+ "terhundeny. "> > Vvey Johns, har mer än hundra frå=: OT Var" snäll och tala om för mig” - åf tet poesi i' hjärtat än en torr s > ferkarl med en massa, statistik i Torsdager den 8 april 1951” Dagens namn” se : NANNA. ” Solen , går . upp kl.: 534 ch , ned kl. 8. 58. ; " Solen "går" upp do 5.31 och ned kl. 19.00. ora >= Dagens dikt: = NE ÅA, att få "ung och oförsagd.." ” gefram mot äventyr och bragd i vårdagjämningstiden, då smältsnön. störtar ur. vart rör och talgoxdrillen joddlar skör. från bruna hasselliden. a Petter Ssok och Lundström, r6- sande i dyrk-. och brandsäkra kassaskåp, utbredet sig inför ett beundrande" auditorium mm sina stängde in en Jevande tupp i ett |- av. våra, kassaskåp, Så tände vi ett stort bål och ställde skåpet i det, När. brasan brunnit -ned, och :vi öppnade skåpet =— så: levde tuppen! EE = Inte illa, sade Lundström, vig glorde ett liknande prov för en tid'sedan. Vi tog ett kassa: skåp i ur vår senaste serie, försett med alla tänkbara nyheter, lås- te'in en levande tupp och tände |: upp etf kolossalt bål runt otn-"| kring det pch. fyrade” på i cirka en timmes tid, När vi slutligen rakade undan glöden och öpp- nade". kassaskåpsdörren, "vad tror ' herrarna. hade. hänt? Jo, | vär tupp. hade frusit ihjält. Att hitta hundar . Dagénå Pippi. > bland; "engelsk ; skolbarn är ”hundletning”. Mer än Jetarklubben i Medlemmens första OPpdi är att "hitta '95 olika "hundraser; De svå ” raste "på listan' är' italienska "grå hunden, engelsk harhund” och ut? : Sekreteraren i klubben, - R; ;Har-' » gor att-besvara om dagen. Den svå ; Taste frågan hittills kom från en "ten" flicka, som skrev:sa: > —4 > hvr jag skall träna: min pekingeser in vallhund, i — Det" har . kanske något att göra med. dei där flygande tefaten, £zom tidningarna pkriver, så myc- ”' Hustrun till en | sydafrikansk fårägare, P. J. J. Lombard, skänk- te för en tid sedan sin make fyr- lingar. Alla var pojkar: ==" tre mint eg, När sköterskan tala-' de om för "honom att han" blivit far: till 'en son, sade" hån: ”Ut- märkt, Det finns en farm för ho- nom”, När han hörde att han fått ytterligare en son, sade han: ”Jag har en farm för honom ock»: så”. När den tredje sonen annon-= serades blev han litet förvirrad : men gav : samma Svar., Då han: hämtat sig från meddelandet .om «den fjärde sonen, sade han efter- tänksamt: ”Well, jag bar ingen. farm för honom. Jag måste göra upp en plan”. knogl 2 träffa en känslig person med lir huvudet, .J ändå ett litet land, som ",40,000 surigar har gått med-i Hund" rr Mannen äger en stor farm och | Det är alltid angenämare att : Småindustrins fo Ik till storindustrin + STOCKHOLM Det kan ifrågasättas oc vi här anledning att i samma omfattning som hittills slå vakt om småindu- strin, "i den mån" den icke kan konkurrera med de större” företa- gen : ifråga” om produktionspriser och utlandet i vad gäller priser" på” importerade . varor, framhåller ö- verdirektören i arbetsmarknads- styrelsen C. W. Curtman i ett ut- talandeé'> för Svensk - -Handel, när han belyser. de aktuella arbets- marknadsfrågorna och vikten av rationell » hushållning med, arbets- kraften, "27305 «Detta får icke' tolkas så, fortsäta ter "hr Curtman, att småindustrin skulle vara av ondo. Tvärtom. Den fyller: en stor funktion i sanihället, i den mån som den utgör komplet- tering till sandra näringsgrénar in- om vissa trakter av vårt land, och då den har en produktion, som an- tingen kompletterar de större fö- Tetagens genom att småindustrier- | na förser dessa med halvfabrikat 20, önskar 'AMS- expert || | LAMUULIGS TllNUG 4 Per Nilsson-Tannér: = Torp och torpare i Så här om våren 1 plägar. jag be- sättas av en trängten efter ott torp, så att jag inte vet mig någon råd. Ett gammalt torp med mjukt gräs på tunet, med skvalpande vågor mot strandstenarha, björkar i 'omnej- den, utsikt över skog och "vatten. Jag har-gjort allvarliga försök att tillfredsställa denna besatta torp- längtan, ' men ' utan resultat, Det idealistiska torpet är antingen inte till salu eller "också äges det av någon stabo. I enstaka fall har det fommit .i- jobbarhänder; och då gråter mitt hjärta" blodiga tårar. "Detta med torpet är jag inte en- sam om. Nyss fick jag ett brev från min” förläggare, som skickade ett halvt tjog bilder av sitt torp i Da- larna.' Antagligen för att äckla mig med utsikten och allt det där, Ja, nästan” "alla" mäninskor som jag umgås "med, "så nog har dom ett torp: Ivan Oljelund och håns Mar- git' har ett fäbodtorp högt över skogarna .uppe” i Berget,! Albert Viksten fick ett hederstorp i Kår- köle”? på sin '50-årsdag, Jofisson, eller - också - fyller : var som icke är representerade av stör- re industrier, Men det kan allvar- ligt ifrågasättas om man icke av politiska ' skäl alltför mycket om- huldar småindustrin utan att skil- a på vad som ur landets synpunkt är ! önskvärt" eller icke, Om man finner att vi skulle kunna åstad- komma mera "eller 'billigaré varor, "därest vissa småföretag slog igen ock": deras arbetskraft: överfördes! | till de "större företagen, som drivs "mera rätionellt," så" torde. svenska folket i längden vinna på att':så sker. Samma gäller också- företag, som tillverkar: varor dyrare än vi kan köpa dem från utlandet, Var- "för! icke köpa dem där vi billigast kan få dem och inrikta den svenska produktionen på - vad som bättre | ; dyrkar > bekvämligheternas gudom; Det är ett hälsotecken. Vi är bersen- "Passar "svenskt näringsliv: de. av utlandshandeln. | . he "jäst; i broschyren att de öd, ta dem, Han hade näms. i. och 5 har torp, alla har torp: Moberg har gård och Nils Ferlin bor på lerjorden i Pen- ningby. Och nyss har jag läst ett stycke livsbejakande jordbruksfilo- sofi av den amerikanske bestsellern Louis Bromfield; som på äldre och burgnare '; dagar > slagit." sig- ned i ligen är beredda att leva som gammaltidens torpare. De har in- genting emot att gästspela på gam- maltorparens ' tun om söndagarna och ett par månader” mitt efter sommaren, iy de'har den trygga] förvisningen, att !evebrödet finnsf. EJ på annat håll. Så var det inte för torparen. Det. skulle kunna 'skri- vas en historia 'om nöd och försa- kelser ' utan ' början och slut, or man gav sig till att forska i tradi- tionen. Men givetvis också en hi- storia om förnöjsamt arbete och from belåtenhet med de små smu- lorna i tillvaron. Många av de torp, som - vi lever sommarliv: på och håller söndagsfester ' på, de är i grund ingenting annat än en plats för tysta tragedier, Det finns öde: torp i skogarna, hem som amerika- febern och fattigdomen gjorde obe- bodda, Skulle de Pertsoner, som od- lade. upp dessa backar och byggde upp dessa stugor plötsligt komma inklivande. en sö Vid den stora k r ARGENTINA OPPONERAR ' SIG som, f. n. hålles i Wi intresserad av USA:s "med ar rtinsk Ta pånomerikanska kongressen, Paz,'att Argentina inte alls vår « Här ses president Triman — med hörlurar — n lyssna till den brasilia nske utrikesministerns anförande, '; och mitt i de nya ägarnas åsyn du- ka upp sin söndagsmiddag, så skul- le mycket av vår inbillade roman- tik fly sin kos; Vi skulle kanske in te uthärda att stanna kvar och tä- ra vår medhavda goda stadsmat- säck! Vi skulle bli alldeles tysta i vårt glam” och ta oss för pannan och. fråga, om detta någonsin va- tit möjligt, Ja, vi är i våra dagar lite. frä de för ' fatti Ohio och odlar sin kål på Malat och berättat om sin gård på ett så- dant sätt, att det kliar i fingrar. nå för den som önskar att gå ha; fota på” en grön" gräsmatta, ” + Ja, denna trängtan till torpet är jag ingalunda" ensam om! Det har blivit. ett somtnarmod att äga och Det är: ett utslag av den längtan till naturen, "bort från jäktet, som finns också hos den människa, som 'Torparen från stan är innerst en frisk män- niska, så ge hen söker sig. till -torpet vid Men? medan. jag sitter här och gtar' må det vara” mig förlåtligt on jag gör, den stilla reflexionen, satt ; "ingen av de iHitterära torparna ROTTNING CHRISTINA, SOM farkt ne behovet att, ha; de onskull så förnämlig, att han vä; rade att hälsa först på de ens > Den: tila väna, o ö hälsosamma klimat kända väst: kuststaden ” Kungsbacka > kan skryta "- med. något somjingen. annan församling i helax kris- tenheten kan visa motstycke "till, nämligen en prästfru, som "vas" vit — " livgardist i Stockhol oe fiksråden, som” häpnade över denna: oförskämdhet hos en-utövare av ett yrke; com då för: tiden inte åtnjöt något, större anstende; Manhen var j eméllertid: en: för 'då ida förhållan- den "säkerligen ytterst framstående läkare och han besatt också en stor örganisatorisk förmåga. Det törde huvudsakligen” vara hans förtjänst, att år 1663 det första” steget till-det svenska di dets 'organi- sig i detta erligen ” betungande | onus. "Sin tjänst lär hon ha skött klanderfritt, : Med tiden blew' dock hennes ställning ohållbar av en'sär- egen ' anledning: Stockholms” pigor' höll på att springa benen av sig efter” den” vackre och ståtlige: gardisten. Och så en sommardag år 1787;' då' HA! slott och Gustäv Ill pas- sation blev. taget! då bildades Colle-: gm ”medicorum”i i Stockho'm. Man svftade till”att göra ett slut på :då fådånde oordnade förhållanden, då charlataner "och dugliga ' läkare i PHoreck” blandning stred ”om- "de; sjuka Kampen' mot kvacksalveri blev "det" nya 5 + kollegiets " "uppgift. Frabsmanien blev år 1655" arkiater öch'änsågs under de följände de- cennierna vara Stockholms dugliga- ste praktiker, Han trivdes så bra i Sverige att han stannade där till sin död år 1682, År 1648 hade han här ' ingått äktenskap med Helen Radou; och hans barn blev svenska medborgare, En sonsonsson, Carl. du Rietz, född 1723 och gift med ' fri-' herrinhan Eva Christina Cronhielm, blev med tiden ägare-av Sommenäs söt eri i Östergötland, I äktenst t | ken'disk föll på knä för konungen och. bet sant och ställde on ätt gardisten in- om några minuter förvandladés till giftas bort för ati "slippa ifrån"att återsändas till sina säkerligen för- grymmade föräldrar på Sommenä Öch ' även den' saken ordnades så gott som på stående fot, Kungen — enligt andra källor hertig Carl = hade en bibliotekarie vid namn Erik Johan 'Pau'in, : en 27-årig stillsam magister, vilken kungen ansåg lämp” lig att ta band om den ståtliga f. d. aniazonen., Paulin efterskickades, sa- des ingående och kunr föddes år 1766 en dotter, Cariri,. som med tiden blev den prästfry, varom dessa rader 'skulle handla; Hon sy- nes ha varit en ovänligt ståtlig före- teelse, stor och stark men också med en för kvinnor lyckligtvis ovanlig äventyrslust i kroppen.' Hon rymde då och då från hemmet men infån- gades. Till sist lyckades hon dock, klädd i karlkläder, ta sig fram ända till Stockholm, Där tog hon värv- ning vid Svea livgarde" under narå- net Olof Glans, Någon läkarunder- «sökning tycks inte'ha förekommit. Att hon kunnat klara sig från upp- "täckt Eiand komraterna lär väl ha 4 ett de värvade trup- taden” då' för tiden gen” lovade det unga paret Kungs- backa och Hanhals församlingars då lediga 'regala” pastorat i bröllops- gåva. Och: det blev' verkligen äk- fenskap av; Det nygifta paret drog på”. hösten "1787 ned till sin nya verksamhet -i Halland; Men lyckan blev ej långvarig. Redan nästa år (den 31/7 1788) dog i barnsäng den till prästfru befordrade. £. d. gardis- ten, och några dagar efter det ny- födda barnet. — en liten flicka — likaså. Ett par veckor senare avled även den unge kyrkoherden. Den romantiska kärlekssagan hade nått sitt elut. Allä tre av sagans per- sonér sover nu den ev'ga sömnen i stadens forna kyrkogård, vilken ef- ter en för" ”, > "> brand, som år 1546 även den lilla stad” > [a i förg., lv ov EPP 1 :bebo -toip:i detta landet,. men jag |! tror. att det också är något annat, FOlf Glans” stod på pöst vid Drott-' |: rade förbi, :kastade' hor” geväret, I alltid: var road av teaträliska 'effek=|" ter," fann "situationen högst" intres- |: Den riktiga hungerfattigdomen. = | Det kom her en gammal svensk- åmerikan för några år sedan. Han gick" mest i' stan : och illfänad för a a framliden an n med tillförsikt Sp 5 TÖGKHOLM | an oa M 1". Sveriges krigsmakt kan med tillförsikt se framtiden an se- ; . dan den större” förståelsen för försvarets behov av. allt att döma . medfört” en ökad försvarsvilja, ' sade ' den: avgående överbefälha.:- | varen genergl Helge Jung i de avskedsord, :som han på. lör- ; dagen riktade till krigsmakten, och i' vilka han framför ett tack han var: så gammal att han -inte hade några ungdomsvänner kvar, i livet, Han var ensam, besökte vän- dag åkte han i min bil för att häl- sa på några (som han trodde) be- kanta. Han ämnade 'stanna en vec- ka, minst. en vecka, Han var trött på att åka" och härja, Dagen där; på ämnade jag resa "tillbaka. På morgonen ringde det. i hotellrum- mets telefon, Det var svenskameri- kanen som'ville bli med mig. Han fann inte vad han sökte hos de för- menta vännerna, ' j + Nu har jag bara” en sak att se, innan > jag! reser tillbaka, sa han. Jag skall'fara till torpet där. jag är född, .och om 'det ser: ut. något så när i behåll; så" skall "jag köpa det, sätta det i' stånd, låsa" dörren och fara tillbaka. och låta torpstu- gan stå kvär. Då vet jag att den finns, Fyn s i i Han föra sin stuga. Han starna- 'en :timme på dess tröskel, ”,; Han köpte den. inte.: Han :sökte utplåna] s den; ur minni 'och. luktade ring: "den fallfärdiga stugan, : Så många bittra minnen steg fram', ur dess- .smygor.: Några dagar senare reste svenskamerika- nen tillbaka... till ; Amerika, Jag träffade honom vid tåget. Han sa, att han ångrade bittert, att han" ber k "sökte stugan. Innan hän återsåg den han ' många ljuvliga ' barn- från! dess vu hade han. bara r salta hade? 'domsminnen ”> bevarade steniga backe, «fattigd bitterhet. "i Ja, visst kan man se på de” gam- la. torpen. och "backstugorna med olika slags. ögon: Men för Oss, som är födda:i en annan tid; är det-ju inte möjligt" att finna" bitterheten. . och ” « fill fö 1 för det stöd hän fått känna under . "sina si år som ÖB... : När. tillträdde ämbete ty var? det "andra "världskriget ännu oav. gjort och risker stod kvar för att Sverige. skulle kunna bli indraget, framhöll general Jung, Det. ingav mig . därvid . en stark trygghets- känsla, att jag i arv fick ta emot en krigsmakt med betydande slag kraft, Genom stora ekonomiska och personliga "uppoffringar. hade ' vårt folk lyckats råda bot för de svårar ste. bristerna :i vårt försvar, vilka” varit .en direkt följd av de alltför . unde föregående decennier. ; iVid' världskrigets / slut demobili- serades. krigsmakten” "efter" eri på frestande" ochi stort sett väl för- rättad Beredskapstjänst, fortsätter generalen, '. Den. allmänna'. kri; tröttheten medförde i. Syerige. liks som i andra. dernokratiska ! aker kan v vara oss själva; där vi har det inaterialutrust ingen..Då enligt min lugnt och ostört och där vi önskar" ing. vissa. av: åtgä. komma : underfund om livets goda” utslag - mer sidor,; - Egendomligt-: nog söker vi stämningar såna ting på. le fattiga” forparbad" sypt arna, i» öv "sannolika behov, i Därför att vi ker och har råd : ratt söka, blir' det. till slut inga obe bodda" torparstugor kvar i landet.” De som vi inte. finner igen; de öds- ligt belägna och de" allra fattigaste, s) + sextio drog "sig rat där firar” nu"? r- makthålla och. stärka aret Turgne "och .besuttné. sina 'sommär- rit "frukt. Jag, kan dock. ester, : 1) Det är inte: till bitterheten. vi trår kårnäs. krav på "kompe sation för. hittills inträffade pris- stegringar på snart sagt varje tänk-, bart : varuslag kommer. på mänga håll att mötas av både oförståelse och en hård reaktion — därom är . | vi övertygade redan på förhand. Vi ser med beklämning på det förhål- landet: att det ännu inte gått upp för stora konsumentgrupper att de prisökningar, som inträtt på vissa livsmedel, till större delen samman- hänger . med ” bortfallet av de av statsmakterna ” tidigare beviljade subventionerna till jordbruket, vil- ka i sin tur avsåg att ge något-i uibyte för den tills dato alltför. låga prissättningen på jordbruksproduk- ter överhuvudtaget. När som? sagt inte.” ens : detta självklara faktum bejakats av låt oss säga stadsbe- folkningen. i gemen, då: har jord- brukarna knappast annat att vänta än fortsatt oförståelse från vissa håll inför vad de”; själva anser. vara berättigade krav och önsk i Det är RLF-chefer, ”Jandstings. man Bernhard Ekström, som gör detta uttalande, Huruvida den nya jordbrukskalkylen ' skall ge ”täck-< ning”. över hela linjen återstår att se. Man ken ju inte svära: på den vare sig : ena ever andra riktnin- gen, men å andra sidan "ger den vissa utgångslägen son det gäller attta vara på. t Om Mdet allis” ä antagligt att i. jordbrukaskraven. N ed -| än livsmedel enbart i å), uppgår till Det är i själva verket en blandning k ed... tillfre k "att .de. negati ningstiden” och! : cv Säsohgen hoppas man ätt kunna' bi" ie r 2 Sensationell täk | fökleteringsmaskin” | Nerlerländerna har såsom! det ena da land utanför Väst-Tyskland ah- OR in skaffat den nya. tyska. fiskfllåte.. > ringsmaskinen som.1 dag finneå: bv: endast sex exemplar i i hela: världen, +» Maskinen är icke mindre lin heå ot la 8 meter Jång och 2,4 meter bröd! - I ena änden på maskinen stoppna den huvudlösa fisken in och efter en sjund kommer den fram 1 form . av ett paket fiskfilé,' fördigt at lägga in i kylrummet, Kapaciteten" är mycket stor:i det att masklidi kan ta upp till 20 stycken fiskat' per minut eller 1,200--per tUmma och då | storlek mellan. 40 till”120 em. Hängd." Rensningseffekten' blip | mycket bättre än vid handfilésklir= .' ning, då procenten avfall blif myc= -- ket imindre än då fisk ”filéskäres - efter den "sistnämnda metoden.” 2v CI Nederländerna har det startats po ett. företag med uppgift att" 'upp= köpa överskottsfisk, som" icke kan ” finnå användning. på : den: ömridel» . bara ,- färskvarumarknaden, +: Med ” tillhjälp av' denna” maskin fi ädlar nu. detta företag sådan fisk | icke: pmedelbart kan. säljas” såsom färsk, till filéer” och” bidrar där« igenom ' till... en .betydande mark adsutjämning ifråga om fFörsöris ningen I med färsk fisk, ' öykl 3 å gott som överallt haft." " Uppmärksamheten» riktad: på denna sak och till den" stundande draga till att: pärketingsprobleet för jeyklar skall kunna" lögasre Eg i 'utvecklingen efter "världskrigets iss grad; kunnat uppvägas "vorganisationsförbättringar; + Vad Stockhol vi ingenting emot I att ”eyklarna förs från” trottöarkanteraä, [a utbildningsmetoder., och genom, "nya vapenkonstruktioner. Den hit- tills geriomförda förstärkningen och moderniseringen av. flygvapnet -ut- egentliga löntagargrupperns syn] . som den. pågående" ”effektivicer) punkter, ter sig i viss mån, skall. vi. gon av: våra kryssare och" moder. säga, svårförklarliga 3 — ett, tillmö- ;hiserjngen ay ;våra övriga; fariygs- tesgående av dessa krav. medför ju typer kommer ' att. öka. vår. flottas ovillkorligen höjda priser i höst på operationsduglighet: Sveriges krigs- vissa förnödenheter, bl, a. på fläsk. makt ken av .dessä och andra. skäl och brödspannmål — ställer jord=" méd tillförsikt: se framtiden an. brukarna . sina förhoppningar . till Det / finns; desto större: anledning regering och riksdag. Irigendera in- härtill, . som st kterna under måste. också visa Il. ; tet i i vilja att: hjälpa: till att: ordrig + bättre -parkeringsförhållarider- Vi. har tänkt föreslå att frågan oxdiås - shar, snan «”cykelgårdar”, "där . "cyklister, som åker till och från gå= . ” na; arbeten, antingen gratis. eller ett större antal cykelställ, där' så-' dana går att placera, är f.ö, ett ön= .. skemål inte. bara för Stöckholm ut- an också för många andra orter i" landet, Vad den kommande ecykels ' äffar,' - så har yi på - stansen bör längre kunna blunda. ger senaste året inför. utvecklingen för jordbrukets behov .av. rimlig "av. det internationella läget visat l Jordbruksför? ett ökat I sde till de för lingarna blir /emellertid' en. svår- 'slag och yttran den, vi illa dett äle- löst historia, som 'dock under :alla at mig att avge. : förhållander;, "måste föras ' till; ett: 1 pe lyckligt slut, 375 svenk i'Vad jordbrukarna vid stundande förhandlingar ' komneer att kräva” som kompensztion ”i procent räk. - PAI en nat” är omöjligt att nu ange: Men "| i Uppfinnigarna gör "framsteg även det skadar inte om allmänheten; vtanför Sovjetunionen att döma av sig eri funderare på att den förlust, en, uppseendeyäciande ; fruktnyhet som 'Sveriges' jordbruk lidit genom - som just har gjort sin entré på tor- prisstegringar : pa andra. <varuslag : "gen i Paris och som heter tangélos. e:a:130, milj. kr. Med der siffran, i mellan ett apeleinträd och en sorts minnet och '-under det sannolika ' " citrusträd :somi frambringar de pä- antagandet .- att. pPrisskruven kom- ronformiga- pompelmus, en släkting mer att -iras åt än hårdare de ji > grape ;fruit.. Tangélosfrukten maste -månaderna har: "jordbrukets likobr en stor apelsin, men endast folk knappast anlidring rosa mark- till färgen, anriars smakar den näs- vaden. Jordbrukets utövare arb tan som en grape fruit, Och åtmin- tar under svåra förhållanden — & tone på paristorgen | kan den för- + | sadeln blir lätt ”permånent: kut- främjandet . -också « en. del: andra I önskningar. att” framföra; : Svenska cyklister, framför alt de manliga, ; måste lära 'sig att sitta riktigt, på cykeln, I alltför många” fall sitter de kutryggiga och trampar. med hålfoten. Det beror på” att. de har sadeln för lågt — sånt härmar sig. : Cyklister som inte sitter: riktigt 4 ryggiga” : och ! får: ont i dötternå, / 10: kraften: vid” trämpningen? En« = gelsmännen är här )lämpliga "som ' . föredömen. 'Ja, de går kanske fo tan för långt och gitter för 'raka'$ sadeln, Och så önskar: vl,' att 'allt- fler svenskar. skall lära sig turista " på cykal utomlands.” Det blir mye= ket billigare än mången tror” Vi har "uppgifter på alla vandrarhem - i hela. Västeuropa och en turlstre= - sa på cykel till t' ex. Frankrika blir inte dyrare än att resa ned till vore ett gott tiuens tecken om ö värvas till- det icke precis :facila tiga , bef koingsgrupper lärde" sig "priset åv'100 franc styck, « 4 v. & 5. inse. detta. > Irena ”kr 1:50, Ra "å en syensk badort och ligga di un der semestern, ” Ä Den, som, är vis är även god, pch den gode är vis. Vie RA (et större: landsortsstäderha gora > framför allt 2å centrum,'men” "då i a "Tand här parkeringå- NS - så som man: gjort" it, ex Hollafid, ' , - | mot ien mindré. penning :får' ställa vv : in sina cyklar, UCykelgårdar” beh ss Dessutom utnyttjar de inte Hit ful-" / | . - | väga Sö PAA IRI SER od iz 3 i : | j > i i. pr ns fr ade or törd pt tf pl II RESA IK ES re ; : | - | FSS IBAAT AS RSS PAS ALI PDLDEREL KLARA NIA IDLE LARS Agi dd Sed nesr ; 2 Ä SLL LLAPIPP RI IRLASISINPAS SI KS EDS LG S ökhltddl AE pu N - 2 EA FEVECES VI COFFEE ECSTEFSTSEgvpr: Ännbrn det. har man under.en följd av:&r,..; .. : i | I i -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.