AR IYVEPYEPYYYFYTYVVYVUPPYTYYPTFtT TY YYTtYTFreYTYTPTFYYYYTTYTTYTYYTYYFYY YT YTTYT a "UT: Jultäsning 1956 Yr tFYTYYTT YTTRE TT att också "knäcka rötter i LT: 8 Firas i augusti . 11 I sådan finns också” Toholm ', 12 Bör man inte handla i... 13 Dålig : ; 15 Rester 17 Granne :till Grönköping" 19 Historiskt namn 23 Ofta ont om... - - 24 I halländsk skogsbygd = Da 25 Där finns säkert någon från sta | alland 26 Blir man gärna 'på kvällen” mn 28 Vill vi ha i jul, H er 29 Inte ensam ! + >". 30 Ortsnamn. : 383 gallan uppmärksamhet - | oa vt : 36 Slagsmål "87 Även madlagningstermm 38 Alldeles riktigt .; 39 Svarar rätt. 40 Oro ee iala - 42 Delad 'i två ” TT 44 Sällan i södra Halland she 45 I. runt sammanhang ” 46 Man. från. Mora: 47 Gammal färdväg i södra Halland S1 Är den som intet. har... 53 I södra 'Halland 56 December är en a Där finns il 2 Idyll .vid vatten: : « 3 Finns. i många syänala nd hem- « oot EG- "4 Ofta på. strand 5 Baksida : - ” 6 I slutet av. brev ibland - 7 I Ränneslövs storkommun 2 :8 Göteborgsdam ' ". 9 Där träffas känd kommunalman 10 Bör vi helst vara . - 12 Åker ubåt i | Fyrisån 13 Vill vi gärna gå i vackert väder 14 Inte ordirhrie : ; 16 Rådjursbarn-—d - 18 Jörgen Larsén ' -19 Strontium 21 Är många "sydhallänningar 22 Värde att räkna medi i jul" 27 Tidmätare or . 31 Besöker oftå södra Halland. 32 Flera' företag :. - , 33 Hövdingsnamn ' a - 34 På juldagen: c känd fransk flod 41 Mycket av Laholmsrevyn : 43 Statsbildning - 48 Bör våren vära , . 49 Känt; brottarnamn 50 Populärt djur i södr: 52 Gör Taholmsrevyn a 54 Uppmaning . 55 Kan användas: som käpp ' 57 Nej jga N , fö rö 60 sällsynt I i södra Halland 174-årig : Forts, fr. sid "6. ma tid ock tillfälle ombytes' ock tillsätter "andre: åldersmän” i de förres ställe, som altid under sin sista förwaltningstid, ; sin. iSkyl- dighet" "Hagtaga;. Till: , yttermera . wisa' hawa wi denna. wår, By- . ordning enhälleligen meed wåra namns. underskrift bestyrkt ock stadfäst, som . Skjedde i "Mälby den 3 januari 1781. : : Amot i Nils Pålsson ; Nils Staffansson ""Swen Ingwarsson le Mällby " ' Per Jacobsson Pål Sefwesson of Under: julens nötknäckaride kah det vära s Ss julkorsord. Om' nte misstar: oss” allt för mycket kom- : nier de? flesta av våra läsare att känna sig hemma i lösningarna; — på vilket sätt skall vi inte avslöja. Den saken överlämnar vi. åt läsekretsen, som. inbjudes. att vara med 'i vår” tävling. Skicka in edra lösningar sena den, 5 januari, De tré först öppnade rätta löst ingarna belönas, med bokpriser. a han arbeta 'ett slag : med det alt, vanligare även på lands- bygden att köpa från bagerierna. Eftersom: de « flesta i» äldre. tid till:julbaket : ville ha mjöl. av den: hytröskade säden; vilken sällan var klar för) tiden” kring" lusse, "fick ”kvarnarna "närmast före jul 'ofta” gå 'både ' dag "och nått. Och ändå kunde det. hända; att" en och annan fick malet: först så” sent, att: de blev tvungna "att baka inpå själva. julaftonen;: :Det var nog de som i. 'gånska sen tid I! nödfall" fick” tar til handkvar- nen.' Gamla tider häde också sin bjugbröd, kaävring tepröd och många andra spéciel- |; "inte antid- Fiktigt]t håll. Till julbaket : hörde förstås också 'en mängd. kaffebröd, där- form. "' ve Flera ”brödsorter, . användes . länge endast som skädebröd is k. julhögar,” av vilka varje med- lem av hushållet. i. allmänhet skulle ha” var sin; Dässa brödhö- gar stod kvar. på” julbordet "une der' hela - julen. ' Bröden, bullarna och. kakorna ' i desså högar hånn bli stenhårda, innan de” ;fick ätas, vilket här och var fick” ske först + Anders Johanssön . Hans Tömbjörnsson”' . Bengt Pålsson - Per Persson '- Lars, Andersson ' : Olof Pålsson : Nils: Nilsson i "Per'Esbjörnsson" .Hans Swensson: "Christen Ingelsson . . Ebbe Nilsson: nders Pålsson ; Nils Swensson , + ' Ock öm "detta.skrå eller byord- ning för grannelaget: uti Åmot, Mällby, 'Trullstorp: ock Wästra inom byelaget, samt har Jantbru- kets förrättas till föremål, :allts warder det samma till obrottslig -| efterevnad:' Börandes 'de böter som i följe af detta Skrå utfalle kunna' delas hälften till ålder- mannen och Byelaget samt andra hälften till Laholms Sockens fat- tiga, i bps tare sd | bröd” | dagslag blandbröd av, havre, men | Dessutom bakades kakor, . så att "| fint och'vetebröd,' det sistnämnda Mällby leda till ordning och skick |: ål bör , na ”tjugondag I Knut”; de ' förresten att en "del: bakade vid” jul, 'så att .de. hade” bröd, tiil kyndelsmäss eller ärida till "vår- fridag: Och: var det! sant, fånns det. "givetvis bröd "som hann bli hårdare: än det i julhögarna. . å Några exempel. på. sed och tro förande: juibaket br Kåre; tider i Ni fem till antalet — då det: ansågs, att.-det , bröd som bakades före jul, blev särskilt: gott. och Arygt längt. in på det fö ande året. De gamla, hederlig " kistor- ha: på Toftet blev; nu grovbröd, ”så det skulle kyndelsmässa. (Veinge) : Julbaken pågick en hel "vecka. Man bakade minst sex eller sju stora 'bak, ty brödet skulle räcka till ”froedan” - (Marie 'bebådelse- dag. (Knäred) r HEL jä | Brödsorter.. De Vid > -julbaxer . "bakades. grov- bröd, kavring, sursött och sött- bröd samt flerg sorters vetebröd. Det, var. emellertid blott; vid: jul, påsk och midsommar, som det fanns fint bröd och vetebröd i huset." Övriga tider var det” blott grovbröd., (Ränneslöv) 7 .- Det skulle bakas sursött, bjug- (kavring - av". ; korrimjöl), halvfint, fint och flera slags kaf- febröd. (Hishult) .;' > PA 1860-talet användes a var- tin julen fick" man rent rågbröd. Man t. 0... m,' siktade tågmjölet för att få ett. ändå finare” "bröd. värje, medlem: 1 familjen fick sin "julåhög” och till, bärnen'sbaka- des figurer. som, föreställd niskor” och djur. (Enslöv) Det skulle vara flera slags oli- ka brödsorter:' grovt, -halvfint, förekom endast til julen; Som gammal sed skulle julbrödet ut- smyckas efter alla konstens reg- ler. Några beströk kakorna med lingonsylt, för att” de” skulle få sporrade dem kora och tvärs, för e skulle bli riktigt 'väckra.” varje bak skulle sedan en kaka läggas i ”julahögen”, en hög med olika brödkakor. med en vetebulle ti'toppen, liggande på bordet hela. Julen... Grannhustrur och andra kvinnor, som kom på "| och din Frälsare.” -| aldrig - trampa Förr. hän-]: " Forts fr. sid. 1. Då ett: sådant ”glädjebudskap .förkunnås, skulle inte då varje människohjärta ta emot Frälsa. .ren för. att bli ägare av den stör- sta julgåvan ? > " När du ser på dig ; själv och > | tänker över Ditt liv, erkänner du inte dä, att det är mycket. som borde vara annorlunda, men som du inte trots din kunnighet, dug- lighet och kraft inte själv. förmår ändra? Att ditt liv kärske 'korh- mit att gestalta sig på ett annat sätt än du som barn hoppats och drömt om; 'har det inte sin grund däri att du blev otrogen.mot det som' du", visste , vara: Guds" vil ja och som ditt samvete . bjöd dig? Om ditt. hjärta' påminner dig om detta i julens tid, så Kom ihåg att det inte är försent att. vända om till din barndoms Gud . Vilken vädjan är väl än, ett barns? ;' " > Låt barnet som vilar på hö och strå tala till ditt hjärta. Det bar- net skulle komma att! hålla: vad det lovade,” Dess ögon skulle ald. rig lysa av "jordiska begär, dess läppar skulle aldrig. tala” kärleks. lösa ord, dess händer aldrig öva "orättfärdighet." och dess". fötter syndens” stigar, Men väl skulle dess ögon komma att-se in i människornas innersta, dess” läppar; skulle döma : i upp- rättahde” "kärlek, dess ,välsignan: de. händer sträckas mot. lekam; ligen och andligen behövande och dess fötter i sökande kärlek gå efter : Faderns ' vilsekomna'” och förlorade” barn. Men" Kur' visade människor sin tacksamhet; "mot ' Guds . helige? "Den gnaje som Herren Jesus iså talet,: att. man i viäskepligt syt- te gömde av: julbrödet :till 'våren; dä” det åts av: folk" 'och boskap; dels för att' man” troddé'' det ge särskllå styrka, dets” för att det ansågs varé”. bra - för "skörden. ”Julabröd” gömmes' i sädesbing! an, tilla äkerbruket börjas: om våren, Då: "lita både: drängår' och pigor däray;' och få' så . mycket större. styrka. (Hög'ochi Tönner- 8jö :178f). ; Tidigare” än. 1860- talet var "det brukligt: 1 södra Halland, och väl längst i Knäred, . att husfadern, | innan "han gjorde. första "körslan på vårarbetet, "skulle ; äta” den förut. härnda ringkakan ' (som låg; överst i julhögen), sorå be- stod av fint "bröd, och giva något därav ar .oxarna, vilket enligt fol- keta tro "borde förläna styrka åt honom "och ' kreaturen, > (Knäred) vEtt stycke av såkakan lades i sädesbingen; och härigenom: skul- le man "få bra” säd, (Veinge). AR juthöger skulle den, sursöta kåkan gömmas 'och på våren läg- gas "I dåran, vid plöjningen ' eller ges dragarna, ' det senare vanli- gast.. (Ö. Karup). ”- ” ' » Hästarna skulle” ha en ”jularing; när de började med vårarbetet. (Ränneslöv) | Moto "Hästarna ät. julkakan ur hus den,. gjorde . det, "ingenting, hur Frup).. PA utan "förkle”, med ett stycke av "gylakagan” ”' (julkakan), uppåt "ett stycke härav, Även dragarna skulle hava sin "del 'av detta stycke bröd, (Enäred” 1868) . ” Tomte” "hjälper. : . ' Goenisse' var alltid så god "mot fruntimmer. Pigan på ett'ställe skulle baka en morgon, Då tog goenisse - och ' hjälpte till; "innan hon var kommen , upp. Han tril- lade och ältade hela degen på en gång och sköt den in i-'ugnen. När pigan kom upp, sade goenis- se: = Nu har Jag ”brunbärtelen färdig. . '— Men, sade pigan, det "skulle ju varit många kakot och små. ';-— Det är inte räligt, sade. då nisse. De har -.bakat på : nabo stället. Jag kan gå dit och . byta. Så fick de brunbärtelen i stäl- let, och han «gick hem "med alla kakorna. (Ränneslöv, samma sä gen även i Växtorp). ' 2 besök dagarna före jul, fick: ofta sekt dål- mannen sittande på ”årstången” : magra de än var; "men eljest kun- | | de de inte gå våren över. (ö. Ka. DA husbonden om våren körde : | första” plogfåran; . kom; vanligen br G hustrun; och. som. ej flck visa sig |: " Fredrik Dahl Julens glädjebudskap... rikt mått. ville skänka blev ho- nom sparsamt förunnad, Hemlös var han på jorden. Sitt första vi- loläger fick han i en krubba i ett stall. 'öch han dog på ett kors, som onskan timrat samman åt honom, Men det är. det stora och under: bara, att Gud vände" det onda 088 till "godo. "Det är” försoningens hemlighet. I Jesu lidande och död förverkligades den gudomliga kärleken i' syndens värld, Den tjänande, lidande och offrande kärleken som flödat ut över: "världen till omätlig välsignelse, varav, vi alla fått del, så stark och :sann; ' wartill. Gud har. kallat dig och till vilket mål du är ämnad? Pat alla dem som togo'. emot hondm ga bliven såsom barn: skolen I icke komma in i himmelriket” ” säger Jesus, ss i «. Vill du vinna en Julglädje s som; varar" sedan 'julljusen slocknat, så tag emot Herren Jesus, Han kan frälsa” dig” från alla - synder från! dödens ' och ' "djävulens våld. Han kan förvandla” ditt liv, så att fm kän bå med "fasta steg, trygg ach glad | med "frid 1” . ditt, hjärta och en gång. vinna: den frid :som de varom 5 I änglårna i l1en” första, ”julnatten -sjöng öm världskrig. och vad om ; däre ter 3kett". av övervåld och tyranni har berövat. många i vår td tron ;på Autgiltig' "fred "känna. vinnas före än -hörtom jordelivet; grän ä öp Våga vi ine rad profeter siat, och änglar sjungit, då har vi inte "rätt tagit emot "julbudska. pet: Det till synbs 'omöjligt skall en gång bliva verklighet Herren mänskliga : banläanls vaden. "ja, inte ens i hemmets lilla värld, är det” inte. .då' 'orimligt att begära "att. staterna utrustade ”med förö- dande" "vapen skall" kunna. det? Aldrig” 3A' säkra. garantier eller visa. organisationer: äro 'vanmäk” tiga, : så. "länge" 'misstänksamhet, 'avund, hat och köld råder i män- niskors ' hjärtan” För att friden och freden skåll kunna vinnas i ham velnge pi baldornien. sänder. hembygden Juläkn ”Cali.' n gammal Veingebo i Len julhälsning; . som han bett KE in- föra i LT. Pastor Hanson har för- es ut vid -något tillfälle medarbetat : EULT. För att färska upp: minnet hos na och mi vänner återger vi vad "pastor NN Hanson vid ett tillfälle berättade ” om sig själv: ”Mitt namn i Ve: -linge var Bernhard Andersson. pastor - Mauritz: B.-” Hanson, 2821 Brookdale Ave, t Oakland, har sänt "nedanstående . Min far var smedmästare Anders .. 2 Hansson och vi bodde på. Kapp- let. Smedjan där byggde far.1880. ' Vi flyttade :tin' Skogaby. .gästgi- varegård 1891 eller 92. vi var t 12, barn 'r men två dog 1 bärnaåren, Jag gick i småskolan för Julidna a] Nilsson, i Veinge by och i 'stor- i | skolan för Karl Emil Wissén.'i Vessinge skolhus, Jag 'var i Mell. by ett år och på Laholms kungs. gård ett år, 1899 tog jag tjänst i Skåne och 1903 "reste jag. till Amerika," Från. den ; tiden - var mitt namn Mauritz B. Hanson; Alla ;'mina syskon tog' Hanson till .efternamn;' så: ock. jag. Mitt ”lilla” narån” t-Veinge var. Smens Bernhard”. Pastor Hanson berät. tar vid ett annat tillfälle, att han vistades i Kina åren ' 1912-1948, alltså .t bortåt fyrtio år eller mer än. hälften: av sitt liv. "Ja nu Vär, det. snart jul "igen, och den. högtiden. har. sitt ljuva budskap , att: bringa oss om Guds tyvärr så kände de Ické Herren, ' Le. människorna. fallit. De, :som : ha. de ; kunskapen "och" profetian. om Hans tillkommelse. : pr "Vi: ikunnä säga: Ja "det.; "var judaritia men Icke vi, Huru” "göra världen; mäste Krist!'stämma hö- räs bland folken i” "deras" rådsläg och. förhandHrigar. och hans rike grundas "1" människors” -hjärtän. När folkens ledare och de enskil- da inom folken känna sin sam. särskilda besök "på "Jorden; Men |- : MAURITZ B. HANSON Set Sn Tha vi? Hur' mottages Han.av oss Y vär tid? "Här, må” vi först svara för: >0S8 själva, Men saken är den, att de äro få, "som, mottaga” Je. förlorad eller outförbar? Inté är den det. .Gud skall hava himlen full "även om: det: ttll::synes är få, som mottaga honom, Det är orsak för det > som för allt som: sker. Hos oss "människor Är det kroppsliga , så” dominerande och krävande, att "själen är :som död. nande' till. Jä, Icke blott så man ny; födelse: är av nöden. Själstt. vet måste komma "tili: ajälvkän. nedom och kunfia se'altt förlora- I de tillstånd. Luk; 15: 17-18, Ett aytt förhållande till Gud; måste till. Luk? 15:: 19—20 "Det. steget, latt komma til Gud och bekänna synd 'och bedja "om -nåd. och.” ia barnaskap på": nytt.":genorm att - mottaga” Jesus. 1 "hjärtat, Joh.'1:. SER Kor, '5: 11, 1-5 18 2 1; Att trö är att mottaga Je. sus” Bom "sin Frälsare, DÅ -blir det liv "ock: glädje 1'hjärtat och visshet "och hopp, "riktig julgläd. je, Herren Uegus "skall komma igen: och; då. blir det härliga ti- de 27-28." De ' vänliga ' människor- en. de, . söm; räkna sig som” kristna och" som "fira "jul, $ora en av de stora högtidsdagar. och äter. och dricker iblåna' släkt och vänner - de känna icke den hörighet och börja tillämpa. Frids I'njä furstes budskå "I ären” alla bröder” och” ””allt vad Ku viljen människorna skola göra eder, det skolen ÅA ock göra dem”. Då bör. jar fridsriket grundas. Då mörk: rets' makter viker för Yjuset.. Och du som Jäser "detta: '' : Lät" "inte" julbädskapet f rflykti- gas med” julstämningen utan sök i ditt eget div, i "ditt. em, ditt arbete' Hå din umgänge se förv rk. liga friden, I egen kraft förmår du det ej,” "mer i hans kraft vars rike icke är av. denna” världen blir det möjligt. : : Ty ett barn ' varder das” sött; en son. varder "oss given 'och "på hans : skuldror pkall” herradömet Vila; och hans narin skall vara: Underbar I råd, väldig Gud, Evig Fader, Fridsfurste”. Amen. me det "personliga. mötet; och . den förvlssrning" själen får från Gud. Jesus:kallar det en. mältid,: Uppb. 3: :20,'Och'hur var det inte med'so- nen i Duk: 18? 23247: Hen Icke en '”välkomst- miädag, "utan ” ett dagligt', gästa. buå kereddes” honom i' fadershu- set. I den» meningen? fira vi krist- na jul ' aret Tunt;" Julerr har det tvåfaldiga ” "budskapet; ' att .Jesu kom förstå gången och gav sig. bjälv som tt "offer att! borttaga mångas 'Synder?” -och-'Han skall komma igén för att taga "hem då sina, innan den stora domens dag kommer. Isa” 185 '9.: Matti: 24: 29 231. I::Tess, 4! 14—18. ME MM. alla så fira jul, att vi får hem- längtan, "ock Beredas' för Her. rena / 'snarå tillkominielse! Me moderna förkläde; Orm 'de ätit av |" 5 INSTARET ATUR DAL | GIVEN HARL ; KUNG DAVID Å-”. ; cc] 0 JKVAR- ; | SÄNDE HONOM |," . lod cc lisTENO I MED BREv ica el ISKAP: . DRAR i TAS |MEDER EA — DJUR HKATT- | RAAELSI, » ISysteRb RE = |. - IGÖRJULTP > L . BRÖD LÄ : pas. ; givetvis att ni hjälpe - Tre sådana utdelas nämli; Farbror: Bildkorsfabrikanten ningar senast den 5 januari, Lycka tilll 000000 6 w . NRP ti har . plockat ihop e en Näppgift åt alla barnen, och han hop-. r honom att lösa problemen. För det kan ni få ett fint bokpris.” gen till de först öppnade rättå lösningarna. Skicka in edra” lös- na, då: man ger och får: gåvor ' Ef, 2: 1—2, "Där vill ett .uppvak- . ser. och tror'.sig förstå utan'éen ' JÄPB. 18: 19-—-21,; För. dem, ” som vänta. efter : honom; . Heb, 9: .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.