ryvervyrtYy TY vYyvrYvv vvereryvv vvv vv vv vYTY v Me vv Abd Spa KG z TVN rena porter pees PE ISPESÄN DSG rd DE PARES ER LI ER EL LL LL VLEL LSS SC AA SLET REA GEN STAL RE CK Er EET PTS rn päre ” i I d ; evevevvyY Vv Yrev YvYYrevYr er YTTER EOREN - Rs LAHOLMS TIDNING - TE tv, Tördageti den 14 og. 1088 Nägrå reflexioner med "anledning ve i ed i 2 söndagen e. Trefald. > Sabbatstankar ” Sådant” skall' edert tal 4 vara, att ja är ja, och nej! / dn : är nej. Vad därutöver är, | 7 - det är av ondo, |Drottningodlingen intressant huvudsak i den .mönsterbigärd, där . Matt. 5: 37. "Med ' dessa ord vill Josus, > | Biskolan. brukar hålla” till." kommer upp i ett 70-tal blir i lära oss ätt vara sanna och det, rena svälten. . Miljoner snälla, gula bin finns hos »bikungen» Ho Ikert'i Skogaby eve Ba ar ve enl plgöv av monumentavtäckningen i i Laholm. uppiiktiga. En" pålitlig per" det” nä rätt bra” ordnat; här : Biodling och biskötsel är. en ; 1889" års rikadag. Carl Ifvars son behöver ej stå och för" ”häde rolig. och — åtminstone | finns nämligen nu gula bin i : Md y. | bånna sig på, att det är sånt "i.sa år = givande hobby, som + ett 50-tal samhällen uppdragnå j- ' Här" har inte : varit. något . (Forts fr. . föreg. ner) för. samlingeregeringetis tll gon bevistade nu sin sista riks- vad han” säger. Han: blir fatt en allt större utbredning | efter samma moder samt dess- | drog sedan midsommar att tala Möjligt är att. Ifvarssons ut- | komst, xt dag 'och hans sifta' anförande trodd i alla fall och mycket; södra Halland, : Äran härav | utom, 75 drottningkupor. - Då |jom, men nu har vi ju ljungdra- | tryck fa MORe Vr. en breda” Har I gamma utgångspunkt blev. en: kraftig protest mot mer än om han kåller långa, tillkommer i icke ringa gråd |bästa av dem har nu-valts ut |get, och det hoppas vi mycket |re syftning än va som bok [5 Et aras ; lagen, som den kalla- 1 ee på. Och sockret har jag gjort | stavligen kan utläsas ur namn. | tiserat '” sotialdemokraternas | munkorgs ”iöades” därvid av för avelsbruk för att förbättra vackra: tal. Om människorna 'maskinisten : Adolf. Holkert : i släktet, 's På vore uppriktiga, behövdes in”! skogaby. Inte nog nied att han I n é r FARTEN tu A onåd ar card NM "Han: det - kommande: av med på drottningodling, för | kombinationef' Landsbygdspar- | sprängnihg”. av :'sämlingsrege Sven Nilsson i Everöd, som se” ringen innan ännu förhållan- tasvårigheter får | de "kan 'ju' jike försörja. sig |tiet. bondeförbundet. > Men. på ta SE cdgång. Man det finns 27 en Intresserad biodlare utan | grund Av kanska bidrottnin ar | åjär Ka MN a z5 a Börja fe den ” punkten ' pågår också: de- | dena i:världen blivit ' normala | nare blev ; lantmannapartie d » nödvändig, emedan det finns har också både viljan och för- | nu ” amérikanska bi g å JÖlvA : : . ]batt inom partiet, där starka igen efter den stora kraftmät- |ledare.-' Denne 'framhöll "me -mågan. att lära ut: sina stora |inte ' importeras annat än p H skärpa, att man inte kunde ut- så mycken "lögn.' Den är av. ondo, såsom Jesus säger... Vi” -skola vara trodda på vårt ord, ja eller nej. . En kristen säger ej allt vad han menar men menar allt vad han sä” ger. Detta är ett visdomsord, som vi må lägga på minnet. Stå därför fast vid din över " tygelse, -även om det skulle vålla dig obehag! Tag risken att lida för sanningen! San " ningen "segrar. dock till sist,! » och du får din' upprättelse. : bv ” Men så tänker man ej: vår - upplösta tid är. det oht om 'karaktärer;' sanna, rak” | ryggade personer, som våga" säga sin mening rent ut och: sedän stå för vad.de sagt. En : överordnad ' får sällan höra: sanningen av sina underord- rade, ej veta vad :' folket sä” ger om 'honomn, ej veta sina . misstag doch: felgrepp," vilket vöre både honorna och det all- männa till. nytta. Man kry” por. och fjäskar; berömmer " och 'smitckrar ' inen har: helt "andra tankar inom sig: Kri- tik är den. största tjänst, en vän kar" göra. den "andre; ty . alla" fela vi-och behöva; på- pelningar.: Det :vågar man ej: man "är: feg och smyger sig: "in bland hopeii med vass tun- ga och lömskt förtal. Sådant .kunskaper.';- Vilket. bevisas;av att'han många gånger tjänst- "gjort som lärare och instruk- tör ' vid "olika kurser och' att årets :- biskola . "i Halland var förlagd till' hans bigård. ” För någon vecka sedan gjor de Laholms Tidnings medarbe- tare ett besök uppe i Skogaby hds hr Holkert, som dock e gentligen "bor i' Gosterbygget:' Vi har tidgare inte träffat hr: Holkert, "men blev "genast syn- 1! nerligen. väl. emottagna. : Ha visade. sig. vara en synnerligen gemytlig, och trevlig: man och han blev genast eld och lågor; lär han fick prata om sina 'kä ra bi; Och för 'oss, som är än-" 'alfabeter på detta orhråde, var det inte så lätt att följa" i rottningodling huvud + sak. "En äv hr Hölkerts Viktigaste sysselsättningar inom -bisköt: seln är: drottningodling, och vi blev först visade in:i en kolo- nistuga "där”det: surrade »vilt och där drottningar, som för- "> vårades i: små öppna askar, höll på att kläckas.' Och så ber ;3 . vi hr Hölkert. berätta lité om biskötsel.: och, drottningodling. Medan "vi kryper in i skuggan får vi oss en hel del-intressan- ta saker till livs. go « Drottningsodlingen, är livet både offentligt och . enskilt! ” Något förtröende kan : därav ej :uppkomma, blott ' osäkerhet 'och självbe” 'diägeri. Man blir, bedragen. av . lismaren men vet icke > det; Man bildar parti och kot. - nå" Vännér 7 och”låtsar: vän: > ter den verkligen förtjänte glömmas i sin undanskymda]- : själv om det." : fo " TDet.bör vara en självklar! sak; att ett uppriktigt ord är - mer" värt än: allt falskt: be" röm;2 Orden äro till: för: att Följa tankarna”, sade Napo-: léohs " samvetslöser: minister . Talleyrand,”och 'så är det: il allmänhet. Man 'säger ett och "menar ett annät. Man vänder: " kappan efter vinden, håller med den, som rår, sviker si "skap, där man kan tjäna på! teri för ått hjälpa varandra upp på ärähs trappa men lå : vrå. Sanningen står ej högt i kurs; Det- är politik" i allting. Ett "skådespel är livet; fullt! " av förställning. >” - Det är svårt, mycket svärt alt vara sänn i denna tid, då | - massan 'hypnotiskt siger till. sig individen 'och' påtvingar honom : andras : tankar, and- "ras livsåskådning och livsfö- rilig, Mångå ge upp allt mot- "ctånd och följa” med ström men. Men vi måste bevara satiningen för att ej gå and- "ligen under. Ensam kom jag hit till världen; ensam skall » jåg ock svåra inför evighe tens” domstol; Självständig och sann måste jag vära. El " jest föraktar jag mig själv. Hur skall: man kunnä vära saun mitt i en värld av lögn? : Det sker. med Guds hjälp. Ger jag mig helt åt Herren, blir mitt hjärta uppfyllt av hans Ande, av : sanningens Ande. Han tänder den "helir »gå -eldeti på hjärtats altare, där falskhet och förställning otfras men sanningens vapen, så länge vi leva. Först av allt > härdas och karaktären hel jade - -dén 15 maj och upphör helt den .i september. Jag kar | "Predikoturer Laholm 10 her. kh. Lindblom. Skogaby . 1 em. skrm., p.. Fran- « zén, hgm, med nvg., kh. Lind- Tom 2å Velnge 4'em. hg, kh Lj ”Tjärby 10 hgm., kl. Ljung. Mästocka 1 em. hgm.; kh. Ljuhg. Knäred 10.30 hgm,, kh. Eriksson, Putsereds' skola 3 em. gdtj., kh. Eriksson. - Hishult 10 hgm., kh. Gustafson. Ränneslöv .1.30 em. 'hgm. 1 läs- barnssalen, .kpr.' Persson, Ysby 9.30 hgm;, skrm. och nvg. gemensamt för Ränneslöv och -Ysby, kpr. Persson. . Vallbérga skola 8.30 em. gdtj. kpr. Persson. : Hasslöv .: 9,30 -hgm.,: skrm:,' med nvg.kh.. Hallind och p.. 'Bäst- « holm, Våxtorp 1.30 em. hgm., skrm. m. nvg., kh. Hallind och Pp. Bast- holm: oc, Östra Kårup 20 hgm; K N « Nör- borg. | Skummeslöv 1 em., kh,'Norbörg. Båstad "11 hem. ”kh, "Adrian; dag 8 em. helgmålsbön. : Hinneryd 2 em. hem." (obs. ti en) Veinge; Taberniaklet: "Söhdag kl 11 fi. och'8 em; K. G. Nohr- berg. Tisdåg kl. 7.30 em. Syst: ramöte hos Margaréta Nilssör, 'Torsdag kl: 8 em, K. G Nolir- : berg. Gullbrannä' (Hos ”systr. Etlands- son): Lördag kl: 7.30 em; Bön med H.H.N. - Frälsningsarmen,” Bjö « hult, Folkets hus. ST Onsdag 8 Festafton . med :'servering och försäljn. av Frälsningsarmén. Laholm, Sion, Mötestältet å 'Ti- > volitorget: Lördag kl. 7.30 . Past. Jonasson, Berg, Sångare. Söndag kl.' 3: och 7 Avslut- ningsmöten, Jonasson, Berg m. "1; Solo, Duett- och Sträng" -musiksång. HN 8 ee i ord och gärning vittna om sanning, : uppriktighet” och ärlighet. ” Att vara sann" och upprik- ligz är varje människas plikt, och i i strid mot vårt själviska jag skola vi övas därutinnän, skola barnen lära sig sannin” licens: och. endast: till: avelsbi- gårdar, Här finns: en; som im- porterats i år från en av Amer rikas större avelsstationer och garanterat äkta italiensk, Den har :fått' beteckuingen A-2 till skillnad från än, som impor; terats. tidigare. från en annan ' gamrnal, så är det bra: Något trångt, + Bå, Ombona kuporina väl, det skyd- : dar såväl mot vinterkylan. som inte, bostaden är. väl ombonad. "+ bokstaven” A; Alla är i år upp: dragna 7 efter Å Alla övriga j åvelsbigård .i Amerika. Denna har. jag betecknat: endäst med drottningar, som i gått ut i svärm eller :på -annat. sätt inte kunnat följas kallar jag för B- . drottningar. eller ”svärrdrott: lopp en? "ingående" såväl ”prak- ningar oc jäs, för 7 kr. pr | tisk: :som teoretisk .' undervis- styck. till :: skillnad från ”A- ning i modern och rationell bi> skötsel. ' För att få en inblick drottningarna, som kosta 9 kr, förlagd ” Holkert; som ledare, gick ! i-år under tiden .12-—17 tägare från höla” Hallanä, där- av 2 kvinnliga. >= > nå "+ Desså” fingo tider veckaris — Varför det inte är lönan- de att vara 'drottningsodlare? Helt enkelt därför, att får man fram bara var tredje drottning utan. rymning, utan : röveri, utan felflyghing samt befruk- tad: innan den är tre: veckör bättre "resultat har jag I alla fall inte kommit till. Men håll unga drottningar; ty "endåst de betalar förarbetet i bigården.' Håll rent för Växmal och sjuk- domar, göm inte på för. gamla kakor. Invintra "tidigt och "spar. man 'socker. "mot sommarens hetta. Särskilt under. våren "är temperatur- skillnaden” mycket stor, .t. ex. 20 grader. varmt om dagen och '10 grader källt om natten, Det blir påfrestande, för bina om få : Biskolan mycket + givande,” MINEN Dett var"ji en heldel oda råd 'örå biskötsel, som vi hop- pas att vård' bi-intresserade lä- sare' skall tåga ad notam. Men biskolan i Halland brukar vara till; ; Skogaby 'med Är Den -på- uli.. och : hade” sarmläat' 12. del- - hästa år. Specialodlad rottring Tnlnästa" år Körner, jag även att sätta en prisskillnad på en ; specialodlad "drottning och e' vanlig italiensk drott: ning därför att "jag anser: att det är fullt riktigt emot såväl kuhdér .; som "mig" : själv, att drottningar, "söm" inte kunnat följas från det de låg i vaggan tills" de själva är äggläggande, 'skall' säljas som Br-drottningar till billigare”. pris," Nästa år kommer ' ” specialdrotthihgarna ätt. kosta 12. kr. och det finns redan beställning å en hel gel; Mar g "är "det minst löhahdé av all. biodling. I år t; ex. har jag nog förlorat nmiycket pengar : för ..att inte samhällena '" fått” utveckla sig som de skulle; Här är inte måns gar som fått vara i orubbat bo: —:Men varför gör vi då det- ta arbete." Jo," det är: att jag funnit att det är: så förfärligt |. stor skillnad på bi såväl i frå- nar Persson, Bölarp, för” att ön om” fröet ph, Samlar: 7 bese hans rmönsterbigård och örmäga.” VI vill vidare häns '. köhstruktioter och tillt svärmtröga bi; som sitter lugnt och stilla, på kakan under be-j- handlingen: ” "Nu har: vi tyvärr inte. lika ', bra. drag” överallt; men "vi kän få lika se nämna, att en man från Vin- berg, som. var här nere som elev. i fjol, köpte.en drottning från mig: Han kom även resan- de ned till biskolan i år en dag och' han. omtalade då; att-om han köpt drottningar här i fjol till alla sina samhällen,.så ha- |: de han i år gjort sig en för” tjänst av 50 kr. pr kupa. . Om han så betalt:mig 20 kr. pr. st. för drottningarna. ort ock" ställe blev: sjukdomen föremål! för ett närmare” stå- dium. grundligt de å' ste. vidtagas” på det-önda, -Ävén våndfingsbiskötsel fin- go eleverna lära sig och för att praktisera detta lastades" elé- ver: och: 9 bisarnhällen: på 'en lastbil: ljughéd, "där inmutning skedde 'méd ' tillhjälp äv. ekpålar öch ”taggtråd,' varefter Placerades"innanför” dessa,: väl skyddade, boskap. ” ju förligt berörts här Ovan, ligger kursledaren: varrat om hjärtat, ock 1 ' denna: intressanta .Bren av biskötsel fingo eleverna” en grundlig inblick; vilket : säkert Körner att resultera i ett ökat antal .drottningsodiare i. länet. verkningar av"bimaterial. ledaren; avtackad .' med blom: mor "och "silverfat:och tal :hölls överallt. Jag kan för jämförel- Hed” levéh för” biodlingen i ilan- värdinnan. Lånstförbundets kas: sör -vär. närvarande vid avslufi fingén vch'gåv ei resumé över biskolans öde'i i länet sedän den började . för 63 år; sedan ' och vilken betydelse den - haft för den halländska "biodlingen. på hr: i bipestens härjningar. och ut: seende fingo eleverna. göra en utflykt” på hågor mil till ett ärigripet samhälle öch Här” på -Efterå ; genomgicks rder, som må- att råda bot och "fördés' ut” till en samhällena för vev. närgången Drottningodling," >En utflykt”gjordes' till Gur- > Vid avslittilngen blev” kurs- et, för" " biskolan”” samt "för . 125 kupor i hr Holkerts ” bigård, Så till sist tar vi oss en titt "Holkert stora bigård, | | krafter är i rörelse för att få ett hamn antaget, som bättre täcker '” såväl. väljarunderlag som målsättning. ' «- Den som "lyssnade. "tin radio-' ekot i samband med laholms- evenemanget kunde inte gärna undgå att lägga märke till. hur rusom" ' bondeförbundsledaren; riksdagsman; Axel” . Pehfsson- Bramstorp, 1 sitt åvtäcktings- tal stärkt betonade" sin store förégårnigares' "sathlårid ”ingats. Denna "Ifvarssonska' " insatsen Var inté begränsad ' endast ' till det' égna partiet. utan karakte- riserade också häns rikspoliti- ska gärning. . Härvidlag kan man tala om ett direkt sam- barid ; mellan: de båda bonde ledarnär -«v' iv Under de' stundom upprivah- de. riksdåagsdebatterna om. för- svarsreformen : kände + sig If- värsson :" sålunda : upprepade gångör >: föranlåten . att' erinra om, att enighet hos folket" var det bästa försvaret." Därmed menade "hän tydligtvis att ett svar bom inte 'är tillkommet i enigheténs - tecken är svagare än det, som bäres upp av fol- kets:' flertal. Liknande uppfatt- ning”öm"den nationella enighe- tens betydelse har präglat bon- deförbundets 'rikspolitiska in- satser under partichefs ledning.: Krisuppgö- relsen i början på 30-talet var realiter er -produkt av denna uppfattning, -liksom den under 30-talets senare -hälft 'etable- rade" régeringskoalitionen- med söcialdemokraterna. Den poli- tiska 'avspänning,-'som "därige- hom "åstadkoms, möjliggjorde én >+kraftsanmling ”av: utomor- |dentlig betydelse för mötande av de allvarliga, utrikes- och försvarspolitiska . påfrestningar som det " ahdra - världskriget medförde. BI a, åstadkoms den upprustning” på försörjningens område, som underlättade neu- tralitetspolitiken - "och ::'gav'de psykologiska förutsättningarna pågår det för: fulit och -torde ge goda resultat; ' Er Holkert demonstrerar" en kupa, "mé er tassa ramar och trots det fhyllrår äv bin; klap- pår "han dem öch tar i dem un- gefär som. man: tar i en kätt- källing. Han: är: också "mäkta stolt" över att de"är så snälla att han kan hantera dem unge” fär: hur -han vill; vilket givetvis också "underlättar" arbetet med dem" betydligt: 1: Någon mera ingående ber skrivning '" kan. vi i vår: osak- kunskap på' ornrådet'inté ingå på: Men: vi, skullé tro; att alla intresserade är välkomna till denna? föredömliga -bigård och Tråd: och upplysningar. Men fritiden är hårt ansträngd ;"all "disponibel tid ägnas bi- nä. Härömdagen var ett 30-tal biodlare från Torup på besök |. och. de var synnerligen belåtna med vad. de såg. oe FL «Till sist påpekar vår ciceron den i utomordentliga ' fördelen med att ha elektrisk uppvärri- ning i kupornal ' Det 'kbetalar sig många gånger om, anser han. "Som ' maskinist -på en kraftstatioh bör' han ju också kunna sköta ahläggningen på ett' verkligt förnämligt sätt. — Och sammanlagda ”antalet bin i alla kuporna? sin. nuvarahde ningen, och att regeringen lagt fråm ' och - trumfat igenom starkt partiskiljande förslag. : Ett annat drag som visar att Bondeförbundet ": väl förvaltar arvet från Ifvarsson, är parti- ets' markerade centerställning. Medan laäntmarinapartiet under Ifvarssons "ledning intog en centerställning mellan de libe- rälg 'och konservativa ytterlig- hötsriktningårna ” står Bonde- förbundet i "dag, efter den'so- "cialistiska arbetarrörelsens fråmträdande på den politiska arenan, i eh liknande centerpo- sition 'öch erbjuder ett prak- tiskt alternativ till å ena sidan socialismen och å” andra sidan den, renödlade privatkapitalis- men. Denna den tredje vägens politik, som "den "stundom be- hämnes,' "är" 'Bruhdad på den uppfattningen, att” socialismen ledér till individens ofrihet un- der staten" och att kohservatis- ihens. och "liberalismens sam- hällé leder till massornas ofri- het under kapitalet;” Alt” Bondeförbundet företrä- der ön" handlingslinje, som ut- gör en Syntes av de tre hämn- då.” ism-ideologierna,' bestäm- mer dess placering på den bor- gerliga -- vänsterkanten." - På grund '”av- dess brett folkliga väljarunderlag ' och däräv be- tingade intressesynpunkter in- träffar det stundom, att -social- demokraterna ' i egenskap av socialismen genom några mr tnkorgslagar. vilka tvärtom skulle komma den att tillväxa. Ville man hejda 'gocialismen i dess anlopp, . funnes därtill blott ett medel: en klok rege- ring och kloka lagar. ... Belysande - för sambandet . mellan dessa lantmannapartiets ledare. och Bondeförbundets är en deklaration i kommunistfrå- gan av hr Bramstorp, vari den” ne framhållit, att kommunis-' bud, man | måste; i stället: gå den: vägen. via upplysning och ett. praktiskt undanröjande av de sociala: missförhållanden, som ytterst ger. växtkraft åt denna lära. . Dessa ': jämförande , glimtar från: strävanden och synpunk” ter inom två tidsepokers -bon- derörelser + » kan. givetvis inte göra: anspråk på. att vara nå. got klarläggande av det ideo- logiska -sambardet- mellan If- Vvarssons ” Lantmannaparti och dagens: Bondeförbund. Måhän- då kan andra synpunkter fram- letas "vid ett grundligare stu- dium, -synpunkter som :försva- gar eller förstärker sambandet. Men. arvet från Ifvarsson, den sydhalländske bonden, 'som ”tänkte”' folkets tankar och stridde folkets strid”, är dock 3ä ' rikt, att -företrädarna för. vår: tids bonderörelse här åt.” politiskt. instrument för indu- striarbetarklassen . och :Bonde- förbundet. — .trots.: partiets markerade: antisocialistiska irn- ställning — kan : komma 'på samma linje i gemensam mot- satsställning - till. högern och folkpartiets :. extremt. liberala falang, t. ex. när det gällt att lägga sociala aspekter på vissa frågor såsom Jjordlagstiftnin- gen, "skätteprogressiviteten, vis- sa socialreformer ete....... > : : Men även detta drag har be- röringspunkter med företeelser inomi Lantmannapartiet; I sina memoarer: skrev ju Ifvarsson, ”Previlegier, inonopoler. .. "åt vissa - klasser! eller personér lämnade” företrädesrättigheter, har jag önskat få bort, för att sålunda - bereda likställighet...” Detta: program täcker åtskilli- ga åtgärder, som kan komma att strida möt såväl konserva- tiv ” som extrerit liberal sam- hällssyn men förenas med t. ex. ett socialdemokratiskt reform” progräm.” Det förtjänar också framhållas, att varken Carl If- varsson . eller . hans: närmaste män såg någon' samhällsfara i arbetarrörelsens” tillväxande: I en "debatt i i försvarsfrågan; var. vid. de konservativa ---varnat Lantmannapartiet för att spän- na : bågen -för. högt -och .hotat med 'de. rösträttslösa -industri- arbetarna, gjorde skånebondeh Sven ' Nilsson 'i: Österslöv föl- jande intressantz och gär sammade principdeklaration: "Vi ällmogens söner känna allt- för väl dessa klasser, för att man med ; dem -kunnha. skrämma oss, Ett sådant är :alldeles. overksamt mot 088, vi 'som ätit deras. torra bröd och delat deras hårda. läger, veta vad de önska och känna alla deras farhågor och - - förhoppnin- gar; det kan inte bli någon far- lig söndring mellän oss och dem, För min del är jag, om herrarna som hota. med som så vilja, gär- na med om att flytta dessa. klas- ser över strecket; låtom oss höja dem. .och samhället skall därige- nom icke löpa någor fara”; skilligt. att”. hämta: hös' honom som: andlig vägkost i lagstift- allt: bör lägga märke till är att Ifvarsson:var de breda massor- nas talesmån'i en skickelsedi- ger tid; då' vårt parlamentari- ska statsskick tog sina första stapplande '”steg -' och då det gällde att rikta dödsstöten åt det gamla privilegiesamhället. I- det - folkhem som han såg fram: emot skulle" likställighet råda, : ”troende” att' alla goda medborgares förenande 1 arbe- tet för allmänt väl derigenom skulle befordras. : Men han hade börjat miss- trösta redan innan han lämna. de riksdagen.: Memoarerna be- rättar härom sedan -han stänt frågan :- huruvida. den handlat rätt mot maka och barn genom att ägna sig åt verksamhet på det allmännas område och däri- genom försumma de. sina:: PJag” börjar "tvifla" derpå; då jag märker huru reaktionen gri- per omkring sig och hotar bort- sopa allt hvad förut. blifvit vid- gjort, och jag medverkat till, i folklig och frisinnad ända" oci "Man, kan "förstå "det. bittra i att på "ålderns höst. finna. . sitt Lantmannhäparti - som tummel-' plats” för inbördesstrider. mél- än "extremt liberala och" kon- servätiva element," Partiet sprängdes” ju också och ' om or- sakerna. kan” många” Synpunk. ter andrägas: En väsentlig så- Tdan torde Väl: dock vara, 'ått - den tidens ndekläss inte var mäktig att bära upp Ifvärssons cénterpolitiska " Program; : Det tog. öckså en' Mansål der inna bondefolket ' lärde sig:dqet söka fattades: i' 6, hans ”samlin; sidé, Tämligén / de” "kolnpletterandu ; na” intressborganisationérna säeda på Solidädtitetsprinci- + "Tacl bonderörelsens : ; rr rocnigna är” det: i dag mt igt Pölitiska instriment Nnds-" men inte. kan utrotas med på- -" ningsärbetét; Vad man framför " + |Pygdspartiet bondeförk Tand "Detta, I hände” via 1871 års | att träda trarmi på de Politiska riksdag." 20 år senare hade ett arenan och erbjuda: d Politiska decennium av pionjärarbete för I de och "praktiska Atom kas vi åstadkommande äv ön socialis- I samh tisk arbetaresamling resulterat äv sarbetet, Som "kan vin- "gjutes för att strida och seg gens heliga bud, ty lögnen & är rä för sanningen. Herren ger! av ondo, men sanningen är dig kraft till att stå ensam'ayv Gud. i striden, om så kräves, mod; >" Mel. Sv. ps. 292. : att lida för sanningen. Jesus Här hållas allt för stora tal, — Det ville jag. ju knappt — Det rör sig om c:å 50, .000 tro, fortsätter hr Holkert; men han påstod, att han hade henné uppe på '32 ramar och tagit 40 kg. honung då de bästa svärta synnerligen - vackert: belägen strax intill. Sk zogaby 'idylliska li vardera av de stora kiporna kraftstation Här finns &j mirx- | och era 500 i .örottningkupor- dre ' än 125 kupor, inberäknat | na, drottningkupornä, inen så mån-| — Det skulle göra mellan 2,5 n blev en sanningens martyr, Här ordas mer än handlas, lämnat högst 20 kg. Ett sådant | ga fanns det inte vid vårt be- | och 3 miljoner och då kan man |i konstitierafidet av Bocialde. öch ”allmögefolkets” förttosnde men" .:håns Ande lever och Med smicker göres tungan hal, ldrag kan. vi inte ens' drömma |sök.' De. flesta hade placerats jiu nästan kalla hr Holkert | mokrätiska partiet. Influerad Värssöniska: ernativ som den If. ”bolitiken " ytterst C Däri "ligger inte sådant förbop. vå r tids bonde, . frälsar oss från lögnen: "" tOch sanningen förvandlas. ” Gud give, att många i vår Ett enkelt ord skall vara nog, ” ” tid - -måtte. bryta sig. ut ur Mer värt än dyra eder, massväldets förkvävande Ett svar, sor ihgen själ bedrog, om här nheré i Skogåby, ty här blir inget förän vi sätter ut bi- na på ljungen. Nu är det ju en sak att vi har för mycket bi bi-miljonär, konstatera vi, Det. går hr. Hoikert skrat- tande 'med på och så tacka. vi för. det. trevliga besöket. och ut på ljunghedarna i trakten — ty all skogsplantering till trots så finns det likväl ljung kvar. Och väl är det för bi och av beslut i i tyska riksdagen att ge 'Tegeringeri våpen i händer. na för kanip inot arbetarnas socialistiska ' samlingssträvan. Syftade till; blott ”ärvet so) gäl," utän även törelseg änsvar fö tvång - och bliva fria, själv eran vara mänskans heder, på en plats, Det bör finnas ö- biodlare, , ty ijungdraget ger bege os oss åter mot Lagastaden. den lade ministären Bild: fram vältan de; r arvets- för- ständiga - personligheter, som . Paul Nilsson." ;ver 15 kupor, rien när vi dåd den sbästa höhvägen.: Just nu. : "Cel, . jen. liknande ..prdbosition för fv nns | : HBA Personug — . US TE te SR Cart Eric Såndblad. 2 N - . s A Lä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.