richelieu.! Den kejserligo generalen Wallenstein stod fromme vid Östersjön med uppdrag att grunda ett kejserligt Östorsjövälde, Att ett sådant för Svergo bådnt on säker undergång, sattado Gustaf Adolf allisor vål. För Sverge var afgörundets. stund ovilkorligen inne. | Längo . tyckade svenskarne beller cj. Efter upp- repade förberedande öfverläggningar och togs mod 'fullständig enighet den kastade bandsken. Den 26 juni 1630 landsteg Gustaf Adolf på ön Uscdom, Hur sedan. Gustaf Ådoll gick from sin segerrika | bana på Tyeklands jord trots de evangeliska furstarnes svaghet och svek, känna alla. =. i Den protestantiska - världen uudades åter, men de katolska bådo med skräck: »Förbarma! dig, du högt - lofvade jungfru Maria, beekydda;'o& mot djefvulen från Sverge, mot hans finn- och lupplandare.» - Snart kom dagen vid Breitenfeld, där Gustaf Adolfs nya krigskonst för alltid Hesegraile den medel: y : | ej med honom. . öfrure medfödd. hänsyn stått i? 1 beslut, upp; . tida krigföringen med tonga masör. Kujsarens makt var kastad öfver Anda, den protestantiska kulturen räddad och den nationella friheten skyddad. * Scdan vidtog rtåget genom det katolska Tysk. land. Konungens mildhet mot ficnder och besegrade intog allas hjärtan. Är Grotius folkrattens fader, har likväl Gustas Adolf foret praktiskt infört densamma i världen. Sist kom den blodiga dageu vid Lützen. Gustaf Adolf föll; men så bulle han kimpat, att friketen föll Eldad af brinnande begär att hamm konungens fall. vräker hans «dödströtta har med ocmotståndlig makt undan de kejserliges akaror och 'stannar som segrare på Lätzens slagfält: Och efter den fallne komma män. som fostrade 1 hans skola veta alt mod snille och kraft utföra den befrielzestrid han inlodt Lützen är ett nf svenska historiens på en gång vemodigaste och käraste minnen. Sådant inflytande öfvade Gustaf Adolf öfver sin samtid, ‘och så bety- dande var bans ingrepp i tidens politiska och kul- turela lif, att öfverallt hans död mottogsa:med häpnad och Lextörtuing. annu i dag högtidlighålles i vidt skilda delar af världen minnet uf hans dödsdag. Det allra vackrastv vittnesbörd om den: store hjälten ger vår främste häfdatecknare, Geijer, då han säger: » Aldrig har ett dödsfall i on hel vårklsdel gjort ett djupare intryck. Så långt hans nanin hade gått, var det en hoppeta stråle för de förtryckta. Aven greken drömde därvid om frihet; och vil den heliga grasven uppsandes Löner för Gustaf Adolfs vapen. Hvad skulle han då ej vara för sinn trösförvandter? Man kan föreställa sig det. eller, rättare, nan kan det mimera icke. N ! . »Det fins ett fjärran i hela Gustaf Adolfs Jefönd, som lättare låter sig kännas än beskrifvas. Det ür deu grinslösa blicken öfver världen, som är nlla er Såsom alla sinn likar, har han ingu- Inuda blifvit öfverraskad af sin egen Iycka, ehuru förvånande den må synas. Den djupt tron därpå framlyser i alla hans bandlingar. — "Ingenting förhärdar så som lyckan, “Att Gustaf Adolf icke dess mindre! var ödmjuk och mild, däri talar högst hans mänskliga nt Ene Sid RKS värde. Han kände sin kallelsv såsom en RENAL ÅA pil satta ER SAN LA högre ledning, Sig själf var han långt SÖT Rip CR LR = M E E Tf: ifrån att anse såsom, oumbärlig; ty målet a fre Ce AL MÄRTA ok LU ej Kay a sutto han vida öfver sin egen personlighet. har han, såsom den högsinte romn- « ren, slösat med sitt stora lif. — »Gud alls- mäktig lefver», sade han tilll Axel Oxen- stjerna, då denne i Proussen ivpmade ho- now, att ej så ufverdådigt bjottställa sig « för döden. Ett gladare hjältemod har på jorden uldrig funnits, sÅfvon i sin död har han segrat, Att lum för 'samvetstvånget satto oh grins, det ir hans odödlighet. Och därför rilknar milnsk- ligheten honom ibland sina hjältar.» ” Gustaf ‘Adolfs betydelse och syftemål. Det Sverge, som ännu i dag består, är icke territorielt Gustaf Adolfs Sverge. Wnosar nas gamla :Östersjöpolitik, så naturlig för deras tider, är ohjälpligen dömd. Östersjön ür icke lüngre ett svenskt inlnf och blir dot aldrig mer. Språkliga och geogrutiska hün- syn hai senare tider bestämt den utländska + enropeiska politiken; i ¿ Mon kärnan af Sverge 1e ännu den : syna 'som förr, och dess inre ordning och skick hvilar ännu på den rund, som lades af Gustaf Wasa, försvarades af Kurl IX samt utvidgades och för alltid befästes af Gustaf, 1 Adolf, Det ür on sida af den store konungens verksamhet. i En annan är, att han af politiska, Jika mycket som af religiösa skäl upptog kampen mot) det världs- välde, som hotade att lagga sin tunga hand öfver hela Europa, ett mulligt, och världsligt tyran, som med all sannolikhet för -oöfverskådliga tider Kommit att hejda milnsklighetens utveckling. Och konungens vidare planer? Dem känner ingen, men troligast Ar, att för honom skvintade fram ett skandinaviskt kejaardöme, en Icdande nordisk makt, som samlat omkring sig hela den nordgermaniska rasen. Kanske var konungens tidiga död ch lycka för världen, kanske icke. Men visst är att hans insat» för sitt. fädernestand och för Europas framtid Ar vant ntt aldrig glömmas. I mt at n LAS, AEREE IE, NAN ST VERA FT vw he (| bi » fa SE UZS La GAR D t MH - A DER i | Gustaf Adolfs död vid Latzon. "| (Ur Theatruin Europaeunu),
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.