trev tFrYrvTY YYT TT Rö A Y SYNAS YIYFEYYTEFTYTTVYTEYTYT vv ön . : s - . - M "YFFFevttYTTYT TY ; t , sf - | | ” >” ' | j . : : eo . ov ' - | ar rita äv a 2"; KAHOLMS TIDNING. 0 05 : ot os — - - - Mt SNES Ö ry | Danslt hist> a Å I exander de n sto re . pest rn rem nnamau : . En-ung dam ' satt Änder den | SAG T ö hö. | torra och hefa sommaren . i fjol NN - | ; ', — blott iförd baddräkt — på i . le en restaurang ej långt från Kö- S K R l Vv E T «> och penhamn i närheten av stran=- : F elnimrerade' 'månader. 23054 | Ön Hon önskade te men sort" Do Jen ola alt om vä le z ren ev iundersam över, hen= en : a Fenumrerade har årets fyra sis- I ningen "Kan på ett mycket under- nes - lätta "klädsel och frågade sor lera äran känd hotorik per ” "ta månader Varit i över två tusen . hållande sätt berätta mytologiskall därför först värden till råds. Ett fonlighet. TDland kan man ork | +. : — ottoligt, "men sant! Närmare ? ; anekdoter om den grekiska guda- - ögonblick »därpå kom servitören ren Devisa att det funnits hi : Dax stämt; september har'felaktigt : världen; som övertogs av fomar- || åter fram till bordet och sade: | | är ät kyickhuvuden men ite a ENN : Varit den nionde, oktober felaktigt i na, med latinska namn. :— Värden ber mig hälsa eder i få påmtnt band mer be” Ve "den tionde," november den elfte ”'. Man kan nämligen framställa än att det är förbjudet att dricka te RN fröttnat”. Det vis för vad folk ansett, om persos ST - Och "slutligen december felaktigt - "i baddräkt, "VA Föne ER Sgrka end i rasta råga. Samma histola be- » Varit den tolfte måna den i vår als | "ande förtet t — Var. vänlig och Fälsa vär- - klimakteriet som är en påfrestande | rättas ofta om olika Personer. Det sv ov i manacka under hela 2002 år! Från i de var -dagsspråket den att jag absolut hekar att, tid för många kvinnor. Men även gäller bli a. följande definition på den Julianska kalenderns införaö- i nologin, vilka vi n taga av mig dent . om-man tar hänsyn till detta, tycker | ' en dam och en diplomat, . s : . de: &v Cajus Julius. Caesar år 46 som god svenska, men som ändl 2: jag att ni skall inskränka era'besök, | Om en diplomat säger "ja” mes” före fore Jill C till är: 1956 Glrekt härstammar från erekers | Ar. a han, ”kanske”, om han sägef sockor Koch fråm n1956 - oc ömdres mytologh.. a att n Y kanske” menar han "nej” och om > i i . man ”råkar vara” släkt”. M nej” nöt | Det romerska året, ända: fram : ' Nyårsdagen : infaller numera ' i tyda attman därför känd upll ber rlomat" Om en dum a scr acjt . till den Julianska kalenderrefor- / : alla länder med europeisk kultur för varasgan därför känner nte de menar hon "kanske", om I a ske - . a började ige a ende mdrn. för vatandra, Och gör män inte det, menar hon "kanske", om hon sä ; Något . som gjorde december. till "den tionde månaden, november till : "den nionde, oktober den åttonde ' - och september till den sjunde, allt : i enligt : de'. romerska ' räkneorden elfte och februari den tolfte mår naden! I ås "Romarnås månader var före den stora tideräkningsreformen, som . genomfördes av Cajus Julius Cae- 1. sar år 46 f, Kr: 1. Martius, helgad 'åt Mars, krigsguden, 2; Aprilis av lat, aperire = = öppna, jordens öpp- nande, ':3.| Majus, 'jordgudianån Marias gemål. ;: 4, -Junius,. helgad 'åt Juno, Jupiters gemål, '.5.: Quin- . ” tilis, femte månaden, - 6. Sextilis, > oc Sjätte : månader, : .7, Septeérhber, + sjunde månaden; 8. Octobér,' åt 3 MN itonde. å ' septerti,: sju, octo,; åtta, novem, nio " "och decem, tio. Januari var då den / den 1 januari — hos oss gcedan 'år 1753. Men så har det inte alltid varit. Ännu' på 1500-talet var hos oså och i många andra länder jul- dagen. officiell nyårsdag: Kyrkan motsatte sig firandet av den 1 ja: » nuari främst på grund av de hed- niska bruk: som var förknippade därmed. I Rom vär till år 46 f. Kr, den 1 mars nyårsdag och i Eng- land gällde den 25 mars som årets . första dag ända till 1753, / Af den västliga världen” Köl sig den 25 mars som nyårsdag ännu under renässansen; för våra fäder ” på Guståv Vasas tid vat det alltså "årsskifte då, Men under renässan- '. sen vaknade ett våldsamt intresse för den romerska antiken, och så starkt "var dess inflytande att det ; till och med förmådde. flytta ny- fatum från dess invan- v lat. februa = renings- . ligt; att: lécember var. den. ohde, januari den' elfte och febru ; tolfte månaden; : Kulturhistoriskt sett myck t : Tressantare är. emellertid de, må- I nader, som har namn och ;ra och den: Al i den i Stora tygstölder vid » Rydboholms fabriker f BORAS- (TT) ne - : Polisen 'i Norra Marks distrikt har uppdagat omfattande tygstölder vid Rydboholms A/B fabriker, Tills greppen har" pågått under c:a två kr 5 rd och: mligt vad de första förhören gett vid handen har stöld. NA gal för” sammanlagt 9,000 t av det stulna anser dock 1 Por en ligga betydligt högre, :' - 4 Sex personer 'har hittills hörts 'och av dessa har två | anhållits, 10.: :Decerhber, He " : onde månaden: 11; Januariuä, hel- igad åt tidens gud Janus," 12: Feb- : nte bas” da plats på våren till den tradi- tionslösa. 1 januari, de antika ro- "marnas nyårsdag, som hade varit börtglömd i tusen år. s Det "dröjde dock rätt länge, in- i nan antiksvärmarna fick sin vilja härav klart Sh sl , fram, Den: 1 januåri som nyårs- dag infördes i. Frankrike år 1566, i Holland år 1575, i Skottland år : 1599 och i det konservativa. Eng- : land först år 1752. Och, som sagt, i: Ökat yctande i "Fetongblandning blir alltmera av behovet efterhand |: som betongriassa ingår i byggnads- arbetena, Det är av: betydelse. att I. känna till även de senaste erfaren= heterna ifråga om inte blott mate- rialet cement utan även övriga i betong i åend ter, > och > oportioher. att presentera två nya storfilmer, storslagen ; äventyrsfilm - i. Chine- 'mascopé "och technicolor om histo- riens färgstarkaste erövrare ”Alex- skrivit, ' prod at och Tegisserat dnings : United Årtists kommer inom kort] filmen; En telrollen och vackra ' engelskan Clai- ander den store”, Robert Rossen har |D; Richard Burton. spelar ti- re Bloom, . :som' +vi, minns. från ”Rampljus”,:- hans hustru Barsine, Den kände, karaktärsskådespelaren Friedrich -' March : och fransyskan nielle Darrieux medverka ock- Även om Fr redån vid arbetsbe- sKrivningars upprättande ingår fö- reskrifter - rörande materialbland- ningen: med hänsyn till. erforderlig bärighetsgrad, måste ökat "vetande vara av: betydlese. En ,betongtekniker, som - ågnat I dessa frågor särskilt studium, är tivilingenjör Albert Brund i Malmö, lektor i byggnadsteknik och tidi- garé rektor vid Härnösands yrkes- skolor, Efter ett fysikaliskt och ma- ” Bland: ångna tiders 1 Växjö .: gymnasium '; nämnes med vördnad Carl Fredrik Rappes rann, Han var "god vän med Tegnér 'och hade bland "sina elever bl.a. Vik- tor "Rydberg, som hyste stor ill het för: sin, Järare, Tan Rappe. i var född” ”pår "Gärdsby säteri 1802; son till” överstelöjtnant och dess delmaterial har. han åstad- kommit en avhandling, som nu ut- kommit från Arycket, Broschyren innehåller ä även 1 de grafiska | gi och andra tabeller. Även om dylika fackskrifter . mest ö är avsedda för lärare vid. yrkesskolor med ämne på schemat uler vid fristående kur- Carl Rappe, och dennes -maka, 'gre- ser i ämnet, bör skriften vara av |Vinnan. Marguerite "Posse, Troligen intresse även för med b beten | var det hieni ,: att sonen skulle verksamma. "Den erhålles «från |gå den" militära" vägen," men hans Svenska cementföreningen eller för-| håg : låg- mest åt:studier,. särskilt . språk " och 'historia.' Därför :blev också hans ' vistelse 'vid Konowska ”Baggen och liljan? " år 1753 hos oss; då den gregorian- "ska kalendern infördes i Sverige. : Conrad i Så här ska det Vara! Lätta på gasen = "spara bensin Vad kan man göra för att spara len ” frågan till än' segraren i: Mobilgas] Ekonomilopp, den stora ekonomi- tävlingen för bilar, som. arrangera- des av KAK för första gången i år? . Eskil Lindquist på Citroen DS 19, som blev :totalsegrare, säger: . + v.— Jag tror att jämnhet 1 » körningen betyder mest. Själv - &ör jag med ett så jämnt tryck - på gaspedalen som möjligt. Inga ' hårda -inbromsningar eller. ace ' : celerationer. Vad. bilen beträf. far måste man se till att för-' . gasaren hålls ren. Att man an- vänder; förstklassiga 'bränslen a och smörjmedel är givetvis ock så av stor betydelse, Enligt min. ” åsikt är det tre faktorer, som : " är avgörande för bränsleekono- .mien: vagtdens skick, körsättet - ” och. bränslet. " Rally- och ÖT-s järnan Rolf Mell- "de kan" köra lika" snålt" som fort ch han säger: - : — Vem 'som' helst kan: uppnå bon som bela da som ilg- ger i nivå med vad som noteradet i Mobilgas Ekonomilopp. Det gäller bara att hålla god uppsikt framåt så att man minskar farten succes- ”sivt genom att. slå av på gasen 1 "stället för att tvärbromsa om något hinder skulle dyka upp. Bilens me- kaniska skick spelar givetvis också 2 stor roll och det är viktigt att man ” håller rätt lufttryck. Man skall inte låta motorn gå på tomgång i onö- ven é . Det har varit nervösa dagar i Ke- nya, där man förberett ett värdigt mottagande av prinsessan Margaret, Här visar en polisman i Mombasa en kollega hur den rtiktiga regle- menterade honnören ska gö "den höga gästen. Flyg på riksöttan - Ett . flygplan — fick häromdagen På grund av tillfälliga motorstör- ningar: landa. på riksettan i när. heten av Åsljunga i Skåne; Det gick på låg höjd och - fann ingen annan landningsplats' än -asfaltba- nan. . Dessbättre var trafiken inte särskilt stark där just då och land- ningen gick perfekt — det var en stora utrymmen, Sedan mekanikern sett om” motorn. kunde” man . lyfta igen, Ne : "Fru P. säger till sin tila dotter: '— Gå nu snällt och lägg dig och ge fröken Greta en kyss. + — Nej, det gör jag” inte” för då får jag en örfil; — Men, kära barn, hur kan, du tro så? cs : ga pappa; Bara sittbad på Mars "För första gångén har man" 'nu. kunnat beräkna "djupet av en: av, ”sjöarna” i mitten av planeten] Mars, och det uppgick den 12 sep- tember i genomsnitt till 32 centime- ter, en ff från det ' spanska observatoriet i Ibiza på ögruppen Balearerna utan-, för Spaniens östkust, Enligt obser-, "os ; Det vat, "änder gamle: kungens fennisturneringar i Nizza. Det gicl ånte så bra för mr G. och en ök yrenskarna bland publiken ”skre deligen: : t chef Daniel Escahdel: be- hövs 'det'på grund av det låga a3- mosfäriska ttycket på Mars en temperatur. på blott 15 grader Cel- sius för att vatten skall koka, Vatt- net i Marssjöarna undergår en yta ät vän- Längre åt vänster, längre sti Varpå kungen till slut vände” h undrade: ag "de Per-Albie som, BE hit-' ”+tterst 'snabb förändring: från 13 en, och efter att ha kommit i ko= kande tillstånd vid middagstid övers piper Cub, och den behöver inte så |” ”— Om du inte tror ; äet, så kå- : Uppgiften" härom har kommit]. är titåln” på en” utkommen roman från / Fritzes . förlag. Författare är främlidne råd och den. i: Göteborgs : författarsällskap, | Folke Hellgren; tidigare känd som . lyriker; men som bortgick 1954 och icke fick. uppleva att detta hans verk utkom i tryck, Forskningsar- betet har. krävt ett mindre vanligt historiskt intresse, ty händelsernas centrum är det i början av 1300-talet rika ALT och dess omnejd, gen kretsar kring kampen mellan : stadens' båda borgmästare, guten Hans Sundre och tysken Ni- kolaus van Rode,- båda eftersträ- vande:makten i staden. Striden dem ernellari” fördes" både till lands öch vatten, 'ty”'på medeltidens vatten- vägar förekom. ofta. hårda duster mellan de å landbacken' makttäv- lande, - bok Förhållandet mellan k en. har alltid. varit. enahanda, så även un- der medeltiden, Därför intar i ro- manen . männens svaghet ' för : det svagare ' könet en framträdande plats . i> de:. manligas : handlande. Ränksmideriet var under. den ka- tolska tiden icke mindre bland pre- laterna än mellan de import- och exporthandlande .krämarna, Här är det å ena sidan de båda" tidigare] nämnda männen, och å andra sidan en galen munk, som under pestens härjningar drömde om att bli värl- lens kejsare, «:; ”Baggen och Iljan” röje TS en fascinerande -", berättarkonst, "som håller intresset vid makt intill de över 400 sidornas slut, Äventyren, spänningen - och mystiken skärper intresset, för. dåtidens ;liv och: le- verne intill utgången av striden om staden mellan gutar och tyskar, då militärinstitutet ganska kort, var- efter -: "han; skrevs” in vi "Ingen kunde eg ma. ha nelt sina . studier :mer ' allvarligt än Carl Fredrik Rappe, och ofta för- vånade han sina lärare över den beläsenhet, som han visade sig ha, Att han var primus i sin klass tycktes. han emellertid. inte' själv förstå. . Trots det att.han var bäst i sin klass, våndades han av ängs- lan vid varje examen, Vid uni- versitetet:” var" han samme upp- märksamme; les : "Det? och det ; var historia," Men just i; 'det ämnet hade han inte tenterat,, Och : när det" drog at på för, tiden '. och "kamraterna frågade honom, , varför han-ännu inte va- rit uppe och fått betyg i historia, svarade han: ” Jag har mycket att läsa och lära ännu, innan jag vågar mig på en så svår tentamen," Professor i historia ' vid Vpp- sala universitet var vid denna tid Erik > Gustaf < Geijer,” Han" kände Rappe '' och "hade önskat", honom välkommen : "upp till sig för, ten- tamen.' Ein. dag" kallade Geljer mm sig att par av Carl Fredrik Rappes kamrater ' och : hade --ett . samtal med dem. Det var ett "högst ori- ginellt' samtal, som slitade med att en listig plan” FEjordes upp. Gick allt bra skullé den mer än i His orisk skildring av Folke Stigson 7 | e vid)... sorn få den livliga ; disk Så Småningora” lyckades profes- : så "tycker jag 'man ska inskränka umgänget till” det minsta möjliga; Nöj er med. att skicka en present på bemärkelsedagar och jul, gå på besök någon enstaka - gång, ' men sluta helt och hållet med att göra henne tjänster, som hon tydligen uppskattar så föga. Det är ju be- tydligt viktigare att'era egna ner- | ver: inte komrmer ilag = er egen | familj står er ju dock härmast, in= hjärtlig. hälsning, Gallie” "Svar till FQviss”. .Naranet Reneå med två e är ett flicknamn, med ett e Föjknamn, Med hälsning. NN . "Gallie” te sä Med över behövdes "inte "mer, - förrän Rappe skulle, bli eld och lågor: och för: fäkta sin mening med en iver och livlighet, som alldeles: kom" ho- nom att glömma, att den' som han talade med var den fruktade hi- storieprofessorn, |”: ' Geijer -' var ; både road. ' Samtalet” gav, honom myc= ket i utbyte, det var verkligt in- nehållsrikt. Och : så började han listigt komma fram" med. slutsat- ser, kring vilka" delade: meningar rådde även bland de lärda. Men ingenting ” gjorde ” Rappe ' försagd. Han behärskade .alla stycken och drog. djärvt fram antaganden, som i högst grad i de" profes- på "historisk: mark. Och det : gförnäma » man . mot. alla |: synferligen +: välskvärda " grevinnan Pärönhjälm' hade för” sed att såsom mönstergill värdinna i sitt gästfria hus till. var. och en äv. de ankoms mande gästerna Sttra några smick- rande välkomstord, Bå hände sig, att en ung :på ger ”kanske” menar hon ja” oc om hon säger ”ja” är hon inger > fet S dam, + . : — Troligen är ; upphovåmannen till” ”eikssministor furst Talleyrand. + Sent - (ABL) | >>. En ung man I volterande is" : « landströja och 'säckiga ungfegiså >, sörsbyxor äv ljus mahehester, som "Av smalnade kring fotleden, såg skep=. NN ; tisk ut. Jag har alltid undrat.var.: de unga regissörsnillenå hämtat - a sin gnista, inen nu slog det mig att « « ' och de helt enkelt fått den från den "gamla franska bondebyxan, Dessa ”- ”modernåsmens vågkammar bygger - . alltså på fransk bondekultär, vil= "ket: man får bevis för, om ran a ' granskar bondens byxor på Milles... tavla. ”Aftonringningen”, Denne "konstnär har ju också visat sam« manhanget mellan människan och naturen, den unge filmregissörens Ma halmitack, sär ung. kärlek åka SN tändas, i " vn kandidat Lönnbl ; pr å för grevinnan,Svilken då i hastigheten ej fann anna! att yttra än än de artiga [7 orden: =; 2 Lö med ud + Av prästerna i radio, som' "har 365 morgonstunder till'sitt förfo= |” gande, får man aldrig en antydan V” | UM om att invånarna i de förtryckta : di 3, sala fortsatte han sina” dier med allvar och ambition, : Tio år efter det han som 'student .inskrivits vid sorn, Geijer ställde ytterligare nå- tvekade om svaret; Men så, just som professor haz de frågat om något nytt, stannade Rappe och utropade: '-— Förlåt mig; professorn, om jag gått här, och "pratat för myc- ket och varit "för djärv. Det är då fö; är .-jag då -sannerligen -ännu . inte beredd. "Jag , ber ” professorn glöm- ma det här. samtalet och inte. dö- ma; efter det, 3 när den tiden kom- mer, att jag vördsamt anhåller att få tentera i ämnet, . Då . skrattade profess r Get r, ett hjärtligt och gott skratt: — Kandidaten 'skall "inte vara orolig, ty” det behövs: ingen - ten- tamen. :Kom upp till mig i mor- gon, inte till förhör, ty :' det är redan ' avklarat; utan ' för "att "få betyg. ; Det blir högsta betyg, och det är med glädje jag kan ge det- samma, '. Geijer räckte deh ”änge männen sin hand och sade —' Välkommen "alltså "upp ” än mig. i, morgon och tack för ett trevligt och innehållsrikt samfal! När : professorn : hadé "gått "och kamraterna gratulerat: Rappe, ljus- nade” dennes ' anletsdrag,'" Den hi- | han 'så mycket oroat det började skymma för den rika stadens storhetstid. Romanen är in- delad i: sex avsnitt, vardera delen i sex till åtta kapitel. Bokpriset är 24: 50. lovligt. blygé "och tillbak Rappe . redan "om ett par, dagar ha sitt betyg i historia efter en tentamen, som inte minst profes- sötn' var övertygad om skulle bli glänsande, " Men om dessa | planer - visste Rappe - ingenting och inte kunde han heller ana, att det låg något försåt bakom, när ett par av hans studiekamrater . en ' afton .. föreslog horiom en promenad ut till. stora fur k vid Det. var just ' där som professor Geijer. också - brukade ” ha: . sina "aftonpråmenader, ' . >: . Rappe och hans två vänner ir gick där - och språkade om. litet av varje.” Så mötte de professorn, på vilken ' alla; tré hälsade / mycket artigt, ei Geijer" sannade och sade någrå alldagliga ord. Han slöt sig till sällskapet och snart var ett trevil: ligt samtal ' "igång. ; : sig över var ju Jyckligen :undan- annat än vara glåd. " -= Jag måste tacka er, "sade han till : kamraterna, ” mer 'sannerligen att jag begriper hur ni kunde få med professorn till 'ett' sådant här spektakel, ' Men tror ni han'mena- de , allvar, när hän: sade, :' att det inte behövdes någon tentamen för mig i: morgon ' och att Jag hade betyget klart redan nu?” — Det kan du, fullt lita på, då klarade ju diskussionen” med glans. Det var ju ett; tag” hära att den store historike rn själ blev : satt på det" hala, - Det" var " ett belåtet. llskär, som nu anträdde : färden” hem för att fira.” den; kanske mest origi- nella tentamen, soni hållits i 1 Upp- sala, Tana ' men "på landsvägen utanför: Upp: Efter "den imp ite var han”3 och fick ett tipendtunt för studier vid uni gra frågor till Rappe; söm aldrig tyskä”: gy! : och: med: åren ett allt större inflytande över skolan” till rektor, rag för Kappel. och hans, Jöraregärning var: sina : elever. Ubptäckte han nå. tog" han' sig an' honom" och" gjörde allt vad: han” kunde för den begå vade elevens dortsatta ” studier och framtid, . Så var det tb: ex. Viktor. Rydberg. ” É jö gymnasium "kommer". att " f héder av, denne” yngling om hans Öp) fostran får. gå i goda. banor,, Vi < Men "Rappes intresse för sin elev Iyckades' också utan svårighet vinz ärva HA Mitt ljusaste minne från Växjö gymnasium: var: Rappe, sade; Vik- tor Rydberg mången ' gång. : Både som människa" och lärare. var han den ypperste, > : En ljus: tro på. livet. och dess möjligheter ville" Räppe ge: sina elever och: ett genomgående" drag hos honom "var också en; utpräglad rätiskänsla, Gymnasielivet i resi- densstaden” var väl inte alltid så- dant-att det kunde tolereras. Men ingen dömdes ohörd av Rappe, och oftast: styrde : han. allt till.rätta 'sedan han tagit löfte av den felan- de att bättre ta sig tillvara. . . lem :av: konsistoriet, ' varom : det om honom heter att” "han: aldrig ägde - något annat "intresse än rättvisans”. Rappe: var endast: 46 år. gamriial när' han ” åvled; i . Marstrand, . dit han farit - för "att rekreera sig, Sjukdom hade i flera år fördyst- rat -hans liv, dock” utari att bryta ned häns. andliga" kraft.: Om hans levnad än blev kort,” så var den :Idock "innehållsrik, fylld åv deå a | plikttrohet 'och ambition åom ' han]. gon '-'ynglirig, som "visade: mer: än! N vanlig ambition” "och: begåvning 3 upp: och ned på fyran. var aldrig påträhgande; Han "ville |” vara som" en vän för hohow och | "Beppe var också en aktad hied- H är våra Och på politikerna i valdebatter= na har det låtit som om det knap> past funnes några andra problem - på Jorden. än våra egna, "huvud=". ” sakligen' de: ekonomiska "som. rö skåtter och pensior.er, änd upp'och”hed på. förtydligande. lärarens Han vände « "Det blev, eh stol, såde krogsmitare ;. utspann :sig. följandd dialog . mellan domaren och den anhållne berättar ST: - Vet änner hå. vad åklagaren påstår, . nämligen . att ni lämnat os . xrögen - utan att göra rätt för er ; 2 i — Javisst... lo —" Men. när ni' var här sist, ”så ar 3 lovade- ni att aldrig mera så på on någon krog.'". —-Ja, herr domare men Rom-:' byggdes inte på en dag." I — Även jag brukar gå på krog >. någon gång, men inte gr jag ÅA : det här sättet, : +", Nej herr domare, olika and ädets lotter. '. .. — När ni nu sitter på en krog och har ätit och druckit och mått 2 gott och .notan nalkas och ni "vet att ni inte har några pengar" att-. betala med, vad brukar ni a göra? le . —Då. brukar jag beställa in en - också: sökte; ge sina lärjungar, DON : CAMPBELL ; satte absolut fartrekord med':”Bluebird”, på Lake Coniston. genom att härom dagen |, avverka ”flygand kilometern”. med 362,620 km/tim. Här ses. den våg- halsige mr Campbell — som så när fått sätta livet, till vid "det första fartrekordet där han var halvt med= vetslös då han lyckades stoppa bå- ten, —' innan. han gjorde -sitt: fart- till flytande form i grynin= Bg Igår: det I tegn vid solnedgången. i > Nrekord, > Fa grogg till; kommen? ' NEF EFrETCEFCEFRFTETTEN NEF TEFTSEFESTIVISPE NEFEFFEFRIFIPPPRISIAN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.