od 2 - St Nar . et SS » kontakt med? | i södra . "Annonsera då "VC KO LAHOLMS SÖKER NI befolkningen » d. Lst. Halland? 4 > : i ortsorganet TIDNING: «0 DeB romerske bvänteckna | ren Livius berättar, att kejsar | Aiigustus var : rädd för ordet ” "ne, den. vanliga Jatinska' nega- tionen, som betyder ”Iicke”. Han - företog ” ingenting viktigt eller . : avgörande: På dägar,. som bi inde med n-,- allså huvärsak ligen ”nornorna”?.:d iv.s 7 mars, maj, juli” och "okt; den... övriga” månader, .Protorn ., , olyckliga: expedition till Germania Inferior, son 'slata. "de "med Katastrofen "i. Teuto< "burgerskogen,, kade begynts på > en' sådan dag: och det var det orsaken till eländet, börjar på ne- eller ni-, lång och kört vokal: Och” inte är det” stort bättre igre- ii, där” segerns "gudinna Nike 12 "krigets -och” mördandets gu- i "dinna; ; sorh. arr bivalent ”bär seger” Stena "hållet, död åt det andrä. Att utplåna något, utrota, ” befria jer- den "från något heter på Brekis- ka nigein, vilket sedan kommit att "betyda; tvätta”? Och listan fortsät- nelkes” betyder striäm DekgD ri sumerisk-akkadiska: och åssyriska: : trosvärlden. på Abrah eller ej.” Kom inte hit, nnii, det hlir, döden! Ett bevis: på att det faktiskt för- siger vili håller Sig på antytt nösa tiltäljerdet dobake fel av- Svning, helt enkelt, Vv et lera ”damen?, fröken", hel + "lilla väcka örn”, vi' på en gång: besluta? oss. kalla; alla .männisor för du, gamla kungen gjorde. Det "är; sju egeritligen bra mycket gemytligare. Men gå. omkring och" visa .rovtän- derna i urtidsmorrningar” 'och öns- ka varandra" döden, det kan. i inte, sätter. vå oss. ånte iver, om vi vill avbyten- bortovarotid samt passre- .|bör dessa över- och underskott helt y "Mera Tångökning -för lokpersonal sparar. 400.000 kr STOCKHOLM (Press) ” » Järnvägsstyrelsen : har låtit sär- skilda” utredningsmän undersöka lökpersonalens tjänstgöringsförhåle- landen, på linjerna Stockholm—Ange fattning på linjen Änge—Östersund och Gävle—Sundsvall. Utrednings- äl finner, att kostnad för sor kan nedbringas genom "att ut- öka. åksträckorna och. omfördela tjänsten. att . förbättra tjänstgöringen, :Ge- nom en "omfördelning av tjänsten för lokbiträden ernås vidare möj- lighet att enbemanna en: del per- söntåg som 'nu är' tvåbemannade. Omläggningen av tjänsten. föreslås genomförd från 1 juni i år. -F an finns ett: underskott om ca 20: man i Bollnäs, medan” över- skott om ca 15 man beräknas i Än- ge och om ca. 5 man i Krylbo. Ge- nomföres föreslagen omfördelning | ” av tjänsten utjämnas överskottet i Ånge och i stället uppstår överskott i Bollnäs om ca 17 man och i Kryl- bo om ca 13 man. Genom överflytt- ning av befintliga vakanta lokfö- rararvoden ' till: Krylbo och- Ånge eller delvis kunna utjämnas på re- lativt. kort tid menar utrednings- männen. 'F Iokpersonalen: beräknas medföra inbesparing 'av:löner för ca 8 lok- förare och 15 lokbiträden, samman- I lagt med. 401.000 kr pr:år, Härtill kommer kostnadsminskning genom av lokaltåg mm. Järn- 1 Som ” represe och, jayndaflodenä.” tid: Ninurta är Isen e ske gud o sv... allra: mest utpräglat. om- bä ä Nudkomblbationen ni, ne av fa- sa och magisk skräck i de germans- Oka" "språken. et. anglosaxiska Beo- Wölfkväget étyder. en , nipgrim pe ett: omänskligt odjur,: ett ”nidunde? ti "skräckens - järtecken, en niddräga ep människoätande dra- ke Niht?' "betyder ' "nat nå nicor är lg "nä . beklämmande sebydblacstar, "och här b mellan, & frikyrkoorganisationerna ”samt'.' rigeå-: kristliga"! ”studentrörelser, shar skoläverstyr ör a till” + återkommil med som för den le:innebäraien minskning äv nuva- rände antalet, veckotimmar för 'äm-; net.» Kristsndomskunskab. från tyå . I distriktscheferna i-Stockholm och hos grasgrihgen. protesterat. mot:zatt SJ har nu begärt: ytt- rande "före 1 febr i denna sak från Gävle,” Jär och Uppsala—Gävle samt viss om-1' Även blir det då möjligt | & .: Omläggningen- av tjänsten för . Fullvärdig kost ä är F nödvändig: ärande, stärkande kost är "ett livsvillkor för varje.barn., Det finns ett intimt samband ' » mellan kost och hälsaj. resp ohälsa. I sin skrift ”Friska barn” som utkom för några; år sedan, yrelsen" ning har fysiologen,' professor Wil- helm Halden i. Graz, som i ett flertal skrifter och böcker 'redovi- sat näringsfysiologiens senaste. rön om sambandet mellan kost och häl- sa Hän har bl a utfört en special- | kning om /'k kraftigt detta samband. Det sa- ; des där rent ut: ”Det barn som .. icke får en fullvärdig kost, kan icke betraktas som fullt friskt. Vi måste välja barnets föda med. särskild omsorg”, KI äckebröd och därvid funnit, att näringsämnena i detta möter upp med -ett sällsynt]: fulltaligt lag och att. samspelet mel- lan dem är mycket gott, ; Världsorganisationer. för folkhäl- ga och barnavård liksom ledande De' senaste k rönen som gjorts av näringsfysiologer och andra forskare världen runt,' visar, att sambandet mellan kost och 'häl- sa är mycket" större än 'man förut anat, Intet enstaka :näringsämne utan sämspelet mellan alla de nä- fingsämnen . com kroppen. behöver är det "béstämmånde.” Bryts' detta loger har vid upprepa- de tillfällen yrkat på att den .nä- ringsrika skummjölken” skulle till- A som mä föda, t ex +»Nya kartorna ger intressanta in- Kartor om olja, näktergalar, älgar och. sälar” a "STOCKHOLM | (Ty ee a Nya kartor-i verket Atlas " över Sverige som utges .. av : Svenska sällskapet för antro- Pologi och hogre på Ger.e- uran, tätör ter: > dent Curry-Lindahl, Näktergalen förekom i Stockholms-trakten på Bellmans tid men drog sig sedan' söderut 'så att den. på 1850-talet inte förekom norr om Kalmar, Den vanstalts ” . förlag har n nu: säpts ut, De fre blickar beträffande "vårt lands innehav av alunskiffer som ut- gör landets enda naturliga re- ” Serv för olja och uran samt av som är ut; ten för bl a betongindustrien. i > Kartorna visar också våra tät- > orters och landsbygdens nä- : ringstyper ». och redovisar ett '.-60-tal: djurarters utbredning i ; landet. ' Av den + sistnämnda > framgår” bl a hur näktergalen och rådjuret numera på nytt: spritt sig mot norr: Med den nu utkomna sändningen har 45 proc av hela kartverket pu- blicerats. Av de tre hya kar- rorna ' har '""”Tätorternas och .. landsbygdens" -.. näringstyper” ; sammanställts ” av. professor. - Gerd Enequist, ”Kalksten, do-'- lomit och .alunskiffer” av fil » dr Josef Eklund och ”Några djurarters utbredning” av förs- te intendenten på Skansen Kai . = Curry-Lindahl, NT -"Professor Enequists karta ger € en ny bild av landsbygden genom att visa dess uppdelning på jordbruks- områdenas olika karaktär o. stads- näringarnas spridning,' Så uppvisar t ex Sydsvenska höglandet ett va- av småbruks- genom inblandning: av: skummjölk områden med: starkt inslag / av i bröd. En 'sådan inblandning,' som nu skett för flertalet av: Wasafa- brikens knäckebrödssörter,/ medför, att barnen utöver "rågens alla nä- örbundet ”'o personalfö bund, "v av SJ. anordnat maskin- ingenjörsmjite i Stockholm har dis- [kuterats personalproblem, som upp? står "i 7 band d Varken pedag iska "eller psyk 1 giska skäl: synes nämnden” kunna motivera 'en sådan” påtaglig : minsk- ning.- De allra flesta lärare: tordé vår a överens som. systemet med ”olyckligt.: pen > nu rn föreslagna, > föl ' träder ;d det rent: fonsarämanställningen synnerligen farkt fram, Ett nid är ett magiskt " dödåhde Kån 4 arkaisk rytmer. och rim. "Därav Också nidingr; nidingen, den levande” döde: vars: kroppsliga! tillväro envar har rätt att utan vi- date utplåna," snönstret ' som "ej har AHA till" årvedel.: "Och med 'kort |" -Tbetyder nid månens ofärdsbådan- de ”nedän”.Niflheimr ”Nivelhem” vär den”e eviga köldens dödsvärld up- ”"pe i norr, Niflhel den nedersta av älla världar; den nionde i rummet, ait "skuggorna komrna” i:”den and" - åa. har, vi hela ”nidamyrkry" nidungr vågen: var i de: lr E s föreställnit ärld ”lik- bäv alla skulle ta. sig i akt för. en isländska” magin spelar: 9 en 7 > betydande" "roll och är betydligt vär- än 'bådé ”tursatalet” '2 och det trölltalet Ti ”Njorda dött- - rar, de nio” år de henska dödsdi- Solårljod; nio nätter häng- |]: ig runornas oticka konst och ge. "nom" dem att behärska” himmel och rg sa fum Ni — magisk Iudkombination?. | Och - så går folk. och « funderar ningen. blir / pg -mycket mer kännbar eftersom ämnet” enligt förslaget . en- .dast skulle få en veckotimme ivå år -lellokunerkållet bör" ef äv vissa lokstationer. Järnvägssty- i Isen har nu underrättat samtli- el, inträder 'sjukd "och andra råbbningar - i ' hälsotillstån- tt stärkt bevis: för dessa röns et är det' samband' som kun- nat Kohstdteras: mellan näringsfat- tig ”mödern” kost och én rad sjuk= fär, bl a” åderförkalkning,' kräf- ; och tandröta. Dessa sjuk- dömar har "under: de” senaste 'år- ta, 'D ol istriktschefer ”om att som rikt- punkt för plane; ing och personal- politik skall gälla, att nedtoning av äl får ett betydande: till- skott av kalk; äggvita "och "vitami- ner. Det'är alltså ett sätt, "varigé- nom, barnen” kan få 'den näring de behöver'för hälsa, livslust”och kraf- ter; Naturligtvis kan "man" inté be- göra att "en 'husnåor; : eller "förestån- darinna ' för. t'ex' en 'skoölbarnsbe- spisning” skall ha” "sådana: närings- logisk k satt Kon” ö- iöndena "fått 'en' våld utbred- j£ nå i västerlandets ”rika” "länder, | där. man i hemmen alltrier över- jga till hårt: raffiherad kost; fattig ävås i Bollnäs, Vännäs och Boden samt av. Kalmar och , Ystad, "Anglokunder- irad. a hållet beräknas endast bli ersatt” "Vi kan inte frigöra äv .motörloksunderhåll. i Malm, Kri- det, att denfa red d, Halmstad, Kri förd a ämnet k i: te d; Öst d och näs, övriga un= derhålspl bör nedtonas,” - ln till av PN skolkommis- I Vad. angår. den åkande persone- och riksdagen” accepterade synen på ämnet kristendomskunskap,; om vil-. ket det bl.a, uttalas, att det är ett "viktigt instrument för ' personlig- hetsdaning, som ju är' skolans vä- sentligaste uppgift”. Denna uppgift kan .omöjligen förverkligas om äm- net -gång på gång. skall få sitt tim-. a ker: till. sist > att denna +, tendens betraktas med stort allvar av Jan= 3 len anses successiv minskning böra ske -i Bollnäs, Norrköping, Åmål, Falun och. Mjölby. Den nedtoning på vilken man bör inrikta sig sy- nes helst böra ske i täkt med pen- sionsavgång och annan avgång, där- vid personalen ' skall informeras i god tid. Det är av vikt att förflytt- ning: av "personal: till: nämnda 'sta- tioner” genom befordrån' eller dy- dets kristna opinion. anse cl likt undvikes. | rälsbussunderhållet i. Umeå, Borås, | y på vit ler” och andra för kroppen livsviktiga närlhgsäm- en. Särskilt för barnen är ju den- na. ”utveckli.g” en ytterst allvar- lig; sak; Varje" barn behöver i spe- ciell grad" näringsrik föda, dels för det dagliga behovet;' dels. för” till- växteh och dels för att kunnå byg- ga "upp motståndskraft” mot bärn- sjukdomar”. och : andra hälsorisker. i Den allmänna barnavården i Sver rige. kostar” "örka en miljard om året men icke, desto mindre .över- lever 7.000 av 200.000 levande föd- da barn icke barnaåldern. -Mye- ket. måste påtagligen . ännu. as både från samhällets "och föräld- rarnas :sida, för" att ge'barnan' ett bättre skydd.” Vårt moderna sam- hällsliv med dess jäkt och oro, ; dess allt. snabbare, arbetstempo och. de STOCKHOLM (TT) . Att någon eller. några ov ber jsättningarna på de två svenska : flygplan" som” 7yssarna" 4 juni -+1952 sköt ner. över Östersjön skule le ha vistats. i det ryska arbe lägret Norilsk' har” inte. bekrä; Mats vid de Aindersökningar som" UD gjort: it. Västtyskland, ; där? "uppgifterna publicerades "förra året, och på andra vägar, vidare ' ” har om Rå ändel. till, dett ; BVer, att det för många männish i faller sig så svårt 'att på svenska » kalla. sina: medmänniskor för Nil = Det + bildas". nisreformföreningar, |" 7 Iynans håller föredrag, - behjärtans- « värda unga” mä tar sig ka : utrikesministeriet: b . med ätt ;snedlemmar av besätt.. . ningen inte befunnit sig och inte: : befinner sig vare sig > Norilsk .; eller någon annan» plats i Sov .. för att. konsekvent kalla alla för Ni, Men kär dom alltid och i alla sam- -pmanhang? 'Trot ni verkligen, att en udent kallar sin professor för Ni; är-han sitter i tentamen, att'en .. kontorsslav kallar > chefen - för Ni eller att den platssökande sitter och ?niar”” den anställande parten, Inte heller kallar .en yngre person gär- nä er äldre ' och vördnadsbjudan- 'de sådän; en' med namn och nim- bus, för Ni annat än i yttersta nöd- - fall,” knappt: ens: som fyllnadsord. , Ljudkombinationen är magisk, det | . har en gång i vår folkfamiljs barn- 2 dom betytt döden, Det "uppstår då man" drar upp överläppen i den hånfullt ”frynande” attityd som ofrivilligt framkommer vid dess'ut- talande. Har ni inte märkt; att man därvid Visar hörntänderna, medan Bamtidigt : "munnen är bistert vak- FBatnt "hop knipen wid frainpressand det av det hotfullt palatala, i-et, "UD upplyser satt i den i Weilhelm i Västtyskalnd” utkommande” lettiska Ä något. ryskt arbetsläger "Jeller några av dessa åtta» personer ständighet som bekräftar att' någon skulle ha vistats i Norilsk har dock icke förekommit, vr , i Som ett led i undersökningen. hän- vände sig . svenska beskickningen 1 Moskva i oktober 1957 till sovjetiska utrikesministerlet . och hemställde, att vederbörande sovjetiska myndig- heter måtte undersöka huruvida någ- ra. svenskar, som kan vara identiska med ' Besättningsmedlemmarna från DC-3-an befinner sig 1 eller har be- funnit sig i arbetslägret' i Norilsk, + Till svar härpå har numera' med- delats, att sovjetiska vederbörande förstår ' det .å 'svensk sida uttryckta bekymret för att få de spårlöst för- gvunna flygplanbesättningens öde ut- rett. Emelllertid förfogar, sägs det vi- dare, behöriga sovjetiska myndigh= heter. beklagligtvis icke över några tidskriften ;'s Latvija den 20 mars 1957, att tidskriften. från som helst denna fråga. Vad, beträffar de i den svenska hän- Lettland uppz gifter” om att i det "savjetiskå' ar- betslägret 'Norilsk "några svenska officerare .. résp militärer ' från - det marinb” flyget hålles -kvar”.. Dessa personer tillhörde" — fortsatte tid- skriften — ' besättningen på de: två svenska flygplan, som den 13 och 16 juni: 1952 : av . sovjetiska flygplan sköts ned över östersjön: : Ia För att söka klarlägga bakgrunden till Latvija-meddeländet har béskick- ningen I 'Bonn varit 4 förbindelse med den persoh I Västtyskland, som lämnat tidskriften upplysningarna” 1 fråga. Det har därvid framkommit, att dessa stammär från en i Riga bo- satt lettisk £ d'officer, vilken befun- nit sig i arbetstlägret :i Norilsk, Ut- rikesdepartementet "har vidare" på andra tillgängliga vägar sökt; verific? ra sanningsenligheten av de om flyg- . uppgif- Ni är från början den indeuropeis- ka människans morming. mathotet na. att medlemmar av flygplansbe- sättningen skulle. vistats i Norilsk sägs det slutligen i det sovjetiska svaret att dessa saknar varje grund di; ökade kraven på yrkes- skicklighet, energi och initiativkraft, gör det till én nödvändighet för alla ansvarskännande att se till att bar- nen får en fond av reservkraft som en näringsrik föda ger. Det är den första förutsättningen för att bar- net skall kunna 'stå emot det mo- derna" samhällslivets alla. påfrest-|- ningar och som vuxen kunna göra en positiv insats i den arbetsupp- gift som han eller hon väljer. och leva ett harmoniskt livs "5... : En god vägledning :om barnets hälsa och kosten och därtill den för- stå populära framställningen av nä- ringsfysiologiens senaste rön angå- ende sambandet mellan" kost och hälsa lämnar en nyutkommen skrift ”Barnet-Brödet--Hälsan”, som byg- ger på undersökningar utförda av forskare i ' skilda länder, Där ges felbart dag för dag kan sammansät ta en barnkost som innehåller alla de näringsämnen ett barn behöver. Problemet / skulle "vara: nä nog höpplöst om : det :inte" fanns" vissa grundpelare” i kosten. som hon. all- tid kan lita på: Till dessa grund- pelare bör: enligt 'näringsfysiologer i första hand. räknås 'sådana ilivs- medel, som står: naturen närmast, Bla mjölk, . ägg,. smör, ost,' frukt, grönsåker och bröd;bakat på sam- malet 'mjöl. Brödet bör också helst vara : osötat : och . hårdtuggat, 'detta för att motverka den: vanligaste" av alla barnsjukdomar — tandrötan: : Det” är ' påtagligt; satt i föräldrar, målsmän, skolstyrelser, barnavårds- nämnder "och andra som har att bestämma om -bärnens kast; måste börja ””tänka om” för” att: ge bar- nen" ett bättre skydd mot : ohälsa. ”Barnet—Brödet—Hälsan” . är ett gott underlag för ett "djupare sins trängande i' detta 'ytterst bet; delse- fulla problem. > ” i Kväsa. skinnknuttar är polisens ärbete = inte: brandkårens ”Polistidningen om en fullkomligt verklighetsfräm- mande tanke "och en originell: upp- fattning om de kommunala myndig- heternas generésitet: når 'det gäller materiel till polisen att riksbrand- inspektör "Ingvar ömdahl i en N viktigaste industrivaror, alunskiff- "Irarna, 'som utgör vårt lands enda särskilt -industri Träslövsläg - säregen samhällstyp stade”-ort- industrlort och: Sork lad industriort; Samhällen med kom" I; bination:: man med undantag för Trä de "samhällen: som . grundar; sig på jordbruk + -och "skogsbruk :i förening förekommer.» mycket ; glest från Värmland norrut. Kartan ger: ock- i Halland inte utanför Bohuslän och dä f 1925 på en' isolerad lokal några mil söder om Stockholm” och har sedan dess spritt sig till Mäiars trakten där den numera, inte är så Skrattmår en har. sedan 1850 brett ut sig från två lokaler I Skåna och en. på Södra Gotland så att- den nu är allmän i hela Mellan=. sverige och förekommer | talrikt t o m vid nordligaste Bottenviken. Lons vandringar och växlande förekomst är i många avseenden egendömlig. Den lever i glesa eller mycket svaga stammar. I 'Norrland: men återfinns även i Dalsland och Kronobergs län. På 1850-talet var den utbredd över större delen av Sydsverige och hela Mellansverige. En helt annan bild av en arts ut» bredningsförhållanden uppvisar rå= djuret. Det levde 1830 i ett litet : reservat på Övedskloster i Skåne sedan det under omkring 80 år gått tillbaka över hela Sydsverige Nu har det Återerövrat sina gam= la, domäner och erövrat nya ända upp till Umeå och in:1 fjällvärle . den.'Den rent ekonomiska betydels. sen av skogsviltet framför andra, Värdet av de årligen skjutna äl garna. uppgår till 'ca 10 milj kr och jakten i förhållande till stams mens storlek är störst" iv Väster= norrlands län, minst. i Uppsala" där älgarna i. förhållande .till : skogsarealen "äro talrikast ' i Sve= " rige; Älgstammen har i likhet med "icke" norr: ] och : Dalarna och inom deäs', utbredningsområder har jen äftpesten sedan, 1910 I stadigt spritt Mäl; så i-grova drag ens om städerrias, utveckling från det sam- hällsembryo'' som: en gruva, fabrik eller järnvägsknutpunkt” kan : vara, [sälarna,,. Gråsälen . förekommer. in= otvå. utbredningsområden'. söm « del. och -senare med allt rer om- fattande , service - för ;att "slutligen nå sin mognad. som- Fk pstads" ”-ort. Residens- : och « mili blir i regel. serviceorter.. & Stockholm: har n egenskap av huvudstad en. så stor administra= tionsapparat att den” har | service- ortens karaktär. Många "städer är industriorter, men få är utprägla- de' 'industriorter.. Bland de ';sist- nämnda väntar man sig kan: i na Kiruna men gruvindustri Samhället ; berikas snart med han- i rr; Det ena är Östersjön,” "det andra är. Västkusten; norr "om, Halmstad... Vis : aren är en sälart som hör hemma i Ishavet, men den förekommer som relikt i :Bottniska 'viken, :Båda:'des= sa sälarters underliga ytbrednings- Tingarna mellan land och hav: un«= der och efter 'den sista istiden: Un= der vissa skeden" var. Östersjöns förbindelser med' Atlanten - öppna, : sälarna tog sig fram i en havsarm ' > | vilkens: botten: i vår tid utgör en följts av. så. många andra ni idkare att staden måste klassifice” ras som ”köpstads”-ort. = >... På "den geologiska kartan fram- ställés för första gången i en över- sikt fördelning av: två av. Sveriges naturliga oljereserv och högaktuel- t, och: h IK 12 :uranprod: dukten för. betongindustrien och en oumbärlig råvara för såväl pappers- masse= som stålindustrin," sl Näktergalens | återkomst” till Mellansverige > > Ett uppslag med sjutton djurgeo- grafiska kartor i: färg" jämte flera översiktskartor"” och ;' diagram -ger intressanta. upplysningar om när- Sjav för som är den viktigaste utgångspro- | "3 för Sveriges jordbruk. : Även ': detta .:utläses av kartorna;-Under andra skeden: för= :. enades Östersjön med Ishavet ge= ' och Onéga. När det så små tillslöts på grund av. landHöjni blev vikaren skild från sina hava - släktingar, ningen i Jördags mellan: indianer och » vitklädda. medlemmar av'Ku Kluz: Klan i Lumberton i-Nord« Carolina gav genljud ännu på ons= : dagen då. en domäre — av indiansk börd "dömde eå klanmedlem' till sextio dagars fängelse villkorligt, för. fylleri och olaga vapeninnehav. un= der klanmötet. Detta upplöstes' un= der stor förvirring då ett. tusental mare. sextio”! "djurarters d flyt Ägar, m m, öch den kar- tidningsintervju till polisen förklarat att det är polisens sak att skaffa sig erforderlig materiel för att som nyli- | gen skedde i Falun kväsa med Vr en rad intressanta 1 på det 1 mellan näringsä som äger rum i människokroppen — givetvis under förutsättning att bar- net med födan får. dessa närings- ämnen. Bl-vitamin hjälper" krop- pen att utnyttja kolhydraterna, som ju är den främsta energikällan för ikelarbete' och kropp N På samma sätt är E-vitaminet en ytterst fin regulator av; hela' nä- ringsprocessen och därigenom ock- så på förmågan ,att utstå hårdare påfrestningar... Det blir , därför ett skydd mot både kroppslig och själs- lig ö En" svens! samt att 1 icke, befunnit 'sig och "icke befinner sig vare sig 1 Norilsk eller på någon A "Olof Melland har genom ett banbrytande forsk- lagit, att kalk och annan plats i Sov, Lör bgnöstormar i USA + ::; kräver många liv: NEW YORK (IT—Reuter) U :Minst 31 personer beräknas ha omkommit under de: senaste dyg- nens våld i USA järn, som är ytterst värdefulla för barnen, kommer lättare' från' tar- men, till blodet, om 'de får sällskap Imee mjölkäggvita. Amerikanska forskare, bl a professor W T Por- ter vid Harward-universitetet "i Boston, som undersökt 3.000 skol-. barn, har påvisat, att barnens mot- åndskraft mot t ex polio ökas vä- åtföljda av dimma och hagelskurar. Stormarna har dragit fram från terna och därvid uwadersökningar i taken. NA om? sentligt om de får en föda rik på äggvita, mineraler "och vitaminer. Mjölk och helkornsbröd bör, an- er dessa forskare, vara obligatoris- Tror 'verkligen ' "riksbrandsinspektö- ren att alla. samhällen "i; detta land, som , någon gång någon N sällsynt gamla :byslagsmålen . vill skafta poli- sen. dyrbara vattenkanone frågar tidningen, +" ” Alla polismän vill nog i dentliga utredningsbilar man skulle komma på idén att sätte rörliga vattenkanoner på sjulklapps: listan." 5x » "Vattnet verkar det vissörligen ie: ke" som det står i skriften. Det skal nog vara handfasta polismän därtill.) Men är det så att man behöver sval- ka upprörda känslor med, koncentre: rat. vatten; . så: kommer. ' säkerligen ” skattebetalarnas ombud i stad och; kommun /', att. säga till polischefen: ”Var så god och låna has brandkå-, ren, det är vårat. det' också” Om det sedan skall: vara polismän eller brandmän: på sprutan är er helt annan uak, Vi skulle odelat ge vår röst åt att det skall vara polis- män och icke brandmän, skriver Po- listidningen. Det> är en lätt match att lära polismän att sköta en taänk- spruta av detta slag. Däremot är det inte, utan vidare givet att det är lämpligt att lära upp brandmän att handskas med upprörda skinnknut-. tegäng. Det är ett polisarbete, &6om staterna I öster till Kalsas I västei Värst hemsöl ka Illinois där nio] personer Mom. : a 4 all barnkost. Samma .upofatta polisen skall klaras = r- 7 kväll kan vänta en renässans-av de S tografiska' frarnställningen : kom- menteras på vanligt sätt med en omfattande beskrivning av:'inten- indianer in på scenen, — Vårt folk kan inte begripa. varför ni skall komma hit till. ett lyckligt folk "och utså missämja, sade domaren till klanmedlemmen, Till 1957 års bi mitten), som här gratuleras me: Lancaster, vilka nu är lerska har ritnämnts Deborah Kerr (i ska skådespé d rosor av Rita Hayworth och Burt hennes motspelare-å en film som är under f Inspelning. + älgen, .åskådliggöres med diagram, . | fådjursstammen ;, ökat. -kraftigt och ; . förhållanden förklaras' av föränds .. nom ett brett sund över. Ladoga oe t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.