yr kl. 1 ” Pallas Munsel, ." Ginger Rogers, ” : nan Douglas, Å . 01 2 och mi i Iter längre ned på bröstet än reg: — |lerientet föreskrev. Generalen h SN Näst Aiktigast år. - - sin se "LAROLMS TIDNING Nytt ay flytt Dagéns namå SS GUNBORG. Scen id upp kl. 7 05 och hed kl. 17.44. I Morgondågens namn . Solen går upp kl. 1 :03 och ned 7.46. : Måndagens namn: . , TORA, > Solen går upp kl. 7.00 och hed kl. 17. 49 Dijens dikt; KR . : ben! Visa! av skall xXlinga Vv fenast om blommor och vår kkall. äpringa ' 4 I Korh, blod up ett sår, SN : ptKaRi ASPLUND) - Ungkarlarnag favoriter] bite Bachélors ' Club” — unge! ärildubben.- — bublicerår & er Nat; å' de 11 ”mest önskvärda”: kvin-| ornä i USA Klubbens ordföran- e;” John : A;. "Talbot, betonar, att eh kvinna: som gifter. sig, ”mås ånd att pengar aldrig kan vara tå. på. en sådan . fast finanstelll ennes skäl för- äktenskap”, stari . toppås. av operastfärnån: ”reserveräåd; :för=! firiåd och fullständigt feminin”, och; ett; blont bomb-' . Vidare återfinns Shet- ”charmeräånde' och alik, hon påminner om en god väns lillasyster som helt plötsligt ivukit upp”. och - Elisabeth Taylor, nedslag” . bräck lig och uppmuntrande” samt 3, , Jane. Wyman och 'Shelly Winters. by . om : frö] Svenlsons in, blir, det en förhöjning. - Från nästa månad kommer ni. nämligen ätt få den utbetald i sjäts; historien . om "den 'neralen? En dag: fick hån så en. tärkligen: välfödd körp- ral,. som. bar medalj. Men medäål: Jjejn. hade kommit hågon centirme- dadé hoj im: ch pekade .på t är alien. : så: Nå Vatför i hälsinglånd & ni då omkring sned. den. magen? i — Fröke CTIDTABELL. PÅ MODET. : De länga kjolärnas reentré har > aktualiserar modets speciella Jar ON vilken ter, sig 'som för Ett modé är .-Oanständi Å tid: gts oi å > Skålmlöst: För är föte al 4 Vid: : Vågat: Ett år före sm tid: > ". Chic: När alla börjar nied det. Bånalt: Ett år efter sin” tid. Fult: Tio år efter sin tid. : Löjligt: Tjugo år efter sin tid. - an tnnerligt: Trettio efter Lustigt: Fe efter. än tid. emtio är | Sirligt; Sjuttio år efter sin tid. Roman aAntiskt: Hundra" år | efter Förtjusande: Fundr temtio år siter sin. tid, - | ter här inlöpt: Två nya vårteckensrappor. Åtta stycken vildgäss har flugit över Korn- hult på väg mot öster och J. Anker-Paulsen med maka, född | Pille- Prahe,- har rest söder ut till Italien, Enligt vår medde- lare ! Kornhult flög vildgässen 15 meteia' höjd och skrek vilt. Herrskapet J. A. P..höll sig vid avresan närmare jor- fe samt var | betydligt tystar e Skånsk Samling heter, så- som våra läsare vet, ett brigi- nellt sällskap, som inte. har något emot att få medlemmar även från Halland, Blekinge, Bornholm samt det övriga Dan mark. Även i Danmark finns det tydligen folk, som känner sig befryndade med. ”Skånsk samlings”. idéer. .. Vår vän och méedarb Pehr-Linus Nilsson har gett oss det senaste num- ret av ”Skaanéeland”, en liten dansk tidskrift som verkar för de skånska idéerna, Tidningen återger bl.'a. en artikel; som varit införd i en Skånetidning .J och som pläderar för att Skåne skall bli på något sätt själv- ständigt samt att samtidigt en nordisk förbundsstat skall bil- dås med huvudstaden i Skåne, förslagsvis Malmö eller Lund! Artikelförfattaren finner dén- na lösning av den nordiska frå- gan särskilt lycklig, ty därige- nöm skulle Norden kunna enas utan. att nörrmännen och is- jändarna skulle behöva känna sig .: änder danskt herradöme 0,: finnafna icke under svenskt: Slitsatseti blir, att alla skulle vara under 'skånskt, men dettå sägs förstås inte rent ut, Det: finhs allt folk med idé- er? Men varför skall 'de stor- hetsdrömmande -' skåningarna stanna vid en sådan halvme- syr?" Om 'Östtygkland; Polen, Tjeckoslovakien, Estland, Lett- land, Litauen m, fl; länder blev - protektorat under Skåne, skul- 18:-- de" inte, behöva känna" sig i imder ryskt herrävälde:' Vida- > kulidé.: ju i ; det skånska ring > ” utökas med .: Västtysk- behöva kärna sig under Ame- rikas, Englånds deck” Frankrit kes hörfadöme, Så kundé lämp- kännér -: Boglands och ' andra svärande; ge sig lindér Skåne. Och "här män hunnit så långt, vore det väl bäst; att alla'sta- ter på jorden ställde "sig under Skånes : överhöghet, : varigehom en -evig fred skulle uppstå. = teoretiskt. sett sina håll” anses, . Tvärtorå är "dylika metoder - endast ett be- vis." på bristfälliga förstånds- gåvor. Den. som på så sätt lu' rar till sig pengar, lurar näm- ligen sig själv" alira mest. För det första är det troligt, att det hela' skall: ävslöjas och la- gel komma med näpst. För det ändra ' är -det många: gånger er värt alt Ha reht sämveté än att ständigt behöva ängslaö för upptäckt. Någon" gång kan sämvetet förmå 'den feldndå till att självmant betala tillba: ka vad som han orättvist kom- mit över. Följande brev, vilket "len station-i närheten av :Le- Kol i dagarna fått t mottaga, visar getta: Å be Då jag för era åf tillbaka ” från. dennå station löste halv "”piljett; , skulle rätteligen varit - hel, vill jag nu återbetala mel- ” Janskillnaden. Jag >. vet, , för : järnvägen. har dessa kronor ej någo betydelse från eller till; 1 men för mitt samvete betyder i göt så mycket mer. DR "Pingst fak” i Brevet, "guö jdes åv - orssedel,, vilken nu ö är Statlonen inbetalats till sj: C kontröllkobtor,” vaifrån vi fått -— Jå, dettå Vår Väl en INten sölskenshistöria i värvintorn! , Arpad Szabo gick med långa steg Szentkiralygatan fram — åt Rakoczivägen till. Händelse- vis satt just då min tant Minka och hennes äldsta dotter Jo- lanka' vid fönstret i sin våning en trappa upp vid samma" gata. t -var en våreftermiadag, och ""spårvagnarnas > signaler klingade genom den stilla luften med ett ljud som av små spröda klockor. Jolanka rörde vid sin kära mors arm och sade: — Där går Arpad Szabo. — Gift? frågade tant Minka i en ton som om hela hennes framtida väl och ve vore be- roende av svaret. — Nej — ogift; han är no- tarie vid finansdepartementet — Han ser ut att vara en or- dentlig ung man. Känner du hönom? —- Inte personligen." Han är släkt med Krompaczyks, cv: : Det kom en kylig vindil. Tant drog sig tillbaka: och . :stängde fönstret. Arpad ' Szabo fortsatte intet ont anande sin vandring till Café Pannonia, där han mötte två av sina vänner, och så fort- satte de ned till Donaustranden för att supera. När de omkring midnatt ' promenerade > hemåt längs cotson, sade Arpad: — Livet skulle. "vara ganska trevligt här i stan, om man bara slapp alla sällskapsförplik- telser. : Förr i tiden fick män vara "i" fred åtminstoné' efter påsk, men nu håller de på med sina garden- vparties på somrna- ren också. - :— Varför går du BA, dem? frågade vännerna: : — Jag går bara när jag iycker att jag är tvungen. Det skallln bli "något slags underhållning , [man att komma underfund med gården. = Det skulle verkligen glädja oss om ni ville vara så älskvärda och komma med... Arpad Szabo infarn sig plikt- troget och utan minsta misstan: ke hos Krompaczkys. Han var inte rädd för någon fara i sina fränders hus och hade inte en tanke på något öde. Inte ers då han blev förestalld' för Jo- lanka. : Det är ganska & svårt för en hur sådant går till, men så mycket 'är emellertid säkert, värdinnan "placerade och diri- gerade grupperna åå länge hit och dit, att' Arpad Szabo till besökte oså, meddelade hon den stora nyheten, att Arpad till hö- sten skulle förlova sig med Jo- lanka. . — Han har friat då? frågade min mor. — Inte än, svarade tant Min- ka, men han presenterade sig hos ' Krompacrkys och lät ins bjuda sig till oss. Sedan dess uppvaktar han 'Jotanka på liv och död. Jag skulle bara önska att han först blev kallad till mi- nisteriet och utnämndes till vice sekrelerare. Jag tänkte be din man att han lägger några ord för honom. slut kom att bli' ensamt med Jo- lanka. Hon sänkte sin strålan- de: — Vilken årstid tycker ni bäst om — våren eller hösten? = De talade sedan om teater, När min far hörde vad det var fråga om, ayckte han på axlar- de blick och frågade drömman- Ir? : i — Hur skall jag kunna Te- kommendera Szabo, när jag in- te vet vad han år för.. C Novell a av I Kalman Castho ) och Jolanka lyssnade med så stor andakt till vad Szabo hade att säga, att unge mannen bör- jade själv intressera sig för sitt tal. "Det är inte gott att veta genom vilken ' underlig idéför- bindelse de kom att tala om Eugen '.Onegin, men när tant Minka smög fram till deri, höll just Jolanka på att tävla med Szabo i att läsä Tatjanäs brev utantill. . ” Ingéh av tant "Minkas anhö- riga håde hågonsin sett .henné så älskvärd sord i dag... : — Hur här du det min lilla duva? - Vi. måste nog gå hem Jolanka kysste henries' hand hos". Krompaczkys på lördag, HA jag i är "släkt med dem och måste nog gå dit:. Tant Minka, som är min mors kusin; . uppsökte ; OSS ” följande ag: . min mor, känner du Argad Szan bo, 'en ung nötårie i finänsdepar] väldet under. särrima' motivé- |]. land, som. därmed : inte skulle l, tementet.' = örnen svarade min mor, han är släkt med Krofapacakys. Varför frågar du det?” i Därför, att vi "tänkte a han” ”skulle / "vara ett pässaride så illa valt, ménade h Han skall vara en Hycket "ordentlig och" präktig ung man, prel har" Jo kolonimakters överhöghet Noe- eo päcikys umgås ju med Szimesiks :löch på det viset kän: vi ju göra hans bekahtskåp. Säg; kära du, är der där' Szabo förmögen? .": "Mör svaradé ned något min .ldie iver: än föru Jå att här hår. rätt: Nn äld Nästa ; dag: var. det "bjudning hos Szimesiks. Tant Minka vår bedårande ; älskvärd : "mot fru Krompaczky” och Jolanka möt hennes « dotter :Mariskas... Till följd: härav. gick Mariska vid avskedstagandet fram ” till sin mor och "viskade "något i hennes öra. Hon svarade småleende: — = Jag tänkte just föreslå det. Därmed >. vände :. hon” sig till tant; Minka' och sade: ; nom att ej änta inviter. > ”ni | hjärtlighet; öch hur det nu häng ide Ten tillbaka till de övriga möd- 'Isom har. varmt r . Men när tant Minka och i syn nerhet ' Jolanka gjorde sig till för honom, veknade han: — Jag kan ju nämna så myc- ket. till - statssekreteraren som att han är mitt lilla kusinbarns fästman... att han skall vara välvillig mot honom .. svarade tant Minka, jag tror nå gon gång i december.. ' Samma dag hade Arpad Sn bo den stora turen att person- ligen få ge några upplysningar åt fi ern. Hans excels -.Han talade med tat krete- raren, som han träffade på en middag. - »— Arpad Szabo? frågade stats sekreteraren. Vem var det nu Någon hade talat om honom. Jo visst! Ja — naturligtvis . : s mi- nistern är ju också intresserad åv honom ' Det är visst någon, derat lens var 'på ett strålande hu- mör, Dagen förut hade han med glänsande. « framgång hållit ett stort tal i riksdag, o. tidni ensam med Jolankaå, att ni är noga med etiketten — men efter eklateringen ber jag om min hälsning till Jolanka ... Det gick runt för Srabo, när han vacklade ut ur rummet Det tog en rundlig tid, innan han kunde samla sina tankar så pass, att han kom ihåg minja« terns — dispositioner angående tjänstehandli nå, ha talade mycket 'berömmande om honom.. Då: herr vicesekre- teraren var färdig med de offici« ella angelägenheterna och reste honom; Och förresten är han en med : översvallande entusiasm ännu, vi har just en sådan in- tressant. pratstund . . i Tant Minka mönstrade ' den unge mannen "med en blid upp" skattande blick: :— Arpad Szabo, inte: sänt? Hon, fäckte honom sin, härd, på vilken han med en djup bug- ning tryckte én lätt kyss. 1; SS = Vi tar emöt värännan ofis- dag, Ni är inycket välkommen, > Ungefär" två " veckor ' senare lyckades Szabo övertala en ung rhäli; sori vär. hermmastadd hos tant : Minka, att följd med ho- nom - dit på ett s, k. varannanh- onsdagsparty.” -Det äcklade ho- hörd av hjärtat, ren han vår en artig man, och han var rädd, att ijhan skulle begå en dödssynd ger Han ermmottogs med - -påfallande ihop, så fahns ingen annän plats "ledig än bredvid Jolanka. Konversatiorien :- var en” stund allmän; men. snart. anlände nya gäster; och sällskapet delade så småningom upp sig parvis: Ar- pad Szabo fann sig plötsligt åter i en .tete-a-tete ; med Jolanka, som. underhöll ett: samtal" präg- lat. av stilla resignation. ; i— Hittills har jag aldrig hatt någon intim "vän; sade hon. Jag kan inte méd flickor. Alla är de fåfänga. och avundsjuka, > Mah kan. bara lita på män. Tant Minka kom ut från: "ett annat » rum under förevändning att". sköta sinå värdinneplikter. Hon tog en snabb överblick ö- ver slagfältet och drog sig belå- rarna. Hon fann att allting vari bästa ordning. - si Vi ska hå &n. liten bjud- >> När hab efter någtå dagar ning "på lördag - hemma i träd- ; Nn VAR: VÄLBIGNAD; MILDA A Söner, "”/VÅR : VÄLSIGNAD ÅTER, SOM ALLT FÖRLATER, FAST ALLT USELT I MITT. LIv' DU vet VÅR VÄLSIGNAD bu, "som pA GAV TRÖST | CC SOM EN NAD-FRAN OVAN, MEN SOM+KARLEKSGAVÄN . FRÅN EN SYNDIG FATTIG FLICKAS BRÖST" bi D J ÅR VIN FOR FÖRST OCH BOT FÖR SKAM, U ÄR MAT I SVÄLTEN : - PÅ DE MAGRA FÄLTEN, DAR MIN "TRÖTTA LEVNAD, LINKAR FRAM. . Gustaf Frödiné. ” "notis om hotiom. Bära en gång sig kl dé hans excellens ho: nom vänligt på axeln:. Jag har komprometterat Me kan! Helt och hållet! upprepande had gång på gång för sig själv. Och .vad menade ministern med att han lydde min föstmö?..; Lydde? utmärkt tjänsteman... ejoch bad bevekande: . — Al inte (förtlytda” honor tll” ministéris "käre vän, att jag lydde e er : föst. et; i: Emellertid . började " Arpad Szabo . smått ” förvånad : rhärka, att alla människor humera be- handlade honom med en egen- domligt ' överseende '' välvilja, som om, han. varit, sjuk. I synner het mödrarna och de unga flicl korna. De visade alltid én för- tjust, uppsyn, " när de träffade honom; men efter några vänli- ga. ord .-försvann de vanligtvis från hans sidå, så ått hån, i vil- ket, sällskap han än befann sig, alltid lämnades ensam med Jo- lanka, om ' hon var med, Han trodde först att "det bara var slumpen, men när han upptäck- te vad det egentligen var. fråga om, blev han rädd på allvar. In- te därför att han fruktade att de skulle fånga . honom, 'men han var inte säker på om han ej ge- nom 'sitt "uppförande kanske gi- vit anledning till att tro att han hade vissa avsikter, - : . Här måste bli ändring. ' ” Han ,. beslöt att ihte méra gå till Jolankas hem och att över- huvud taget undvika sällskaps- livet. Han hade för resten :just i dagarna blivit utnämnd till vi- ce," sekreterare och överflyttad till finansministerict "och 'hadei sin nya ställning tills vidare me- få "att göra" än förut; så det fanns 'ju en möjlighet. till en he- derlig reträtt. Han gjorde dock då och då ett besök . hos Krompackzkys, och vid ett tilfälle lyckades han éj i rättan ' tid ta” till flykten, när tant Minka med sin dotter sam- tidigt. uppenbarade sig.. Jolanka räckte honom med vemodig upp syn fingerspetsarna, tant Minka hälsade ned en kylig hick, där- efter ' tog ingen av dem någon hörde han .Jolanka säga, vänd åt hans "håll, ätt det är bara kvinnorna, man ' kan lita på; männen äro hårda" "och bjärt- lösa; varenda en. > 7 - Jag sär" en dålig människa, hemvägen. En mycket dålig män niska! Det var obetänks$ av « Vi skall N tänkte Szabo : för sig själv på 2 — Jag är mycket glad, min mö och tog er hit... - Szabo såg frågande på sin nmi- nister: : -— Ursäkta ' mig, ers excellens, sade han: rodnande.: Jag lir så tacksam'för ert beröm, men det måste 7 vara - något. misstag... Jag . här ingen fästmö .v.: -—; Har ni ingen fästm Är det inte. ni, som är förlovad ). räed : lilla' Jolanka Palanky? : .— Jolanka Palanky?:;; . För: låt .:.. jag vet inte: vad... Jag kännet henne, men "det var: Äng: enting bestämt och. höna Hans excellens ånsikte lus, nade: Då är allt bra. Jag har alltså inte sagt någonting. Jag förstår, I hur i Å, jag var : kanske ”Jädfskret : Det slog honom nu med ens + t den' oväntade befordringen, Han hade försökt gissa vad eller vem han hade att tacka för detta or- kännande i förtid, men hair ha- de "lugnat sitt samvete med att det vär hans egria utmärktå kun nades uppmärksamhet vid ho= nom. ;Arpad Szabo kundo inte sova på två nätter. Fyra” dagar sénare fick min mor ett brev från tant Minka: "a Och jag kan meddela 'dig latt Jolanka sedan 1 går tir lyck- ligt förlovad med Arpad Sza- Hellre autostra Forts. £r, sid. ; Tv Knappast. om att flytta den gamla Knä-; redsbron, till, Amot : men det | visade ' sig. att -underbyggnaden! bleve. allt, för .dyrbar genom pålning både för brofästen och bropelare och det blevé en allt för' dyrbar 'sak för en sådan gammal 'bfo, ' En bro till viå Laholm är väl endast tänkt för att kunna exploatera. tomtjor- den på Köpingesidan men att det blir någon bebyggelse där lägger. ju länsarkitekten sig emot; > et Skall "det bli'en ny bro & över Lagan, ' så bygger vi allt en autostrade ute vid sjön." Men då -skall den gå-fakt igenom Hökafältet. . Dels blir den trev- ligast i skogen, dels är det be- tydligt billigare att gå fram här än ta dyrbar åkerjord. . Då skulle - ju en. ny, bro. korima sedan Det var ju sag da. vär Så Ltngtradarparkeringen . är en annan sak, som vi ännu inte har utrett, beroende på att vi inte har kunnat undersöka gamla. vägslingor på grund av" - shön.- Men det är ett besvär-" ligt problem för dö äro ju: så stora ' och ' klumpiga” ' Men. vi skall se efter hur det kan ord- nas vid IC i Laholm, I Vall- berga firing ju en brå tomt men här skulle vi viljä hå flyttat bensinmmacken till andra- sidan - vägen. Som det nu är står den olämpligt? mitt Å Yägkorset. För Hishults dat” har vi gjort upp förslag "till ny bro med tillfartsvägar dch i samband. med att detta årbete kommer till utförande — som vi hoppas inte senare än 1952 Hishul tbeläggas långt ut mot Lagans Men det är en framtidssak, som blir våra barns sak att klara ut. . Vägport ” och '”trafikkaru- . sel” på Värnen planeras. mig att sysselsätta mig så myc- ket med den stackafs lilla flic- kan... Undra på att hön blev kär i mig. ' Tant Minka tittade upp. til min mor efter några dagar och sade i förbifarten: — | När Jolanka gift sig, far jag hem Lujzika från pensionen, så kan jag presentera Magda och héenihé: li sällskapälivét på en gång. — När skall bröllopet bli, då? frågade mor. järnvägsö i vid Nyby? — Frågan ligger nu i vägs öch ' vattenbygghadsverket och jag vet inte hur långt den avari- cerat.” Men troligen blir det väl en vägport vid Värnen. Det kar ju även taläts om att draga fram Mellbystrandsvägen hit så att här bildas en trafikkarusell och det har jag alls ingenting emot : Vi skall gärna i sinom tid bygga vägen men staden får släppa till fri mark. I så fall slapp vi ju det tråkiga vägkor- set på Värnena där den nuvaran: > : 4 — Det är iité bestämt ännu, 2 Hur ligger det :till med]: r vid by I så långt: -som tätbebyggelsen räcker. .- Så skall ju tillfarts- vägarna till Tormarps bro byg- gas men det har Ni ju redan skrivit om, + = / Ahlavägén Järnvägsövergången - Kungsgården kommer att höjas. Spåren ha höjts här med den påföljd att det blivit en besvär- lig övergång. . Genom att höja vägen skall vi eliminera ' detta och den, behövliga fyllningen skall tagas vid 'Kråkelid; som därvid också kommer att rätas jag väl pratat om det viktigaste, som vi tänker göra vid vägarna i södra Hal!ånd i år, slutar väg- direktör von Segebaden. -" s |de "Melibysträndsvägen börjat. | CL. förvånad ” han blivit. över skaper, som fäste hona Bverord= — så skall huvudgatan genom vid och breddas. 'Och därmed har ' kå fe ” köt . - 3 N , P - LILA Arh . ARR RP IRA RÄRGAR GPA LÅ A AAA Alt Seg AA AA ARR MID FARAN FI AS PÄR ADS FAR PIG PNI RA PSIDANAMS PAD S PP ARS API KS OPRAA IRI RI LPA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.