ooo FS FTTTFTFTTTTFYrvVv TY ”EördagöR den” mars "TSE TYvYrE PY + 4 rr Många tät | Laho - oo =. = Ni har så besvärliga bygg- nadsbestämmelser - här i Hal- land. Här behövs det tre till- stånd medan det hemma i Små- land bara behövs ett. ' Så sade en Smålandskyrkoherde härom- . dagen ' inför häradsrätten i La- holm när han var instämd i ett ”:mål om olaga bygge vid Mell-- bystrand. i ; svärliga paragrafer och till. stånd ' och allt vad det heter när man skall bygga en som- marstuga och hur det är med oa berättade länsårbetsdirektören för Laholms Tidnings läsare för några veckor sedan. ' Men rätt "så ofta möter man inför rätten " de orden: Och så har svaran- den inte erhållit dispens från länsstyrelsens byggnadsförbud. Vad innebär nu detta? " La- holms Tidning ställer frågan till överlantmätare Arvid. Back i Halmstad, som gärna berättar lite" grann" om byggnadsplaner och annat. ' | . > — Vad ' det gäller Mellby- strand, så har vi en byggnads- ; plan "under utarbetande, tillgår så, att man först upp- rättar en grundkarta utvisande förhållandena "& marken med därå ' befintlig bebyggelse. En sådan '. kan göras upp av lant- mäteridistriktet — eller ' av. nå- " BON ' ingenjörsfirma, som ' är kompetent därtill. "När den så är färdig: tar planeringsarbetet . vid och det kan utföras av läns arkitektkontoret, lantmätare, praktiserande ''' arkitekt, ' ingen- jörsfirma > eller. annan . kompe- tent förrättningsman." När se-' dan förslaget efter överläggnin- gar med kommunala myndighe- ter och berörda "markägare cbli-' vit — färdigställt” granskats och utställts,. är: det. efter -några år färdigt att prövas och faststäl-' las av länsstyrelsen.;I samband! med... planarbetet; 'sker -under- | sr gt iingårfrangåe de"vattenför- sörjning och "avlopp. Ta "> Men "under den tid, som 'det- ta "arbete . pågår; : vill man, kontroll över den + bebyggelse och..." fastighetsbildning - som iskall. ske för > att möjliggöra ' detta kan länsstyrelsen utfärda ' såväl" ny- byggnadsförbud . som' avstyck-' ningsförbud. Dessa förbud 'in- nebära icke, att man inte skul- le: få bygga eller. nybilda' fas- " tigheter utan bara”att”länssty- relsen vill. ha möjlighet. att ö- ; vervaka att bebyggelse. och fa- stighetsbildning ' ej sker. på så- » dant sätt, att-en lämplig plan: läggning förhindras, Om 'så ej är fallet kan dispens från för- bunden erhållas. AN . > Framhållas må, att planl: g- ningen i första hand är en kom . angelägenhet syftande till att få trivsamma samhällen bebyggelse, som kunna" utbyg- gas utan allt för stora kostna- ch " Visst är det många och be- byggnadstillstånd av . olika slag - Detta! ha” tilltalande "sätt, I inom - det område; ' som är under planläggning och | a [ i ; för permanent- ' eller " sommar- ' orter i södra Halland Im' bör inte få bygga på Köpingesidan, ne mätare Årvid Back | | Pack Överlantmätare ARVID , BACK hårt... exploaterar längs' stran- den, så . kanske det inte finns någonstans :för alla andra ati bada och då' försämras också värdet . på "innanför liggande tomter. - -— Hur är det med ;300-metersgränsen? -Det är en historia, som myc-! ket ofta missförstås. "Enligt den nya s. k, strandlagen äger läns- styrelsen meddela förbud. att utan dess tillstånd uppföra , byggnad inom visst strandom- råde, : dock högst . 300 rör] , den s. ki från stranden : räknat, : ”För- budsområdets”. bredd skiftar! , också mycket från fall till fall. .' ; beroende : på | strandområdets j beskaffenhet, Är det en låg och öppen ' havsstrand "är lämpligt att inte ha bebyggel- : sen för nära — gäller"det å an- dra sidan. én insjö kan kanske . förbudsområdet 'givas. avsevärt mindre: djup än 300 meter: Nå- got "> byggnadsförbud . enligt strandlagen ; har ännu inte ut-; färdats i Halland men torde va- ra att förvänta för:vissa.strand- områden. Ne Ron Med hänsyn till det förfulan-. de-av: de vackra strandpartierna | - vid: den öppna. Tallandskusten, sonmr,>:en . ohämniad”: ”byggelse + lätt . medför,” är det önskvärt ;; att sådan bebyggelse inplaceras i terrängen på ett — : Hur: går det, med bygg- nadsplanerna: i. de mindre tät- orterna i södra Halland? '— :. = Vad först begreppeet . tät- bebyggelse : angår, 'så är det ännu, - inte" närmare definierat, förklarar ; Överlantmätaren. Men ' byggnadsstyrelsen . håller på att knäcka den nöten; - En- ligt. byggnadslagen förstås: med tätbebyggelse sådan samlad be- byggelse. som nödvändiggör sär skilda' anordningar för tillgodo- seende "av gemensamma behov. Här är det: framför a'lt vatten och avlopp ' samt vägar, som spelar in. Då det gäller våra badorter är det svårt att ordna de" hygieniska förhållandena på ett. godtagbart och , samtidigt ej allt för. kostnadskrävande -sätt. , Sett på lång sikt och rent eko- nomiskt torde det enligt ”sak- ;kunniga : uttalanden vara > billi- .Bare att ordna dessa saker ge- der. - Byggnad: der " o " hälsovårdsnärmnder ha här sto- ra. uppgifter att fylla. När se- dan : byggnadsplanen blir fär- "dig, faller dessa ' förbud auto- matiskt bort, : -- När kan man då räkna med. att en sådan plan blir fär- dig för Mellbystrands del, in- skjuter vi. '. : ” / — ' Det: är mycket svårt att säga, förklarar överlantmäta- ren. Det är ju en mycket stor procedur. Man har ju tidigare haft "en avstyckningsplan som visst har gjort mycket gott för sommarbebyggelsen ' men . den tillkom på ett så tidigt stadium att den ej längre fyller de krav, " Som man nu har på en sam- hällsbildning. ' Det är arkitekt H Yngve. Alvå; som har arbetet ; om . hand och det har varit ett sammanträde med intresserade parter. . Men det finns många ömtåliga .. problem, . så att det tar sin tid. Om ett' eller annat ! år skulle jag dock tro att den är färdig. . : — Vad vi främst åsyftar med denna planläggning är att mar- en inte skall exploateras allt » för hårt Folk: som . kommer från städerna skall ha känslan av att komma till landet — in- 1e till ett stadsliknande 'sam- oh ee Om j man t.ex. allt fö UNNI , Mensamt än "om var” och en Sräver sin brunn och sin septic- tank > för att nu inte tala om att 'Septictankarna för en tät- ort icke torde. fylla måttet och så Småningom förstör brunnar- na, NV Sn — Det är inte mera än två samhällen i södra Halland, som har sin byggnadsplanefråga” löst och, det är Knäred och. Gene- vad. Och där är man såvitt jag vet också mycket belåten med dessa. Men sedan 'skall Hishult, I Våxtorp, Skottorp, Vallberga, j Veinge, Skogaby, Skummeslövs- Istrand, Hemmeslöv-Petersbergs plantering samt L:a Tjärby ock så ha byggnadsplaner, Det. är "sålunda ' ett stort arbete, som "kommunerna ha sig ålagt innan "grundkartor blivit "upprättade och byggnadsplaner uUppgjorts. För Mästocka synes 'det däremot tillräckligt . "med utomplansbe- "stämmelser och hur det blir "med Ysby ' och Ränneslöv har :länsstyrelsen ännu "inte ' be- istämt.. Men fram 'i april torde I . ket vällovligt ibiudhyttsbe- |. Väntar på sina byggnadsplaner anser överlant- . det icke 'önskvärt med någon bebyggelse på norra sidan La- gan, alltså på Köpingelandet. Det vågiga landskapet på den- na sida är så vackert, att det icke skulle bli förskönat ge- nom en bebyggelse. Och det är enligt min uppfattning icke så lyckligt " om: staden skulle ut- . vecklas i allt för hög grad och "> förvandlas från en trivsam i- dyll till ett alltför industribeto- nat samhälle. Alla städer kan helt enkelt inte utveckla: sig så mycket som optimistiska kom- munalpampar — föralldel myc- — boppas. Till det räcker ' folket helt enkelt inte tilll Som det nu är har vi fak- tiskt stadsplaner i länets stä- der så att vi skulle kunna stop- på in. hela länets befolkning, slutar överlantmätaren. Cell IAHÖLMS TIDNING — EP 5 Insamlingen - til fiskhandlanden Georg I> hanssons efterlevande — pågår. Listor finnas utlagda i affärerna och caféerna i Våxtorp oh Hasslöv samt & Laholms Til. nings kortor. Pidrag kunna ävea insättas på vårt Postgirokonto ri 175758 med tydligt angivande av ändamaälet. Växtorp-Hasslövs Rödakorskrets svarar för att Li- Gragen användes till familjens bästa, Hittills har följande belopp re- Govisats men insamlingen anbe- falles på det varmaste, då ända- nys är synnerligen behjärtans- värt: : ort 1.231:65 10:— ve Transp Ellen o. Oskar Jönsson Thorsten Persson, Flora- ' gat. 38, Katrineholm Mellby Syförening - Kronor 1.281:65 ÄR MOTORCYKELN KÖR- KLAR? En god motor- man sköter sitt fordon mönstergillt. — fnnan du startar din motorcykel, bör du vira säker på att den är tiptop, att styran: oråning, gasreglare, brom sar, belysning och signal fungera Vv ANMÄRKNINGSVÄRT " Utsikt. över Båstad från förutsättning »för att det skall kunna' skapas trevnad och trivsel i bygderna 'är bli a. att dessa har goda vägar och väg- förbindelser. " Goda och bra vä- gar är en nödvändighet för att bygderna . och dess befolkning skall ha god kontakt och. för- bindelse ”.: med tätorter, 'sam- hällen '- och "stationer, läkare, veterinärer m.. m.;: Såväl 'per- son-" som = lastbilstrafiken är också i' hög grad beroende av bra vägar. Det är de avlågsnast liggande trakterna" som -har de största behoven. av biltrafiken, men ' dessa trakter har: tyvärr de sämsta vägförhållandena. En önskan överallt i vårt land är säkerligen att det allmänha' väg- väsendet måtte betydligt utvid- gas. SÖ met Om vi nu skall. hålla oss till våra trakter i södra Halland och norra Skåne, så är utan tvekan området ' Östra Karup, Grevie, Båstad ' på Hallandsås en trakt som är betydligt åsidosatt och vanlottad,.: när . det : gäller all- männa ' vägar. :. Med "undantag av den stora huvudleden Göte- borg—Malmö, : vilken går över Hallandsås genom Östra Karup samt vägen” Östra Karup—Lya skola finns det praktiskt taget ingen annan väg som är intagen till allmänt underhåll: utan alla vägar på åsen får underhållas av enskilda väghållare. Allmänna . vägen Östra Karup —Lya' skola intogs till det all- männa först sedan' de 'enskilda väghållarna med stora kostna- der iordningställt. densamma, Då återstående sträcka Lya skola länsgränsen torde bli föremål för vissa : ombyggnader blir detta för. betungande för väg- hållarna och meningen var ock- så-" att detta borde ske med statsmedel, uppgav vägförvalt- ningen själv. . or "Det hårt trängda ekonomiska läget i vårt land samt bristen på arbetskraft har - emellertid Varit orsaken till att detta väg- Projekt fått stå still För någon tid sedan var ett större antal SFR ann TGN Det behövs bättre . ägar på Hallandsås ATT BLOTT 2/3 AV VÄGEN ÖSTRA : KARUP—LYA--BÅSTAD UNDERHÄALLES AV STATEN Lyadalen o och genomfart Lya— Båstad, ” Sammanträdet beslutade". också enhälligt att till. länsstyrelserna 'i "Hallands resp. "Kristianstads "län ansöka härom och varför då inte även i ansökan medtaga vägen —Bjärröd—Högaskog.. fl ' En kommitté tillsattes "att ut- reda och föra frågan vidare, ' "För utomstående kanske dessa projekt "verkar. stora och för mycket begärt. ' Men 'så är inte fallet. De enskilda väghållarna får årligen lägga ner mycket arbete och stora kostnader på vägunderhåll och ändå kan inte vägarna i kvalitativt avseende bli som de borde, och då trafi- ken. med motorfordon ökar var- je år, ställs det ju även ökade krav på: vägarna varvid under: hållet blir allt mer betungande för väghållarna. > > . "Befolkningen 'i--de nämnda trakterna på åsen har till ute- slutande del sina affärer i' Bå- stad, bl.'a. har, de" där läkare, veterinär, apotek m. m. Det bör även i detta. sammanhang om- nämnas, att närmare hälften av all levererad mjölk till Båstads mejeri kommer från. Hallandsås och skall transporteras på ovan- nämnda vägar, RE Båstad Det är därför inte lätt för en- skilda väghållare att i fortsätt- ningen hålla sina vägsträckor'i något så när skapligt skick, varför begäran om vägarnas in- tagande till allmänt underhåll är fullt befogad, : vt NE : Båstad och de omkringliggan- de trakterna är ju vida kända för sin naturskönhet och gästas årligen av - tusentals människor, som inte bara stanna i köpingen utan även i stor utsträckning ställer sina färder över åsen på de ovannämnda vägarna. Sär- skilt den natursköna Lyadalen är mycket trafikerad och be- sökt. Många av de badgäster och turister, som färdas över Hallandsås, antingen mot Bå- stad eller från Båstad, har ut- tryckt sin stora förvåning över Följden" blir en mer eller mindre ra begränsat nervkapital, kan det Spela en mycket stor roll, - rika lantbrukarfamiljer. - >> VET DU VAD ”FRI FART Många som ej tål skiftarbetets Oo LJ påfrestningar STOCKHOLM - . Alla har vi en viss bestämd ”nervös konstitution”, Man tor- de namera vara ganska ense om att varje männi vid födelsen blir tilldelad om visst ”nervkapital”, som sedan Påverkas "av olika faktorer i miljö och livsföring, konstate. Tar doktor Arne Tallberg i en artikel om trötthet och nerver . i Signalen. : Studiet av rytmiken inom krop- Pen har visat att inte bara hjärtat utan åtskilliga andra organ, inte minst levern, arbetar i en alldeles bestämd rytm, som i stort sett sammanfaller med den normala Vid skiftarbete, när man arbetar nattetid och sover på dagen, rub- bas den naturliga rytmiken, Söm- nen under dagen kan aldrig bli lik- värd med den naturliga nattsöm- nen, dels därför att man i regel ef- ter nattarbetet äter beydligt mer än man gör innan man går och läg- ger sig på kvällen, dels verkar 'dagsljuset och de ofrånkomliga ljuden under dagen störande på sömnen, och slutligen ingriper själ- va grundrytmen, därför att natt- arbete som sådant är naturvidrigt. latent trötthet, som tär på nerv- kapitalet och som hos ur nervsyn- punkt mindre motståndskraftiga in- divider kan yttra sig i form av s. k. organneurbser av olika slag, kroppsliga besvär, där man inte ja påvisa något organiskt under- ag. St . En av de vanligaste av dessa än huvudvärk, vanligtvis helt -enkelt orsakad av trötthet, ofta i förening: med d ion, allmän nedstämd het och olust, och ofta förknippad med en känsla av tryck över hjäs-. sen eller som ett band kring pan-. är ger Furir Gunnar son, Halmstad: hr Gösta född Jansson, Ysby, nm Tåndberg, Uj Majvl, född Johans- och lir Roland VUdRärat m maka lisale, i ch hr Koland Ellasson, Sköt, Örkoljon ned maka Maj-Britt, fö då Pettersson, Vittsjö, Nunga Ppsala nm maka Andreasson, På BIO Vallberga blograt och synne; sevärd. Barnförbjuden, =... > söndag ' "Flygvärdinnan", Det är en tjusig film om trafik. flygets folk och den inrymmer en spännande atlantflygning, som får publiken att kippa ofter an- dan, Under den hiskliga färden sitter Jean. Marais vid sparkar- na, allvaret går Michéle Morgan 1le- ende omkring för att hålla pas. sagerarnas känslor i schack och hindra att panik utbryter, Filmen Våxtorps biograf ger söndag ”En statshemlighet” med Douglas Fairbanks jr. Alex- ander Korda- presenterar här en ny intornationel thriller, 1 klass med :”Den tredje mannen", Fil- men är barnförbjuden, ot SS Foto: Dahlqvist, Laholm, Halmstads rådhusrätt. Den kärleken hade ' förmått : en vp, att förlägga sin julper- mis ganska avsevärt Han hade fått permis t o. m, den 27, Han fann det : emellertid vara lite kymigt att återvända tll rOgC. mentet allrahe'st som han hade enflicka I stan, som han gärna ville stanna hos lite längre. För denskull inställde han sig inte den 27 utan förfatiade iställot ett intyg, där det talades om ntt han var sängliggande och hade feber och som han lät flickan ' underteckna. Dagen före nyårs» . afton for han till sitt hem i Knä red. Där hämtades han .nyåvs= dagen och fördes åtår till regu- ' mentet för att tjäna» kung och fosterland, Den vpl. dömdes för I undanhållande, för att ha varit anstiltare till osant intyg och för att ha brukat osann , urkund till.15 dagars arrest, Flickebars, net fick för att hom varit. bes . hjälplig. böta 15x2 kronor... 4 mitt undér det bittra rligen intressant och ma sig yrsel eller svindel, -: . Framför allt är det dock ifråga om matsmältnihgsapparaten,' som den stegrade" nervösa retbarheten gör sig gällande, Trots att några onormala förhållanden ej kan på- visas, klagar vederbörande över nan, Tyngdkänslan kan ibland när- om: magsåret är det ingen tvekan om att sådant är ojämförligt myc-' ket vanligare hos nervösa, jäktade, tröttkörda "människor än :hos den lugne, .: harmoniske som arbetar lugnt och metodiskt under dagen och sover sin bestämda tid på nat- ten, av / sx : Få organsystem påverkas så myc ket .av nerverna som hjärtat och. blodkärlen: Många människor med: högt blodtryck går omkring med ett konstant spänningtillstånd, vil- ket ständigt håller blodtrycket på den nivå; som det når mera till- fälligt vid sinnesrörelser av olika slag, Tröttheten verkar snarast i motsatt riktning, alltså blodtrycks- sänkande och det gör sig särskilt gällande hos långa, magra Ändivi- der: Dock spelar även hos dessa personer ' konditionen en mycket stor roll -- Pra en VT » Det talas så mycket om rätt man på rätt plats i arbetet, men sedan man kommit "underfund med or- gan- och dygnrytmikens betydelse både - för : allmänbefinnandet och prestationsförmågan måste man frå- betstid öch placering i skiftarbete. - Många arbetar utmärkt under alla förhållanden och på alla tider, men för mera känsliga individer, som från början utrustats med ett me- + Danskarna emigrerar över etthundra emigranter. I emi- grantskaran befinner sig flera barns s ÄR”? - Begreppet :”fri fart” är inte liktydigt med ”vad motorcykeln tål” ut- an innebår, att : farten » skall läras efter trafi- ken och vägens beskaffen ar och "viadukter dömer den omdörneslöse motor- de- till allmänt och statligt un- pris å. RR RASA LÄS SABA ARSA RRAL det bli ett gemensamt samman- träde med alla byggnadsnämn- der i länet inför länsstyrelsen och då skall en hel del sådana enskilda väghållare från Lya, Bjärröd, Båstad och ' Finsbo samlade till sammanträde i Lya skola för att dryfta vägfrågorna i de berörda trakterna. Det var derhåll. a Det är också väghållarnas för hoppning, att allmänheten, så- väl enskilda som affärsföretag, organisationer 'm. ”fL och inte att inte det finns någon allmän väg över åsen. Det är nu att hoppas, att våra frågor diskuteras. Te Hur det blir med Laholms stads planfrågor vet jag inte men. enligt min: uppfattning är 2 - en enhällig '- och samstämmig 3 AASIAAA. starka AA SS mening hos samtliga väghållare, full förståelse för hålla att det borde bli en allmän väg | begäran om vägarnas intagan- vägmyndigheter har en välvil- ligger i förändrade. : - lig cch positiv inställning och minst våra kommuner giver ett " Anno Yr. äghållarnas |] gott liskt stöd. | Sträfoder : ] ; ee oe L . ; I Hällar Lantbruksförbundet : noterar den, rn SA e ” 3 1 LA gär: 4 X Marknadsberättelser N . : p . Fer 100 kg: Ta väller), på i - G stationer i mellers. : ige 10:7 och prisnoleringar. [24 ämm, se 1655 | meddelade genom "Sveriges att han blir ”tvärmätt”, ibland får | N föga eller inte alls Påvorkats av den . t ”varghunger”, ibland - inte ens vill Lantbruksförbund, : > [strama tonen på kraftfodermarkna- - : ! tänka på mat, känner besvär av | . Stockholm den 1/3 1951, = =: den. öälligen | kan man skönja nå= ic rn Inre ” 3 MN a got ökat köpintresse 1-södra delir. ' : : gaser, ojämn avföring etc, Ifråga Spannmål, Nn na av landet, men någon prisåt= hu - Garantipriser & ful av normalkvalitet vid inköp .från "odlare unde tiden 1/3—-15/3 1951 (priserna höjes med 10 öre per halv- månad) kr per 100 kg... - årosnt on 3440 — ; I förändrade, —, Liksom tidigare kan , : vt Töre : . pd man nog tala om en fast underton i Råg ÖS. 80:40 vv på halmmarknaden, men någon dl= . Priserna gäller :vid..leverans tr Pprisorter, vilka är dels kustpriso. "terna ping, Gö Pprisorten Örebro, Å sistnäm är dock ovanstående" priser genom- gående 75 äre lägre. ; > Oh Noteringen hänför si; säd med en vattenhalt;av, procent. tar stenens oc. De" genomgående, starkt höjda priserna .på importerade foderme- del, som 'Spannmålsbolaget fast- ställt fr. o. m, den 28 febr. (se ne- dan under ”Fodermedel?”) har gi- vetvis direkt inverkat på ,våra fo- dersädspriser. ” denna vecka rätt allmänt stigit med 1 kr, på några håll med kr 1:50 per 100 kg. Prissituationen är minst sagt säregen, särskilt .j - - mo In iktigt | m brödsädspris=tna, av JU lig- NE sen p av vederbörandes ar- ste; alan, ., Det nuvarande |. Svensk — tjuderfänotermg Lante . synnerligen svävande, Till de höjda priserna har i regel mycket liten omsättning skett, kan man väl räkna med, att inga nämnvärda salupartier finns kvar hos jordbrukai fodermede!smarknaden svnes nu ha blivit alltmer uppenbart, och det i PAL : Hrhen. må . pa gard blir 'säkerligen besvärliga månader Höns - 250 175 i I fram till vårgrönskan och för öv- ”rigt även hela tiden fram till ny skörd. Förhoppningarna står nu til ÖPENHAMN att en hygglig fodermedelsimporr 28/2 1951, öre per kg plockad varas..s EöP - er kän D 1 skall kunna genomföras. font . aa Pri- Sa ne os >> märkta ma dar "till Canada växer alltjämt, Med is. - + (Höns 8715 345 > 210 i) å fredagen i allt | Fofatis: noterar för |Ungtuppar 455 425: 355 - 145 danska posssporane den "dem Lantbruksförbundet" noterar för Kyckling — 5509 5000, ? metpotatis, levererad banfritt eller vå > - kajfritt Stockholm, inkl. emballage, engrospris, vid försäljning till par- tihandlare, kr per 100 kg: -. Prima, väls. vara 21: — 21:— 21: — Ovanstäende kommissionärsarvode eller avans vid försäljning vagnsiastvis Den 28/2 1951 noteras följande is prima vä Å uppköpares försäljningspris, inkl. emballage: På stationer i Halland 18. — per 100 kg. Följande partitriser. på prima, Kalmar, Ystad, Trelleborg,” Malmö; Lands> krona, , Hälsingborg, ”tlalmstad, Fal= kenberg och Göteborg, dels inlands- 27/2 1952 följa 2 producentprisor . , på stråfodar, tr, "pressad vara, lersta Sverige 4: 004; oc. » Egendomligt nog har höprisorna ' stramning har det inte utlöst, En .: ; trög " hållning kännetecknar alltså fortfarande denna marknad, söm Irni= ' f te heller visar någon utpräglad tona >) H dens, Priserna är genomgående :o= vå H Igod brödsäd ekt prishöjning har icke företagits, ven om i enstaka fall ott. något .: "Ae pris förekommit, : vle, Stockholm; Norrkö- Karlshamn, Åhus, Ag, ND Svensk Eygnuiering, satt av Lantbruksförbundet för tiden »23/2 nda "ort | 1/3 1951, Producentpris I do vilk= ; tigare -produktionsområdena I Gös talands '250 öra per kg. (Smutsiga ägg betalas 35 öre pr kg lägre) ++ + oPartipris "& kronmärkta ägg don . 23/3 "1951: Stockholm" och Göteborg 298 öre per kg. "on oh ..Produktionen torde i stort sett ' vara oförändrad, Tillförseln går nu i huvudsak åt på hemmamarkna= Pad den, där påskbehovet gör sig göla lande. Läget har motiverat en prig=- höjning för veckan 23/2—-1/3 med ,..; 20 öre per kg, Marknaden är fast, Exporten är nu ingen eller obetyd= lig, och: denna marknad betecknas - » som avvaktande, .,- ae of H INO se ee IT. g till fodérs gst 1 , (Slottet er Dessa ha” sålunda iralee vruksförbu det anger för veckan 26/2.-3/3 1951 följande riktnote= '' ringar A slaktfjäderfå vid försälj= > > ning från producenter till äggeen= a traler 1 södra och mellersta' Sveri= ges produk'sonsonuåden, öre pr kg slaktad vikt (plockad vara): fen 2 : Extra Pia stan= : och antagligen re.. Det svåra läget få Partiprisnotering 4 slaktat fjäs ' derfä. Partipriser i Stockholm den +) Frusen vara, ' Fodermedel, - . ao Prisnoteringar å kli. Lantbruks- förbundet not2srar den 27/2 1951 följande prise- vid försäljning till . jordbrukare fritt noteringsorten, kr pr 100 kg: H ee Ke . Hal d, vetekli, svenskt, 31: —, - MR utländskt 29; 50, rågkli 29:75, . . ” : Höjda priser på fodervaror, Fr. o. m, 26 febr. höjes priserna för majs med 2 kr, för sorghum med 2 kr, för importerat vetekli med 2 kr, för. ;ekalsblandnt, : 23/2 26/2 28/2 pris. "inkluderar d potatis, örni i älsorterad potatis noteras den 28/2 het. . Omkörningar i kurel fan vil odthenalan see den 2 oljeka 5. kr, för : vor, backkrön samt på bro| til detaljhandlare, inkl. emballage | linfrökakor/expeller — och [ler : kr/100 kg: Stockholm") 25: — Mal- mö 20:—, Göteborg 23: 50—24: —, 1) re Mar sens notering den Marknaden ligger i huvudsak o- förändrad gentemot förra veckan, möjligen kan man h skönja en något vekare ton, då ut- buden synes ha ökat något. Ett ö- vervägande fast läge är emellertid alltjämt förhärskande, och priserna allmänhet of AJ. ANS I IA RAA I ANARNA RATAS AAAD AL KANASRINSDIA KARNA SARRAP ALIAS SKA ARGRR AI RAI IA - H mjöl med 7 kr, för extraherat raps= ; och senapsmjöl med 4 kr samt ex- = - ; traherat soja- o. jordnötsmjöl samt ,; : jordnötskak expeller raed. 10 kr, allt per 100 kg. 0. 0. see I den mån Spannmålsbolaget en ligt Statens jordbruksnäm: nds till- stånd säljer andra slag av oljekraft- foder än här ovan. nämnts, utgör förbrukarpriset högst 50 kr per 100 . kz > or. Inhatl: 4 här. och var so D
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.