rm nos ' B013 blivit eldbegångna, vilket är Paon ost : "att tolka även för föredragande! | STOCKHOLM; : ' : 3 Alltfler jurister, riksaagsmän - "oth tidningsredaktörer har på | sistone tagit till orda och krävt "En omprövning av domen mot "Torsten Kreuger i Högbrofors« "fallet, Endast i år har ett 20- tal ledande - tidningar såväl i ' Stockholm som i landsorten på .Jedande plats påpekat det un« . derliga I, att resning ännu inte beviljats « £: Högbroforsmålet, "trots att. uppenbara orättvisor " förekommit i domen och att bevis .numera kan framläggas "för att Torsten Kreuger inte :glort > + sig - skyldig . till. något sbrotfskigt förfarande, så u' Senast, har riksdagsman Manne Ståhl; Karlstads-Tidningen och chefredaktör Hamrin i Jönköpings- posten krävt att målet om Högbro- ngn b bör tas upp till ny behand- 8 - Parallellt med det stigande in-)- .tresset i landets press för Högbro- forsen och. den HD-dom, som bli- vit:en ful. fläck på den svenska rättvisans sköld, har även jurister- na:och riksdagsmännen i i alla stör- ré:' omfattning” börjat - syssla med den :kufiska domen och dess bak- grund — paniken efter Ivar Kreu- gers död. T.o.m, föredraganden i ett av Högbroforsens följdmål, re- .visionssekreterare Dillén, säger be- träffande HD:s utslag i detta mål » bla: "”Avfattningen av Kungl Maj:ts utslag synes icke giva klart id handen, huruvida den med det- ta ansvarsyrkande avsedda debite- ringen varit att:hänföra till de ' väsentliga” oriktigheter i bokförin- ” gen, vilka. ansetts grunda bedrä- geriansvar, Huruvida Kungl, Maj:t ansett 'subventionsbeloppen från, Kreuger" & Toll böra avskrivas 'å "Holms skuld, synes ej heller otve- tydligt framgå a av Kung, Maj:ts ut- slag”. H : dom är: alltså” "omöjlig att ”tölka. även för:en revisionssekrete- rarel . Måhända: är 'det just därför att "domen mot Torsten: Kreuger i ” Högbroforsmålet varken kan tolkas , eller | försvaras . som ing, Kreugers motståndare tiger still i den storm som nu blåst! vpp kring den orätt- - nätiga? "domen, Varför . vågar man inte svara, på direkta frågor om de Lv kligen "Pressa fram ' dessa böc- ef från, ten eller de" personer; som SR ”öldbegängelser i i Vårt land 10,697, vilket är? 621 flerå” än" änder 1949 räliggånde år som (5, 266), Hur stadigt och snabbt SAS:s extramaskin från Köpenham ” MAGNE - viking brann ännu efter mi natt, sedan det fattat eld vid: ”kraschlandningen nära Byonmå- 'av betydligt större mått. FRANSYSK . VISIT I OSLOTRA- FIKEN.: En "fransk trafikpolis Ra- oul. Wagner, har, varit på: besök i Norge och i Oslo där han gett os- loborna "en" lektion i hur:trafiken irigeras i världsstaden Paris, Här ses ' Monsieur" Wagner 'i. aktion på Karl Johan. 4 i. brådaste förmiddags- Under? :flera årtionden har 'sta- ten genom 'kommerskollegium ut- betalat : lön : till. ;en deltidsanställd instruktör för. hela landets hem- slöjd. Den 'första var den roslags- födda. Stina" Rodenstam i Hudiks- vall, som. var en av de banbrytan= de på området och genom sin kun- nighet, kraft och energi angav takt och. ton;:åt den nya tidens hem- slöjd, byggande på traditionens sta- diga grund men icke därför stel- nande: i'.en ' gång . antagna ' former. Efter "hennes död har flera andra instruktriser. på samma snävt tills sEnligt Statistiska ' Centralbyrån: prbliminära uppgifter ha 69, | per- soner avlidit. Med 10,697 eldbegän- " gélser' innebär. det, att 15,3 :96 bli- vit; eldbegångna: dd , samtliga, som dött i vårt land 195 "Den högsta t "eldhacåny3. 'veckla..'och. bibehålla hemslöjden tagna ek iska villkor. skött den maktpåliggande tjänsten. Den ' sista av dem : var skånskan; sedermera stockholmskan Mathis Hörlén,' som framför allt strävade efter att:ut- som en i bästa mening folklig rö- relse- och även lyckats häri, ls /För Mathis Hörlén har det bl.a. sannerligen - aldrig varit. tal eller en tanke på, om den rekvirerade varit hemslöjdsor- nå församlingsbor av dem; som av- lidit, under året, har Sandviken haft, 88,9" 46. Där har av de 145, som. dött under året, exdast 16 bli- vif:Jordbegravda.: äv de 17,69 personer, som av- lidit i samtliga krematorieorter, ha Jr é . ver i de. övriga "nordiska än= dena: -har .. eldbegängelseskicket hälft framgångar under 1950. I Dan- märk hår det varit 7,504 eldbegäng- elser,: vilket är en ö g av 53 sedan 1949, i Norge. har det varit 4,402 kremationery vilket. är 313 flera än året förut och i Finland 918' eldbegängelser, ökning 35. .' hela - Norden :. har det varit 234 39 > eldbegängelser « under 1950. : Setlan det första krematoriet togs i biuk-har det totala antalet krema- tioner i de. nordiska länderna nu uppgått fill 304,885, "därav för Sve- riges del. 118,028, ort Katt får medfölja | "= Det är ont om hembiträden över nästan hela" Världen, men inte i "Östafrika, ty där finns bara man- liga hembiträden, I en engelsk tid- . ting stod för ett par år, sedan. föla ” vande annons: Dam: önskar anställ- ning som hembiträde " eller hushål- Jerska hos familj dit jag kan med- taga mina 13 katter, Hon fick an= ställning hos €n änkefru. som | hade nio katter. sen rid ision PING: vid" en kol Jano NG. och en 2 Rå lar "onsdagseftermiddagen Pp på tru dödades lastbilens nan vid ö-årige Karl Gösta Henry + förare, 26-årige. 0 |Jer centralt, Och detta har till sy- Åponerar: sig. Därför tycker nog vi Jicke i detta enda fall kunna ge en ganisation eller inte eller haft den eller den politiska färgen. Hon har kommit +till : alla, hjälpt alla, givit goda råd och' själv varit tacksam för alla | erfarenheter. och lärdomar hon å sin sida kunnat Uppsnappa, Hennes -. oväld ' och tjä ft flygplats på söndagskvällen, Det a nses att pilotens skicklighet 'och 'k alla nerver: förhindrade en olycka ' | Där man är. jordbruk: i de 4 hi nas tecken NEW YORK”, hav Samarbete och” Köoperallon i i yrkesarbete . är ju högt upp- kattad bland ; Som: så småningom utvecklat ' en alldeles 'speciell och myc-. oket -fruktbärande team-workz= anda, Just; nu ' koncentreras från myndigheternas sida ett enormt intresse: på jordbruks- :' . ungdomarna, och : det ' görs Jett" "flertal" imponerande försök! att: lära de unga från tidiga år att: > bete "sig .som kloka” företagare :” och sköta jordbruket” och . vad '; som -: hänger --' därmed ' samman . + affärsmässigt och : med -friska -. all-round-tag. Två : miljoner. > » jordbrukselever, . där de yng." sta bara är elva, tolv år gämla,' ; + är nu samlade i en rörelse' som”, kallas :”4 -H" clubs” : och "som 5. sorterar « under ; ordbruksde=? N -Pärtementet, + ; > fyras han iboliserar vad? d "vid, varj sammankomst : lovar. Spå nytt: nämligen satt” de "är "redo att med sitt huvud = head, > sitt. hjärta => heart —, " händer: "+" hands = och. "hälsa ”—' health =: gå in” ö sin. klubb," sitt : samfund: "och . sitt land, 55737 ox i ' Den fostrande principen för den- na. > klubbverksamhet;,: . som > alltså helt: arbetar på team-work-grund- val, sär. att varje - medlem, även elvaåringen,. ; skall ””på' bästa sätt sköta ett projekt, ett jobb. De två miljoner :- jordbrukseleverna,..' som går "4 « denna .”skola”; rekryteras från såväl jordbrukarhåll'som bland fabriksarbetare i de'decentralise- rade företagen på "platta landet. De' små företagarämnena:' skall här få alla möjligheter att” vettigt Tala ett arbete, att genomföra” ett pros jekt — antingen det nu blir vinst tack. vare en fint skött hushållning med . de" anvisade : medlen : eller också förlust på grund av riiss- skötsel. Experimenteras skall det, och om de fyra h:na står den djär- ve bi, så: brukar det bli glädjande resultat. Som ett. exempel kan nämnas, att: "pojkarna får helt och hållet sköta några djur eller odla har snabbt spritt sig inom förenin- garna landet över. För våra: SLKF- och SLU-föreningar t, ex. har det under senare år knappast mött nå- gon. svårighet att få den hjälp och det:stöd som vi begärt, lokalt el- vende och sist varit en ovärderlig tillgång för hemmen, ; Nu, står " Mathias. Hörléns plats tom, sedan hon efter många hårda år avgått med pension. Och någon efterträdare går ej att få på de gamla villkoren. Tiderna är knap- pa, även när det gäller staten, det vet vi väl: Men lönerna höjas icke förty — icke minst för statens eg- na — utan att någon nämnvärt op- SLKF-are som lanthemmens t.les- män, att det verkar småsnålt att ordentlig lön åt den samlande kraft som ' svensk hemslöjd behöver — både för” inrikss verksamhet och för utrikes-. samarbete, Hemmen, ol. löjden, arb id pin vid de sociala inrättningarna och bland de' partiellt arbetsföra samt slutligen - även exporten av kvalificerad hemslöjd — allt detta motiverar mer än väl den statliga utgift det.är fråga om — en utgift som hemslöjden själv genom hjäl- j i pen till självhjälp i fråga om nyt-; tigt och. inkomstbringande arbete! och. ökad - &ollarvaluta själv beta- Det är a dylika grunder, sem SIF hoppas att en av förbundet till ragaringan fl” | begäran om utanordnande av - ullräckliga "lev=nade intresse för bära lan? en pp. i sin tur får visa vad de duger till i alla slags ”hushållsgöromål, ' främst de som ” tillkommer : en Jantbrukar- kvinna, sömnad är här inbegri sämhet.” "Den" kolnpletteras genom I ytterligare jordbruksskolor organi- serade av enskilda, och sedan Iäm- nar .såväl industri- som handels- organisationer sitt såväl materiella |-. som moraliska stöd. Många. banki- |. rer:lånar beredvilligt och till myc: ket förmånliga villkor kapital, när en ung jordbruks- och industri- elev vill'starta ett experiment, och |: de lånar också, ungdomarna vid ett. senare "skede". 'på allvar" installe- |" rar' sig. i sitt yrke. Klubbverksam- heten” uppmuntras” också 'av ; han= delskarnrarna, som " utdelar -belö” ningar till ungdomar som visar. sig daljer' in statlig nationalkommit- | - té bar. bildats, som lämnar sitt be- |- takt. -mådy Pällamentarikernas t Kom mittén" Ycälgbrar klubbarnas : tid-. - skrift >: och +: den” organiserar" och" finansierar varje år 4 H-klubbar- nas nationalkongress i ” Chikago. Senast ” samlade":den " 1,600 "pojkar och flickor fr: andets alla delar, och det: brukar” vara' en väldig ”till-' ställning .med enorm goodwill även från > publicitysynpunkt. ' Att pm amerikanska "offentligheten '; hög: grad -engagerar sig för jord- brukets utveckling: — faktiskt ut- gör jordbrukarna” två femtedelar av'den arbetande befolkningen — torde nog hänga samman 'med - aft knappast :' någon : " amerikan": har"! glömt att: storkrisen år 1930 "bör- | AMIRAL EKSTRAND DÖD. Che- fen: för” ostkustens - marindistrikt, konteramiral "Yngve. Ekstrand,: av=. led. hastigt på fredagen i:en "ålder lav 63 år, drabbad av hjärtslag, — "7 > Konteramiral Ekstrand, - en saga. men år verkligt; Min "bror var hemma från Amerika för hågra år sen och. ville ha spinnrocken 'med sig; Han ploc- kade isär' den så den blev:som ett paket och fick följa med över At- lanten. Det 'kunde varken mor el- ler :någon annan drömma om. Nu ståtar den som - en - prydnad i.ett finrum ' i Amerika och blir betrak- å tad som” en dyrgrip, At H : i Mots gamla < ”spinnroc] har en lång ' saga, Den «måste vara mellan 75—100 år gammal, På den har mor spunnit många" kilo- ull, Jag önskar jag hade haft ett foto på henne när hon satt och spanz, Man tänkte in- te på detta då, men. när det: blir för jade med: jordbruk dukterna.' sent kk många . tankar fram Man "önskar inte' en gång till en|som aldrig klärkes tid. "Jag tyc- sådan misär, och "även om USA:s ker : ännu - jag» hö rret "efter jordbrukare ända sedan den seriare Rooseveltperioden tillhör + gynnad pårt i det amerikanska samhället, har man' på industri> och' affärs-1 håll det Ha intresse att ge jord-; bruket råg i ryggen. H- 'klubbs-"; verksamheten seglar nu + i 'med-=) vind och den klagar in inte på nätio- nens välvilja. Avtal klart: för .typograffadeel STOCKHOLM (TT). Sedan Tidni 2 Startkapitalet till dessa små före- tag lånas antingen från föräldrarna eller också från en del kreditin- stitut. Kapitalet återbetalas när fö- retaget har slutförts, och vinsten] behåller de sl na, : Regeringen har avdelat >4,000 övervakare "av" 4 ' H-klubbarnas verksamhet," och noggranna 'rap- pörter om varje företag lämnas till et, De bästa i får sedan delta i tävlingar, "som förering vid”extta möten på mån- dagen definitivt godkänt den pre- liminära . uppgörelsen .om nya:ti ningsavtal ' föreligger nu: defi - | överenskommelse - mellan nämnda förening samt Typograf-, Litograf- och Bokbindareförbunden om nya- . typograf-, :litograf- och bokbinda- reavtal. + Avtalen” gällen fr. -o. m l-april- t.' o, m, 15 maj 1952. äch berör omkring 7,000. arbetare; företas distriktsvis; sedan k de upp i de enskilda staternas täv- ling och till slut får de gå igenom skärselden. i' en tävling" "som för hela landet, 2 se : Industri och handel lämnas stöd. ” Regeringen anslår "varje år: r18 milj. dollar till denna försöksverk- medel och det snara återbesättan- det av den vakanta befattningen skall — bifallas. Svensk Hemslöjd, som under serare år visat ett gläd- jande uppsvinga både när det gä "ler de olika organisationernas ini- .tativkraft och de erhållna resulta- "ten får ej toprbraers — det är ett stad, Karin Coilin och? 13. ton; vapen - 1: :Genua-varv;: Genua (TT. — < Reuter). > Polisen "här Päträffat tretton” ton I vapen i de stora Ansaldo-varven"i Genua. : Det är det fjärde vapen- upplag som rnan lar hittat vid des- sa varv de senaste åtta veckorna. - > Fyndet bestod av 2n kanon, fyra kulsprutor, åtta kulsprutegevär, 89 gevär och 70 lådor ammunition. På en del, av lådorna stod det ”Länge leve. Stalin? > Himlen & är "bög a men des som 2? vilja] irum”, ditin, få bv äl kiöka 1yggen.r spinnrocken, jag ser. wu. i-tan- karra ;. hemaes. flinka fingrar. hur hon "forma - trådarna som sedan skulle tvinnas till garn, Trådarna fingo »: inte > bli . ojämna, hon var nämligen noga och petig med vad hon gjorde. Något. slarv, ville hon inte veta av, Vi hade alltid får på den tiden och- ullen användes i hemmet. Ef- ter. klippningen skulle ullen tvät-. tas, grov- och finkardas och sen efter ”' spinnp 'oceduren - användes T. garnet till strumpor som gingo ö- ver knäna samt t'"! sockar och van- tar. Dessa artiklar kostade inte ett öre i utlägg, men arbetsamt var det. Att spinna ett kilo ull.tog :dagar med god flit. Att sticka eller som det då sådés ”binna” ett par så lån- ga. strumpor: tog också" lång tid. Men allting gick med vana händer. oe Ad. Lbg.. i dike: vid hemmet En treårig flicka, dotter till ar- betaren : Erik Ekström, Axelvold, drunknade på måndagen i ett dike i närheten av hemmet." Hon hade under lek fallit ned i det till. bräd- den vattenfyllda diket och fördes bort. av. strömmen. ' Efter ett par timmar - hittades» . hennes = livlösa kropp : ungefär ' en kilometer från olycksplatsen. Snart blommar det på ” . västvallen! KÖLN . På högplatåerna : a "den forna tyska västvallen i Schleidentrakten planteras nu zekacior för att för- läna landskepsbilden, som här har drabbats av mårga”förstörelser i krigets " tecken, en vänligare och vänar - vy Plan'>rirgarna" skall g föra som virtckydd och 'ge de fan bina ett ”livs- PAR — > De stora varuhusen” annonserar ”Billig vecka”, "Vit vecka” och så vidare och vi. husmödrar tittar i våra slanka portmonnäer. och stu- derar annonserna. ' Har ' vi råd att köpa några par lakan eller 'en. vit duk eller ett dussin toaletthänddu- kar? Som oftast har vi inte råd, Det blir för dyrt. Men nog skulle vi be- höva litet nytt i fåra linneskåp, och strängt taget har vi ' bara att rök- na med att det blir dyrare, Brud- kistornas handbroderade lakan och namnade' handdukar och de fina linnedukarna m.m, har varit med i |så många år nu, att de. a snart. into står rycken längre, Krigstiden var svår, Vi kunde bara med ett nöd- rop avstå några av de dyrbara ku= Pongerna : till ett par lakan. vårt linneförråd slets i tvättmaskiner o, manglar : utan: att få nödig vila mellan gångerna, SR i Nu står vi åter, inför, en kris, De "Svenska väverierna kan, inte pro- ducéra ”all den vitvara; som vore önskvärd, på. grund av minskad import av råmaterial och vi kan ; | därför ej räkna på några nörmal- priser ' eller fri försäljning"; i egentlig mening, även om varan — ännu så länge — inte blir kupong-1 belagd. Därför 'måste 'vi gå' in för fådj ovaov nee Mö sn i; Första bétingelsen när det gärler” att öka dess livslängd är. att tvätta bländande vit bevisar , att, smuyts- vävens porer. Väveri" kan inte. ån- das, man kan faktiskt tala om” att den ”kvävs”. Och ingen: kokning eller blekning kan' sedan: ge'den ”livet". åter. Det är tusenoch åter tusen olika slag 'av. smuts. .En del löses upp i koket eller. gå sitt ö till mötes i blötläggningen. - en del smutspartiklar måste" gnag- gas ihjäl. Detta 'går” väldigt lätt" i våra moderna tvättmaskiner och i dessa går det också väldigt: fört att bli kvitt sitt dyrbara' linneför- råd, Ävenså finns det frätande 'me- del 'såsom ' klor: till : exempel: "och blåelse, ' vilka mycket - fort :sköter om att våra linneskåp blir . tömda, Ännu ett sätt att snart 'bli "'utan linne” är att ”spara de där'fina sa> kerna,' som vi fått i arv”, att ”an> vända dem endast när vi får gäs- ter...”.o. 8 Vv. Vi glömmer bort att intet pund blir så fort förintat som det vi gräver ned i jorden. .« Väven ruttnar, 'Den blir gul i vec- ken och trådarna brister, Så en dag tittar 'vi på den vackra duken och finner att den är ”trådlös” i varje veck, Då: blir. man verkligen. glad, eller hur! :' H Nej, kära anvä innet' från toppen av högen ' och låt "den cir- kulera. Låt inte den där vanan från farmors tid ”att spara” finsakerna” Men det är smutsigt. Våra. krop- par svettas under sömnen; och svett fräter — det vet ju varje dam, som transpirerar under armarna.” Och tänk er då hur Jakan och örngott, som hela vår kropp kommer i kon- takt med, ska suga åt sig svett un- der ' nattens timmar, Det hjälper inte om vi vädrar våra lakan på balkonger eller i fönster, Svettsal- terna sitter kvar.i vävens porer, och sitter de kvar för länge 1 brister trådarna. I marknaden reklameras massor av-olika tvättmedel. ”Lägg i blöt i och ”koka” i ”B”, reklame- rar en fabrik, En annan: ”Tag detta — när ni ska tvätta”, en tredje Jo- var att: ”Tvätta medan ni sover” och alla ha just de egenskaper, som garanterar ”bländande vit tvätt” på : ”noll komma noll tid”. Och vi be- höver inte ens vidröra 'kläderna, lovar fabrikörerna oss. Vi lägger bara i blöt — drar upp igen — sköljer ” centrifurerar — och tvätten ren, Vit tvätt söm ute är” ge partiklar ' fortfarande sitter "svar | då "och lägger” in 1 våra linneskåp... den stora tvätten, som för tio år sedan brukade taga både tre och fyra dagar i anspråk, är avvercksd > På några timmar och vi har mr.stor av tid för 'oss själva, Det är Ju FÅ enkelt som helst... Nej, ,kära' husmödrar, även om komlig och obestridlig får man Inte” låta Jocka sig' ätt tro: nltför löltera rik” reklam," -om' men, vill ha en par dukar eller några lakan av ert eget, när hon skall gifta sige skölj den då först i ett vatten, så : att.den blir genomvåt och !åt den rinna av, Blötläggningsvattnet mju= kar ni upp. 'med : en, Jagom ” mäng1... börax.! ' upp” de "mest ”tjuriga”. smut; tiklarna” samtidigt. som, det. eventvellt :- vattnet, Är tvätten "hårdsmutsud” kän ni 'använda' en" svag sodalös- ning; men .. var försiktig, "Enbart gan att ta bort alla, mö:liga fläct men det. 'skall vara' kallt vallen, 4 er' anvisat. på "apotek 4 ller I färghandel ]: . Efter blötläggningstiden ör nt tvätten. en : gnusggning I berux- vattnet. Har nl tvättma as, så me "den inte, få full hastighet, Gc £ö-' Tag, aldrig så där skållhett vatt, ny till tvätten och låt erxinte "Tog. till'att'sätta grytan: I kok? Innan ni, tvättat färdigt,” Kläder, som" kokas, måste läggas, ned i kallt vz teri "och" vära med om upphettriin« gen-hela tiden, till kokpunkten. Ee över varje plagg och .Bnid In litet vanlig. »- grönsåpa + på '; eventuella fläckar,, Låt..uppkoket sko ”vgnt och stilla”, Använd aldrig lut, Klä derna” blir så' lätt gula 'och fläckar . kokas " genom" den- lätt” in: för all framtid.' Färmors : hederliga ' grön> såpa eller ock 8. k.: sunlighttvål ger inte "vävens' trådar "dödsstöten", " det kan ni lita på 2 « högst tio minuter, Var noga: med , sköljningen, Vattnet . måste. vara ler-skum”, när kläderna” äntligen anses: färdiga för torkning, "> > + Undvik -torkrum., Det är vissor- - ligen bekvämt men de hederliga . gamla torkvindarna ”bränner” inte kläderna, Under sommarmånaderna kan de husmödrar, som är så lyck« ligt lottade att de bo på' ”landet”, låta golen bleka kläderna: Häng | vit-tvätten så våt som möjligt på strecken, De svaga salter, som vat-, ten' innehåller, gör då gemensam sak med solen och luften' och er ' trådar brister, '- > 4 - När ni lägger tvätten, så undvik att lägga lakan och dukar i mer än tre lägg. I manglingen bryts annars trådarna 'lätt. Hårdmangla aldrig, Servietter och handdukar haf lätt" för att bli skeva; Detta beror på . att de ”dras” fel. Tag i högra övre : hömet och i det vänstra, :; 'sedan motsatt, och drag lätt ett par gån= ger, så plagget.blir rakt och . fint.. igen. Servietter skall ju helst vara , ”stela”; ' så att man kan ”bryta” ' vackert, men vi har faktiskt inte råd till det.- Vid glansvalsning sli- ter vi snart ut de mest förstklassi= ga linneservietter. Tag -hellre en svag stärkelselösning 1 sista skölj= vattnet till servietterna och låt en= dast rullen gå över dem en gång. Men innan ni ens lägger smuts” erna i blöt — reparera e klademna skador de lidit. Ett bil blir större efter tvätten, Ett band i. handduken eller i örnzottet för- svinner helt, om det inte sitter or- hänger — lägger — och manglar - = ” oc | gentiigt fast, 0, 5. v. X frnkn . sar ” örrsart BI RpO ISA FAS SSL LSAI KPI ASERPA DRA Hästtsocd SINPtärsS PES INS SAOD pt SS SLLIS PIG ARAPI TI OST IS FIL PP PIPI KISSE é a dn pednda AS La pre fr poker FETT böraxvatten ; har hämligen förinåa nyttan ' av tvältmedlen' lr ofrin= on eljans' att kunna £e sin dotter ett Är det gamla inkoktafläckar kann ni ni möjligen ' användatnågol "svagt ve vo > för; bort dh Mu - rationell" skötsel" av vårt linneförs:; FE tagningsmedel; "som ni kan ningen. begynner irsåpvattern NS cl u RES Låt. aldrig tvätten koka mer än absolut klart och utan ”döda- cel- i tvätt blir -bländamle' vit" och' Ånga 4 Nie nl ska lägga tvättön:tblöt — se ”Q Detta" billiga "medel löser - förekommande kall ' ee N 6 tå fit 4 Ad RH 2 dem — detta är visserligen mycket '” 2 Per äss ast H . 2 s ” NRK NIO VO PR IAN IA DE FaR SAR LARAS SKALD AS SS SSS ASS bör 1 sbckirtrdnkn ärkdbabrn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.