sx "MT LAHOLEIS TIDNING -— ee . ” Fredågen iden 24 fanuart "1058 tå halländska speceri- och lanthandlarna presenterar ] i: +" For, som fr Oo m måndag får lägre priser. På måndag blir det en verklig - EE" tlädjedag för de halländska hus-="'" mödrarna, Då :sänkes nämligen " priserna på mer än 500 olika vas: ror i de halländska köpmanna- butikerna, och detta innebär gi- vetvis betydligt utdrygade hus or ".. Några representanter fö . : gäller I första hand märkesvaror - .. inom gruppen specerier och tek-" '; >" varierar mellan 3 och 10 procent. oo kad ar gb TOCENN till pa är. I första hand den snabba" av - os = köpmännens”' in« ". . köpsorganisation EOL. sm Tier '+' Den "gladå nyheten om" prissänk- i "ningarna 'meddelades vid en konfe- "rens -söm . länets. speceri - handt ar P it” till”; Halmstad. I anslutning ärtill-gavs' också en motivering till -. le, förestående. prissänkningarna, och det kunde-riog vara påkallat. Arbets- löner, 'räntor;' enérgiskatt' m m har som fått. komma med : kni. 2 € "eller 9 procent, två- larna blir ca 6 procent billigare; och en .dunk' bonvax; som tidigare 'kos- tat 5,85, . säljes fr:o m, måndag för prissänkta "varor. bomull, apel- man. samtidigt genomfört så - bety- ned liseringsarbete i syfte” att sä serna, och. det har utförts i både av EOL-bolaget” och- de” privata fallet, frågar sig många: om affärs. företagen gjott sig) oskäliga vinster, . i Nej så" är inte fallet, förklara- > Resfanrangmusiken : måste ”göra show" får infe' åldrast. > "STOCKHOLM (TT). Lu oa t Hur duktig musiker man än har , livit genom ambitiösa studier och begåvning ' händer: det "att restau- rangmusiken är: det enda: arbets- Krisen breder ut'sig i. I a VV Av docent Gösta Johannessoriz. 7... [ "Det ;gångna ' året har för 'Indo- neslens vidkommande' präglats av en lång. serie. kriser; .' Världspres-- — .militär- sen har återgivit. meddelanden om 3 iska händel fält som står till buds när studi kris och: senast na är klara. Hoppet att ri I spelandet bara skall vara en etapp » på vägen finns ju alltid, men hur ofta blir det infriat? frågar för- "bundsordförande SvenNW. th | i miusikerförbundet 1' en. artikel. i » tidningen Arbetsmarknäåden där han ' bryter en' lans för den åldrande restaurangmusikerni =. 33.000 "Alltså, man "blir restaurangmu- siker och försöker göra' det bästa "bv situationen. Alltför sent upp- täcker man att det som. lärdes ut på musikhögskolan ,eller' hos "den private läraren inte alls räcker, till. Här får personliga egenskaper sät- tas in för att åstadkomma "sådana saker "som flott esträduppträdande, lämpligt repertoarval, konsten att "sjunga, vissla: och: göra en show”, ” I. Men varför nu allt detta nonsens? Helt 'enkelt ; därför att konkurren- sen om arbetsmöjligheterna är hård. Arbetsgivarna har fått för sig att publiken går på restaurang för att höra och se ”nyheter” på det 'lät- tare underhållningsplanet. Det själv- klara "att man går på restaurang för att njuta av'god mat och först- klassig betjäning har kommit i bak- grunden; "4 bd ER FÄRD + Kan restaurangmusikern något så- när anpassa ” sig har-han kanske framför sig några år som kringfa- 'Tande''musiker. Ty 'i régel blir det aldrig någon varaktig stad för, ho- nom. "Kontrakt med :ständigt nya företag, på ständigt nya platser och kontrakt som: sällan överstiger 4—6 "månader; Kringflackandet:; blir hans ;' Kontinuerligt arbete har han kan- ske 'och t o m ganska hygglig be- fälning, men , bara till .en' viss: tid. Han "må: vara aldrig så duktig rent yrkesmässigt 'sett "och 'se "aldrig så trevlig "ut, så kommer .rodaån 15-å 20. år före andra människors norma- Ia pensionstid 'den dag då hans en- gågemangserbjudanden '. blir färre ; ägerna lägre. De som konkur- ut honom är helt enkelt hans yngre, kolleger. De, utländska ågna” musik man från. köpmannahåll.' Det är ”' Soppor, '.|-basnmat och marmelad, :. ., ko Det. råder väl inget tvivel om att prissänkningarna kömmersatt "medföra" glädje ' bland husmödrarna. Däremot är det förstå- eligt om en, del affärsmän med be- kymmer, ser på. de minskade nargi- land Kar exempelvis EOL:$ "nya lå gercentral i Varbevg varit av stor bd. tydelse. . Genom en-.välsmord ' distri- butionsapparat kan iran nä förmed- efter fabrikspriset, och sedan betrak- Jar <man;:: distributionen”. inklusive handeln" ' som” ”fördyrande mellan- >» händer”. Inget kan vara, felaktigare, Varan får sitt rätta värde, först då kostnader. EOL-bolaget 'har kuntiat sänka /priserna till. detaljisi öderna teknikens" hjälp 'är Den nu aktuella och bred avsättning. Här. utan def är frukten av ett kli rg ck 3 PN butionen än Uppglftj. ine | yerslar dock om. nya" fris« en '.allrnärlna ' konkurren= ”Rikelte hetsh förstatligandet av de holländska fö- retagen; Vad: är då” bakgrunden till dagens läge? MN odd: President : Sukarno :angav i ett tal i.juni, att kristillståndet väsent- ligen berodde på fyra orsaker:: po- litiska omständigheter, det moralis- ka tillståndet, maktkamp inom led- ningen och trycket från främman- de makter. Men därtill kommer att Indonesien som stat ännu ej rått större stadga, co. os ln Till de flesta asiatiska ländernas centrala problem: låg levnadsstin- dard, brist ' på kompetent arbets- kraft och brist på kapital, kommer i Indoneisen dålig balans i befolk- ningsfördelningen; Omkring 2/3 av rikets" 82 milj invånare: lever på Java: och; den intill. liggande ön Madura, vilka tillsammans upptar blott 1/10 av de 3.000 öarnas sam- | lade ytvidd. De övriga öarna, ”yt- terprovinserna”, har sedan länge rå- kat på efterkälken i ej iskt av- och Nederländerna i -en gemensam kommuniké förklarade, att de enats om fortsatt samarbete vid, adminis- trationen av hela Nya Guinea, ”..... Den 28 oktober utlyste indone- siska regeringen en kampanj för ”Väst-Irians befrielse” och vädjade därvid till indonegernas inrotade hat mot sina forna herrar holländarna. Kampanjen skulle anslutas till ”ungdomens nationaldag” till ”hjäl- tarnag dag” och till tidpunkten för den förnyade behandling av frågan i FN som regeringen tänkte för- anstalta." - Emellertid --släppte . man här lös:krafter, som man ej kun- de kontrollera! Det räcker med att hänvisa till de telegram och noti- ser, som 'under december 1957 fyll- de , världspressens spalter. Av allt att döma närmade sig nationalis- ternas vänsterflygel till de kommu- nistiska grupperna öch landsorga- nisationen, för att under Sukarnas ledning tvinga militärledningen och de moderata partierna'att driva den antiholländska ' kampanjen till dess spets. Landsorganisationen gick till aktion, När regeringen utlyste en 24-timmars strejk, började de kom- istiska arbetarna konfiskera ne- derländek di och satte där- seende; På” grund av'folkök har: man däremot på Java ett av världens svåraste. befolkningspro- blem, Skolväsendet var där väl ut- byggt : redan under . holländarnas ' | övervälde, "och därför har” Java betydligt flera intellektuella än de övriga öarna, Javas svältfödda ar- betarmassor är talrika; ofta arbets- lösa . inteHektuella” erbjuder .' god jordmån för : politisk : agitation, ej minst, kommunistisk. Sukarno har med 'hård "hand sökt ombilda den ursprungligen ' federala i d. fatehil, seringar”, .som skulle skölja över övärlden, Sukarno förefaller att tid- vis ha stått i starkt beroende" av kommunisterna; han talade om stöd från Kommunist-Kina för att ”skä- ra av holländarnas blodådror i In- donesien”. ov S Hetsen mot holländarna fick . +. farliga följder =. LC med igång den våg av ”nationali-. 2 fen - ndoncesien oh i ”orarr eslen I nödläge. Det är till. byllest att erinra om att holländska rederier har hand om över 70 pro= dent, av” sjöförbindelserha . mellan öarna, Ristransporterna mellan yte teröarna' och. Java inställdes och hungersnöd . hotade «flerstädes, Se- paratiemen i ytterprovinserna tog ny fart ovh hb la Sumatra och Ce= ; I5bes ' ställde ' sig i. opposition mot centralregeringen. Den 13, decem= ker avlägshades' så Sukarno från ledningen. Ett triumvirat, beståen= > de av Mohammed 'Hatta, prerijär="' minster Djuanda och - general Na- sution, "övertog makten. - Sukarno uppgavs ”för sin hälsas skull äm: na resa ulomlands. I en: generalor- der förbjöd Nasution ”varje ytterli=, gare övertagande av holländska fir> a mor "och tjänsteplikt/ infördes för '" att myndigheter, och: förétag skulle : kunna fortsätta sin. verksamhet. Att män sökte lägga om kursen i Jakar=: ta, därom. vittnar..bl a ett:uttalan- de” av Djuanda, vari han efterlyste ”en' mera positiv. inställning från Förenta staternas sida” vilket skul- le vara' till hjälp bl a; mot.den, tilltagande” kommunismen, I 'parlä- mentet "angrep. en medlem "av det 'h danska partiet kor ia terna, därför att de villa förvandia Indonesien till ”ett andrä Korea”. Ännu vid" det nya årets: början kvarstår . alltså : Iridonesiens ”: stora '- problem olösta och den inre makt= ' kampen. är ännu -ej avgjord. ..En . av nyckelmännen i det nya läget. e är general Näsution. Huruvida han” : Den hetsiga kampanjen försatte ningen Indonesien! med 16 delsta- ter till ' en centralistisk, enhetlig stat, vars tyngpunkt ligger på Java. Men ' det folkrika Java är ekono miskt beroende av ytterprovinserna bl a för sin livsmedelsförsörjning. Enbart Sumatra + och; Östindone- sien” svarar. :tillsaimmans 'för över|- 70 procent av landets export. ::; «= ., ' Armén rekryteras : och soldaterna' är' lojala i första hand mot'-de lokala" militära cheferna. Centralregeringen kan salltså ej lita på de yttré öarnas garnisoner, När ; "som 'impörteras ”av' ”ny- ga” ir betsgi- ”"ytterprovinsernas politis- vare delar med. den här i landet födde, kollegan” alla: dessa > svårig- :heter,. mete nea Kunde '"restaurangarbetsgivarna släppa” sin idé att "det. ständigt är nödvändigt : med nya attraktioner orvaftjintevföretaget skall: avfolkas, ch stället" för längre tid' engage” ALBOda kapell; "då "vi int- exen upphör. äl inom 'eriskild handel: må . denna bakgrund, ”Köopmännei 1 parti” och detaljistleden,'"s inte efter höga priser utän eft har” slutat! upp. -imed de tidigåre så ”"kladdköpen”.: Nu köper. de ; STOCKHOLM (Press), "| En allmän rådgivning i samlev- för de vuxna, bl a ge- im kur: er och: föreläsningar, "som a f2 3 1 samarbete med de olika folkrörelserna kommer: för stora dsbygden' att,” utgöra jig en-'or- annan sak, som köpmännen är ket glada åt. Särskilt efi te räntehöjningarna ' har partihan- deln' "dragit in på” varukrediterna; och då får detaljisten ofta sitta emel” lan, Ur servicesynpunkt' vill han inte "VEM BLIR ÄRKEBISKOP är ej ” äga som vid flera tillfällen fram>- ställts i pressdiskussionen den se- jäniserad 7 iljerådgivni "naste tiden, Biskop: Gunnar Hult- Sekel! taräir Gi Rin Svenska i-landsbygdens! k ihoför. pka ledare i första hand vill främja de egna öarnas utveckling och där- för ' opponerar : sig mot Sukarnos centralistiska politik, blev den logis- ka följden -en rad militärrevolter, som. började på Sumatra i-decem- ber :1956 och :sedan 'spred. sig :till de övriga yttre öarna: I'mars:1957 nådde centralregeringi 1 g förordnin- utanför Java, Ytterprovinserna mot : kommunisterna" : Författningen : 'begränsai residenteris maktbefosenh 1 Å nuv: gestalt? NSTOCKHOLM (Press) FU TCT inte : otänkbart att telex 3 starkaste "partierna i Jakarta-par- lamentet är nationalisterna, Sukar- nos" eget parti, samt det muham- nabba fi h så små- sningom upphör "att existera i'sin "nuv form heter det:i' Trafiktjäns- temännen» riksförbunds'organ.: .' ;' 'I Den" ekonomiska fördelen ” med att "avveckla telextrafik övér'sär- skilt nät i stället för över telefon- nätet har huvudsakligen hängt sam. man med den goda ledningsekono- mien. Upp ' till 24. telexkanaler får rum , inom ”en. enda telefonförbin- | delses frekvensband. Denna" fördel kommer, enligt en i USA framkom- men ;meningriktning snart: nog att elimineraz,. allteftersom” kostnaden gren i” Härnösand står. utan ”an|neka sina kunder kredt;..men - för för ”telefonled: r genom 'trans- lnsp Jan du landv ” konkhbirens "till ' ärk ar Sydsvenska Dagbla- Härigenom: skulle man redan från örjan. Komma i kontakt.med de ', som inte bor i de cen- i dit de. föreslagna. famils' ningsbyråerna tänkes för- Aterbäringen eller kassarabe en annan detalj; som. dfta' diskutera: yrkans ' synpunkt skulle gen av. kassakvittona bet; av övertidstimmar för . affärsfolket och särskilt bland de yngre köpmän” nen önskar man ofta ett slopande av Nå samt med sina energiska in- verbäringen, Så "har också -s satser för att bryta "kyrkans iso- lering kunde förmås att ta led- » Ningen. Han har kanske också rent Personliga .' förpliktelser genom Många: husmödrar' före äv Vvarupriserna, En |dan grad att hela" verksamheten skulle få”sken av att vära per för en realistisk en abort- i biskop J' A Eklund. ingen en. -.nedbringas,. Kunderna skulle då i stället på "vanligt "sätt koppla upp telefonsamtal och'sedan vid behov ansluta sina fjärrskrivmaskiner, Ris- ken föl: avbrott genom telefoni. anslagit auktoritära t terprovinsernas ledare är i tegel antikommunister. liksom det mu- hammedanska partiet och nationa> listpartiets högerflygel. Sukarno har alltså haft att välja mellan att öka centralregeringens makt men sam- tidigt bli beroende av k terna och därmed riskera att helt förlora ” de" yttre öarna, . eller at d. partiet, det nationalistiska Nahdlatul "— Ulama' och . kommu- nisternai På. Java hade kommunis- terna stora framgångar vid provins- valen hösten 1957. Dessutom behär- skar, de "ofta de fackliga förbunden och dessas landsorganisation. karno är ej kommunist men" på olika' sätt öka centralregerin- gens och presidentens befogenheter och har i sina uttalanden stundom in i andra fakulteter, menar han. ” defullt "teologiskt - on Professor Ingemar Hedenius här nyligeh=zått t teol som han anser borde avskaffas, --1-den 'mån "de inrymmer något värdefullt forskningsarbete "borde detta placeras ill angrepp mot de: Han förnekär alltså inte att vär örek . men han Har en in. rotad misstro mot teologers förmåga i den vägen 'öch tror dem inte ” om att på egen hand kunna upprätthålla det vetensk: ” Frågan om” teologi. är. vetenskap eller .ej skymtar: ständigt "bakom de diskussioner "som ' förs ' i "religiösa och. kyrkliga frågor. De flesta före- faller utan 'vidare vilja anse teolo- gin som. någon sorts trosverksamhet, dock inte större inom, kyrkohisto-. - rien än inom t ex littetaturhistorien eller.filosofihistorien.” sö ivgör resultat - som ej hår med ningen" att man "utan: vidare” ävfär- dar teologiska "synpunkter och re- tat, som ju ändå borde represen- tera en viss sakkunskap i religiö k att göra,. Ofta. blir” religiösa! 'debatter ganska förvirrade just av den anled- .” Den; systematiska: teologin -kan säå- gas vara en del av. teologin som sö- ker5samla- forskningsresultaten.. till en enhet, ' Den "söker klärgöi huru- dant idéinnehållet: frågor, helt enkelt "med ' att de. är teologiska. I motsats. till vad. som sker 'på alla andra områden tar man a | gärna för. givet att. det olärda och outbildade tänkandet så snart det gäller religion "måste ha rätt gente- ende och vetenskapligt studium. Så Vetenskapliga” principer Ty "modern teologi är mot dem som ägnat frågorna ingå- kund oavsett hur detta sedan 'må té sig för trons eler : otrons förutfattade. meningar: Kan= ske är det mest. på detta område som ” de "stora . skiljaktigheterna mellan olika teologiska skolor” kommer till synes. "Resultaten kan bli”olika bero=". 'ende på från vilken" grundsyn man utgår ' vid: sin skrifttolkning. Exakt samma ; förhållande finner vi emel- lertid också inom filosofin, där som bekant "lidelse; di svallat med? Ja, det är ingalund (Det ' hindrar "naturligtvis inte att här liksom "inom andra vetenskaper kan finnas forskare : som ' förfaller till subjektivism eller på 'annat sätt . | åsidosätter de vetenskapliga kraven på saklighet.) Vad sysslar då teologin ganska högt mellan företrädare för olika” riktningar, "Ingen säger därför att filosofin. som sådan” är ovetena ' skaplig, onyttig eller meningslös. Det är här som med all vetenskap så att ”nu "inte" kan:.få en absolut ig” och: fullständi klarhet några all- mänt uppbyggliga betraktelser. ' Med en viss kritik har det tvärtom sagts om våra teologer, att de alltför litet band med en gång, så är det ändå vär« defullt med den vi kan få. SE =" Bet å Yt- sin i med det religiösa livets praktik, med och. inre upp! som t ex vissa anglikanska 'och ro- sedan länge mån. om : att tillämpa per som gäller för alla andra veten- ingripande, . vilket tidigare anförts som skäl. mot :telextrafik. på. tele- - fonnät, bortfaller. i och med att även den långväga telefontrafiken auto. matiseras, Utvecklingen kan då sä- gas ha gått i cirkel. Det var ju så «telex började i &n' del länder, bl a Nederländerna och. Storbritannien, söka fö na och ta en öppen ' konflikt med koramunisterna, + vn SN med ytterp « Detta dilemma har avsveglat sig i. den inrikespolitiska utvecklingen. Militärrevolterna ledde via rege- ringskris och belägri ånd till skaper.: Teologins "olika grenar är åv istorisk,' filologisk och - i. merska. teologer kan göra. Man är precis. samma vetenskapliga ' princi- Det är svårt! att fatta varför. inte utforskandet av -de kristna urkun- dernas historia och innebörd liksom ” av kyrkans och dess stora gestalters historia skulle vara lika vetenskap. ligt: och . minst "lika" betydelsefullt som t ex utforskändet:av innebör- . den "i, en, eller, annan diktares verk art. Och inom . dessa grenar. söker man tillämpa ' samma arbetsmetoder som inom motsvarande "profana om- råden. . . . bes Granskning: och kritik >: - Det. är självfallet ' av ”största bety- delse att man med moderna språk- att militären i mars genom ett mi- litärutskott - övertog alla maktbe- . g h gen en- dast som” täcknamn eller bisyssel- sättning och att rhånga skulle tve- > jka alt söka sig dit, anser förbun- det -betydligt överdrivna, förutsatt att den skisserade öppna heten läggs upp på ett vidsynt och förnuftigt" sätt. Men härför krävs också att familjerådgivarna och de- er inte bara själva har je och den livserfaren- het som krävs utan också att.de är > Vilka varer blir billigare? e Au, aktuella prissänkningarna genomföras hos i- och lanthandlare sam andlare som är anslutna till mannaförbund. I först DEN KRITISKA Sr som kyrkan ' befinner som hotar. att skörpas under den som hotar att skärpas undeg den behovet av en klok och samlanile kraft i kyrkans lednihg, Stockholms-Tidningen (3) 'Den blivande ärkebisk verksam- = > olika sorters kex, där gör ca 6 procent, Kött- erver” blir 3 procent billigare vissa andra konserver varie- med vår reformatoris- in och insyn i det kyrk- 77 kr för plåt till EM-galan Efterfrågan på. biljetter till kord.: Den öppna försäljningen Mot President Sukarno strä- |vade emellertid att frigöra sig från beroendet av militärutskottet och ett resultat härav blev' det. beslut som i september fattades att 're- !geringen - skulle" utökas med en sjumannakommitté, i vilken för- " utom. general Nasution,, militärens Ingemars EM-gala slår alla re- ”starke man”, även han själv "samt å v startar inte förrän på "onsdagen, men redan flera veckor i förväg var de flesta platser bokade. $- : Detta har fört med sig att de stora tidningscentralerna 4 Gö: teborg endast fått ett 10-tal bil- sx den tets många förgreningar. | rar sänkningarna .m j . Att "socialinstituten” måste utvid- ga sin :verksamhet för att ett till- räckligt Urval av aspiranter till tjänsterna” på rådgivningsbyråerna | n femöring billigare, et på en burk hallon arna ännu mer, 'markan- å en tub tandkräm sän- 3 Dy MM > Utifrån här antydda kvalifika= ' tioner torde det inte finnas allt. " för många kandidater att välja på. tU jetter att sälja mot t vanliga fall minst 1.000. Till saken hör att biljettpriserna dessutom här sti- git. En ringsidebiljett kostar så- ledes denna gång 77 kr mot 50. vid MeBride-galan. -Man skulle utan - vidare ha' kunnat -sälja | . 12.000- 15.000 biljetter om man. kb: "dara naft Platsantalet. "= SS jälv= 2 sät Hatta ' vicepresid och Sukarnos "opponent, skulle 'ha a Konflikten om ”Vi : Vid.: denna : tidpunkt inträffade krisen med. Nederländerha, Årets FN-session hade behandlat Indo- nesiens krav på Väst-Irian (Västra Nya: Guinea) ' för fjärde gången, Östblockets stater samt de afro- asiatiska länderna tog parti för In- onesiens sak; medan ”atlantpakts- taterna röstade emot. Frågan föll ' fia oralörsamlingen. Läget skärp 8 den 6 november, då Australien 1 och. litteratu is- ka'; metoder . söker. "skapa klarhet Bibeln utgör och som ingalunda är en så enkel och lättfattlig bok som många tycks. tro. - Man har: ock- så” nu; fått: en ganska 'klar bild av dess uppkomst, -dess utveckling och de skilda. slags stoff som ingår i densanima, Hur tron, — eller 'otron — sedan ställer sig till Bibelns inne- håll är én annan fråga, som inte har direkt med vetenskap att göra. Som bekant har det tolkats olika av oli: av" judendomöns kyrkosamfundens kar "blir därför o betydelse. Historis bär ju nämligen: och förståelse utan också och kritik. Denna ' k sedan. ingen enda” hur; därför att det Människan, .. kan exakthet som de matematiskt nulur- över den väldiga skriftsamling, ” som]. ka samfund och olika ' inänniskor, Den rent" historiska "undersökningen n och av ”kristendo. mens uppkornst, liksom" av de' olika n framväxt. och dad stora kristna gestalternas liv och tan ckså av. väsentlig sk forskning inne- inte: bara' inlevelsa . granskning ar an naturligtvis anistisk” ver handlar om få" riktigt, samma eller personliga utveckling, Och även om man inte kan vara med på allt inom "nyare" svensk teologi, går det inte att blunda för att den nutida svenska teologin åtnjuter ett synner= och. förvåriansvärt " oberoende - konfessioner. : I: mångas ögon intar ” en- rentav en ledande s i : Nytt ryskt-vapen:' | 2" luktlös: nervgas "FAMBURG (TF-Reuten) ” i ySssarna kan "angripa. USA med = föynlig, om yh luktlös nery= är omedelb; öda ä Ber de Brehmn a elbart dödande, sä- chef för den "tyska kri miska forskningsanstalt. rn on pa Tyska kemister lyckades framstäls 5 denna" gas "under kriget; uppger ochm SOM "tror, att ryssarna har ommit över formeln.” Gasanfallet . jen genomföras . med robotprojekti- ere YT An ” : KEN ke- ' HAAGÖMan kap hörbus att ris" ken för skador på "arvsmassan hos den ”radioaktiva" - 4-åriga flickan hos honhes föräldrar; skall vara över om ett 'par månadér, sade på tis- dagen en expert på radioaktiv strå! ning, ': professor J. Cohen. i: Haag, « Alla tre . måste” neliertid «ligga ” kvar . på sjukhus: ör någvd veckor framåt, ine RA ligen gott renommå i:hela, världen ' SOmY. under" kriget var Ole Huanschoten'från Putten eller ” '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.