Yverrveer eye FYY vrys yYyvYeYYEYYVTEYYEYYVYTOT Hyr 5; yvvrYtYYYYYYTTT TT evrveervemmyvvvetY . , - i ; oerstvv etterrerr en H vener FARFARSFAR vv ; bj TT TYyTYTT TU TTT YyYTT Ah ; ; i I . . : SN ; | - [ sar rn. DAHOLMS TIDNING] — "UU SÖNDAG nsamhet : oe Za 'Riksprogrammet: N - . 620 Melodier i morgonväkten. 7,50 Söndagsmorgon, " 8.00 Nyheter... ', 8.15 Barnvisor. 8.30 Morgonhäls: > vinsen. i "8.40 Musical Signpost, 'Progrära + på engelska av. Ge nard. "9.00 En glad ton. 9.25 Jordbruksnytt.. co 930 Jordbruksfrågor och svar. 945 Inför fruktskörden. Föredrsg Za | > 6.30 "Väderlek, -Därefter fortsätt : grammofonmusiken till 6.45. '"-- 8.00 Nyheter och väderlek. i "12.00 Klockspelet i Stadshustorne - Dagens dikt. Därefter: Sweet an hot. Julius Jacobsen och Hasse Eriksson spelar. t. d av « för violin oc Igor ädgårdskonsulent så | lolundin. (Växjö) 45 Morgonandakt. Red. Arvid 0.00 Grammofonkonsert, 1. Arthul , ärd. 2 onegger: Preludium, arioso och -" hughetta över namnet BACH för” letz. Bostons stråkorkester, 2. Ser« på Prokofiev: Konsert nr 2 g-moll Öl h orkester op, 63. inskij: Näl ning fri a Fn ffrey Bars Yngve .. ån pro- 3: x er ter : sökning i Jordbrukets lönsamh : ckartläg ges i Småland I sytte alt ge en enhetlig, klar och fyllg bild av jord- " bruket inom en sluten bygd företages undersökningar av vissa 7 områden i Sverige. Tidigare har familjejordbruk på slättbygd ++ "4 Mellansverige studerats, och nu pågår en liknande under- s Linneryds socken i Kronobergs län, Undersökningen "Ledare för Tekniska högskolans institution för » jordbrukslära i Stockholm, Själva ndersöknir 4 handhas av -.' 1230 Nyheter, väderlek t lång, dikt; 12.55 Tidsignal. .:: , « : 23.00 Elsa Nilssen sjunger andlig; sånger. Vid orgela: Torsten Wall, (Karlskrona.). - >> 13.20 Bohussommar. Ur sÅret runt i skärem av C, T, Holmström, Uppläsning av' Ake Falck (Gö- teborg). - 13.50 Gunnar Anderssons orkester år rest. Kungsparken spelar '"" (Malmö) 14.30 Tre år efter befrielsen, Stig Roland - berättar reseintryck från Budapest, -, os 1. salaj. - 115,20 184 år, Två ningar berättar, . . i I [15.40 Grammofonkonsert, 1. Aram - Chatjaturian: Geayne, balettsvit., 2. orton : Gould: . American - concer= tte för piano och orkester, > i i 16.15 Vem gäljer, när jag vill köpa? + Om bristen på butikspersonal. 46,30 Ljuset. i. tornfönstret. skalat « > vaktmästare, Persson, :; : 17.00 Väderlek, : I1710 Grammofonmusik. 1, Marsch= 'Potpurri,: 2. Rosenbloms visor, pot=' . Purri (U. P. Olrog).. 3. Rostoffsky= | polka (Porelli). 4.; Jack, Jack, NV." Jack (Castro-Davis)...5, St, Louis blues (W.'C, Handy).. 6. Vivere (COA, Bixis). 7, En längtans vals (O. Lindberg). 8, Pavane och me- ” nuett (Roelens-Mule), 9. Ecco ri- dente il cielo "ur »Barberaren :i Sevilla» (G. Rossini), - 10. Polonäs- fantasi op: 61 (F.. Chopin), 11, Addio' dolce' svegliare, kvartett "ur ': sBohöme». (G;: Puccini). Vv 18,00 Helgmålsringning från' Sk gershults kyrka i Närke, - :' 1810 Från Olympiska spelens av= » slutning. vis oc iv 18.55 ' Meddelanden, - > » 19.00 Nyheter. eko; > : Da + 19.30. Waldimirs ">; lördagspotpurri. . +» Gäster: Fratelli Sereno, > .i. . 20.05 Följ med -på resan! Radio= > tjänsts "sommartävling av= : snittet, «1-2 nas de TE a +. + 20.20 'Kryssprickarn Lise= .. berg i Göteborg spelar gammal, "> dansmusik; ' ; nea 1t 20.50 Diktarröster. Karl-Johan Rådström ' kåserar "kring några grammofonskivor; =. s:..s > sh 21.25 Franz Berwald::" Stråkkvar. "> tett -Ess-dur,+' Otto Kyndel och . + '' Tage: Lundgren, violin, Gereon s; .. Brodin, viola, samt Gustaf Grön. > > dahl, violoncell, ::.; sö ' 21.50 Öschöte, : guskelov.!- Thord ;; Lindell berättar anekdoter u , . sÖstgötahlstorier». (Vadstena.) : 22,00" Kompositioner för två pianon > " "spelade" av Stig Westerberg och :,'; Herbert Sandberg, :'tl oas ,. 2215 Nyheter och väderlek. H 22.30—23.15 Modern' dansmusik, >. u vi FOTBOLLSEKREFTERARNA: ' is På grund av, sättnings-. och , ndra. tekniska förhållanden må: "ste laguppställningar, -som : skall : införas 1 lördagstidningar, skrift-: » ligen vara redaktionen till handa ", Senast fredag Il, 12, gärna tidi-; » Bare,: Manuskriptanhopningen. är alltid stor till lördagsnumren, och vi har inga möjligheter att taga: , IN laguppställningar, som :kom- "= 14.50 Stig Grampes sextett” (Upp= gamla : smålän« - i Pjäs -; för pojkar och flickor av Sven | : « Brette. - Personer: Olle; Eric och a ro dikant Isaac. Béen, - dant skali edert tal vara, i mer: 16: 1; 414: 1—6; 398: 2-3; ' 412: 14; "Fuga (Diderik B 12.40 Nyheter och väderlek, 12.55 ”Tidsignal, 13.00 Slaviskt jordbruk 1 fest och'. + till vardags, — Karl-Erik Sand» blad berättar. (Visby.) Inispolis' da g onsert av Stockholmspoli« vi p ärj där ingalunt . sens musikkår från Skanséh, Dis. | ; visade, att näringen vär rigent: Per Grundström, - - "14.00 Söndag, Inledningskapitlet ur. NaSynfull skapelse» av Folke Fris > dell. Uppläsning t [2 PE sa [4,30 Musik på söndags «> med Tage Olsson, sång till luta, ' Gustaf. Egerstams spelmanslag, : Herman ' Må ble ' samt grammofon, .'. oso, 15.45 Så väva vi vadmal! sök på Follkdansens vänner. 16.15, Landsortbon i Stockholm,. f: 16.40 Skogens gåva. Annie Wandel > läser en saga a : 17.00 Väderlek.: ” i. 1720 -Kors och tvärs : glen, Ellen Rydelius berättar. 17.30 Veckans '' tonsättare: Fri NSSchub «-Muchow. 8.00 Aftonguc >; (distkyrkans.-: psalmbol 00 Högmässa i Kristine . Göteborg, Predikan av hovpre« kyrka, ; - |] - förste assistenten vid, denna insti- tution, hr Lars Johansson, och han har, för Vöxjöbladet berättat om kör vill. genomföra; t. ex. hans åsikter om jordbrukets utveckling inom den | till familjeiordbruk som ger sina utövare hel eller i; n äl; d,. samti huvudsaklig utkomst med en skälig levnadsstandar - digt som det brukas huvudsakligast med familjens arbetskraft, 2 o tdcisökningen är dr/ familjeförhållanden, . jordbruk : fa | Alfred : Äslander, föreståndare . för|synpunkter på sin näring och sitt HH 2 ; yrke, övriga kter, som han 0 ngt eka Zz & 2 AA < då sfp Ihyruleet 3ck Van uppgifterna bygd, han äder, den näringen kan ge etc. Hr'J. föree tager också. tillsammans med går- av." ovan ” skisserade "art: får vi hoppas : att : undersökningen ' kom= mer att bidraga till en bättre :för= TT ST, " Amerikanen frågvis: sig bli för många ibland, "sär fn från amerikanarna. De förhör medgav! dock att frågorna 4 faktiskt om saker och ting, som Tördagen "den I4£ og. Ip4g 4 Ämne: Sås : Psal-: : "undersökningen "I Linneryd ' dens " ägare en rundvandring på ägorna., Därvid tages 1 å 2 jord- ståelse för de svårigheter vår mo- I förhållande till avstånd och; folkmängd -. upptäcker - man. ; mycket få "poliser på gatorna i (Malmö) av Bengt Eke«" iddagen oa Undersökningen avser att när- a : ov utövare hal att" kämpa 423: 4—5. Postludium: + |.? mare: klarlägga jordbruksnäri prov, som. - med; Eh AA : Buxtehude), — | ”lutformning och lönsamhet. under| analyseras på väx mnéen. De [EA en om "det. svenska Då Irådande förhålland inom : det för jord- om". : "sydsvenska höglandet; säger han. Den , undersökning; som «tidigare "gjorts . av.. jordbruk på slättbygd i bar en dans på rosor, Det vår tvärt- bm' hård möda med långa arbets- , dagar och. ett ringa netto, sedan 'omkostnaderna frånräknats. Ter sig | - förhållandena så på den feta slät- j ten, så bör det vara ännu besvär- värde. bruket blir , härigenom I En undersökning utan hänsyn till dessa skulle bli av aigöv Arbhetsförhållandena svåra att 217 utreda; Arbetsförhållandena vid familje- jordbruk. är. långt svårare att ut- reda än vid storjordbruk, fram- ligare i den, steniga sydsv: > bkogsbygden, Det är alltså på sät .Uttringe hos gent SI: 3.(Sy, ps. | vo gens"ekos ls ss i |: : 19.30, Melodier". vi: minns. Stenberg och Lars Kå; ” till Sigurd Agrens 20.00 "Fisk och får, Om. de vikti ' gaste näringarna på: Tiröarna. . 20.25 . Varia, musikalisk underhåll > oching med Radioorkestern, Fl : rence Andersson och Hugo Has: 1 10," sång, Sixten Ehrling, m.fl Dirigent: I? 21.25" Medeltidens ' - tragedi, - v Cecily Finn, Gab; ge sjunger Svenska Bels | dstjänst 1 Emanuels- Sö Göteborg (Metodistkyr«"- , in; dikan av. pastor Arthur . Nilss Ämne: Människor med "Kristi sinne, Psalmer ur Meto- 3 5 LE =.) Solosång av Karl-Erik Nord= ark: - Jorden "kan ej mättnad känkå (Patrik Vretblad)"och Det finns en väg (Evald Lier). Post= ludium;' ' Koralförspel ( Sebastian Bach),: >: >. 18,55 . Meddelanden, £ --> | 19.00: Nyheter och "väderlek, Johann i Ett bes, ; 329; I I och vis den småländska segheten 7 och företagsamheten, som man skall ” kartlägga, Att man valt just: Lin- neryd .till' försöksobjekt beror på : fr denna socken av experter, så- -.&om egnahemsnämnden och 'skogs- .. vårdsstyrelsen i länet,” förklarats ”Wwara ett. typiskt område med lämp- [0 omfattning,” ' Kovele > Hr Johansson berättar vidare att Wårje gård med en odlad areal av inst 5" ha: besökes," Vid mindre gårdar 'än 5 ha” åker "kan" under håller hr Jo om arbete; ri |rådande "förhållanden -: jordbruket + icke: vara - huvudsaklig: närings- don ig d gsby -|källa, Inom :' - sk > delarna. Ett frågeformulär, utarbe- - and + dominerar också. de små bruknings-] ? tat av. dr 'Asl omf de c:a "200 frågor ifylles, för varje 'jord- . bruk. Dessa frågor omfättär egent- igen. allt, som -har..med 'näringen ett "göra; Vi: citerar några 'rubriker: : jörd, växtodling, r växtföljd, hus- . djursskötsel,.. byggnader, maskiner, or: Skog; exbe nas haarhet; klarlagda. npjj och intet -Vid de senare finns ett. visst antal timmar pr dag mot en; -bestämd avlöning,: Såväl summa , arbetsmängd pr år som summa arbetskostnad' är jämförel- sevis' lätt. att fostställa, Vid familje- jordbruken är förhållandena långt mera komplicerade, Antalet arbe- tare "kan väl'sägas 'vara konstant, e : utom fastigheten ' icke förekommer , i nämnvärd omfatt- ning, men "i fråga om arbetskraf- tens ” uthyttjande : förekommer de största växlingar, Under;: bråda ti- der, ' framförallt ; under. skörden, sä alla armar, Då utnytt- jas. även: kvinnor och barn i full äckning, :särskilt under. nu rå- dande ' brist .på lejd: arbetskraft Under mindre bråda tider däremot inskränker" sig arbetsstyrkan, åt- minstone' 'då..det gäller 'det rena jordbruksarbetet, . till den, mera vuxha manliga arbetskraften, Slutresultatet" av sök ingen jordbruket av i dag är i många stycken bristfällig, detta. gälller ic- London, Kanske 'det beror på. "att de alltid försynt håller sig” ' & bakgrunden och låter: folk” ke minst de/små bruk ningsö 5 Vad men känner tilll synnerligen väl är hur .det svenska toppjord- bruket - gestaltar sig, ty. det är detta, som 1 första hand blir före- mål för diskussion" och" ej sällan ivrigt studium.'. Vi vet emellertid föga hur de breda lagren av de mindre vardagsjordbruken', är. be- skaffade inom olika delar av'lan- det, Att jordbruket i många hän- den . har , stora . svårigheter att kämpa med påpekas allt. som oftast, Är detta specialfall eller allmän- är inte lätt att avgöra, Att de min- dre jordbrukarna lever på en låg standard och att. hustrurna har att utföra ett mycket tungt arbete fram- hålles ofta vid diskussioner och i pressen, då man ventilerar. proble- met ”flykten år. landsbygden", Men däremellan publiceras bilder av trevliga gårdar och belåtna jord- brukare, Man. frågar sig :då:.:"”Är den låga levnadsstandarden endast en följd. av ringa förmåga att ut- nyttja. de förefintliga möjligheter na, eller: vad”? :Toppresultaten är naturligtvis ; trevliga .:ur:;:; rekord- synpunkt, men, dessa kan. natur- ligtvis inte”läggas till grund för en vanlig” verksamhet "av vanliga” ge- kommer att föreligga om något år, sedan de - insamlade” uppgifterna , Förutom de värdefulla norisnittsmänniskor. De visar inga- lunda det genomsnittliga tillståndet giltiga ” förhållanden? - Den" frågan |- : sköta sig själva. Under en 'vec- ; kas vistelse i denna människo=" + myrstack, .: scm London utgör, | har jag inte bevittnat ett enda I NIT polisingripande, De enda ”bobs”, ; som tycks ha något att göra är. > "trafikpoliserna, "som skrudade i "vita städrockar med den tradi- 7 y tionella huvudbonaden på skul- "ten, - dirigerar trafiken, Tittar : ' man efter en polis hittar man ; i alla fall en så småningom. Allmänheten utnyttjar poliser-. na i hög. grad som ”upplys- ningsbyråer”, och de står gärna till t med råd, ' RE "Efter "ett "par, inledande frågor från min sida för att utröna en po- lismans frdialekt och pratlystnad, frågar jag om polisen har mycket besvär: med olymplagästerna, wvil- ket han emellertid förnekar, + : + —- Nej, vi har inte något större besvär med dessa turister, upply- ser han, De uppför sig fint och för synt ock finner sig i alla' förord- ningar "utan knot 'och lyder: tillsä- gelserna" med ett ursäktande' leen= de.-' Precis'som engelsmännen, ti lade polisen leende. '::.... supa undersökningen i Linneryd bidrar till att utreda förhållandena för spe>- Allt tycks intressera dem. > = vittne till följande Ius« Jag MEX Ii där en amerikanare för en- spelade -huvudrollen, Utanf - gelska premiärministerns , bostad, Vs Downing Street 10, posterar vå poliser på andra sidan gatan, och tiga. episod, "Inågon militärvakt finns - således inte, En amerikanare kommer fram och frågar högt och ljudligt, om han har tillåtelse att sätta foten på trappan och lägga handen på dörr- klinkan,' medan ban blir fotogra- :|ferad, Nej, det är för nära, säger isen, .som står: närmast, : O. K., Svarar "amerikanaren och intar £o- - topose :. stående på ett. ben med. 7 andra &Ä. luften över trappsteget och. handen sträckt mot dörrklin= kan, till stor' munterhet för såväl: polis ' som" åskådare; ' . — Vad svenskarna beträffar, så ansåg inte polisen att de var sär- skilt frågvisa, Jag ser på ”flaggor” ” och stil:att det finns många svens- kar i London nuy säger han, men : de frågar bara för det mesta om vägen... De' verkar så ängsliga att ' inte kunna tala engelska korrekt, men vi förstår dem bra och vi kan ju inte svenska, Engelsmännen själva anlitar för övrigt polisen i pög grad y Co CN . Grönköpings Veckoblads mmer saxar: vi: V.; |! i . Ur ciellt den typ av jordbruk som för- härskar i Kronobergs län, bör den ”" En falsk luskonung har avslö- Jats i Knisslinge, Barnen, som för- inom svenskt jordbruk, I den mån kunna få icke blott teoretiskt utan även praktiskt värde. / =": falskat .den, har anmälts för bar-" - Bavårdsnämnden, 777 j + "21,50 Kammarmusik, - son, I . mer". in efter: den nämnda” tid-. '. punkten, Tänk på att det finns 7 ett.20-tal sydhalländska lag med 1 serlesystemett PS Riksprogrammet;: '.6.20 Melodier i morgonväkten, 6,3? . Väderlek, Därefter forts ' grammofonmusiken till €.45, "3 +- (Över Motala, Luleå, Östersund, , Spånga, Göteborg, Fa= > .. hun, Hörby, Hudiksvall, Visby). ">. T45 Morgonandakt, i: "och bön, nas 8.00; Nyheter . och väderlek, : elet i. Stadshustornet 12.30 Nyheter, . / . 13.00 Föredrag. 1 13.20--—14.00 Musi] 17.00 Väderlek,' 17.10 Violoncell 17.35 Kåseri.” 17.50 .Grammofon, 19.00 Nyheter; 19.30 Musik; .. 5. "20.00 ”En ' värld, väx! , 20.25 Berns orkester, +... .. . 21.00: Föredrag. . på engelska. . Sundsvall, - 12.09 Klockso 22.15 Nyheter. och väderlek! 22,30---23.15 Den atonala . musiken, ' . Ett program av Sven E, S ENS. : piano, ' Sten, Frykberg. de största, judiska Föredrag- av .'professor Hugo Valentin (Uppsala), ; ve | bästa” fruktskörd '”på "åratal "| kontrollen” "över" exporten ' av I mer att upphöra på måndag; :. :.: dess högre priser, i:;si t 5 5 Fruktskörden slår rekord : "| Småland, Den: småländska «fruktskör- den r blir :rekordartad,. att döma efter .de uppgifter, som ingått” från, Urshultsbygder. Från detta småländska” frukt- odlaredistrikt rapporteras: den Äpplena , blir allra, bäst, där- näst plommonskörden.” Päron- beståndet blev" så" kraftigt de- fimerat under" de kalla vintrar- na att man ännu inte kän räk- na "med en' återhämtning.” Det inns "emellertid "också : odlin« i där > frostfjär' . Canada , upphäver”. köttkon-, trollen: Den kasadensiske jord: bruksministern J.C; Gardiner meddelade "på torsdagen ' att ox-'och kalvkött samt levande nötkreatur : från” Canada” kom- '”Exportförbudet tillkom-i sép- tember : 1942 i "att skydda köttillgången"-:'i: Canada" och | förhindra prishöjning. ”' Utan förbudet skulle det'kanaden- siska "köttet! ha: gått till den | amerikanska” . marknaden ; med duktig . sn "jen gårdsbränd. 7 ses = Je Den. första « lilla trösk som :;.J., byggde för. egen del, sålde han.senare. Den ham «sr sår småningom. på en gård «ri Västra Mellby,:där den var: i- bruk 'som tillfällig tröskhjälp -"under: många år eller : långt-"in'på senare tid. Tröskans öden senare äro Oo" kända men nog hade den: var rit värd att hamna på något lämpligt lantbruksmuseumi :- : Ryttmästare P.' von Möller var som nämnts en föregångs man. Han gjorde resor i ut landet och såg där hur man genom att påföra märgel på 2 AR MAL TRÖSKVERKS: :./ TONJÄR : 65 (Forts, fr. sid 7). ickerikunnig gran” ne, ', framlidne lantbrukaren Jöns ”"Persson” i Nyby, blev tröskan klar inom "rimlig tid och kom igång i senare delen av säsongen. Denna :tröska var, sedan i bruk under mån” ga år, Efter J;s död 1907 sål des trösksättet "till "en del lantbrukare?” ii: Flammabyg- get,.somt använde det i.någ- ra. år; eller tills .både tröska och lokomobil: förstördes vid It an, t sak. hemma på : Skottorp. med att ”kör tillgå. -Dessa:-.:märgelgravar finnas ju ännu kvar här och där som tysta minnesmärken över « en gången generations arbete" och möda med att få fråm ökade skördar" Märgel- gravarna "vattenfylldes - efter hand och så uppstod ofta ett problem med att få bort vatt net "innan "märglingsarbetet strax efter vårbruket kunde päbörjas. .. Johan "Jansson i ket. bördigare. Som den hand kpbytfeh og Nyby : konstruerade «härför -lingskraftige” "man "han vär satte han” igång med samma Men -han' mötte motstånd av sina arrendatorer. De kunde ej inse vad det: var för nytta : jord på jord”, varför ; ryttmästaren . ibland fick ta till maktmedel för att få sin vilja igenom, När lant- brukarna: i trakten' sedan så- go den "förbluffande: effek- ten, som rpåföringen : av.: den kalkhaltiga märgeln hade på skördarna, togo de seden ef- ter och det" blev ett allmänt märgelkörande.;. varje: som- mar. under. många: år eller tills. samtliga ;:skiften hade fått sin'del.'Det uppstod där för. : märgelgravar. litet var- stans, där, märgel. fanns: att ett:'transportabelt: pumpverk eller rättare sagt ett s. k. par "| ternosterverk:'I en lång trä- ränna mellan" ett par större hjul i ändarna löpte på rullar i rännan en tjöck.rem.! Den- na rem var försedd med tätt sittande "klaffar ' som” slöto nära: till i rännan. När rem- men "så : började” löpa runt tog "varje klaff med sig en höjden : och : sedan, ' när 'rem- men vände i andra ändan av bäck; Remmen, som fick va- ra av. mycket kraftigt mate- primitiv: anordning . hemma på: "gårdsplanen... Som .driv- kraft. för :uppfordringsverket märgelgravar, bl. a: vid mån ga tillfällen de stora märgel- gravarna: på" Månstorp och Petersbetg i Himmeslöv. Ä- ven i Tjärby socken var han verksam. Då'J. hade många järn i elden, — bl, a. åtog han sig husbyggen" samt var tid- tals under en följd av. år an" viss del vatten, som lyftes il-' rännan, -rann bort.i en strid]. rial.hade:J. själv vävt i enj- användes -lokomobilen. : Med | detta verk tömde J. en mängd|. :: Laholms Skytteförening. 1'och 2 klasserna, förbundss= . tävling i'-Hishult.den -15/8. Samling vid kvarnen kl..'8.30. Fri resa, fri am.” SAKTA FARTEN oc occ "innan > Du ' blir "statistik, Det ” är "cyklister och fot” . gängare, som förolyckas mest i trafiken. «=: := ov a és " De vilda bären är en god tillgång : för vår folkför- . sörjning. ” Plocka dem "och hjälp till att fylla ut livs " medelsförråden, :" :onces ct f. - före i nand Hanson i Laholm — fin 80 hans söner efter hand bi- träda i arbetet med trösk- ning och" pumpning. -Hans kemmagjorda '- tröskverk,. ”Jansaverket”, som 'det popu lärt kallades, gjorde honom dock mest känd och är säker- ligen i gott minne hos många ställd . som”. faktotum . hos äldre :sydhallänningar, ,.. <. Det här är Batseba, sade Kamil- Jas far. Jag. kallar henne så, fi Och hennes eget namn kan kristlig tunga uttala, Vid dotterns skrämda blick till lade han snabbt: » — Ja, döpt är hon i alla fell, Det vet jag, för jag har gjort det Kamilla gick tyst nedåt gatan mot fru Märtas hem, Gertrud, hennes tärna, var nyfiken och öv henne med frågor, men fick svar. ' Slutligen tog hon mod till sig och sade: : : >> Den'där... hon i gäststugan .. . skall det bli din nya styvmor? "Och hon kvävde ett litet skratt. Då vände Kamilla sig mot hen- xe och för första gången slog hon sin förtrogna 'passopp. Hon slog henne tvärs över ansiktet och oo Håll dia mun, annars... ingen själv. eröste : intet "sade: som hon Prenumerera på Laholms Tidning | i PEN a fa > Gertrud b nad, inv 7 ör att lös des jag'alltid skall ha min synd i minne. | - Ing Livet förändrad ler anat, > =: « Till exempel detta, Vem kunde trott lev moltyst av idel (e: att » att det skulle ha så stor -betydelse? - Om hr David också var underlig att skåda, åldrad i förtid och klädd som ' eh vilde; . så medförde dock hans blotta existens ett hart när oskattbart värde. Kamilla märkte med ens, att hon fått börd och ställ- ning i samhället. Tack vare h:f:om ägde hon trygghet och ökat anseen- de, ja, själva drottningen ' började "Hilltala'benne på ett annat sä s och sikte — för. vilken gång i ordnin- gen? Jungfru Kamilla Davidsdotter, så kallades hon numera;. lärde sig inse, ait.det fanns mycket i världen, tidigare varken förstått el- krämare från” Lybeck .; Kung Magnus visste bytte an: hade man skiftat hans vid god hälsa, '' äga en far. 5 , Nn hennes enda framtidsutsikt”” . |ban ville sin återfunne befäste" David Johanssons riddarti- i : ? I gengäld skänkte David åt kung Magnus ett vidsträckt område i lan- det "österut. Det var en by med kringliggande ägor och jaktmarker, och där hade den forne krigaren att sen avancera till ett slags furste tillbringat sina år i fångenskap för över de vilda hedningarna,'. :- »Han' hade' haft det litet besvär- ligt först i början, men efter hand kom han till ära och anseende, ty han var kunnig i mångt och mycket och hade dessutom en god jaktlycka. Så fort tillfälle gavs passade han "åkrarna... gjorde dessa myc- | förr, och mimera. vågade ingen an- tyda, att. ett nunnekloster. eller en skulle inte hur väl frände, Han "tel, han skänkte honom en'stads- ip. gård vid köpmännens gata med ut- ägor på norra malmen; och han lo- vade låta sina mest rättsläraa män .jombesörja herr : Davids Arvsberättigad var i riddaren ju sen långt tillbaka inöm ätten Ängel, och affärer. lott i tro att han var död, då fick. skiftet. gå om nu, när han återkommit levande och att' döpå byns hedniska och bibringade' dem en aning kris- ten tro, och sen att svärja på kungens väpen" och lova att stå på vått och torrt, | to . Kung Magnus fick inte vära kig i valet av anhängare nu för ti- den, Till och.med en liten' "okänd hednaby i fjärran östern kunde va- ra'av värde, och han visade villigt sin tacksamhet. ägde den gård :vid Köpmansgatan, som han gav åt herr David, var osä- kert, (Man påstod, ätt han pantsatt allt. sitt till tyskarna.) Men han skänkte dock bort den med varm hand och gott hjärta. , ',., .- En tidig vårdag flyttade dit, medförande par ”vadmalsknyten;' samt" Gertrud, tärnan, som förblivit trogen. Herr ' David komst med skygg längtan, Han ha- de granskat sina fåtaliga 7 väpnare och svenner, men ingen befanns nog och hyfsad att sända henne i möte. Alltså beslöt han låtsas som om han glömt dag och timme; för att på så sätt slippa undan, Ii- . En gång för länge sen; då han i + på | ungdomlig” desperat” sorg och "förs sed Stå tvivlan gett gorod, hade att tänka" pi hennes ö invånare hade' han fått dem svenskarnas sida i 3 n- fri från den, Om "han verkligen na slagit sig Kamilla sina ägodelar i ett |sida, mongolorna, hänsynslöst, är mycket lad, . motsåg hennes an- is 1 honom. ar de! Hans medvetande kunde inte rymma annat än denna enda tanke, Smärtan slet i honom som en, galen varg, han såg sig ingen råd att bli att ge sig av, Att rida, tills hästen störtade under honom, och rida vidare, . Hona en - Kanske var det, mest : en slump att.han kom med i-kungens krig? För egen del hade han väl lika gär- : eller en flock laglösa stigmän? Men nu-hamnade han i alla fall på rätt och han stred mot ung och mycket förtviv- Trots detta lyckades de ta honom levande. Och hur reta och utmana' honom : ändå inte, a . Felet var, att dé blivit nyfikna på :Med..- smala; bégrundande ade "de: på denne främling; sig ut i kriget mot Ni öv: han" knappt gett sig tid in späda dotter och d! Marie, Kans älska | Hålla han ö slapp kände endast ett tvång, skaffa en ny ihop med ett rövarband str de odöpta så våghalsigt djärvt och ingen som man gör, här man han sedan sökte dem, dödade ' de 4 skulle risk"oc saknåde « 3 säs red rn ” a «; a L ; s a vä At RT TT TT TTT RA Tr mA Nr Sm RAS NAN ANA VAA ARR NAR MAA BA AA - . N - HÄ AAA As Anka saa Rn ' Athn Fr A Aten ASNARA FFOSTETEITUTPE AAstetr, PA NPT ÄRA Ia on framlidne apotekare Ferdi- sv Davids fångenskap ganska enastående i sitt. slag. Han saken, 'kände han :Joro. Dö ville han ha på det sättet! : : : Emellertid klargjordes inifö se nas avsikter för tomom a ödingars om, och han började förstå vad m; ra deras förhoppningar? Han vi len att stå'stilla ; veckor, mådde locka en klippvägg.. : väkted HH vemod . sade han den dag, då” kindade, smalögda gi, bred- oförmåga och slutli På det er d Sn fruktan." Kunde det vara någon av: . västerlandets. gudar, de -tyckats få ” fatt i?. Sannerligen, "det såg e inte bättre ut! Och då gällde det att be-' hönom och göda honomy' tills" verflyttade sin gunst på dem. : blev på-så sätt; - i frysa, : svälta och fara illa, Tvärtom gödde man h oc slaktdjur, och i an va SOM ett innan han "anade or-: stundom ' en lätt. Nog, 'men inte -gärt : honom så småning- . an > "väntade. av --honom, ; ar j Jehova, som kunde befalla so. i | på fästet i dagar och Inte ens en Moses; som för. fram vattenflöden ur 4 PACE : Vä + sfull; resignation, av- ; 'hedningarna avslöja honom, håna: hans öda honom CE em s «wo nesligaste sätt, :” Carins så
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.