fa Nytt « och ; Hytt > Dagens: Hamn; au & IBBE, ad Solen går upp kl. 4 36 och ned kl.' 19, 56, : | heller: inte några större olyc-' | kor inträffat i våra orter. Ryk. | fick-börja' sådd, skörd eller an- lyckligt, och så Vitt-vi har oss bekant,.. då detta skrives, har tet: omi fredagen den 13:s far- lighet är säkert betydligt över- ett olyckstal, Förresten finns idagar, "under vilka” män inte Solen går upp kl 4.38 och ned kl: 19.15." > Måndagens namn; "BRYNOLF. "Solen går upp kl. 440 och: ned kl: 19.51. IR Ord . Sorgén'” Vär: ätt, | "stolt och "svår, : v g djen är det enklaste av allt. CP osv (KARIN BOYES. av dessa. heta. ”julidagar- stog en ' herre in på ett kafé och »be< ställer en kall dryck, Servitrise; ilade efter en lemon-squash, och när hen såg dsbitarna i glaset sar de han: : - — Hörnu, fröken ni tar vi inte da med fingrama: på det här ätäls let? .. PET — Nå visst inte, 'vi har en sär- skild silversked för ändamålet, —'Hm, jag tillåter mig tvivla på den 'saken. När jag gick förbi sera veringsrummet nyss, såg jag en servitris stå och gräva med han= den i en åshink,. 7... ov 23 — Såå, Då var det väl - skeden: hor, letade efter! :=> s er m n dota ber: Jag har nlösdrat upplysains "gar om ere Vis då om det har jag. också. . Nåja, då talar vi inte mer om saken: st " Shawianskt - " Bershard - Shaw här i "dagarna | . pe 92 år, och i anslutning härtill” > Återges en del anekdoter / i > gamle satyren: ” : "> Shaws. komedi: Pygmolion 3 blev redan vid urpremiären en stor :suc- mn ic&,. Publiken jublade och. gav : sig änte förrän man fått in författaren På scenen, För ett ögonblick tyst< ' made åpplåderna, och. Shaw-skulle --dust:ta till orda, då en ensam, miss . belåten åskådare lät höra en gä .. vissling, Shaw slog ut: med handen | ” TUlans tiktning: vi — Ja, ea han, ni har alldeles rätt | ; Hag är alldeles ense, med er! Meri "vad förmår vi två mot ig do fåra celebriteter omkring i) ge hade hon förgäves 'inbjudi' Shaw till diverse tillställningar | [Slutligen skrev. hon en ontälger ”Lady nvitation och. tillfogade: 'Pep är hemma torsdag kl 4-7”, . gort dag fick hon filbaka kor= ; Längst ned stod med Shaws frandstilr Det är Mr, Bernhard Shåw också!” i -— Det & är med . Murare, sade F0m inte är invigda kan inte yttra - a end och & som är det. måsa Fd ser Vid en väldne tetiflatäl [dansade Shaw a fiol — Hon, var bänryckt.. em ung. for. o- ack, m Tnästare, vad nt är > snäll Ået som mål ighet som migt - — Men så är det - venhetsfest, svarade också välgö- Shaw, ”EN VÄNLIG ENKEL 3 ARBETARE, - > t'sehare tiders människor tycker "men. glädjen .jnågon vidskeplig tro på en del? - I'medan- det är.däg och inte. ber]. i -I lar åter skall bli kortare; Den' '-rsvenska folket är engelskt av I-dern,. Så nu blir det åter eh l 'Tkänske t; ö. m; tycker, att de + ” Nyligen berättades det i tid- | kati. Det var den äkta mannen; Tsoöm inte orkat-vara med ;:om y, : ; | för gifta 20 Så Shaw en' gång, De sådan obeydé dra "viktiga förrättningar. ' Vi kanske, att. folk i gången ti var. kolossalt me mA a i själva 'som så mycket klokare, Här måliga av oss"har' det inte | ivarit, som trott" blint "på & kl. kikhösteflygningar. .” "Och Hu! 'har det förklarats, att. de är: fullständigt verkningslösa. 'Tron: 'på dem kan man. lika gärna l |tankeföreställningar : jvärlden.: Men att det inte skall finnas : av . våra regleringsmyndigheter, det sörjer dessa myndigheter y för själva. "Vi nämnde: nyligen; |) ' latt det:beslutats; att "förbudet | jatt bränna stråfoder upphävts, fr. o. mi. nattens” inträde, vili . Iket: väl är. märkligt, "eftersom folk. nog förrättar slikt arbete itraktar - halmbränningen - som jen mörksens gärning.” Som. en Fannan konstbesynnerlighet kan ;omtalas, att det enligt uppgift till > "tidningen sänts ut cirku- "TT på gif. ; «- Bland andra. märkliga «ting |- kan noteras, alt damernas kjo- nya ”looken” — kolossalt: vad sigt — håller på -att 'bli omdö-1. mer" eller ” mindre svår pers för de, herrar, som inte,.med det" > kan ack dera sig efter "dammodets växlingar. Här Har de nu gått och förar: gat sig:på de långa. kjolarna. Vid det här laget har de nog hunnit förlika sig vid dem' och är glädsamma. Och $å/skall de | hu' bli korta igen!" Ja; världey är allt fullt av 'problemi == 1 ningarna, att de långa kjolarna föranlett en -' skilsmässoansö- det nya 'påhittet:- Men om: kjöl- arna nu blir kortare, får han” väl ta tillbaka sin begäran kos domstolen, -. 2 st God | veckonelgt” "i Petras. . farande' nära nog kutym att det sägs: ””Det; där” är "väl ingenting "eh vanlig enkel” arbetare”. Men det är fust vad :det är. :Det finns nämligen inga vanliga enk- Ia arbetare; Det finns bara' män- niskor, "individer — de må vara kroppsarbetare eller nägot an- nat — som är ytterligt kompli- ceradé 'och ovanliga var och eh för sig; var och' en på: sitt sätt, Det innebär en dum och orimlig nedvärdering ', av den egna per- sönligheten att i' den meningen Bpetecknå = big” själv som”vanlig enkel årbetare Och det innebär en förolämpning mot hela kläs- gen, ' hela gruppen," att göra: den- na" nedvärdering . "till en: dygd, som mah gärna: will påtvinga an- | dra. Det är att upphäva slöheten; ikgiltigheten ' och -intoleransen till en förnäm egenskap när man avstår från konstnjutning därför man tycker man inte förstår och . Det var fredagen den. 13.il går, ”Det var alltså en' farlig . dag, efter vad 'det-påstås, För |” Tvår del förlöpte den ernellertid -drivet;>- Likaså att talet -13- är |. det många vidskepliga männi-:|:.- 'skör, som tror, att det är ett |. lyckotal. Förr i världen fanns |: det” ju en' hel del' förkastade |- > att om någon såg mig kalla" 'vidskepelse - som: en del cc Rb som i ådrorna brann. ärskrivelser . om' att ' tullen |” Tack! himmel, att krisen, Nr att våndan är slut, i att livshungeris feber nu har brunnit ut, "att min tärande feber » förtärt sig till slut. mn Al .suckan, all kvidan, all ängslande smärta . har lagts sig till ro, > Le som tyngde mitt hjärta, " som pressade kvalfullt : mitt hjärta, mitt hjärta, | "han trodde mig död” och ryste. att se mig,: liggande döds - Min ängslan, min” min vånda, mitt kval : är över som natten i 'gryningen' sval, "som natten som vikit : för. :morgonen sval. | Min oro, min” ngslan "med febern försvann, . "som under min "panna | ”förtärande brain, - den eld av begär” Ds "Av jordiska mart ; det kval, som är störst «är över — min brinnande, ”brännaride” törst ty jag druckit ett vatten ö .. som stillar all först. Poe Jag öst ur en källa. - .. förunderligt klar. Fr ; Dess £ flöde. ett, 'Jevande . vatten. mig. vär, sa - att. jag ligger Här t ensam, itt F natteh ä3 är Jängt a : Efter Edgar Allan Poe. ov De - en "För att vila du mäste ha ro någon gångs vel Fast tröttad av allting = ” jag minns våra rosor « men önskar ej tiden . " av myrten och rosor tillbaka — ack tiden av vår och mimosor! i rö hos min Annie, - Hon viste "och smekte. a och ryste att se mig; | oy nu) sedan Ijudet, ; a i av sommarfioler - 'förstummats; där svävar : ..€n doft av violer, en : har rosdoften bländats . med doft av violer,” "vC » den heliga doften av sorgens , violer, verklig och.sann i >>" i drömmen att. vila os som stödde jag kinden ua mot kinden av .Annie...; . hon gav mig all tröst, och så låg jag. stilla - tätt vid hennes bröst . mas : lycksalig att vila” en mvid hennes bröst. "=. När natten föll tätare bad hon för mig, hon. bad till "Guds ä glar : "" att skydda min stig, "> "till Guds heliga moder satt, se till: min stig. : Nu ligger jag stilla. i och avtärd och spröd och om någon såg mig : " fan trodde mig död > i att älska: och älskas ; tillbaka | av Annie,” i takt med; varandra; NU är jag hos Annie! - : ss Gustaf Bortland: | full" skönhelsäyrnare! och i pob- $elsien fann" han er :övansklig 'skön- märklig diktare 2 ENAT H EEE be " Det är nu ånärt hundra” år se- | dan : den ”.&merikanske ' diktaren Edgar" Allati Poe avled 1 stor'mi-' sär:t Baltimore; Poe, som «blivit | kärakteriserad :<.som -t:”den 'mest. tragiska: och egenartade :gestal- ten "i. Amerikas litterära. histo- ria; var vid sin död. endast 20, Peng VE -.Han söddes i Boston 1809, och hans föräldrar 'var skådespelaré. | Under :den 'senare delen" av:'sitt. liv "försörjde "hån sig söm tid- ningstnar - och' författare under nästan ständiga ekonomiska svå- Tigheter.; Starkt ärftligt belastad måste han därjämte föra en upp- slitande kamp mot alkoholbegär och andra sjukliga böjelser, Un-« der en. resa till New York 1849 insjuknade han i Baltimore, :Han omhäridertogs på stadens' gator oförmögen ått' reda sig själv och ihlades på sjukhus, där han' av-. led en" ”söndagamorgon. 'Han jor- dädes' på "en "kyrkogård 1 staden 1: "närheten "" av den” plats, 'där |” habs' vid ',25 &rs ålder avlidna hustru begravtg => sir or "Poe är den ”moilernia detekttv- novelleng skapare; och som novels list i-gli' genre torde han ' vara oöverträffad, Lika. stor är” han . (STA) : gärför dömer” ut konstverket. 2 som" skald. : Han. var: en Tidelse- hetsvärl it har kunde fly från derri '&v Bittra: besvikelser, Vvilkert :omgav "honom, Hans poe- | tiska: produktion är icke stor till :volymen.: ANt som allt omfattar den endast 'ett '40-tal dikter. Men de flesta av: dessa Er av.oför- gänglig. skönhet..:De har: en för- underlig fulläridning, mirakel av rim, rytm och välljud. Motiven i hans: ;vers är få: människans ens hénneg” ju och den förlamande ångern 'och”fuel- set över" ett "förfelat' liv." Poe rör "sig 1"ett:sällsamt land” av drömmar; "stormar, ångest och skräck; asklika' skyar, hesa kor- par och spöklika krälande varel- ser,” Sorgen: över den älskades död "är" ett .offa återkommande motiv, och denna ”dödsromantik” återfinrles 1 en del av hans mest Bbetydände dikter. "Jag har i fri översättning "sökt: tolka !' hans dikt ”For' Annie”, vilken återges här bredvid. Så vitt jag vet finns denna dikt inte tidigare på sven- ska,” " 500 barn skadas ärligen av "att : skjutsäs'” på cyklar, som ? saknar . ekerskydd, "Många av dem få men för " livet tack vare de äldres Ör ." betänksamhet. . Det är besynnerligt tog. tort. og : -Itivare. ”jnaturligtvis: handdrivna.' .En .tgammal'hasslövsbo, vars för- N ser en av teknikens sena”. ste nyheter. i i jordbrukets tjänst — skördetröskan traktordriven : fara - kring fälten, på en gång både rensande säden, ' är det svårt att föreställa sig att. "ännu för mindre än hund- "> ra år sedan all. säden fort- - farande tröskades på det " urgamla sättet. med .slaga ; eller, som man även säger i allmogespråket : .pleijel. Det ; var i.det fallet lika-: dant både : hos storgods- - ägaren” Som torparen, : Nä är» den” med lie huggna -jsäden ' var / bärgad, - började slagtröskningen, som. på de störa gårdarna tog hela hös- ten och :en. lång tid av vin- tern i anspråk, .Då det; som; Iman. brukar säga,' var i den gamla goda tiden; pågick na- : .turligtvis” "arbetet: från: myc" ket" tidig 'morgontimma till sena kvällen.” Med détta trösk sätt tillkom, naturligtvis som. én, särskild procedur rensnin- igen av säden, vilket ofta var kvinnfolksgöra. Det : äldsta ;sättet- var” väl 'det,.att man!i med: en: skovel kastade den [dade säden” mot: vindriktnin- Igen: Därvid kom agnar och småstrån på: grund av sin lätthet från. säden som föll : iner ganska ren och fin läng- re bort på logan eller var nu :+ platsen” var för.rensningen. Det konstruerades: emeller- tid senare s,'k. sädesharpor för rensningen, "vilka "genom lJen'z fläkt .. och olika sorters såll gjorde rensningen effek- Dessa ”. harpor . voro åldrar varit, arrendatorer un- der Skottorp och som sådana i : dagsverksskyldiga där, berät- tade. n gång för sign., att i: hans. barndom var Idet mycket vanligt att kvin- i .Jnörha fingo harpa all säden! på. Skottorp medan .männen "I Föllo ; på ” med ' tröskningen. Det oaktat räknades ett så- idant kvinnfolksdågsverke en- Idast som "ett halvt mansdito. : I medio av förra århund- radet började emellertid i ut landet jordbruksmaskiner av olika ' slag - att konstrueras. Det dröjde dock en tid innan de kommo till Sverige. Rytt" mästare Peter von Möller 'på Skottorp, som var en stor fö regångsman . på olika. områ- den, var säkerligen en' av de första i Sverige, som skaffar de sig ett ångtröskverk, :Det var > troligtvis :.i början .på 1870-talet, som detta skedde. Ryttmästare :- + Möller '; hade själv: varit - över i England och köpt en 4-fots tröska och lokomobil. Det fanns emeller- tid inget .folk här i-landet, som kunde sköta dylika ma- skiner. Därför. var det nöd- vändigt att engelsk personal följde med, vilken sedan i sin tur kunde "lära upp arbetare här. Bland personalen befann sig, enligt. var en minnesgod person berättat för sign.; bå- de maskinist och :övermaski- nist. Den senare var en mäk- ta fin karl, som stoltserade i hög ' hatt, "krage och man" chetter, och vilken enligt sin titel, skulle övervaka det her la, ' Ryttmästäre . von' Möllers nya tröska och lokomobil var ju: den verkliga sensationen för bygdens befolkning och samlade . åskådare i mängd. .IBland dem, som voro med o. beskådade det nya underver” - ket, vär bl. a. en småbrukare, Johan : Jansson i Nyby, som Ivå den tiden även arbetade som” gårdssnickare på Måns- | .Jtorp. J. hade. goda mekani- .Iska anlag och kom snart un” derfund med tröskans kon" i » etruktion.. Han. satte igång med att göra en likadan för godsägare Dellien på Måns" huggande, - tröskande, och” |med boss och agnar uppblan-:;: En tröskverkspionjä 4 södra Halland: - es : Då "man. i dessa dagar p roa » JOHAN JANSSON, « ma | modeller av v hjul och dylikt ”Jsände J. modellerna till Halm stads gjuteri som göt hjul o. tillbehör. -Tröskan : i övrigt byggde” och satte han sedan själv ihop. För att driva den- na tröska, som dock blev gan ska stor och klumpig, hade iman ingen lokomobil, utan J. fick bygga ens. k. vandring, som ,' drogs av ej mindre än fyra par hästar och länge 'kom att vära i bruk på Måns torp, Tröskan, som hade bå- de, halmskakare och -grov- harpa, : fungerade bra; Bröd säden fick .dock efterharpas. Denna tröska var. i bruk. på Månstörp tills man' skaffade sig en fabriksbyggd- sådan. Alla - lantbrukarna i byg- den ' fortforo : emellertid med] tÖöskningen ; ; på r det: gamla sättet, då det ej fanns några andra metoder att tillgå. På lediga stunder satte J. därför igång med att för egen räk- ning bygga en ny tröska, en liten sådan, sor lämpade sig att köra kring i bygden. Ä- ven nu gjorde hän själv mo- deller och beräkning av mar skineriet' och som förut utför de Halmstads gjuteri arbetet med gjutningen, Han hade e” mellertid inger Iokomobil u- tan" fick. bygga en. vandring; som vid. flyttning från gård till gård' transporterades: på en vagn, Denna: tröska hade trots : sin litenhet även den "både halmskakare' och grov- "harpa, "Drivkraften från van” dringen : överfördes "via er ”stråle” utmed trösksidan till ett - växelhjul,: som drev:cy: lindern - varifrån halmskaka- ren och harpan i'sin tur fick drivkraften.,-..Vid denna tid -— i början av 1880-talet -— var ' en: "utställning av lant- brukemaskiner » anordnad å torget: Laholm . ungefär framför ' den fastighet; där Skandinaviska Banken nu :re siderar.: J. : blev uppmanad att utställa sin tröska, vilket han också gjorde, och hade plom för en väl genomtänkt och... god --tröskkonstruktion, Det var dåliga tider och de- pression i landet på. den ti- den. J; hade stor familj och tröskexperimenten : kostade pengar, varför inom parentes kan nämnas, att han vid ett senare tillfälle nödgades säl ja sin "medalj. " > Med sin lilla tröska körde J. sedan kring i i bygden. Lön fick han:in natura: en kap- pa pr tunna :tröskad 'säd.. Han var ensam i branschen och hade arbete till långt in i februari. . Det: fanns dock en och annan, som inte gillar de den nya tidens påfund u- tan : menade, att .”bara. vår Herre, ger oss äring så skall vi nog själv, klara. trösknin- gen”. ” J, höll på med detta frösk-: sätt i flera år. 'Tröskan' gick fint men det var en del svå- righeter med vandringen 'ge- nom att. böndernas ovana hästar ofta togo ett språng när ' tröskan ' började dåna och på sätt skadade det sto- ra vandringshjulet. Till slut: gick det alldeles sönder och ett nytt sådant skulle:betin- ningsumma på den tiden för ' en person i små ekonomiska omständigheter. J. var nu rätt trött på svårigheterna och frågade grosshandlare G. ' torp.. Efter att ha gjort trär!P. Ahlgren i Laholm till råds, AMANDA glädjen att få medalj och di-| är t Ahlgren; som sist var bäst att J. köpte en lokomobil. . Han : lovade hjälpa J, ekonomiskt och följ de med honom till Kockums i Malmö, där man "tillhandla- , de sig en ny lokomobil på två och en halv hkr. för en sum- ma av cirka 1,300 kr. Loko-: mobilen sändes med tåg till Angelholm — längre gick ej järnvägen då — sedan fick gästgivarbästarna. dra den hit. Den, som berättat detta, ff lantbrukare Henning Jans: son, Nyby, — en son tl Jor han Jansson — sade sig tyd: ligt komma ihåg den dag på 80-talet då den nya lokomo- bilen anlände. Man gick och väntade utanför 'J:s: gård, den gård .som hans sonson Harry, Jansson nu innehar, då .'man neråt. Munkamjäll- hållet : fick "ge ' Margretetorps gästgivaregårds hästar kom- ma ”dragandes'- med den nya tingesten, som var blank och fin och "väckte stort intresse hos .de många åskådare vilka gått --och väntat på ånghäs tens ankomst. Det dröjde ej länge förrän 'J. hade ångan maskinen. Då J. nu fått till- gång : till: bättre drivkraft byggde han en ny förbättrad "röska, som var försedd med två ' sädesharpor., Med denna kuskade : ;-han :. sedan". .vid- sträckt ikring. Bland annat så långt borta som i Peters- berg i Himmeslöv samt: ända upp i Hishults och Knäreds sucknar. Han hade nu arbete ända .in i mars. månad, :J., com. hittills för tröskningen tagit likvid in natura måste emellertid "övergå till klin- gande mynt: .1 kr. i timman: till att börja med. Anlednin-' gen... till' ändringen var den, att somliga gärna ville läm- na ; sekunda' spannmål & k ”baktag” som -likvid. Denna tröska ”: hade en relativt god åvverkningsförmåga ", ... och cirka 300 skylar pr dag. Ar- betstiden :var :' emellertid lång. Maskinisten måste. bör- ja. elda lokomobilen senast kl.5 på morgonen för att ha ångan uppe kl; 6, då trösk- ningen började. Man höll på till kl. 8 på kvällen men ofta gällde att köra färdigt på en gård. ': Den fasta. personalen, maskinisten och två matare, bodde i regel på gårdarna." «J. "drabbades " av en svår motgång” med: denna tröska. Då folket vid tröskning ' på én gård i Nyby var inne och åt. frukost utbröt det'plöts- ligt eld i den vinkelbyggda san låga, varvid tröskan ej hann . räddas. , Lokomobilen som :stod utanför blev ska- dad även den av hettan, men gick att reparera. ''. "Tyvärr : var tröskan oför- säkrad och inte gjorde det sa ken bättre att det vår i bör- jan av säsongen som olyckan inträffade, Det blev, att ploc- ka fram hjulen ur askan och omgjutning och så satte J. i de' tröska, vilken även blev kans sista. Han gjorde denna större och med: diverse för bättringar, bl. a. var den för sedd med fyra halmskakare, Genom '' arbete "från bittida ga 75 kr., en gariska stor pen . |; ätter EEFSFSFITVETEÖTTFRSTTET ITE till sent och god hjälp. av en (Forts. å sid: 8.) N s. som var en hjälpr . fam man, ansåg att det först uppe : och... kunde "provköra . xunde klara tröskningen av: blev: den+ tio då det ibland - gården, som snart stod i ljur köra dem till Halmstad för ' gång med att bygga sin fjärr” emma AOASAARADIIAADARANADARAA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.