KE de danska trupper, som, då G - , Svanhäls-”, 5 seren 0 s Ons. äldsta ;och ” mera betydande; ”hertegårdar, Den ligger vid en vacker" insjö . nära Smedje&n? en liten biflodd” > till" Lagan. : Lugn. och fridfull |. I "ter'sig 'nu den. gamla borgen, > och den höjer sin tunga massa i ensstilla och idyllisk omgiv- ning. . Men det har inte alltid "varit så, ty den:har under ti- dernas "gång varit utsatt för många stormar; och dödsskrän har ljudit både utanför och in- ” nanför dess murat.' Det är inte "för ro skull som dessa upp- förts 'massiva " och-tre alnar tjocka;'de byggdes: för striden och inte för freden, när de en ” gång . kommo till under tider, | : som ligga långt: "tillbaka i det "fordom ,då "borgens historia € en gång tog'sin början, ; RA | " Namnét,. som ”horregården] ” är, är "bestämd form av sub- ”stantivet 'valderj ' på danska "vold, och” betyder skansverk, Nu befästningsvall." -Det täljer så-|- lunda även" det: om" borgens gamla historia, eh "gång så fylld av ptrider, så olika dess huva- Nalen ". fer Laholm och Halmstad, som det” viktigaste - fästet k södra] - -' Hålland.. Men trots siha starka] mirar och sin vissa tider gan-|- "ska betydande, besättning har|. "> borgen två "gånger tintagits' av 'stormande fiender.'Det' skedde "första gången”år; 1507; fredagen | - "före Kristi hinimelsfärdsdag, då MM 'svenskarha under Åke Tott, 'en av "Svante Stures' befälhavare, | = ntog i och ' bräride;; borgen. Det påstås, "att man därmed velat hämnas: på dess ägare. Henrik Krammedige, " som under -uni- tonisstriderna ständigt, stod på den danske kungens” sida. Bor- gen. återtogs. emellertid 1508, det följande året, och "befästes ">, med starka" muzar: och vallar. Den. 'ahdra gången Vallen in- tögs och brändes, var, 1676, då Danmark anfallit, Sverige "med Fri ig: Då var. det snapphanarna, |- öm kort efter Karl XI:s seger :» vid Halmstad” var, f Mm, "och . utförde” ”hjältebragden”. ss Del! > hade vid tillfället gott stöd. äv vid Vallen har man” del "mindre kanonkulof;”någr: av'sten,. : överklädda ' med bly, es på Vallen 1676 och 1 m den närmaste ' tiden därefter hunnit repareras, fin- nes en ganska utförlig beskriv- ning på, tillkommen tolv. år se- näre, Det ' är : häradshövding ning”, date- Mia |. alla. ägare. ; et blev sålunda överste ' hanarnas: ; våldsdåd fick -reparert skadorna - på Vallen. Når det blivit fullt iståndsatt, utgjordes ” mangårdsbyggnaden av fyra längor, somm bildade 'en kringbyggd - fyrkant. Ett. torn fanns på västra längan, genom till' bron över :vallgraven; Mitt på borggården fanns en brunn; :såsom det 'vår "vanligt 'i gamla borgar. Förut hade” "det funnits ”skottgluggar i murarna, vilket syntes tydligt, fast 'de nu” hade "blivit" igenmurade' Alt: vittna? dé sålunda om att. Vallen för- ut varit en befäst borg: Att den "även - varit. bestyckad och haft varade skrivelser, som talar om krut, kanoner. och knektar.; Meck, som efter ''snapp- |: vilken en välvd port förde ut] en liten besättning, vittnar be-|. ft Ar” 1801, "när. Otto Vilhelm Burensköld var ägare, : upp brann :Vallens ; gamla -huvud: byggnad:'. Den '. . återuppförde: > emellertid på "samma - grund, : varvid:de gamla. murarna, be-, gagnades.. fyrkanten försvann," dock, då. ' endast:” tre "av längorna "upp byggdes. Den nuvärandé bygg naden X utgöres - därför av :ett "stort: ”stenhus'. med'två flyglar, | Efter Re korta redogö skola. vinu tala litet om ägar- na till det stora godset, De för- sta "av, dem;:som man känner,| . ti de" den: urgamls danska !. ”adelsläkten Laxman.. År 13981. levde en riddare Petter. Lax- man, 'som antages ha varit äga- re till Vallen. Med säkerhet vet man, att hans söner Åke ö. Pål innehaft. det. De var båda dan- "Hans Laxman, den mäktige är- 'kebiskopen i Lund. -; Åke. var dog," blev Pål 'Laxman' erisam "ägare; "Hany' söm: värvriksråd "red hökåde ” Ålstorps” by i Ränneslövs' soc-' ns eride. sort Petter föd- i erhö d 5, "Iotter,” ble Han ensam ägaré "till "Vallen:z, Hän är.den märkligaste a av Veallénå På. grund: av "sin ställning 'som landets ”mäktiga- ste man näst kungen, sin oer- hörda”. rikedom och sitt hårda öde.att bli mördad och" sedan dömd som landsförrädare - är han en av de mest 'uppmärk- 2 det Den; gamla ; slutna" "så. för :Vallens : gamla historia I "ska? riksråd ': och. : bröder till ]..de riddare och kallas till Valden” at ien handling år. 1419. När han |: 434, bebodde-Vallei öch |-et odsetimed köp; t: ex; avi” "fram, till! våra dågar. Nej, : 'var.: något annat som i första händ skulle göra honom ledan- 'de-+i historien;' det var hans åldsamma". "död ; och domen ver: honöm"som' död mån,'som' 'skullé dra? hans ära ock" rykte| ned i: småtsen och bringa hans I barä? till3$ "tiggarstaven. Var ”doimen över honom rättvis "eller orättvis? "Det? blev frågan, som gjort" hans/namn. levande år- -hundraden igenom. Näe ÅS Pål Laxman hade varit en av] Todarha vid "den danska flottans änfall mot: Sverige våren 1502, 7 dettä? företag hade' inte : haft, någon" vidare framgång. >Sedan han kommit tillbaka till]: Köpenhamn, ” var "han den. 22 juni. på slottet hos kung Hans. "Vad sol "därvid förekom, är alls inte känt: När han skulle bege sig hem, blev han på Höj- Ebbes: "Strangesen . Andersen. Den förre stack ho- sriom i bröstet med en dolk, den "senare : högg - till honom med | Sitt svärd;De: kastade: därefter > dén döende.i vattnet, varvid de ytrade de-hånande orden: "Du heter, Laxman, löp nu i vattnet, såsom din:natur är.” Motivet "hös' .EbbefStrangesen personligt ör tt i en: tvist; som han hade med Pål Laxman., Han var där: jämte" svåger. till 'en' adelsman Öxe; med: vilken den döde ock-: så" Processät: iett mål om ägan- at'sätt: hade si lldådet: mot : På! . fall” "kung; ;Hans' p» något s varit & delaktig i Y ogärningen, yhan säga, : att han för, : tillfället spelade sin roll mycket väll Han övervar själv de själa- mässor: och i dödsofficier,. som" i kyrkorna lästes för den Mörda- de, han gav offer för den döde, . och - hans egen .”kammarvagn” följde liket till Helsingör, där det, fick: sitt: vilorum i en”av räd den 8:okt 1688, vart han akelver teriet” "Vallen; en hj söm salig landshövdingen Mag- nus :Durell: köpt'sav: en: dansk adelsman, I Henriks « Gyllenstier- ha?" bestående. till (husbyggnad ” bå mangården av fyra Jängor, : grundmurade;, massive, hus, två » Boft - högt -' förutom ;.vindarne, med reale, stora” "och höga för- . delningar. i åtskilliga rum ovan beh'-under. med fyra” salar och över tjugo kamrar” till>var sitt bruk :sarmt de:tvänne. byggna- | ' Herha..”nordan 'öch östan, som Vorg i krigstiden ruinerade, nu Hill fyllest : finnas: reparerade. tora längan till surinan är ock med murar, tak: och bjälkar i hr förfärdigad men fattas ännu ed loft och golv. Västra läng- ' bn,” söm fienden i grund för- störde, står sådan som hon. av Bem blev' lämnad; men är gjord]. Å "snart ' västra längan blivit hhstalt .om dess uppbyggande, ärdig. : » Detta» säteri : med un- derlydande 'veckodagsbönder är ". efter salig'landshövdingens och deås :i efterlåtna i frus avgång possiderat av herr. ö löjt- nant: Meck: som det på ovan? skrivna "sätt intill. denna 'dag låtit” reparera s.Härlörutom är ladugården, som: består av tre ställ. med ridstall "och "port, längor,.' väl bebyggd, "såsom sunhantill sjuttio : alnar .- grundmurad sten, ännu ej fär- gestalterna: i den senare medel- didens danska” historia.: VY Han? var född på” 21430-tale Redan 1462, då han blivit myn sin egendom. Genom: köp fö 1480. blev :-han hövitsman. på | Sölvesborgs: slott: och--riksråd, 1483 riddare och 1491 rikshöv mästare + Som landets. högs . krigare var han åf 1497. med på krigståget mot Sverige. 3; Men 'mitt i sitt rastlösa arb te' för" kung "och: land: glörnde han: inte sina egna "angelägen: heter, Än" med rätt, än med ner. Han låg ofta'i tvist med prelater och adelsmän om 'göds >» sig ha bättre rätt till, och däris "genom: fick han många bittra "ovänner; Han blev kallad ”den rike” och detta med fullt skäl. Han" ägde '. Vallen i' Halland, Åkarp : i: Skåne, 'Asserbo på på-Fyen och därjämte” 300 ar- vegårdar, 14 kvarnar, 7 hös i . Köpenhamn ' och'andra städer och 4 fartyg.” Dessutom inné- hade han på livstid som pant hela Sölvesborgs län samt Gör . ingeholm .och Vattreholm -' Skåne. Med sin ställning som rikshovmästare "och : sin oer- . dig, sedan den av "na blev bränd; dock "med tak försedd, att allenast spilten och "inreda fattas; .den norrå längan sainmaledes . väl, behållen av samma : längd och med ränne över; av fähus,' forloge o. port. Den" östra” längan av 'samma längd,” vardera -.aderton alnar breda, alla" med halmtak. för- i sedda” oa. eta hörda ri var hån sanner- ligen "en stat i staten” mer än någon annan i Danmark på den tiden, : s : : en dåt var dock i inte . makt och rikedom som " främst skulle : bevara hans hamn i hävderna o. kom- ma det' att bli' diskuterat. av och ' tterade |. 'dig,:var han: i' farten att”ökal" ämbetsman deltog:han :flitigt/ i |. regeringsangelägenheternå.; Som |: orätt utvidgade han sina domä- |. och' räntor, ' som . han menade I" Själland, Savdalt och Nielstrup SE d klosterkyrkor. Hän vi- sade sålunda; den :döde all den » heder, soi tillkom honor som Iden a upprest Svåriges "rikes da 1500: Men" man ' väntade :inte smedsrannsakning: och ; don: till den ; .så' utsatta: tiden. ”.Redan den 8 nov, 1502 var Pål Lax- På "änklagelserna” mot. den döde. De genmälde då; ati de den döde, ”mern:kuride de. ut- verka något gott för hans barn, "så »ville" de: göra” detta.” ij "måste det inflikas, att det var en "mycket försåtlig, infernalisk begäran, varmed man här sök- "Man begärde. "nämligen ' äv deri "dét + omöjliga, att de med vitt- "nen skulle bevisa, att kungens :var:därför inte alls underligt, lärda -. historieskrivare .:. ända |. av två adelsmän ; och Björn | il. "iligärningen' var åtminstone | Fat, sty han" ansåg sig "ha lidit |. mans närmaste fränder kallade]. l inte på något sätt ville försvara. - '. ter insnärja Laxmans” fränder. anklagelser; var falska, vilket ', var både farligt och lönlöst, och . "att de med sin. egendom skulle > betala ' böterna för det brott, . som pådiktades den döde. Det ' att de e genmälde, at att de: epåd intet : sät Trände; Den 11, rio des domen ”att för sådan stor fördärvlig skada som Pål Lax- man': haver. gjort .och tillvänt "vår käraste' nådigé herre” och ”alla +Y Danmarks inbyggare, ' så" som förr: är: berört, bör hans nåde : njuta öch” behålla som «upprättelse allt > Pål Laxmans gods. i- jord” och Jösören, -evad |: det än är eller nämnas kan”; .:' i Domen "fälldes avsfem bisko- par, sju riddare och sju väpna- "re,: dyv. nitton 'Jedamöter” vilka alla 'så-' linda voro fullt, e igå om” den. enna dom var fruktansvärt hård för Pål: Laxmans helt oskyldiga” barn, vilka”så bérö-] . vades i både sitt fäderne-' och, mödernearv.;' . Dottern Else. var] kr faderns r: bi : biskop Birger, i Lund, 'som 'va- rit en av, domarna iden skam-' » liga 'processen,' och. Laxmans |. hus i Köpenhamn skänkte han] riksrådets : samtliga |" raham sen Gyllenstierna, |; . som trots" påtryckningar ej svek henne utan" gifte” sig med hen- ne, sålde sina. 'gods i' Danmark | - och ; flyttade. till: Sverige,' där han av kung Hans" son Kristian Tyrann'. blev. dödad i Stock- "holms blodbad 1520. Om 'sin si- tuation” vid detta tillfälle skrev]: rskall veta "min stora g satt där främman- sorg, ty: de: och "eländig med "mina 'seéx bärn, och" jäg. hade" ej' så myc- ll att. Ål och. min arme” broder ' Petter Laxman gick" stackaregång -till dem honom ville kläda och för då för Guds skull”. Sr Emellertid ' ; erhöll: hon och brodern någon? "gottgörelse. ; läkten Laxman utdog 1640. ttegångsförfarandet rot Pål Laxman stred mot då gällande «danska lagar, och flera av hans + domare: t:var hans personliga + Elva "år efter "domen iges. "rikes råd på svåraste beskaffenhet; och a Hal be till detta. -hade ISverigé.har det varit! någon: brist på. så- Pål. Laxmans” :egendomar: och stoppåde pengarna. för dem 'i begäran", att: "Lax- : g' 'pris in ärke- åt biskop "Jens Andersen, Bel- i som synes." ha varit kungens "rådgivare i rättegång- en. Denne skurk till biskö är : även "känd i; . Sveriges: historia, ty han var en>av. meähjälpar- "na, när Kristian Tyrann ställde . "till .jmed I Sto dh. i blodbad - Till k 'JHenrik, " riksråd och! hövitsman liksom |. i: 3 många. i, diplomatiska: värv.: ”Läxmän er av "Danmarks! märks, :ligaste män /på sin: tid; "sålde "kung Hans. Vallen med under: lydande. gårdar. "Det skedde samma år som Laxman mörda: +des;- och betalningen: för” god- set var "12.000 "mark; Krumme- Eske gästade: "Kristian I IV:s ställe stod fadder, "till-den unge prinsen, Han'dog > 1612 1 Halmstad 'och begrovs i . Eske, Brock, född 1560, Denne | ' Knäred 4; 1613.:7 Han "dog .1624.; Vallen: ärvdes nu av. hans' måg . riksmarskalken : Jörgen Skeel, "dige 2: varav : holsteinsk', adel, ;. född omkring å år” NE Hi krig "mot "Sverige och : Norge. Han deltog bl.'a; i belägringen: äv: Älvsborg 1497 öch fick då'av "sin"kung befallning. att straffa bönderna !i' angränsande delar : avs; Västergötland genom ' ”att '-hugga av dem en hand eller en fot”; då” de: var! olydiga "mot "danskarna." Han själv nedhögg Avid ett möte en av sina ovän- ”mot riddersmannatro och |- her, folkrätt.” I: "ett kungl; brev 1508: kallas! han: ;”vår ämbets- man" på; Laholm.” I tio” år: in- ehade.han detta län och'bod- je då på Vallen. Han blev Dan- marks förste riksamiral,. då han 5102 av :konungen 'sattes som "”hövitsmati:för alla andra kap- tener;,. : folk” och! tjänare. till sjöss” på den mot Lybeck och Sverige" utristade I flottan, Han till 1336. Hon sy- mycket, kraft- Hoä donade sig bl. a; jåt st skeops- -byggeri i Laholm, ty i ett brev : v fogden på tirnmermännen. Hon är även "känd: för sin självrådighet att "låta häkta och inbura på Val- len en kronans bonde i Knäred, "som kommit i krakel med hen- nes underlydande: Hon lydde inte ens” hövitsmannen på La- ;gaholms slott, när denne :bad henne + så. vackert att; släppa den jarmi e knäredsbonden;” vil- dottern Sofia, blev gift med Eske Bille, sedermera rikshov- mästare,' Efter 'svärföräldrarnas död: blev:han ägare till Vallen. Han" var krigare: och diplomåt, bl a.”ambassadör till Frans I:s » hov i: Paris," I Skånes historia är: han-"känd som sträng och nitisk domare. i de dåtida häx- processerna. 'Han for "fram" så våldsamt” "mot de anklagade, att | kungen '. i ett brev" måste: till- ' Säga. honom att .vara litet mer -skonsam;" Han dog 1552 Hans > maka 'jordades i I Växtorps kyr- Hartvig” Bille, och "då: han: av- led ”"ogift,;:av- brodern Jörgen Bille, vilken låtit uppföra grav- koret: i Våxtorps kyrka, Han ."landsdomaren''i; Skåne! Henrik I Gyll ; > 114.500 riksdaler: till landsdoma- en flitig de tagare i kung Hans! .Händska ii resor, sist 1644--1645 « gille. : ; Under, kans/ tUd s Vallen av Kristian IV år 1607. Hans namn är förknip- ]- pat .med Gustaf II Adölfs; dop den, ES jan. "1595. Han hade sår söm: ”ambassadkavaljer ; åtföljt kanslern; Kristan" Fries, som i stadens kyrka. Då alla hans sju barn dött före honom, gick Val- Jen. till /hans : kusin "riksrådet var: 'en förtrogen vän till: Kri- Hani'var bl; av danskt: ombud” vid: fredsunderhandlingarna dj som-1631. bortbytte godset: till tierna «till:: Svaneholm Denne i sålde 1654: :godset för "ren? i Halland. Magnus: Darell, som :. så .-blev.:V. lens: förste svenske ägare, ' Denne: Magnus ' Datell var född +i: Norrköpingl!1617,; son! "av;en borgmästare därstädes. Sedan han studerat: utrikes”och' två: gånger: därefter : gjort :ut-1 såsom" lärare; för! Erik: Oxen- stierna, "rikskanslerns' sori; blev han 1646 'agent'i Helsingör för att vakå över 'att:danskarna:ej kränkte ;'den tullfrihet: i: :sund,'som Sverige: fått i: sebrofreden "1645," Under” tiden -blev, han resident, d.v.s; rminis-! storat- förtjänster .:: om "landets bästa adlades han 1648. År 1652 inskickade han, till'svenska're-" geringen en berättelse. om till- ståndet i Danmark;:”vilken' aän- | . sågs som :ett. mästerstycke;"av grundlighet' och politisk blick”. " År 1654 blev han: landsdomare eller lagman i Halland, vårjämö' te han fortför: att bevaka :Sve-" rikes" intressen :vid det. danska hovet År: 1657 blev" han: stäts- :sektetérare ock:'år 1669. lands>- - Hövding vis Kristiahstads i og > 1677 utan manliga efter- kommande, då hans två söner » dött före honom, dei ene på en utländsk” resa, den andre av » ” sår, som ,han fått i: slaget vid "Lund 1676. . Sin förmögenhet hade han fått med "sin hustru - Brita von. Crakow, dotter till . en holländsk sekreterare, Hon "dög 1686.” v « lan övergick nu fill över- ste Erik Johan Meck, som gift - med Darells dotter var. Magna Brita. Denne, Meck var född i Riga 1644 och fattig i sin "ungdom. än: förlovade ' sig i Båstad 1670 och dog 1702 un- der ett uppehåll i' Riga, sin fö- delsestad.,Han' var känd som em: stor. bokvän, och hans böc- : ker. och : manuskript testamen- terades till Lunds iuniversitet. - Hans änka bodde” på Vallen till i sin : död: 1709::- Vid 'arvskiftet delades Vallen råellan bröder- na: Karl: Gustav (+ 1742), Jo- han Jakob (ft 1757) och Mag- nus Fredrik ' Meck ' (tf 1727). .Hans-hustru var, Klara Sabina Lilliehöök, - vilken' "bodde på "Vallen "34 år” som i n! dog: 1758. . Hon vår "känd som en göd” 'husmoder, med stor för- måga: att sköta sin :ekon$mi, men hoj var också be md för” sin välgörenhet, -Blott ,en dot- ter, Magdalena Eleonora, över” levde. henne. ' Hon ; var. sedan ' "1738 gift. med sin kusin, Johan Jakob Barensköld. suHan” avled . -på Vallen 1766, och.hans änka gek bort tio år, därefter; efter- Jämnande fem. ö s dotter, a Ät ås a Sonen. Otto Vihelm- Buren- sköld, : född ' 1752, med tiden herre. Han fick på”sin:lott att återuppbygga ' Vallen; när det "brunnit > upp: 180£. Han dog »1825.. Sonen Fale' Henrik »Bu- ”rensköld, född 1800, ömköm ge-- nom olyckshändelse 1827. Sys- i tern ': Leonora -Heleria blev så "ensam ägarinna till Vallen. Hon gifte: sig 1830 med "dåvarande -kaptenen vid Jönköpings rege- "mente Adolf Carlheim-Gyllen- Blekinge län! -Hansans ”allra” bästa och pålitligaste / ämbetsmän, ? Han: - 7 bara” en episod. Då "som 'nu” hade fester : 1. skolorna strax : helgen.. Så också: i min" barn- ::döms” . sydhalländska: folkskola, och. vi" gillade honom; 4, regel | skarpt, : Inte , minst "nä "net härde för gott och väl Ja år 'sedan' och "det är är: lärare var glad och. bussig "bl, a. lustiga 'jullekar och --rande julgranen, Allt var gläd- Je; och Julstämning, så mycket det kan vara för 11—12-åring- er. Festen nådde' sin höjdpunkt var lika roligt för det. Kom! så. min tur. Jae, véckla- na: : kläder, röd” toppl CM I den rätta julkostymen, och ger + men «bevare « : mig.:zvil, den | ssade för en B-åring' och jag ar, Ju 12 år, stora :'karlen, Det Jag. fick en massa .Spydiga och retsämma frågor och jag hadö' der Bången : kitsliga: och Skojfrisk ta mej i mia otur: :&e bört hofiom till glytt?., : Vv 'Märkvärdigt nog, glo adrig” "detta, - " Getabocken äg kan ' ju. ” Pojken är inte bara';den nan -leksak "jag "bara haft. satt titta "på" Deå" är den -enda..jag ; »kvar sedan mina. grönaste ; från: min . barndoms jular, Den "ger alltjämt ett skim vårt att svara! På alla de | :danslekar "runt den ” ljusglitt-— iPoch” med Julklappsutdelningen.” : Det'var ju inte fråga öm någ- =" rå: dyrbara presenter, mén "det : med nyfikenhet .undrande ör aböcken,, Nknpader verkligen en. dan, .morsk : och" kavat, Nog » säg. leksaken grann soch Jullik «oo, Någon små- de” 'och .stoj bland kamraterna. | hovjägmästare, var en originell --' har. ( Ve mer oc met a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.