Came i : | RN rer at EN i i i | a so nt NR lg Nn 2 a - MAMMA AASAAANAMSADOAAAASMAMASMISNAMMAMOAMAMAMAM AMMAR MAAS AA 400 MALAS me Yyryv STIPE FTT Pre T3 Yr ; Markaryds- bygden Laholms Tiänings Iokalredaktion, Markaryd, Villagatan, Redaktör Sven B. Jönsson.- Tel.150, BF, SLKF: och SLU Välkomna til Folkets hus, Timsfors; lördagen den 7 apel I-hzgckol hushållslä- kl. 20, Cabaré av elever från f rarinnan Lilian Andersson inleder. kvällens äiskusston. ”Kvinn " lig värnplikt eler ej”..-", - LL > Kommitterade. SS . MARKARYDS BIO. Fredag och lördag kl. 8 em. HORISONTEN I FLAMMOR : med Gary' Cooper och: » Jane Wyatt. ov ; .Parnförbjuden. Skadades. svårt: ivid gaffelbrott på lättviktare ” Elskartad "olyckshändelse" v s Markaryd, ret = olyckshändelse, varvid bruksarbetare "Bror Anderberg, Holma, Markaryd, blev allvar- ligt skadad, inträffade tidigt på tisdagsmorgonen på vägen mel- lan bron 1 Amot och Markaryds ” kyrka. Anderberg hade på sin ätt- viktsmotorcykel , gett sig iväg till sitt arbete vid Lagamill : ning. IS ilkramas,' på lättviktaren gått sönder och Anderberg - hade s'agit i mar- ken så illa, att han låg medvets lös vid sidan om' cykeln, då en lastbilsförare kl. 5,45 'på , mor- "[gonen kom förbi och hittade den” skadade. ? Lastbilsföraren tog upp honom i sin bil och för- de' honom till Markaryds kö- ping, varefter Anderberg i taxi- bil fördes till provinsialläkaren. Denne' lämnade den första vår- den, varefter Anderberg fördes till. lasarettet i. Ljungby. Däri- från ' meddelas, att, Anderberg bl.. a. fått e en svår: 2 hjärnskakr Markaryds Bio”. ..spelar på fredag "och lördag samma film som var: utannon- serad till tisdagen: och 'onsda- gen, Filmen heter ”Horisonten i flammor” med Gary Cooper och Jane Wyatt. i huvuädroller- na, En fängslande och spännan- de äventyrsfilm med "autentiska stridsbilder i färg. Publiken gast Filmen är. utan tvivel Timsfors. Kommen. till .ovan- den mest /; realistiska krigsfilm "nämnda plats hade framgaffeln som. visats för a'lmänhéten.-:: (Eftertryck förbjudes) . Jag hado kommit med stöva- ren över sjön i skymningen ut till Jonas på Näsct,' och nästa morgon skulle vi ut ctt slag 'i markerna, Det var varmt i stör- |” stugan, ett par kådklampar" lå och ' spottade och glödde'i” sBotiga - spisgapet och utanför - den ostörda vildmarkon dr do "skogen, fällorna” och sjön i skymningsblått och snö. Hori- sonten — andra sidan storviken hade fått den. där konturiösa, dimblå — färgen, ' som ” varslade om, att dagarna började bli län: gre och ' dagsmejan ' lockåde] fram” takdropp vid södervägga na. Jonas "själv. stod mitt i stugan och drog sitt' gamla ”sågeljärn"” med en björkkäpp, .som han klyvt i ändan och försett med en lintdtt. Bössan 'hade fått gravrost under vintern. : Jonas hade varit litet skral och jak- ten hado' fått vara, - Förresten "började han bli. gammal och brydde sig inte så mycket om hararno, fastän det gamla jä- garblodet svallade upp ibland, när vädret artade sig att bli bra. Och då måste bössan ansas. Hustrun, Lina, slamrade "med spisringarna ute i köket och ru- stade med aftonvarden., Kölr den knäppte. till - rätt bastant frampå kvällskvisten och Jonas trodde, att hararna skulle bli ”vidlyltiga”, vilket betydde att de skulle gå långt under nat- tenn Han synade sin gamla bössa, tog fram smörjflaskan och smor de henne, vrok slutligen i en näve krut och hagel och röt åt Lina efter ”Veckobladet”, 'de- ras ortstidning, vilken han all- tid använda till förladdning. Det var lite skrock med det, men det tog alltid bättre än om han lade dit vanligt papper, på- stod han. — Ack; Kal skulle sitt när denna va ny å I sina bästa tag, sade han och krokade varsamt upp bössan ovanför dörren. Dä va kitta grå riktigt dä. Hon gick håll så. en kunde bli mörk- rädd, å när Jonas pekade, så " kunde haren gå å lägga sej I för väg. Men nu ä hon klenare, hon som ja förstås å dä ä mä dä som allt annat, Dä blir lort te slutet. Dä liksom rostar upp, — När köpte Jonas den då? — Köpte, nä ja fock henne utå patronen på Askeby på den tiden han levde å hade herre- gården. Ja tjänte kusk hos ho- nom i åtta år, å dä må han tro va en riklig jägare, Milde tid så dä jagades på den tiden, då ” patronen va ung å stark, A dä bli som "vattvälling” möt då. patron” va ' noga. — han 'va utå Chärpantjärarna, å dom känner än”; Chärpantjär, SORTEN en han t väl, -kan ja tro. — Jaså Carpentier,. : = Jo; men vi så aldri annat. .å vem begri- per 'utländska namn. för resten. = Var det! den Carpentier, som Jurade prä ten” att följa dre sprung däri Rd sade jag... "akt Ja visst rackarn.: Men han följde: inte.drevet, dä ä fel. iåtroy ja känner" till för : på Askeby, fast, han, fick'et då' in- te. Hana: kom te patronen en da I nåt -rescärende å som där just då va två'andrå herrar på jakt aå gården; ”frågte patron om pastorn va livad för jakt. Men :;e jaga dä"kunde, inte Prästen, >aaveta, men va mä ute i sko- gen dä ville han -bara för te gö- a patronen te viljes. ÅA så bar dä ut, Hur Nä var så fick hun- arna” opp "rådjur å dä bar åt herrarna träffa på ett harslag så var dom utan hunnar. Å då Höj den dålige i Chärpantjär! — Kan pastom följa spåret, äss vi ställer oss på pass? sade han: söt. — Jo, nock trodde" pastorn att han kunde en så enkel sak, så han sa ja. - Ben hade prästen så långa som dä svåra året, ä när patro- nen gav upp elt hojtande' på att le pastorn lägga å Å när han såg att haren va uppe” skulle han poa å hojta så de andra hörde var drevet. gick. Nu va dä så, att den stackars pastorn va klädd i charabong också, å den 'flaxade' å slängde om be- nen på honom som en fana på en majstång. = Jonas menar kanske bon- jour, undrade jag. — Ja, dä kan hända. dl Emellertid bar dä sta mä dä förnäma drevet å på hojtandet och poandet kunde herrarna hö- ra hur dä gick ring ätter ring i skogen. Då samlades alla tre Jaktherrarna på en skogsväg, som mynnade ut i en mossa- lagg, å där hade dom utsikt ö- ver hela terrängen. Långt borta på andra sidan myren hörde dom den stackars ' pastorn skal- la å poa, å aldrig i sitt liv hade de trott en människa om å kun- na skala omkring så. Rätt som dä va fick dom se mockakina ' mä drevet, så när|' alla va komna på sina pass, skull. N |A mmunifions-| , |stöld vid skjul- bana i Timsfors En uppdagats vid , skjutbanan i Timsfors; där' Timsfors skytte- förening : ;blivit av med 500 st. skarpa skott, som förvarades: i en källare i närheten av skjut- banan. ” Stölden har ägt rum någon . gång ' "mellan den" 11 febr. och: 16 febr. och tjuven ten lämnat "kvar låda. med tomhylsot ger vid ett samtal med LT att personer; något. . ; skjutbanan . under ovannämnda : -tid; bör 'medde'a sig med polisen. Sun. Sä ” dmmun'tionsstöld: par) har i 'stället. för de stulna skot- i Fjärdingsmån S. Landin, som i” har. hand om utredningen, sä-|' om : sett "eller: hört | ..; N : Sekreterare: Erik. Erikéson.;” : bondeförbundets'" riksorganisa- tion: har” som” sekreterare anställts sö Svenska planer: på | salpeferproduktion |. vållar oro i Norge "OSLO, (TT — NTB) > bv Sveriges planer på att börja "producera salpeter, en av: Nol ges viktigaste exportvaror. till ; Sverige, I har äckt' stort uppa - r Under rubriken” ””En ”beklaglig nyhet” skriver Aftenposten i en Je= dare;. Den ; svenska -planen ; bryter. mot den tanke, som ligger! till grund för vårt väruutbyte: efter, kriget. | Saken är, så mycket mer;överras= |. kande. som” två avi Sveriges”. stora. Nord . och - av ett. så: intimt samarbete” som möjligt mellån” de två länderna, sy=" nes stödja" planen,” nämligen gene- raldirektör - Gjöres och" KF-chefen ' Albin Joh I en intervju med - + - för -bondeförbun- det 'och SLU" i. Värmlands distrikt rygg i mossalagget, å inte > hun- dra . meter. ifrån kom pastorn skalande till den milda grad att om” en .svart rand : Harastackarn såg trött ut, och ute på. sen satte han' sig på baktassatna "och klippte med öronen ett slag å å Iyssnade ätter pastorn. Men ' denne” hade fått kom 7 på att jösse satt stilla” "och nu' teg han och trodde att, "han skulle kunna smyga sig på hor nom å ta' honom, mä händerna. Just : som jaktherrarna "stod och, glodde på -haren” "och. pas- torn fick. se-en-grå.-blixt: sor pilade ner snett från en gamr mal martall i. mossen och i; nä t var också” pastorn fr på ”valplätsen' med” en; lång ”sta- ke . i näven, .som han -svärigde och slog. mitt: i nystanet” som en besatt. FÅ när! herrarna kom springande” stod pastorn. våt 'å svetti .å sönderflängd -å grinade milt å gott som han fått, ett: helt . Styvare, präst hade" dom al- dig sett å dä hurrades för ho- nom ute på mossen så dä hör- des ,, över hela Askeby - försam- ling. På kvällen ställde: patron Chärpantjär' te mä kalas å: par storn va. hedersgästen. CÅ kan han tänka. sej va Chärpantjär ; | gjorde: Jo," frampå kvällen, då dom ätit å druckit 'så höll han först tal” för pastorn å sa att han va den styvaste jägare han träffat både. vad in-:och. utrikes anbelangades. Å patron Chär- ilpantjär va givmild så han kun- na ge bort ögonen; Go råd ha: ilde han på ägodelar å han visste att 'adjunkten va fattig som en körkråtta. . Han :visste -också att pastorn fick gå över en å en halv mil vär:söndag mellan för- |” rättningarna " i Linnemåla och Kullsnäs åå slita ent som en slåv. Å”när dom hurrat för pas- torn 'sa han: vu. — Dä ä synd att kära bror ska slita ut så goa ben på vä- garna, sa han, å så ropa patron in mej ifrå köket. = Jonas, sa han: Du ska 'sad- la upp ”Sessan”, den grå ,wvagns hästen, å ta den lätta jaktdama- schanen "å köra upp te dörrar- na mä. - : — Var. det charabangen? frå gade jag Jonas? ; — Ja, dä kanhända. + fc Å-sen sa han til pastorn: — Å så vill: jag att kära bror behåll hästen .å schä om en gåva från mig för dä bästa jaktminne ja haft, sa han. - Så "pastorn fick Bbå häst å vagn för bedriften ute på mos- sen, å dä ska alla veta, att han ble gla för. - Den där bössan fick ja, som sagt, å honom cn gång då en tysk jaktherre va på besök å rå- kade sätta ett par hagel i benet på mej, den drullen, Han va så närsynt så han såg inte mindre föremål än körker å ha'vgårds- bönder, den skråen, å en da då patron hade klappjakt to tys- ken mej för ett rådjur å bras- sade på. Dan ätter kem patro- nen ner te mej i drängstugan å å hade bössan mä sej å sa: — Dea bär ska du ha för sve- da å värk, sa han, å da aen go , Jonas. Ä dä ska alla veta att ho va. Ho har vatt som en mor för mej alla dar te'å dra hem sågel te dä fattiga huset, fastän hon nu börjar å bli likasom lite hes i pipan å tappa hjärthaglena i- blann. Men så ä dä mä allt här i livit, kött sora hö. När dä bli pastorat, å'i händerna höll han 2 Erik. Erik '. Platsen; ; tillträddes des. 1 april. ; Sek xreterare Eriksson är född | I " Eyltinge,. Södermanland. Han an- slöt 'sig till sin hemsockens SLU- ' avdelning” år :1934 "och avancerade snart. "till: ordförande : i: avdelnin- gen, Han blev:sedanrefter vartan- nat. . kretsorganisatör, ”: kretsordfö- rande och vice ordförande i Söder- manlands :distrikt. av . SLU. Efter att ha genomgått Gripsholms' folk- "högskola ' blev han 1946 biträdan- de ombudsman ' för bondeförbun- det .i-Södermanlands distrikt; ' och 1948 anställdes han som ombuds- man för -bondeförbundet. och SLU i Värmland; vilken befattning han innehaft tills han nu flyttade tilllg, Stockholm, > Sekr. Eriksson är atltså. väl hem. "mastadd i organisatoriska och an- dra frågor,isom; hör. sarhman' med det." arbete han nu. skåll” syssla med i-större skala inom riksorga- Sekreterare : Lårs organisationer: ” Eliasson ” har: 'som' bekant tidigarg efterträtt: .Lennart "Pettersson - söm biträdande . partisekreterare; och Torsten Bengtson, i som tidigare var riksombådsman, ' har” blivit” "partis styrelsens sekreterate': "medan Rag! nar. Moberg är riksombud: må ; i iSvérigé ligger: jämte Isla, Hol- «land, -Australien och Nya Zeeland främst blahd världens länder när det gäller låg barnadödlighet. Un- der. denna "rubrik räknas dödsfall som 'drabbar barr upp ålder. röv | I anslutning till världshäl odagen, söm : den'-7 : april anordnas i alla länder -anslutna -till världshälsoor- ganisationen, . har. gjorts en ,sam- manställning av barnadödligheten, Dessa” uppgifter är av särskilt intresse, emedan de' är en god mä- tare inte blott på barnens hälsa ut- an "även på hälcotillståndet inom hela nationen.' ” I » Enligt senast: tillgängliga siffror låg barnadödligheten på 1,000 föd- da barn på 23 i Sverige. Som jäm>- förelse kan: nämnas, att barnadöd- Aftenposten i' december. 1949 uté. talade: sig den : senare : för ; största möjliga ekonomiska samarbete mel-' lan Danmark; Sverige och” Norg« helst i form: av en tullunion; motser med "stort intresse .en när mare redogörelse ör | ad som här är i görningen, "5 . Svensk: 'Sparbankstidskrift a dir! - Olof Sahlin i Sparbanksföre= Md ningen framlagt sina "synpunkter, på den nu aktuella frågan om sparan-. | såsom medel mot. inflationen. av hans: ynp det ikter är. följande: parandet ha oråfnit en särpräglad 'ställning i vårt land, : Å -ena'.sidan. kan” man konstatera en..” enastående '. uppslutnitig” kring . | sparandets ' betydelse: för: den . en- skilde "och för samhället, å andra” sidan allmänna åtgärder,” som .s nerligen icke gett några "goda" "förs utsättningar ” för spårviljans upp- rätthållande” och" stärkande, Än”. framställes spararen "såsom ' den där spekulerar i framtida pen-' ningvärdesförändringar, än är mar övertygad -”om att: sparåren alltid : | kommer att finnas trots "all: pens : . | ningvärdesförsämring:'; Än... söker lösa problemet genom sparfor= . ; med i <> brottarbesök - i -- Sverige > efter ; VM i Helsingfors den 26-29 -Brottningsförbundet- har , nu" fått "ett telegram - från sekreteraren i ger att det är ; omöjligt att sända ett, amerikanskt lag till VM. Där- emot: skulle "man kunna tänka sig att skicka' två eller tre man: till VM, , om det” efteråt kan" ordnas med '. tävlingar I Sverige ' så att amerikanerna på så sätt får eko= -nomiskt bidrag til resan. ' Brott= rat: Dan Ferris utan vill-först un= dersöka, om : det. går: att åta sig "några ekonomiska" förpliktelser, . <'I:detta sammanhang kan nämnas "att: anmälningstideri till.VM i Hel- "singfors utgår den 5 april och inte ”AAU, Dan Ferris, vari 'denne sä- : "ningsförbundet har ännu inte sva- . "a ER maj, i' Hälsingborg den 20 Sy damerikansk” | flbollskombination till Sverige: i maj” " NORRKÖPING. (TT) i —-- Det förekommer: mycket oli-' ka uppgifter om de sydameri- '. kanska . lagens planerade 'tur- néer till Sverige: i sommar. Nu = senast ' gäller det..Sao Paulo - pel här, som Norrk i kamraterna står som arrangör och garant för. tis it::sts cs Norrköpingsledaren Nalle Fa jdén omtalar att det blir: en kombi. qation av de.båda lagen Sao Paus Jo. och Bangu som kommer hit, 'Kontraktet är klart för tre mat. Icher,' nämligen i Norrköping d och" den .29:1i'. Göteborg. 'Dess. tom : har :Norrköpingskamraterna fätt att ordna ytterligare: två :mat. cher för syd i.Skan= > Läholms' B..K. Hera! håll! röster ' på e ring av; folkpensionerna, detta föl läge ' onekligen ter ' sig kuriös; ati $fterlängtade Spatåndet = har : blivit ett te med: så många" vartationer, att' själ? va temat håller på att förflyktigas: : Man har god-vilja att försöka rätta . till det,'som blivit snedvridet, men den goda -viljan> inriktas på 'att' på mer; eller,- mindre : konstlade. vägar | åstadkomma ett: sparande som 'un- | der normalt gynnsamma. förutsätt- ningar skulle. komma till stånd av sig självt. Vårt land — rikt på na- turtillgångar.och på skicklig arbets- | kraft för alla "uppgifter inom pro- ; duktionen,- handeln och övriga ar- : betsfält ”— borde, kunna lämna go- da förutsättningar för ett. stadigt och tillräckligt: sparande. NIST : När nu dessa förutsättningar sy- nes brista till följd av:en allvar- lig penningvärdesförsämring, dis- kuterar man gärna vad som är or- sak. och vad som /'är verkan och kommer. till olika resultat." Det är regeringens , fel: eller riksbankens, 3. ligheten i USA är 31, i England 32, Danmark och Schweiz 34 0. s, 'v. Går vi till de'sämre Icttade länder- na finner vi, att barnadödligh art parters eller den indirekta .köppropagandan: i pres sen, o. 5. i Chile är 160 och i Egypten 175. I många länder finns ingen statistik alls men vissa undersökningar har: visat, att man i vissa trakter måste räkna med. att. vart tredje eller fjärde | barn. avlider före ett års ål- der, H :"Går man hundra å år tillbaka iti- den så var barnadödligheten + 'myc- ket hög i alla länder. Som exempel kan nämnas, att Tyskland för cirka 100 år sedan hade en barnadödlig- het av cirka 3003, medan man nu är nere i: 50 (Väst-Tyskland). Sedan sekelskiftet "har barnadödligheten kunnat pressas tillbaka betydligt. I Sverige från 98 till 23, i Belgien från 172 till 63, i Spanien från "186 till 64 och i Australien från 104 till De vägar man nu ytterligare kan beträda för att pressa tillbaka bar- nadödligheten är att ge modern den bästa vård under havandeska- pet, större omsorg om barnet vid födelsen samt noggrann vård un- der de allra första veckorna. Englands fascistchef besöker Sverige 1 MALMÖ (TT) Den engelske fascistledaren Sir Oswald Mosley lär vara att vänta till Malmö i samband LJned en. in- Sanell k, ligdags har kontakt med Spararna, är det en ofrånkomlig plikt att sä- ga, att det nu inte längre är tid att hålla på med diskussioner om ansvar och . politiska: positioner. Penningvärdesförsämringen ' måste hejdas. Var och en måste i sin stad tänka på detta och handla med pen- ningvärdets bevarande såsom mål, vare sig det gäller allmän politik, penningpolitik eller enskild mnä- rings- eller lönepolitik." Här finns inte några motsättningar mellan sparare och löntagare; inflation är lika ödesdiger för den ene som för den andre. Om vi kan samla oss inför krigiskt hot mot vår frihet, så borde "vi" kunna samla" oss "mott ett väl 'så allvarligt hot om för- slavning under inflation, anser dir. Berlins riksdagshus .- skall återuppbyggas BERLIN : - Berlins riksdagshus, som i feb- ruari 1933 antändes av nazisterna och sedan blev ytterligare skam- filat genom bomber, skall återupp- byggas, om förbundsmini: Kai- Samtliga fotbollspelare samlas i vid idrottsplatsen i kväll kl. 17. 30 f : hamn hö ides: från man på allvar räknåde med möjlig- | ol iska spelen i + heten” till ; vissa Betydande. pris- sänkningar." Först i fjol: kom den ”indexregleringen av tdinavien, Truppen väntas till. Svea ige den 14 eller 15 mal. Gösta Holmer: EIN "guldålder" för. medeldistansare? STOCKHOLM. | ”.Den svenska adeldfötanslöpnins gens ”guldålder”, som Henry Käs Jarna i. mitten. på 1930-talet. låda grunden till och som Gunder Hägg ' "och Arne Andersson sedan ” ”permas nentade” under en följd av år "och ' som — har det sågts — tog slut ef- ter.' Henry Erikssons och Lennart | Strands. strålande insätser på "1,500, neter under Olympiaden i. London] 1948, hade bl. a, det goda med 'sig, att vårt land i:c:a:15. år ständigt |: hade' uppsjö på goda medeldistans- löpare, . Kälarna,, Hägg 'och Arne Anderssori drog. fram massor av medeldistansare i sitt” kölvatten, bl, a” just olympiamännen I Eriksson ' och ' Strand.! Efter" 19 har emellertid en-stagnation' inträtt. Henry. Eriksson har ägnat för liten tid åt träningen och inte visat nå- got större intresse" för att förtsätta r | tävlandet, 'och Lennart;Strand.har att bereda pensionärerna en dräglig | varit alltför;”ryckig”-för. att kunna standard: oberoende av penhingvär= behålla sitt rykte som världens gbe- dets växlingar. Någon ingexregle-- "ring kom dock. inte till stånd: bl.a. "av den anledningen, söm! i dagens stridde .medeldistanskung, Nu har åter en 'omsvängning ägt rum; bå- ide:;' Henry .. Eriksson ' och Lennart Strahd har förklarat sig villiga att: tl ögå i hårdträning — med sikte på p Helsingförs 1952, Men hur:-ser :det" ut med” återväx= ten på medeldistanserna?. PRK stäl« ler frågan till Idrottsinstruktör Gör sta; Holmér. < , men med bestä mnelben : som + paradoxalt. uttryckt! a ing Do ungdom fö man bar, anlöd- an sägas :vara Itillfredsställaride”, il Pest rillist vie tränat mycket, villigb un Sj tider ” med ' stabilt och fö säger FE men: olämpliga så" snart” fämvikts= läget rubbats; > I. Den nu inträdda inflåtoriska” ut= vecklingen : drabbar. folkpensionä- rerna ..; särskilt > hårt, heter det i Svenska Socialvårdsförbundets tid-' 'skrift. Där finns ingen marginal att knappa in på. I allt flera fall har: prisutvecklingen redan Jett' dithän" att folkpensionärer. sett sig nödga-' kade att begära supplerande hjälp, från fattigvården, Icke endast i Stockholm ”. utan. också på. andra” hållit iger hu 'det h sionen. Vi är på glid tillbaka: till förhållandena | före . den nya folk- ikraftträd; då en stor del av pensionärerna vid: sidan av. sin; folkpension uppbar ;behovsprövade” understöd i-form' av fattigvård eller kommunalt” pen- sionstillskott, Nät -Det är därför med tillfredsstäl: Telse ' man konstaterar, att de nya' indexbestämmelser, som ' i dagarna föreslagits, blivit så följsamma pris- ningar: månadsvis av tillägget kan . man ju icke komma, Med dessa be- stämmelser bör det kunna bli möj- ligt att hejda ovannämnda, ogynn- samma tendens och säkerställa de värden, som folkpensioneringsre... formen innebar för landets åldrin- gar och invalider. Exportindustrin . kronrevalvering "via en diskussion i i revalverings- frågan måste man även ta ställning till hur en uppskrivning av den svenska kronans värde skulle på- verka våra- exporiförutsättningar,; skriver Svensk Utrikeshandel, En sådan ” åtgärd skulle omedelbart försvåra våra möjligheter att kon- kurrera "på världsmarknaden, rämst . kanske beträffande verk- ser får sin vilja fram, Kaiser har lovat att han både inom ”regerin- gen och i Bonnpparlamentet myc- ket -eftertryckligt skall verka för här i maj av Eysvenska rörelsen svensk oppasition. Till kongressen, som hålles i samband med den svenska röret: äl kom- återuppbyggande, Han förklarar att bygget skulle kunna bli en symbol för ansträng- ningarna rörande "Tysklands åter: mer enligt vad fil. lic. Per Engdabl uppger utom 150 sveaskar ett hun- "dnatal gäster från Tysklard, Frank- rike, Italien] Sch P2lcen, Eng- land cch de Doidirka lägena, beräknas vppgå till 2 milj. D-mark. Om in- te fmansministern vill anslå pen- rna för ändamålet, tror Kaiser att de kunde uppbringas genom en ”nationell insamlingsaktion”, länge dä ä nytt, å så restar dä kylan snärjer'åt, dä ä bäst kry, rin eller just på det fnrådet, där vi av allt att döma ar Cxpansionsmöjligheter, "Enbart en blygsam höjning av hacemna på verkstadsprodukterna öra denna exportindustri i fa- Tozonen, eftersom de svenska pri- serna redan nu i åtskilliga fall lig- en Tögre än ko; enternas, torde få anses klart, a tj der iming äv kronans värde an. | 8a förhållanden bör fö som 2n isolerad åt ära fo glas tidskriften, utan eni tionen med en lån; deflationspolitik, dast i kombina- st driven intern . N a s > - Dä" ä liksom evigheten, |pa ner å Jä, hudar sköts villebråd också te den |haren ) ut på ett g ner Eg gga sej nu när vi ätit fr - M N å skraltigt å rostigt åltänker jag. Men här sitter ja|ner å lägga sej ni si i natt, då ska ha milda grad, att våra jaktbyten]kalhygge, som gick ut: som en | rackligt, så får då nya ta ve såjå pratar. Då vå rackam valför för FS vidlyftig ätit, vitt gamle ”Tomnan få se, är . - iga ilrätt., sänner : dom i a . i re NE öd MÅ 3 i , si : BAAADAAADAA ADM AA AD AA MAA RAA AAAD ÅMDN DAD IA tÅ ARD NAN AMA ARA MA AA NA RA MAA RAA ASA ARM DAMMA MA KAKA . Ej ooo re SFS INIINON Sa Rn enten a ÄRA DASANÅ 'stöd fattigvården. lämnar folkpenr-. t li som det ö taget "är möjligt. Längre: än. till kvartalsragleringar :;' och ,utbetal-. "sätter sig-emot—j- gärd, fortsätter' "växten" på våra ”klassiska distan-, ser. åter är på väg»att ta tipp sig, träningsfliten i år är bättre än un- der -mellanåren ' efter 1948,' alltså även bland de gamla pålitliga stor-, löparna. Det. är dock för tidigt att -'säga ”. något -'om vilka resultat de unga kan komma att göra i som- "mår. "En "del har omdirigerats från 1,500 till5,000 meter, och det bru= kar ta. ett par: säsonfer innan resul-" visa sig efter en sån "sem "om alla våra pojkar nu'går in »hårt: för” att: göra . goda--resultat: i -sommar + med 'sikte på. OS.1952. Detta gäller: även sprinterna. Här | har vi många unga och lovande pöj- "kar "men deras' utvecklingskuiva: kanske inte: kommer att 'peka 'upp= ksåti år i den utsträckning som de" -icke /initierade.' tror sig -ha anled-= ning att förvänta. Det beror bl.;a. ”på att några av dem just iår full- "gör sin värnplikt. un . Förnäm: förné - : ”. BRIGHTON. (TT Reuter) : e; canadensiska världsmå Leihbridgo Maple Leafs” iästarka på tisdagskvällen sitt besök i Euro- pa med att ta stryk” av Brigthon Tigers med 6—7 (2-2, 0-4, 4-1), >- Under sin europaturné har cana= densarna spelat 55 matcher, av vil- ka de vunnit 45, 8 spelat 3 -och förlorat 7. oavgjort i i; Kört om sport." Än Match om VM-titeln i wel- i juni, Ro-" mn omoRS Manager -George Gafford ' mt ar att han "varit i. .kontakt ne Jack Solomons ”för tio dagar SO och accepterat att anbud. Odinson berövades sin VM-tite i weltervikt av Amerikanska box+ ningsförbundet och boxningskom= . missionen -i staten New "York se an han vunnit VM i mellanvikt genom att slå Jake LaMotta. Det ” rittiska förbundet däremot erkän- ner fortfarande Robinson som I i e. också. i welter, a Robinson Planerar” att resa il uropa den 28 april och skall möta en match 43 landa! Mia lan : gällande VM i mel anv vikt, (TT—Reuter) vt ' oo HH Världens -£a Dn. bäste. stavhoppare, .amerikanen Bob Richards, , "£iort sitt. livs. första, tiokampstäv- ling och” nådde därvid utmärklå boäng, I'sin specialgren, kla” Tade' han 435, vilket” gav, honom 073 poäng, Hans resultat i'de 0 grenarna var: 100 meter: 11,1 (814): 400 meter: 51,9 (770), 1.500 metett- "4,57,7. (428), 110 meter häck: 15 (861); längdhopp: 6,13 (133, höjd hopp: 182 (810), " + M er (EO oa 12,08" rd Ce. 0,5; och ut pol RN S s AN TT Rss AA RKA KORS Överhuvud taget kan jag säga, att. et 'ser i varje fall” ut. iv | od d | Il | -—
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.