i | Fredagen den oe : förbund Calif . I » Arrangörerna "LAHOLMS TIDNING - DTOCKHOLM (TT) land. tidigare avtalade skridsko. Komar 'Perna, med Sovjet 1957 k er inte att äga rum förra | 3 1958, enligt ex. bmsesidig å torsd. > Sporthallen fick. . ny miljon Halmstads stadsfullmäktige be- Viljade på torsdagskvällen 1,15 mil- joner kronor tilläggsanslag = till Sporthallen, vars slutredovisning presenterades, Tidigare hade full- "mäktige beviljat blott. 1,5 miljon nan det högsta anslaget bevilja- - efter . underhandlingar mell . åvenska skridskoförbundet. och en ryska sportkommittén, De Svenska = landslagsmännen kan ör inte bli i form så tidigt som . mm den 5—8 januari och det ga 'blidvädret har spolierat orna, varför det saknas Bportsligt . underlag för en landskamp, . ns trärtan it har överenskommelse 23—24 tanvari, — : ""NORGE-EMOT SOVJETBESÖK: (TT — NTB) + vv ; Norska studenternas idrotts. ar "på sitt ordinarie ort ett enhälligt 'ut- ed en Uppmaning till: "idoga Ipecialförbund, rottsligt 7 med Sovjet att tills vidare Inte . fa emot ryska idrottsmän i Nor= . £0 och att inte heter skicka Norska idrottsmän till Sovjet, Iifornien får: 40 Oststjärnor : a WASHINGTON (TT-Reuter). ' 1 Fyrtio östeuropeiska olympisk fdrottsmän, däribland ungrare, tjec- ker och rumäner, som sökt" poli- tisk asyl kommer till San Fran-| : cisco på måndag, meddelar justitie-| par et. ikanska Röda koret har hittills samlat in 2.567.250| lollar under si j för hjä åt Ungern" ” 2 Nepenj =S Ni årsmöte gj gj talande m ABORI TILL SYLVESTER- 3 oc ot -LOPPET'” i E a för "det årliga syl- :vesterloppet i' Sao Paulo har” fått en : attraktion "som med säkerhet kommer att dra många åskådare till tävlingen, Den ungerske rekordlö- : statt "+ paren Låszlo Tåbori har accepterat arrangörernas inbjudan, och är på väg till Brasilien i sällskap med sin tränare Mihåly Iglöi >> > Mr t Hur underligt det än tan låta så firade : vi. Lucia här. nere på 2:a kompaniet i Port. Said, Vi -väcktes. på morgonen av-att det hördes lus - > elasånger i korridoren och in trä-! - der en'Lucia med sex ”tärnor” och én " tomte, samtliga rekryterade. : "bland kompaniets egna ' mannar, Lucia var klädd t fältbyxor och lång underskjorta med k-pisten hängande om hälsen. 'Ljuskronan bestod av en äkta svensk stålhjälm med fyra ljus: kring kanterna och ett i mitten. Tärnorna såg likadana = ut,' men utan hjälm, I stället hade de -tända ljus i handen! Sist i kön : kom även här nere en jultomte med " både röd luva och långt, vitt skägg. ' Efter” luciatåget kom . kockarna och' bjöd på kaffe, kex och frukt och stämningen var oppåt värre, Det är ju inte" var dag man får kaffe på sängen under så här spän= da förhållanden." -, : PL - För att återgå till det som vi, är här. nere för att göra, så är läget allt annat än luciaglatt och frid- fullt, Det hör till vardagsmaten att en engelsk major blir kidnappad och som motdrag kidnappar engels- ” männen : tio, egyptiska ' officerare, «+ Skottväxling ' förekommer dagligen och ett eller annat mord på båda ” gidor hör också till. or — Det är fortfarande vanskligt att - uttala sig om läget här, för det kan sätta en mycket: omfattande: appa- rat igång. Det hände att en FN- soldat (dock ingen”svensk) gav sig in i en politisk diskussion med en ss och de i I stadens äldsta ade dsfullmäktige den evigt vitala kostnadsfrågan i Halmstad under nära två timmar. oo - Rolfstorps mejeriförening bilda- des redan i slutet av 1890-talet och övertog då bolagsmejeriet i Aleslöv. År 1931 uppfördes det d gick icke med i fusionen går extra föreni ä a Hem- bygdsgården för att taga ställning till den planerade fusionsbildnin- mejeriet, en ståtlig anläggning. En- ligt uppgift har mejeriet en utmär! 2. Medh 4, gen. Stä ö des av förenin- gens ordf, lantbr. Carl Carlsson, Aleslöv, vilken även gav en kort uppgår till omkring 160 och mjölk- invägningen per år är omkring 2,6 milj. kg. en. - Kungsbacka stad har genom | skall han sk Rolfstorps . mej-riförening höll i Kungsbacka förlorade kampen om storredare 1 : ivas i sin störste skattebetalare, skeppsredare Hakon Onstad. Enligt kam- - I Sk Munked. kronor (1955 års inkomst), Det är emellertid inte uteslu- ka hh det gäller är betydande, skeppsredaren är taxerad för drygt 120.000 bodde i Munkedal, Striden är inte tet att Ki hb att få tillbaka -skeppsredaren ' som med- borgare i staden, Skeppsredare Onstad har nämligen köpt en av fastigheter, Nyga- tan 2, vilken' pi full lutad i och med kammarrättens beslut om 1954 års mantalsskriv- ningsort, Kungsbacka kommer :att söka få tillbaka skeppsredaren till Utslagsgivande för riv- rats. Där har hans Kungsbacka- rederier sina kontor och även en våning för skeppsredaren håller på att inredas där, - Fastigheten är gammal, den ägdes tidigare av re- visionssekreterare Åberg, och se- dan av tandläkare. Eriksson vars ningsorten är var vederbörande största antalet dagar' "tillbringar dygnsvila”. Häadsskrivaren i Mun- kedal kunde fastslå att skeppsre- dare Onstad av den tid han till bringat i Sverige — han är mycket utomlands -— njutit ”dygnsvila” de Munk Tk änka nu sålt den till sk då re; - ” ” ra KUNGSBACKA 4 > ÖVERKLAGAR = — Det är mantalsskrivnings-. Orten för 1954 kammarrätten nu ” beslutat om Vi är mycket be-' svikna över utslaget, säger . drätselkammarens ordförande i . Kungsbacka, föreståndare Gös=" | "ta Svensson,' Vi kommer dock ' att överklaga beslutet om man- ': . talsskrivningsorten även: för ” åren 1955 och 1956. Staden vill ' slå vakt om sina skatteobjekt "och i detta fall fall festa d på dals herr- gård, som. tillhör honom: e öl a ad den planerade fu- sionen för den inställning tiv detta förslag som styrelsen har. Tal. omnämnde i fortsättningen att styrelsen behandlat förslaget och anser det vara behövligt att för framtiden bilda större enheter in- om. mejerinäringen. Styrelsen har emellertid inte tagit ställninz till frågan utan överlämnade den till stämman för avgörande, . a Efter denna redogörelse kommen- terade kamrer Einar Helgegren, VMC, det föreliggande kommitté- förslaget till fusionsbildning, var- efter följde en stunds debatt. " Hr Carl Pettersson, VMC2, lämnade uppgifter. om hur mjölkhämtningen kommer 'att ordnas i händelse 'att mejeriet anslutes till fusionen. Det är . nämligen meningen att körtin- jerna skall ha samma sträckning som nu. Efter diskussionen, varav framgick att man inte var hågad för att medverka i en fusionsbildning, fraröställdes yrkande dels om bord- läggning och dels om avslag av frå? gan. Voteringen gav till resultat att stämman beslöt med 48 röster mot 35 att avslå föreni lutni Rolfstorps mejeriförening |Märkligt teaterfynd- & IR sä JE Så År 1788 fanns det 29 får i Au- stralien. I dag är siffran 139 miljo- ner och Australien är världens största ullproducent. Den "senaste till fusionsbildningen, Därmed var Rolfstorp den första mejeriförenin- gen av de, som hittills hållit stäm- mor, som motsatt sig fusionsbild- ningen. " Vt [ STOCKHOLM (TT) | >. som vid Jl4-tiden på t Dödsskadades vid explosion M ""Tvåmiljonsbrand i'Industri Värden för över två miljoner kronor gick till spillo vid en brand med i : 'Det var en slipmaskin, på vilken "stadens ; intressen 'helt': med" . skeppsredarens, Han har hela >tiden- uttryckt önskan. om att vara mantalsskriven i. Kungs-- -'backa, : cv. at rn Det har förekommit stark -drag- en dning som neutraliserar det ak stoffet försatts ur funktion, som var den primära ledsorsaken. -Vid, ma- skinen "stod: '39-årige förman' Nils Kruse, bosatt Aspvägen 81 Järfälla, och arbetade med en detalj av mag- i Il, ' Hur ”. sedan. explo- kamp mellan Munkedal och Kungs- backa -om skeppsredarens: skatte- pengar, Häradsskrivaren 'i Munke- dal gjorde anmärkning på att On- stad var skriven i Kungsbacka men o N H Ungern får: ny: HE LI KSR MAG Li cs politisk polis. : WIEN (TT Reuter) os Den ungerske , riksåklaguren ” "har enligt budapestradion med- ' delat att en ny politisk" polis . skall upprättas i Ungern för att . avslöja och förhindra brott mot regimen, Den upplösta statssä- kerhetspolisen kommerjinte att - - återuppstå. , Fr > Till dess den nya polisen bildats, kan misstag inträffa vilka allvarligt kan drabba individerna, sade riks- 4 sionsolyckanr utvecklade .sig är. o- klart, Man vet: att Kruse böjde ' sig ner och tittade i en utblåsningstratt; där det, då fanns glödande partiklar. Det uppges att han tog kolsyresnö för att släcka glöden, men: det är oklart om det var detta som föror- sakade explosionen. ; iv Nar Kruse 'brändes svårt och på : Karolinska sjukhusets brand- " "skadeavdelning upplyses att det, inte finns något hopp om att han skall överleva. Ytterligare : fyra arbetare skadade, Evert. Norberg, Bertil Ström, Lennart ' Malmström och Kurt Anders-' son.' Norberg är svårast skadad . med brännskador: på rygg och. " armar, medan de andra tre kla- - rade sig något bättre. Under ” branden skadades tre brandmän . dock ingen allvarligt, När expl vid 14-tiden in- 1 enligt bud: d klagarna arbetar dag och natt för att undersöka alla fall, och oskyl- diga människor -kommer alltid att friges, tillade han. Det finns ett ge- träffade satt verkställande direktö- ren Berndt-Åke Hansson i konfe- rens. Han rusade tvärs igenom den 100 m, långa mellanbyggnaden; där öv do som stäl- ler lokala ryska befälhavare till an- svar, om de ingriper i saker som hör till den lokala förval beart lokalen var inrymd och där olyckan inträffat, När han efter 2—3 minuter kom fram till platsen stod hela avdelni i ljusan låga, (Politiska bedömare i Wien fram- håller att detta är det första offi- ciella omnämnandet av ett gemen- samt överkommando för ryska och ungerska styrkor i Ungern.) - > Budapestradion meddelar också att ungerska regeringen har beslu- tat att upprätta en informationsby- rå, som' skall informera pressen om lagar, förordningar och resolutio- ner, Denna byrå får också till upp- gift att kontrollera : pressen. Den skall utfärda tillstånd för korres- di och övervaka fördelnin- den 1 självaste chefen för FN-styrkan, äcneral Burns, blev inkopplad. Han uttalade sin stora besvikelse över att någonting dylikt kunnat inträf= fa, trots alla förhållningsorder. : Att hatet är stort från egyptier- nas sida kan man inte undgå att tägga märke tilll De svenska trup- a bevakade ett nunnekloster, Pe trymdes av fransmännen och hela tiden tryckte befolkningen på ” och ville komma till tals med obe- > väpnad mest var att fransmän- nen ar flagga, och fanorna fransmän. Vad som retade betade under Röda Kors- när svenskarna tog ned så utlöste det väldiga app- Detta kan 1 gen av tidningspapper. I och för yt- terligare demokartisering av pres- sen skall en särskild expertorgani- sation knytas till byrån, heter det i radiomeddelandet, =. Port Said blir frihamn KAIRO (TT—Reuter) os Port Said skall enligt handelsmi- nister Abu Nosseir göras till fri- hamn utan tullar och andra avgif- ter.- Frihandelsprojektet kommer att bidra till ett blomstrande eko- nomiskt liv inte bara i Port Said utan i hela landet, sade han, 3, a Iutad: ” Jådåskor från egyptierna. alltså tyda På att 'FN-Ip Det hela vilket major Berg- å med ett tal, i Brandkåren hade inte mycket :'att göra, Det var endast att söka be- gränsa elden så att den inte åt sig över till de båda andra på var sin 1; tad kraft utbrö vid AB Fundator i Sundbyberg. V är ras som örut Värre blir "det, an= såg direktör Hansson med alla kun- . Wvita nybyggarkolonien var ett mili- ä uppgick dess ullskörd till £35,000 ton — återigen ett rekord i den år från år ökade produktiohen., Det är därför ingen överdrift att säga att ullen är Australiens "guld — den är dess viktigaste råvara och största exportvara. Ullens "historia i Australien bör- jade under den tid, då den: enda tär= och straffångeläger 'på den plats där nu det pittoreska Sydney utbreder sig. Det var år 1788 som de : brittiska fartygen anlänt. till Botany Bay under kapten Arthur Phillip. Det hela var enligt sam- tida vi börd en föga r isk utflykt med hårda ofta hänsynslö- sa tag och kärva, förbittrade män. Med en mindre -resolut person än Fhillip i spetsen 'skulle säkert hela der som utgör svenska 'industrien med . Volvo i spetsen; "Hur länge det skall: dröja innan Fundator skall kunna" full- göra sina leveranser till dem var hans största bekymmer tillsammans med ”bekyriret .att kunna"'ersätta det stora råvarulager som blev'lå- gornas rov. Försäkringar täcker allt utom driftsstoppet. - : vi I ee H et Special blir 'svenskarnas:; «> >> fåvoritsup STOCKHOLM (TT) ' ' . Försäljningen, av ' brännvin. "special steg. under november från 1,15 milj. liter till 1,27 milj. + liter: medan ' försäljningen av taffel sjönk från 1,5 milj. liter till 0,68 milj. liter, framgår av en undersökning som Nya Sy- stem AB företagit efter prishöj- ”' ningen den 6 november. För-' -säljningen av «de: undersökta” .starkvinsmärkena steg samtidigt + från 132.000 till 221.000 liter. Ef-; ter prishöjningen har en struk”” 'turförändring skett i försäljnin= gen efter prisförhöjningen., Y: . Det svagare svenska brännvinet ”Special” har ökat från oktober till november med 18 proc. medan taf- felbrännvin och övrigt svenskt brännvin samt Eau-de-vie minskat med 38, 27 och 28 proc. För samt- liga slag av svenskt brännvin var nedgången 15. proc. Den reella ef- fekten av förändringen innebär att sida om 1 di 100 meter långa huskropparna, Det-- ta lyckades.”, er NV Fundator sysselsätter 125 arbeta- fe och 40. tjänstemän, ' Direktör Hansson "hyser stort hopp om att alla skall få, återkomma efter jul- de da" varuslagen mätt i ren alkohol minskat med 20 proc. Prishöjningen på. spritdryckerna har även i avsevärd grad påverkat försäljningen av starkvin. De mest sålda starkvinsmärkena ökade så- lunda, sedan korrigering gjorts för uppehållet. -:Han trodde att gjute- riet efter den tiden skall kunna kö-. den ' normala . ökningen, med 53 Tran; os it ktiskt taget hela |; "I stralien — kom från Devonshire och | "Htorer skapat en stor efterfrågan'på : [liga får. Av de 26 spanska merino- .Jzöpte han. därför 2 merinobaggar företaget ha gått is pet. "ov REG Den man som först insåg att den' lilla; kolonien för 'att kunna ut= veckla; sig måste producera någon råvara för export och att landets och "inte. minst hans egen: ekono- miska " framtid borde förknippas med just .ullen, var en intressant personlighet , vid namn: John Macartur som anlände till kolonien år. 1790. Den unge mannen" "Kar | var:23 år när han landsteg i Au- hade ägnat sig åt jo Ibruk och ju- ridiska studier innan han som mi- litär . beslutat sig för att pröva lyckan på den nya kontinenten. "' Som kommendant i Farramatta lade Macarthur märke till landets möjligheter att producera ull: Jor- den. och klimatet var ideala, Om ull av erforderlig finlek kunde framställas, så fanns det en” god marknad i England, där olika fak- råull. Det visste Macarthur, Han 29 får i Australien 1788; |sig hade han även ett antal baggar 0 M N . 6 v oner i dag Macarthur var myferist och oppor- tunist eller inte, faktum kvarstår att han tog tillfället i akt under sin påtvungna vistelse 1 England att på vandring. TOULON (AEP) oc oc I dagarna har invigts ett monu=. ment över den tyske skalden Hvoin= Toulon. Statyn har en intressant hl= storia,' Den har t'llverkats av den skaffa avelsdjur och framför allt att finna avsättning för sin ull i Au- stralien.” =. : : ;' Han lyckades verkligen också med sina ullprover väcka den engelska vid denna tid snabbt expanderande textilindustrins intresse. Full av tillförsikt försäkrade han att kolo- nien inom 20 år skulle kunna till- godose Englands behov av fin ull och därmed göra landet oberoende av :den betydande importen från Spanien och Tyskland. Och man trodde honom! Som tack för sitt lonjärarbete och tillli danske bildhuggsven Louis Hasscl- riis år 1880 på uppdrag av kejsarin= nan Elisabeih av Österrike, hustrun till kejsaren Fravz Josoph, Keja sarinnan lät ställa upp statyn | trädgården till sitt palats "Achille=- ion" på ön Korfu I Grekland. Keoj- sarinnan Elisabeth föll offer för ett attentat, och de kejsaren inte ville behålla hennes lilsklingsplats, såldes egendomen till tyske ktjsas ren Wilhelm 11. Han tyckte inte om : Helne som var en revolutionär från år 1818 och sålde statyn till förläg= garen Campe om 1ät ställa upp den: Hamh Di > nya ansträngningar fick Macarthur t. o, m, 2,025 hektar betesmark, sont han valde ut åt sig vid sin åter- komst till Sydney år 1805. Han ér- höll vederbörligt tillstånd att ”ut- fodra” fångarna med fårkött i stäl- let för med saltat kött, Tillbaka med och tackor: från Georg II:s stuteri i Kiew. Hemkomsten blev alltså e positiv kontrast till den något snöp- liga utfärden. fn NG - På Macarthurs egendom Camden Park — ännu i dag berömd för si« na: merinofår '— tycktes fåren tri= vas alldeles. utmärkt och när det första. påtagliga beviset på Macar- Itkurs framgång, en” ullbal, utbjöddg på: auktion i London år 1808, var det ett oerhört intresse från kö- patnas sida. Macarthurs lycka var | gjord. och Australien hade fått sin: > råvara, värd sitt guld. Under" 1800-talets" första, den flyttades centrum för ullpro? duktionen från Nya/Syd-Wales's kustland till de rika slätterna i Victoria, Expansionen blev lavinar=- tad under 1830-talet, fårrushens da- gar, då man, slogs om varje, tunn- länd betesmark för får. Slagordet under denna tid 'var ”sätt allt på får”. Fårjordarna spridde "sig sål$ över stora 'delar av Vic visste också att sh som med- förde ända upp till 200 fångar ,plus förråd åt gången från hemlandet, var tvungna att segla till Kina för att finna returlast. Men Macarthur var inte endast något av visionär, han .var framför allt en man som ville förverkliga sina drömmar. Utan att dröja skaffade han sig ett land- |toria. Nya. Syd-Wales, Queensland 'och Tasmanien och exporten av ull ökade enormt — från 1,800 ton 1835 till 5,900 ton 1842. Men denna lyck- liga tid blev kortlivad. På 1840-ta- let var det slut: med högkonjunktu- ren i och med det hastiga prisfallet |; världen runt på ull, De flesta får- område, där han- terade med att korsa -en irländsk bagge med några bengaliska tackor, som importerats 1793. Resultatet ' blev en avsevärd förbättring av 'ullfi- berns kvalitet. Men bakom Macar- thurs experiment låg också god, oexploaterad betesmark. Då däremot Phillips får dog av det grova ogrä- set : Port Jackson och Nya Syd- Wales billiga arbetskrait — straff- ängarna, - St pen Ett betydelsefullt är i Australi- ens historia var 1796. Det var .näm- ligen då som kaptenerna Henry Waterhouse och John Kent seglade till den sydafrikanska Kapkolonien med uppdraget att köpa upp finul: får som man kom över, d”g över hälften på hemresan, men med de överlevande kunde den första au- straliska rérinoaveln ta sin bör- jan. Här ville förstås Macarthur vara med: på ett hörn och 1799 och 4 tackor av Waterhouse, av- skilde dessa får och gjorde ennog- grann och sträng avelskontroll Re- dan omkring år 1800 kunde en markant förbättring av ullkvalite- ten iakttagas, : ”Myterist” väckte intresset a i Lendon Macarthur begav sig åt 1801 till London — helt ofrivilligt eftersom 2 'Ihan befann sig under arrest för att ägare rui des och det berättas att en ägare t. o. m. sålde sina 2,000 - djur för 1 shilling dussinet, " Svårt bakslag i seklets H början Efter 1845 steg ullpriserna emel- lertid och fårägarna kunde andas ut. Fårantalet började åter att snabbt öka — i slutet av 1800-talet var det uppe” i över 100 milj. djur — och stora ansträngningar gjordes attyt- terligare förbättra ullens kvalitet, Ett svårt bakslag inträffade igen I början av detta sekel, då till följd av den värsta torkan i Australiens historia miljontals får svalt ihjäl Ar 1903 hade fårantalet sjunkit till Även efter detta dråpslag häm- tade sig emellertid den australiska fårskötseln, Fårantalet som stadigt ökat under åren är nu uppe i när- makten måste statyn. över den ju disk-tyske skalden självklart fi svinna, — Hamburgarna . lyckades flytta statyn till Toulon, innan'nn= zisterna hann att förstöra. den, 'Då nazisterna "invaderade Frankriko måste" Ieine-statyn åter försvinna resp, gömmas, Den fördes till: Mar= ' seille, , till. den del. av Frahkrike, som. icke var ockuperad av, nazis- terna, Där gömdes statyr som förat . nu fick återupprättelse- 1 Toulon, 4 Märvaro, av den västtyske genoral- konsuln i Marseille som hade stor" andel 1 alt statyn återbördades staden Toulon. ', t . . ot kt 4 a Kommendanten' Nn ställandet av härdigare och hög- värdigare grässlag. Genom tillförsel av mikroelement (koppar, molybden förbättrats i avsevärd grad och nya, tagas.i bruk. - | . - «Ver iu « Kaninplågan nedkämpad - Kaninerna, som tidigare varen veritabel landeplåga har: bekäm- mare 140 milj. Ullproduktis som under senare hälften av 1930-talet fram till krigsutbrottet i genom- snitt uppgick till 451,000 ton var den senaste säsongen 1955/56 635,000 ton, Delvis kan väl denna produk- tionsökning tillskrivas förbättringar inom 'fåraveln med större ullav- kastning per får som resultat. Från sekelskiftet, då klippullens medel vikt var 23 kg per får och år, har den nu ökat till 4,5 kg. Vissa bag- gar kan t o. m. i undantagsfall ge 18-13 kg I jämförelse med c:a 2 kg pats med stor framgång, sedaa man , 1932 introducerade myxomatosis — en vwirussjukdom som sprider sig snabbt med förödande verkan bland nernas skadegörelse på betermar- - kerna på detta sätt reducerats räk- rar man med en ökad kvantitet på . 32,000 ton ull per år. Även ined fårägarnas andra fiender: spyfivs gorna, dingos och örnar, har min på senare år börjat få bukt, Vetenskapliga forskningar och in- iment Lixsom di? som man fick av det ursp de världsk gör till, Den danske överstelöjtnanten Carl Engholm, som med sina FN-styvkor övertagit bevakningen I Port Sald efter att de brittiska och franska ;. », styrkorna utrymt staden. . bevattningsanläggningar och frame ' -Heine-mornument + >> os t kom till ” kaninerna. Till följd av att kani- :" ete.) har betesmarkernas avkastning ” N tidigare obrukbara marker kunnat | ' rich Heine”:i den franska staden, ... ... t ett gott namn här nere ström "prisade den goda kamrat- SSF SSE - ha ifrågasatt guvernör Blighs auk-|spanska' merinofåret. : +: nas ännu”'så länge. . safe H va k iet och hop-]- An: 2) ishockey på Sta= [i s = istoric För att minska att, lien fortsätter att spela fir ro yta till luciafesten andan inom 2:a kompaniet och hop AMMARBY med 9-6 I tisdagens ishockey tam Lala spännande historia som| För a : 2 / Åvare Dude ' Hd > För att ande den vid första|pades att den skulle förbli lika god GÖTA SLR farligheter vid Hammarbys mål, Här avvär» |" Para elertid inte finns plats här|skadeverkningar bar man under se- sc.a2 kastricns råvarz uns a : igen, - så förta och musik. Förli fortsättningen. om : jer Lasse Svensson en angripande götaspelare ka SP fe dr ) [ för att relatera Euruvida nulgare år investerat stora kepital ilett to : i frukost med svarade « undertecknad] - el Rune Ferin Dlatt fall vå isen. Åskådare i bakgrunden är. "Mackan" Pettersson." I so RN . . Rest! i: "det senare se : ss me ne ” z ed Il : - : 4 Nm H 2 soc - - . >>: .-' Laholms Tidning är oersättlig som annonsorgan i södra Halland ANNON: ERAILT!: oc N - SN So - t i i - - k : , N i - - Moe 4 a , ” = 7 - ]
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.