i I 7 Ena +. sr na, skolorna. sms! Vi blick: | punkten |. - REGERINGSFÖRSLAGET 'om , den nya religionsfrihetslagen, ” som onekligen är att anse' som ot ett av denna 'riksdags allra vikti- gaste ärenden, går nu till hbe- . handling i ett 'särskilt- utskott. I : förslaget kvarstår | gamla ” konservativa : ”förbehall gom illa förlikas med "något som skall. kalias ”religfonstrihet, och gom glädjande & och hoppfullt nog väckt kraftig - opposition, skriver andelstiäningon Af): AREAN s Eh punkt i förslaget. som, bade 1. pressdebatten och nu senast i denna : veckas motionsflod” väckt särskilt starka gensagor, "gäller kompetenskravet för :lärare' 1 H "> kristendomskunskäp 1 de allmäu- .Därvidlag föreslår okomt att vederbörande skall vara nödsakad tillhöra statskyr- åtskilliga | När inträder "skolmognad? Endast få 6-åringar håller måttet äger skolinspektören. MN Våren är "äntligen när? starar- na har börjat bygga, steskvättan och en del småfåglar, som under | .: vintern gömt, sig i skogen, bli nu " även synliga,å trädgården, -.- i För dem, som .bo vid. våra in- Frågan om när ett barn är » moget: för intagning i skolan 'är gammalt som gatan, men numera är auktoriteterna åt- .. minstone här i landet tämligen !' : eniga: . om -. att minimigränsen "bör sättas till det sjunde äret. "Det är; emellertid " många för- iäldrar som anser sina barn fullt] kapabla. att starta skolgången redan vid sex års ålder och detta går ' även i vissa fall: för sig. Skolmyndigheten brukar emeller- tid avräde därifrån, yttrar folk- skolinspektör H. Flinik med tanke på den nu förestående in- skrivningen. van -Enligt: skolstadgan medgives att vissa barn som är födda un- der första. halvåret , 1945 kan 'i- frågakomma ' till inskrivning i lan redan i år. Dessa må- tiden att se. ver sina a båtar, som inder vintern; legat väl upplagda i båthus eller på annat sätt. skyd: praktiuke saannen samt. för. den; som ej har råd att hålla sig. med |: någon. .segelyacht gäller; det att. kunna finna. den rätta sortens. målarmaterial. och icke köpa. båts, fernissor, ,. som . efter en tids be- Ft gagnande' flaga av, och; ställa till; |: tråkigheter för båtägarna;- I bokhandelns böcker. och färghandlarna få vi många. goda råd och anvisningar, men efter begagnandet. visar det sig att-det ! : kän eller annat kt tros- H samfund eller, om han tcke till- hör någon dera av dessa, avgiva t ”en. skriftlig" förklaring att hän : "t- feke omfattar en mot evangel! sk Kristendomsuppfattning - stridan- . de åskådning”, - ik" 3 Orimligheten "1 den föreslagna bestämmelsen framgår: redan Av i en jämförelse' med de hittllisva. od rande förhållandena, Som det uv ot är kvarstår varje. konfesslonslös kristendomslärare sådana finns förvisso — 1: statskyrkar; han har'ingen annanstans att ta vägen. Och därmed är han: ut kompetent. Nu skall fritt utträde ur statskyrkan . medgivas. .- Men, därav får den 'konfesstonslöse :d- rarén inte 'begagna: sig; ty i så fall måste han avge. en" skriftlig | förklaring, till.. vilken han. ov on samvetsskäl 'är förhindrad. | oo Vad blir följden? Naturligtvis H att . han kvarstår + statskyrkan i för att få utöva sitt yrke,-.-Och | : så vidmakthålles det gamla'stat- i r . ' liga » hyckleriet 'som under. den » hitöill ande '.. religiongl ! och Bom” man 'trodde:-nu . skutle H Lot bringas ' ur" världen, åtminstone | på de svåraste ställena. | i 2 Det: förefaller att. "vara: ett |: måttligt krav med tanke. på att ; Eristendomsundervisningen 1 väl ” ra skolor alltjämt” skall: grunda sig på den evangeliska läran; på : > pekar Skånska: Daghbla- i 7” det' (bb). Beträffande "motioner: I + na "om. obligatoriskt. civiläkten. H skap och. inrättandet' av. kloster i ekriver tidningen: . Syftet: med "den ' ena motionen är att. förenkla " bestämmelserna om frikyrkopastörernas "rätt 'cill allt annat än tilltalande, Ur prin- utpiell synpunkt innebär tvångev att gå till borgmästaren" en 'in- skränkning 1' den. personliga" fri- hoten men gen spelar, tydligen mindre roll.i vissa sammanhang. », Man kan' inte i detta samman- hang underlåta reflexionen att många idéer som man trodde var stendöda "plötsligt. fått Uv. Ett förslag man odelat kan 1u- stämma 1 är en manstark social- demokratisk ' motion: om 'fortsatt förbud mot inrättande av kloster, Vi il skall 1 ten 1 dylika ärenden ligga ' hos regeringen men den'bör befrias från frestelsen och besväret ' att « syssla . med dylika. ting. Sverige är ett. gammalt ' protestantiskt land och. det skall vi hålla fast "vid, Katollelsmen har nog för. måga att ”äta sig” in också hös t "Motionen bör bifallas anser Hd | » Oss utan hjälp av kloster, i ningen, FNs | RIKSDAGSMANNENS SKAT- . TEFRIHET. '' Riksdagsmännens lönefråga har dykt upp mitt i de allmänna lönestegringarna, : Fi- . ”nansminister ' Sköld, föreslår' att i - riksdagsmännens arvode höjes : från 8.886". till: 12.000 kr. för Vv dem som bo utanför Stockholm : och 6.605: till 9.000. kr. för dem I . som bo i huvudstaden, Det. högre : riksdaksarvodet skall vara skat- » tefritt till två tredjedelar och det I lägre till halva beloppet. Vad man : "framför allt opponerar mot, skri- I ver Göteborgs-Posten (fp) | : är de extra fördelar utöver arvo. | : det som riksdagsmännen på se- | nare tid beviljat sig själva: H "Tilt dessa höra de fria resorna H + och pension för den som ”tjänst- gjort i åtta år. Nu bjuder hr Sköla också en långtgående skat- » tefrihet." Just på den punkten råder stor betänksamhet, Det är inte tillta- lande, att den beskattande för- | samlingen själv: skall ha några i speciella - förmåner ifråga om skatt. Riksdagsmannen bör kän- na hela tyngden av de beskatt- ningsregler, han varit med om : att besluta, Inte minst viktigt är i att han får erfara skatteprogrtes- sionen, Det riktiga är att riks- upptar ri det som en inkomst, Sedan får han efter samma grunder som andra medborgare göra avdrag för rum och extra kostnader, som kunna vara :förenade med upo- dragets fullgörande på annan ort. Det kan knappast bli några av. drag på 8.000 kr. "ste dock ha befunnits -”väl skol- näars (äger "goda: kvalifikationer; alltid är-något, som är fel. .Den som ' har råd- kan. ju alltid vända. sig" ' tille varvet. och få eftersett | mogna”, Inspektör Flinck tolkar detta. så. att barnet inte- blott äger 'de intellektuella” förutsätt- ningarna” utan även tillfredsstäl- |' Jande fysisk utveckling. i in- gom: skaffat sig båt inte endast träffar också: ofta att skoll: taf ren -underkänner ' barn som an- för! fiskets, skull, utan för. att .få komma. ut och . njuta: av naturen och föj minnen efter semesterns , slut; är det... "nog; mest, ekonomiskt att 3 + därför "att de: inte :kan anses starka nog för påfrestningarna, Den". andliga -- mognaden prövas genom testning av experter: enl rektor R. Lindahls metod och:dét är i regel endast ett ringa antal barn som brukar. ha mognaden inne,.. Förra året Ikände: dast:ett 50-tal. Fi betonär hr Flinck, erinras or att barnen "kan taga "allvarlig skada av att" sättas i skolan tidigare än rådfråga; en fiskare. eller : båts- man ;; med "mångårig "erfarenhet. '| Själv. har jag bott i fiskeläge i många år: och haft; + många till- fällen att. umgås och arbeta "med tt .sarila en , del glada | tifta |. . ningen. så . rikligen omhiuldats, |. kyrklig vigsel. Förslaget ter”s.g |: t- hårt. Och det blir. hårdare” och då. de är .kroppsligt :och själsligt |. mogna.” Men det' finns: ju också strålande: vid : sex års "ålder : lärt: sig läsa m; m. i sina: hem; fast " sådana egentifgen borde. gå i särklasser. KVARTETTEN 50: SPRANGDES ;-Jarl Kulle, Sven Lindberg och Adolf : Jahr Å ”Kvartetten som sprängdes", ” en' inspelning efter Birger Sjöbergs” av många lästa AA älskade roman. med samma hårdare för varje år. oo -' Det ' skulle ': göra ett mycket dåligt intryck, om medborgarna finge den uppfattningen, att riks- dagsmännen genom ett riksdags- beslut ' skaffade sig möjligheter att undandra sig en del av skat- en, Hr Sköld har. visat dåligt omdöme i denna fråga, liksom i förslaget om kraftiga höjningar till. chefspersöner inom den cen. trala ' byråkratin, förmåner som icke . komma andra stats. ' och kommunalanställda till del, Oe bär: "det. inlägg i debatten om landsbygdens kulturella . egenart som Jan Fridegård publicerar i aprilhäftet av..Perspektiv. Den händighet och konstnärliga blick, som . finns också ' hos vår tids Jandsbygdsungdom är ”ett pund. som : måste '. väl förvaltas, skriver, Jan Fridegård: "Man skulle skaffa tillfällen för dem som inte behövs eller endast delvis upptas av det aktiva jord- bruksarbetet att ändå få syssla med ett trivsamt och allmännyt- tigt arbetå: Konsthantverk av olika slag är ett sådant, och det är också på tiden att det räl- das" undan "vår tids förödande jäkt. ' Mitt ibland” tidens blank- polerade krafs och hastverk med fabriksmärken ' skulle' vi åter få lugna, vackra och starka linjer och ytor omkring öss. Detta vore värdefullt redan i yttre. mening men ännu mera i inre, Det finns ingenting som kommer en män- niska - att trivas och andligen "växa så som det egna skapandet. Sådana stämningar och erfa- renheter från hem och bygd är värdefulla att bära med sig Ze. nom livet, var man än hamnar: . Gör vi I vår tid ingenting med våra händer, köper allting får- ligt, ska det om 100—200 år inte finnas några saker om vilka man an säga — den här gjorde rrin farfarsfar, den här är från mic- en av 1900-talet. Det vore bra ”attigt, om vi inte skulle lämna "Agra personliga spår av att vi livat. Spår 1 trä, spånad eller sten. I i " Skattetryckét är fruktansvärt LET EETVEPTITIVTTSVYVSVETEEN FESEFITIETEV EI ENN STARK PERSONLIG ACÖENE SS längre” inåt landet; . det; opraktiska” beträffande . påtar och; fiske, i många. år. gjort sig gällande, : var, det ' med. stort in- trésse, som ”ortsbefolkningen "och | synnerhet: "ungdomen beskådade ocH: undersökte den från. varvet nylevererade båten, +, i. 'Ek'" har alltid varit det: bästa materialet för småbåtar och om våren stryka.vi. båtens övre del samt årorna med något utspädd rå linolja, .som tränger in mellan borden och gör den ånyo tät. För den del av,båten, som. är under vatten .. har många gånger före- skrivits. blymönja och: patentfärg : | men jag har alltid föredragit. en | pljeasfalt,. 'som- kallas .”Black Warnish”. och' som kän "köpas ge- nom skeppshandel, eller. hos .nå- gon MNandelsförening i. fiskeläge. Vi få icke förväxla denna asfalt med sådan, som säljes av bygg- nadsmaterialhandlarna och som benämnes kall-asfalt, div. s. kan strykas på i kallt tillstånd. Black Warnish bör icke strykas på trä vid en temperatur under plus tio grader,' då den vid lägre tempe- ratur' icke är tillräckligt lätt- fluten. Att vid denna temperatur värma den försiktigt kan rekom- menderas," För den båtägare, som har fiskerätt är det på tiden att se efter sina fiskedon. Särskilt nä- ten och långrevén behöva en god inpregnering. Det bästa inpreg- heri dlet = för... har alltid varit rEatocha": "som kommer från Indien och som den händige snart lär sig att. begag- rn Wo LEK, LILLA LOUISE, detek- . tivroman av Stieg Tren ter..; Bonniers, förlag. 2 Pris 9:50.” "Det jhar sagts att stieg - 'Fren- ter är Sveriges ende detktivro- manförfattare av internationell klass: öch den minst sagt origi- nella skildring som fått den om en "barnbok påminnande titeln "Lek, lilla Louise”, jävar knav- past detta omdöme. - Skulle man genast komma med något nega- tivt, så skulle detta vara att det händer nästan allt för mycket i boken och ibland är det faktiskt inte så lätt att följa med. A' 2n- delser som gör: läsaren konfun- derad under läsningen av de för- sta fem sjättedelarna av boken, stil. Och att göra en hotande sin- ”Lilla Louise” visade sig vara i själva verket vara en mästerlig intrig just i tidens psykologiska nesundersökning till huvudtemat var både originellt och lyckat. två så vitt skilda saker som en :1'onsdags firade Ky Hövkåpellet "sitt 425-årsjubileum” med ' en LH ten: fest vå Gillet. Här ses tre dirigenter, från v. Knut Bendrix, f ” Nils 'Grevilius och Herbert Sandber, ': . Bet. var en grupp .skolungdom som reste heni. Det vär vår 1 luf- ten och” förhoppningen... strålade i de unga ansiktena. 1 ågon, sa! När. dt :ska” du "göra : En ,svårader? När jag kömmer yta jar vad skall jag göra "då? €& vitt jag kunde: avlyssna, fick "ogaren icke något 'bvar: Den" a Äre: visste det -tydligen int ur är det med dig "själv? Vad du när du kommer -hem?- so$äs till att börja med den rade: "Landet blir vad du gör det till.:. i Ja ungafär så lyder. raden i "den sända dit Den står sig gott än i:cag: ” Alltjämt väntar Sverige på u kommer bem, Det "är inte bara tvång ; och. fe-i striktioner, . "alltjämt Egger ; fältet - öppet. för "den" som Y kan något och vill: något. - Bara: ett. bygga hus. i tillstånd långt ideella; ; har:., blivit. - att svensk fn lider 'en mycket allvarlig brist på samlingslokaler. Och många av de lokaler som finnas. är'förslitna, så illa härjade av väder och vind, att :ide ...på intet. sätt kmotsvarar tidens! krav. Föreningshusen håller på att bli en styggelse, ett skrikan- de. vittnesbörd om — förfallet! ; Är det nödvändigt att det skall vara så? "Jag svarar ögonblickligen "hej. Å Nej, det måste vara något som har.. kommit ' bort — -kanske' den goda - viljan. : Ty det kan absolut inte” bero” på myndigheterna att dörren slänger. på ett gångjärn, att) rullgardinerna är trasiga, att golvet |. liknar en ; lerlave, "att. tapeterna hänger i vissna trasor på väggar- na. Har månne ambitionen kommit bort? Har lusten att hålla ihop, att ta. till vara försvunnit? : Har an= sv änslan : för .. det ägda och det gemensamt och mödo- samt uppbyggda avtrubbats? : Hål- ler .- hänförelsen : på att slockna. 'Hänförelsen ' skall: inte' bara brinna i falarstolen,. utan också i varda- gen, «> grovjobbet; i plikten - -och änsvaret. ONS ER Mt - Jag minns min urigdoms ung- dom.. Vi. brukade samlas om 'vår- kvällarna; . beväpnade" med hackor och krattor,' Vi städade fö "7 fritiden!” Vi tår offra" lite till - måns; Om :jag offrar' ett: föredrag och du en femtilapp, så kan 'nog | den, som inte förmår göra liknan- de, offer, sätta: till ett par: kvällar. Dessa kvällar kan göra" underverk, i Nej, vi ska inte” bara” tänka på att ta betalt. Då är det-slut med hänförelsen, ' Det. är. många livs5 kraftiga föreningar! som :seglat' om- I kull därför att medlemmarna börs, jat ta betalt för sina. arbetsinsatser. Något måste man: göra för der go-j da saker, Även om den goda saken 24 En vf Nav siden kända date toosoftedaren. - Katherine. Tingley för många. år sedan. besökte Vis singsö med: sin: själavandringsförs kunnelse. åkte. hon. en. gång med :skjutsbonde.;:Då farten var: ju något trög, fick hästen: ett piska tapp, av. körsvennen. 14. at. i .— Min snälla man, :sade m:meé Tingley på sin "brutna svenska,” Slå inte hä: tenl. Han kan vara far! 00. os Hå, 8aå "bonden, där kon $ fäll allri tro, att märra ä min far. wa mor mil " : Maa ll arne ; > — Kan jag få lov att va en si som "visar hur. ni såg ut: före du ellen! «tv : och - förslitet, som . en: > symbol. trodde: på! Låt oss åtminstone be | hålla" symbolen!-; Låt. oss hålla. den Ska dä va, så vell ho nock R heltre" : det ..vi : en gång drömde 'om och; E bara "består i att. rädda: ett före-' i helgd mitt i den krassa och and-'. ningshus .s från : lägervall.. Kanske ' ligt fattiga tiden.” Kanske kommer råder just nu "ett dåligt" intresse en" dag då vi ånyo söker oss till för. de idéer, över "vilka vi en gång. dess härd för att värmas och hämta unga tag, på starka armar, på fri- | reste "föreningshuset; bygdegården, ' krafter. Det :är inte alldeles folkets hus. Kanske står huset som gt att uträtta ett och annat. ett ynkans minnesmärke, väderbitet att göra, då du kommer hem... krafter och ny, hänförelse. Ja, nog finns det ett. och annat gl anbsenzn Ann SAG I och SKRIMET Ju Jängre man: bibehåller en optimistisk sinnesstärhning, desto djupare inrotad blir dén.'Den'ut« vecklas till "en vanetillgång, gom - ständigt tillåter: vederbörande att - möta sina "möjligheter med : ett -enat effektivt sinne.” 7 So > WH H; Mikesål, . : Det vikande Intresset för Ta s.mannaskolornas kurser väcker bes nnugheter.. De unga måste lärd sig inse värdet av yrkeskviskap, öch de äldre måste påskynda och iu muntra. . denna insikt kos dé - a ga. Både .. äldre och" yngre '. - bendehemmen' måste - offra något - av de aktuella fört änstmöjlighe. - teiaa ' för: den investering som sr nska jordbruket. i 03 > Rektor Einar. Qust fssön, ; rt Om inte” en stark och o örutsedd :'änJtring av vårt näringslivs struk. vr inträffarstorde minskningeri av den direkt jordbrukande .beé- foikningen : fortsätta om än'' med - olika styrka i olika delar; É det.” + Generaldirektö . Jag lärde mig läsa oftonbi långt. Ännu "vid sextionio år fin= Om den: så kallade preventiva "upplysningen titvecklas' kän: den en gång ledå-till allmän. avfolk. : ning. Då blir "de stora centralise= "> svåra - att: fylla, - - ringskomplexen ; Då gör sak samma om ”skolagan finnes - eller är ”putz' 'weg”.. Lä- tomma luften — visdomsord: tukt ' ör ett par dar sen var det nå; som frågade mig om jag skulle -ve- lat vara präst.. När jag genast. gav beskedet att det skulle jag absolut inte vilja blev frågaren förblvffad. I dessa "dagar tror. bestämt folk” ätt alla" kvinnor: vill bli präster... Men jag har arbetat som förelä-: sare i.så många år'att jag egentli- gen borde vara pensionerad nu. Jag förstår vilket martyrium det skul- le våra: att söndag efter söndag, år efter år predika för ett tomt rum. Jag förstår vilket grubbel, vilken | ruelse och vilken bottenlös förtviv- lan som skulle gripit; mig om jag själv haft det så, : ' ;'Det svåra är, att vår pri |. ning inte alls ger prästen möjlighet att behärska och förstå -sitt arbete: En : och annan är naturbegåvad el-: ler har. fått sådan djup -personlig | erfarenhet om det han skall syssla med att han därför förstår." + Men vår prästuthildning går. fort- farande efter. samma: mönster ..som: på 1600-talet, Hur :skulle det: 'vara | : om : jordbrukare: eller indtstrimän inte försökte: följa. med. sin tid? ::' Prästen börjar skolan som andra]... barn. Han går i lära från 7 år och i:de flesta fall minst till 23. När han går ut som präst har han inte varit någon. annanstans: än i sko-. lan,” inte, ' fåt någon annar: kon-I takt "med människorna: av i dag än husets 'omgivningar, : vi krattade och planterade blommor, Det var 4r0ovgöra visserligen, men ett osjäl- 'viskt arbete. Vart har de bsjälvi-' ska örtagårdemännen: tagit -vägen? Det är sant att /föreningehuset ser” gammaldags och förslitet ut. Men :inte blir det sämre om” vi skurar gölvet och hyvlar och stry- ier det med fernissa? "Det blir inte glasrutor där de gamla lämnat sina" skörvor kvar; och vi. har' absolut" tål med en burk rödförg för den alls tvingande nödvändigt 'att rull- gardinen skall vara tras'g och ta- peterna fladdra, ej heller att gårds- . plenen är full med gar malt bråte : — ingeniing av” detta är nödvän- digt. . Myndigheterna” rår inte för det! ” . Vi får inte vara så sörl rligt rädda 0 om vår fritid när r det gäller” dra sidan visar sig de skenbart kr oc coon a mystiska: och oförklarliga hän- s - : - I Cd . om «: Fingervisning - | Då polisen efter ett "inbrott gora de undersökningar på ett kontor il Hyattsville, : Maryland. fann man| inte bara Ängeravtryck efter tjuj s ven, Man fann ett helt finger. Po-i lisen tror att inbrottstjuven råkat hugga . av fingret med en mejsel, då han försökte bryta. upp + 4 längs bygatan, vi' brände ris och [. plockade: sten, vi klippte buskar heller: sämre om vi sätter in nya . ytire fägringens skull. Det är inte, sättet 'atf behandla : arbetare " tom, Han förstår inte att närma sig giljotin, som spelade en nog sål hemsk huvudroll och en av de "agerande damerna. Men vi skall inte förråda något mera, Boken kommer att hålla Er vaken tills ett kassaskåp. Fingret har arkive-i rats hos statspolisen. . I sött än nu när de är statliga kon- yknyser- kontakt "den böcker o. universitetsanda har kunnat ge. Och det är inte mycket. Han ' vet. allting. .om kyrkofäder-: nas möten och strider och anfäktel-: ser som kän läras ut böcker, han kan grekiska och latin, :åtminstone] i någon mån. Men han vet inte vad han ska tala med en bonde'eller en arbetare om; Han har inte fått' den ringaste kunskap om' den värld han ska utföra sitt'arbete i. Han - vet den rena läran « och tror att det fär ker; 250 -. ' -Lantmannen vet: att hans utsäle också' måste vara rent, men han| : | hattvardsgång i kyrkan:en. söndag |; ;. startplatsen, - Sen - kunde han haft ) och h horrsköp. i socknen och umgi med dem och därför. aldrig kommer nära de människor som sbehöver hjälpas. - i En ung förtvivlad präst. berätta de för mig att han ställt till .med när det var en stor idrottstävlan i socknen, Dels - ville han: :konkurrera; med 'idrottsföreningen om själarna och dels' ville han veta"vilka” som tyckte bäst om Gud. eller idrotten. + Tänk så bärnsligtt,; ” Denne präst kunde gått: ut i arla und . till: na och | hållit . morgonbön : med - dem +: vid | nattvardsgäng nästa söndag. Idrots ten är inte.synd, Det är bara synd att: ungdomarna inte får tid att tävla annat än på helgdafarna; m2a | det är inte ungdomens ' fet, Prästen skulle påverka arbetsgivarna så att ungdomarna, :Det hade varit rätt. : När. de "stora folkrörelser börja-/ de:som varit till så "stor nytta för de > avstått en ledig arbetsdag: åt |: och fö är som den gam "Jag " minns: en "kyrka "med" en ” handfull åhörare i; Prästen, ”predi- kade. hela: tiden. 'om "de måriga prästen. De: flesta präster gö terna: har lättare" att få. höra och lära gör de också mycket mer för normer, för xndervisninge, "präster att. dessa: för, frå 1600-talet. till den' tid de lever €' den tid som vi alla ska Ievi vårt folk ställde sig prästerna i all mänhet -å « ov vå Sri Äl LOT i ob Dumma måste veta. massor: av :saker om |. N jordmån, gödningsmedel,' maskiner, och - konsten att uppgöra en riktig kalz kyl för sitt arbete. +->. cs - - När .den unge prästen kommer | ut till den tomma. kyrkan tror han |. att det är folkets ondska och djä- vulens list som" gör. att den. står folket därför att han inte förstår €etta folk. . Inte alla är så kloka som den siadsfödde kyrkoherde : som levt hela sitt liv i stan och blev kyrko- herde”. i : en lantkommun. Denne kyrkoherde sökte genast ' kontakt med böndernas och arbetarnas or- |: ganisationer: — Han "var "frisk och stark och i höbärgningstid gick han ut till bondgårdarna och hässjade hö. för att bli bekant med folk. Förr när prästerna var. bönder älva' förstod de folket på annat torsmän. Ofta bir det” så att mm Sctfåmiljen > 2 ofö te el a . fom de. vill -Böra De kloka m männen och ler i mjugg i De pratar gärna om allt det nyttiga de" : De har det fett, Ni sliter ut pu ”med -: Förtjusta. ni När ni är Ni läst ut den, därom råder m- tet tvivel Det är också rolizt |" att till omväxling med alla ang- losaxare få läsa én verkligt ”ora svensk detektivroman, wa CeL 3 på ARAAMADADAS MAA FOVETEEFESTSETFEre med tjänstemän os och röpar nen "bullrar och: påstår sig: arbeta tror inte att storgubbarna är Gott folk, de luras kapitalt, och ni får: knalt. 2 > och tror i helig enfald att : > de stora jobbar glatt. för,.er.- NA SES — SEE vo på vi: andra ska. få det bra Fjodér ; så ådla och osjälviska- gällande, . ” oli Ior. 7 skatt er skatt. .dem: ger. > + Sä bank de skrattar till > glatt "abril; a april? Ahrlin ril: 1051, ——— nin. mor, och det har. hjälpt mig | ner jag att denna livsfilosofi häl- ' ”rarna : får. viftå . med: rottingen. i > Ja Kyrkttagningen endast eft mins. > gott de förmår. I städerna där präs- ' 4 Å F i - - q : ]
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.