av lantlig frid: och ; mitt i,allt-lä ye vv TVYvERET ye TyYYTYY De vackra :Vallberga. "gård ligger badande i det: flödande septembersolskenet, Runt om: rå- mar. ungdjuren, grisarna grym-. tar; kalkonerna tjuter, hundarna skäller; och. småbarn leker. Det hela utgör. en betagande anblick sammans ; spatserar. gårdsherri "själv i "maklig ro; Han som bru- : kar ha så mycket, att bestyra tar " det med '' med men 'så väntar han också bes och" det är därför som ,vi-:också: kommit dit; Och . "som 'alitid” har godsägare Gre- gor Bendz fid 'med .oss, 'Na- turligtvis; kommer'' lin : och lin- verk på tapeten men det är in- te den:saken; som "just nu intrés- serar oss de som. de "väntade. .danska' gäs- . terna — "nämligen att se på och "lägga an så mycket på kalkoner här på Vallberga var främst attl. "bra att vi? ville utnyttja dem: . alla till fjäderfäslakteriet i Fal- prata om kalkoner.- Snart ” svänger fyra bilar upp på gårdsplanen” — det 'är:de danska. gästerna med sin cice- ron, välkände fjäderfäkonsulen- ten Verner Adalberth, även föreståndare för fjäderfä- skolan i Hörby, i spetsen. Det "blir ett: hjärtligt välkommen på gräsmattan framför' huvudbygg-' naden, där godsägare Bendz be-: » En liten del av kalkonerna på rättar att fast hah iår haft 5000 kalkoner, så är detta bara en bi- näring. Vallberga har också en fin kreatursbesättning och en långt driven avel av. svin. Men det är kalkoner, som in- tresserar, de danska gästerna då dessa är antingen konsulenter el- ler ägare. .till'stora fjäderfäfar- mer kring Höng på Själland. De äro sju till. antalet och dessutom] medföljer fem damer. : — Orsaken till att vi kom att här fanns så stora, outnyttjade hus, "berättade godsägare Bendz vidare. Gården har varit dubbelt så stor och husen var så pass Här har funnits kalkoner tidiga- re men :först för sex å sju år sedan Jade vi riktigt an på stor- drift. I år har här funnits något över 5.000 kalkoner av vilka om- kring ett tusental redan gått till slakt. ' — De säljes fevande och går kenberg, där de slaktas och plockas” med maskiner. Numera |” har vi endast brons, tidigare har vi försökt även med holländsk |" vit, men det är inte bra att blan-]. - da för mycket. Något inköp uti- från gör vi inte 'ej heller har vil. några «stationära värphöns, Vi behåller ungefär 400 varje år men dessa slaktas ut och sedan plockar 'vi' ut skall vi. göra i bör; månad. På detta sätt och med så stort urval.är, all risk för inavel eliminerad. — Förr hade vi dem i stora rastgårdar men detta har visat sig oekonomiskt! Nu har vi så gott som -varenda kalkon i hus — de blir bättre gödda' och är säkrare för räven. Kvaliteten är det allra viktigaste och har man "inte kalkonerna i, klass extra l.. prima, så betalar, ”det sig inte. l. Skall man ' kunna göda - dem; måste de vara inne. Eee de” inledande och väl- komnande orden vandrar säll- och h mycket annat, frn vi Beräknar: 4.3 45 kg: foder pr kg tillväxt" och får s dan 5 kr pr kg i slaktad vikt, förklarar hr Bendz, Då betalas / det bättre” i Danmark; "vi; får nio' danska kronor Pr slaktad vikt, förklarar en av danskar- na, SS ut ov Er + Den allra intressantaste ”kul- len” finns i ungdjurens:”vinter- stall”. Detta består bara av ett enkelt plåttak över en inhägnad som på tre sidor i ena änden är försedd 'med väggar. Här finns 813 kalkoner, alla -födda den :;1 april I ås. Häromdagen vägde man” några på: försök och de största” hönorna kona upp: i 6,6 kg och .tupparna på 10,5 kg? — inga små - pullor precis: "Detta ”stall”. användes hela sommaren till kalkoner och på vintern till ungdjuren "— "en "praktisk och bra anordning. - z få en liten pratstund med den trevlige konsulenten Adal- berth,' välkänd för många syd- hallänningar från åtskilliga fjä- derfäföredrag här i trakten. -— Orsaken till det danska be- söket är helt enkelt ett ömsesi- digt utbyte av fakta och erfaren- heter, förklarar han. Vi har ofta danska gäster på fjäderfäskolan i Hörby — där dessa f. ö. skola ligga över och lika ofta är det svenska hönsodlare' och andra intresserade och hälsar, på inne i Danmark, i 0 iv -— Vi har tittat och skall titta e Bendz och hk förutom; en broiler O dling”,' jag skall" be att få? återkonima! till, "Men :.så ” ville" "våra danska gäster också se en kalkonodling och då låg ju Vallberga närmast till 'hands."Iate nog med att den är Sveriges' största” utan den' är också den" mest. välskötta; det säger Jag, utan några” överord. Alltid på utställningar tar Bendz” kalkoner första pris, de är utom- ordehtligt 2 välskötta, ' köttet -. av allra : högsta . kvalitet" och "alltid fria från sjukdomar, Just genom att ihan', har ;så stor besättning minskas ' inavelsrisken ' till "ett minimum och ursprungligen im- : Amérik; - "öka konsumtionen. av, :fjäderfä- kött. i de svenska Jevnadsvanor- |]: i passar "givetvis också på attj. ” på en del hönsgårdar” i, Skåne porterades” ju :, tupparna.. från tr Kalkonfarmen. -Vallberga betraktat jag som en "utomordentligt stor tillgång : till ss "det. svenska. kosthållet. —' det låter. kanske : :lite. egendomligt men, faktum är att vi svenskar i ter på tok för mycket fett och för . fet. mat.: Det. har "läkare klarlagt åtskilliga gånger.” Härl; I vårt land äter vi i genomsnitt |, Adalbert” i gemytligt mspråk-. | på lt just "kalkonköttet i i "främsta rum: met. Det är ett ganska magert men "synnerligen" . närande ; och förhållandevis billigt kött, som dessutom "är utomordentligt väl smakande; ' Så vi hoppas på att det skall vinna terräng. Och här- vidlag är mönsterfarmen här på Vallberga ett föredöme för hela vårt land, såväl enkelt som prak- tiskt utnyttjade som alla utrymz mena här är, : '—'sJag nämnde ordet. broiler. Det kan helt enkelt döpas om till gödkyckling ” och. är. . en .; sådan som: vid 12 veckors ålder skall väga 1,5 kg. Till denna kan:en- dast' användas tyngre hönsraser; Det finns också" sådana :hönsgår- dar" som specialiserat sig på så- dana gödkycklingar "och man kan också få dem stekta och färdiga |: samt djupfrysta? Det är 'en sak, som' gått ' framåt: mycket: men som: givetvig's ställer: sig rätt dyr- bara nämna ordet kalkon! på AFA got. svenskt, regemente” finge: väl i interidenten'' "dåndimpen,'t +; slutar on 'och år” -— alltså nio gånger nas”, eget, intresse, så . komme: aa 18 ke derför pr per-]; konsulent Adalberth sin tre redogörelse. «Vi tackar" för: dagen” för : allt kalkonvetandet och: skall absolut :] med -det'snaraste inköpa” en kal- kon till sönda, smiddag e od fåge ” Allmänt bekant är att skörde- resultaten ” i hög grad varierar från år till. år främst, beroende på nederbörd, temperatur. och andra klimatväxlingar. Varia- tionerna träffar skilda jordarter olika och i regel med större ef- fekt: sämre" än : bättre ' jordar. Olika grödor påverkas dessutom mer eller mindre starkt av kli- matiska: störningar, -.+" br Professor. Lennart Hjelm bär belyst detta genom. att. framräk- na ; årsvariationerna .. i avkast- ningen på - ett. antal bokförines- gårdar; under : åren 1989/40— 1952/53. Som mått på variationen har använts 'den &, k; variations skoefficienten. Pohl i För höstvete, östråg, potatis foderrötfrukter rörde sig varia-. tionskoefficienten " mellan" talen 32 och 37, För slåttervall erhölls talet 29 och ' för blandsäd, talet 26. . Mjölkproduktionen »hade' en mycket liten årsvariation; d. v.s en tvariationsskoefficient 'på ”en- dast 14. Några skillnader mellan olika stora gårdar. visade under- Vv CY Forts; A "nästa stda.: vd skapet runt och tittar på ven Nm Det är potatisplockningstider i södra, Halland just. nu och överallt: Pp ssär 1 man på tt Nils "att utnyttja” det 2 i färd att d vå "| kalkylens '- är "I också tillbaka. på - jäkt och” spring och "ser frame- ra lantbrukare här: = den årligen uppgjorda jord- "brukskalkylen som. grund, z vil- | ket 'systém vi haft under: » mån: | ga år, slutade den 31 augus' i år och har efterträtts Prissystemet. Under Jjor tid "var! det, många -bland' jordbrukärna' som - kriti- serade systemet, : jordbruket ihac 1 de, för liten fr'het, det-hela vari j för” stel bent etc,. men inför: det nya; ; har” många - betänk: amma röster : ut att ja fall vad I man hade, 'manikuns de" ett .år-'framöver? gänska: väl beräkna. var prisnivån produkter ' skulle ligga blev. dét "dålig skörd ku räkna med i varje fall.n rå kompensation... Det. nya: stemet har nu verkat några, vec- och. hittills har ejs något kor. ten r kommen. - j jag, tjusigaste. årstiden; Då -haf "mån "| fynt" eller häller på att fylla? ål- - la, krus och burkar med ”sömma' ; H rens. och höstens. alla produkter, som ” man följt. från . sådd - till skörd. Under hösten. tänker. man sommarens mot ”en ljuvlig tig, "al. man i får sätta sig ner vid: symaskiner” el: ler . vävstolen. - DA" sätter "före: ningslivet och. 'studiecirklarna ! ik gång på' nytt; Och man får” Kor! utbyta. åsikter. Ja, ”jag: "får Fäga, att jag vg med ' min” lott” som Janthusmor. Inget arbete : är: vär så? gång fritt friskt, "omväxla spännande, ':.: Fritt på så sätt att man kan planlägga sitt" arbete, Man å. särskilt tj är:avräknas efter lantarbetarlö- mad denna. högre lön, vilket gjorde n ME proc. fick produktpriserna hö- | bruket ej får någon annan kom- : Jag” . höjes. med 10 proc. under ma "till varandra i hemmen” och 1 ket vore vunnit: 'om vi kunde få ; stanna. kvar på, landsbygden. a srt = : [ i : Nya a prisällningspstomer i "stark sammanhållning hänt. Då uppgjorda mittpriserna här kunnat hållas och" de ligger -som bekant un- gefär vid den nivå där" priserna låg före den '1' sept: a '-Den. största. faran i det. nya systemet med ett treårigt avtal ar, lyftning ' skulle ske för andra: grupper. 'I det gamla kalkylsy- stemet. -räknadös visserligen var- på emwdsestnadssidan bort arbetstimmar som" rational'ise- ringsvinst, .men de. återstående", arbetstimmarna skulle i 'peng- nen: Steg" den' allmänna" löne- nivån så steg också lantarbetar- Tönen, och" då fick jordbrukets årbelj: timmar :avräknas , efter att om lönenivån steg mer. än jas; I 'det nya prissystemet lig-' ger” riktpriserna fasta” 'under :3 ilket "visserligen betyder ordbruket självt får behål- la, den "rationaliseringsvinst som kan. uppstå, men också. att jord- pensation. förl en allmän lyft- ning av lönenivån..: Skulle” det t. ex: inträffa; att, lönerna över- ett: år, 'ssom” "skedde. 1955, får jordbruket ej någon kompensa- se Det är därför av förefaller att på 3 proc. "av jordbrukets samlade” -' ligt och ger svenska: varor möj- ligheter att hävda sig? mot en påträngande import. Vi ska-be- Sinna 'att'inport bv olika jorda. bruksproduk' er nu” "fe för . var och en som bétalår” er fäst- stäl!da importavgiften,' Goda lagrings öjligheter; ” så vatt till- fälliga "överskott ” kan innehål-. las och ej vålla kaos” på naden, är ytterst. 'betydelseful- la. Här är det givetvis' också en . fråga om våra: föreningar haen tillfredsställande. +: byrpitalför- sörjning för, att 'klara lagring Så JR : Forts, å nästa sida. na ”Det'd vår fasligt vad: "änasber tydligen”; inte kostat på någön get bli: god, vil-!; glädjaride :men "dubbelt motto ef- t ,stor- ter "de ;senaste årens, ;svaga skörr |. : inårna gny”; står det i i visan: Men deresultat: En» god'skörd leder” | den : ;e långa. perioder: sålunda ej ge: jordbrukets fölk"den=in- komstlikställighet:.: : som? avsetts: ; Betydelsen avi. våras föreni! gars arbete och" insatser” framträder här. Ef god service så att pro- dukterna : finnes "tillgängliga ö- verallt och försäljes under till- talande”; former håller försälj- pengar och kort « 'arbetstid. "Mye- ut; fler. industrier :och - fabriker till de. mindre: tätorterna,. för att på så "sätt" få "ungdomarna. att | :|pulsa fållorna med slåttermaski kdefivat nu på hösten? mna kvar, De fröar av sej, om de inte redan har gjort det.” Ä 7 Du menar, att man! skul fas st; Och ”gödselkokorna ökså innan vintern. Här ligger, riktiga högar på i sinä ”håll.? kan spruta ogräsen med hormoi och skott nu på hösten. . De. här: tuvtåtelruggarna., . då, vad ska man göra med dem? ... -—-Jo, dem 'kan du lägga. sena sked klorex på, så försvinner de.» under loppet av nästa" sommiar; ii Du' kan 'också : använda ' klorex ; ttare: ' nner-; ct har ingen över sig och. p inte. arbeta precis' efter. klockan. Man kan t. ex. sätta sej.en stund att läsa, om det .så är: mitt på blanka förmiddagen. Friskt ”för att man får arbeta. med -ute-på när man ser att. mån: får lön för sitt arbete, om det eller det rän- tar bra os v. Det måste väl vara bra mycket intressantare, att” se, om. suggan får: många É 1. ler ifall hönsen” värpe bra; upp till Markaryd för någon vec säden ännu på Tot, och den? som var huggen uppsatt på krakstör. Tänk vilken - skillnad på ;arbeté. "| Vi klarade skörden på ett par tre dagar med. 'skördetröska v och hjälpsamma grannar.! Det är kanske inte så konstigt med flykten ' från landsbygden, när man tänker på dessa. gårdar far omöjligt kan ge sin son enter dotter 60 -70 kr i veckan; . sko ja dessa "ungdomar , stanna kvar mäste kärleken till Jorden , vara oändligt. myoket större M:t "tik åker. och äng. Som, nu, på hösten, |. ka 'sedan.: Där stod- den. mesta 1 NFFTIVECEPR FRIN - , jölkens skull + > grät; med små' kärga äkerlappaf.” där NA EEE IJENREN ” ämmor — någonstons tesfållor "ser "ruggiga sut' nu :på I | höstkanten, Kalle, Dem, har" då alösning,' om” du; tycker, , ; Y följer” da > FF TÖvveTTETSVYPFEErST JUR,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.