or Å s ve före - Frankrike mönster” för: den: svenska . Järnvägspöllt kön! . StocKHOLM (Press): ” SÅ « När i-desså- dagar livligt debat- teras SJ:s' ökände underskott samt tiärmed ' sammanhängande ban- öch - Pårsonalindragningar kan det vara av . intresse” att i del av erfarenhe-. i Frankrike; där järnvägarna dras med dåliga finanser. För- hållanden där. har. studerats av förste » aktuarien " å järnvägsstyrel- ibyrå Helge Hjelh i: Nordisk järnbanetidskraft " köanstaterar, att man i Frankrike — j olikhet mot i Sverige — allmänt kommit till klarhet om att samhäl- | "Jet bör betala vissa kostnader för "en allmännyttig verksamhet sådan " som järnvägarnas.- " Dålig ”ekohomi synes "vara" ett | oundvikligt kännetecken för fler- talet' ji järnvägar, 'erinrar han. De franska: järnvägarna har sedan mån- I: år måst "drivas med finansiellt stöd från staten, Man hade hoppats vinna finansiell balans - genom att En sammanslå dem till en' enhet- HET i j fallet." Meningen " vår”att bolaget skulle” drivas" utan understöd från” staten; men det har fastslagits, att: betydelsen: av järn- stor, att driften éj får äventyras av iella skäl. Järnvägsk tillerkänts rätt till” gottgörelse, om statsmakterna. vägrar gå med på täxehöjning" eller. om', de beslutar om allmän ' taxereduktion. : Vidare] . ” lämnas bidrag till-underhåll och förnyelse av banan m m och slut- gen lämnas särskilda subventioner "för åstadkommande" av balans i dr iftbudgeten. För 1955 kan gottgö- ”,- rélser, bidrag'och subventioner be- räknas ha uppgått till ca 2 miljar- der kronor eller 22 prog av total driftkostnad. "Det råder ingen tvekan om. att de tekniska resurserna är tillsreds- ställande vid de franska järnvägar- na. Att behovet av. investeringsme- ” del kunnat uUpplånas i tillräcklig om- . "fattning beror på att järnvägsbo- laget kunnat få statsmakternas ga- rantier för upptagande av lån i fria marknader. ' När bolaget bildades sämt' de enskilda och statliga ba- norna sammanslogs räknade man med att driftsunderskott ej kunde , undvikas och att de skulle täckas . av staten, så att driften och den tek- niska utvecklingen säkrades. :- I Sverige har” sammanslagningen har |: s "av järnvägarna gått successivt och d elar Nya Pressen... Frahå I-ön |Säkrad atombomb | I fälldes från plan utan att krevera/". Det är inte bära ett utan åtmins- tone . fyra amerikanska flygplan | . med ”k? rnvapen ombord som störtat utan att laddningarna detonerat, uppger tidskriften Time, . ra ut att ett plan med en atom- bomb störtat . utan en kärnexplo- sion som 'resultat' var avsikten ' att minska den "brittiska oron med en- ledning av .de strategiska bomb. plan som flyger över de "brittiska | öarna, : Bakom : nyheten ” ligger be- rättelsen om hur" de amerikanska vetenskapsmännen i ' åratal har ar- ningar, så att de inte oavsiktligt |; detonerar vid,.en störtning eller ens . vid - en, Trrangningsexplosion, skriver tidskriften... ">. ", ' "Ett: bevis för ” vetenskapsmän-= nens framgång är. att inte bara en, utan i "fyra atomb bärande amerikanska flygplan stör=- tat. utan kärnexplosioner, Ett .stör- ti, ett .vid militärflygfältet Travis i i närheten av Albuquerque, Slut- ligen kolliderade” sett" atombomb- bärande plan: med ett annat i -luf- ten. över '.Saint Lawrencefloden, varvid den säkrade: atombomben fälldes utan att detonera och :snart rfanns av en patrull”; 'Karin | Månsdotters 'stoft förblir: i i. Åbo Tanken på en överflyttning . av Karin 'Månsdotters jordiska kvar- levor till Sverige avvisas i Finland, enligt Hufvudstadsbladet. ” an : I samband med öppnandet av Erik XIV:s särkofag i Västerås har det i Sverige höjts röster både bland -historiker och "lekmän , för att få Karin Månsdotters jordiska kvarlevor överflyttade dit från Åbo domkyrka, : där de nu vilar i en snart 100 år gammal sarkofag. Bl a uppges €biskop ' John Cullberg ha hört sig för hos: Finlands ärkebis- kop Ilmari Salomies om saken. Den- ne tar emellertid enligt Hufvud- dsbladet fullstä ; avstå d från en sådan tanke, : -. Det är ett halvt skämtsamt sam- tal mellan biskop Cullberg och är- kebiskop Salomies som gett upp- hov till uppståndelsen kring Ka- ring Månsdotters kvarlevor, med- "Tidni hade” på d. AN ” regeringen nu. es ier”för mös tande av driftförluster har inte an- setts behövliga. Detta är i och för sig en prestation och ett bevis på|: ” den inneboende : ekonomiska bär- kraften hos järnvägsdriften i vårt > land, anser aktuarie Hjelmaeus. Un- dersökningar har som bekant nu visat, att ca 40 proc av bandelar- na i Sverige inte kan bära de eg- > na kostnaderna och att ett ink - underskott på ca 200 milj måste be- . räknas för dessa. linjer i nuv läge. ". Det belopp 'å 100 milj pr år, som föreslår riksdagen bevilja som ersättning, får anses som blygsamt.; Skulle' de- 1 Frank- rike tillämpade reglerna varit gäl lande här hade 'det blivit stora 'lätt- nader för SJ-företaget. I Frankrike har 'man nämligén, summerar. ak- .. tuarie Hjelmaeus, vunnit: statsmak- terna för en trafikpolitik som med- sger "järnvägen+ såsom” det främsta kollgktiva transportmedlet tillfreds- " ställande "finansierlngsmöjligheter för "teknisk" upprustning "och god trafikservice. - Mi istatemakternas stöd har även -taxorha:! reducerats "och > differentierats' "med " hänsyn till'bärigheten på olika linjer. :. > telefonsamtal med biskop Cullborg, som då berättade att han för sex år sedan en "gång talade: om för lomies' att landshö dingen i Västerås vid något tillfälle hade sagt att det-kanske vore på sin plats att flytta Karin Månsdot- ter så att hon fick vila vid sin makes sida. Det var det hela — sen dess har jag inte ägnat saken en tanke, och jag är mycket angelägen: om att den skall få sina rätta proportio- ner, ; säger -biskopen. enligt - Nya pressen. - er Varuskatten på gräddglass. ;. Krav på att varuskatten på grädd- glass - slopas från 1 januari 1959 ställs av hrr Börjesson och Franzen i Hallvards (Cp) mfl > : sr terri] ska | regeringen har - informerat” Sovjetunionen om att 'den i princip ansluter: sig till tanken 'på en konférens mellan öst och väst som skulle ' göra slut. på det kalla'- kriget, En för Lär » När flygvapnet lät nyheten sipp- Å betat på att förse atomålderns' bom- ber med pålitliga säkringsanord- ; tade mellan Dayton och Cincinna- : närheten av San Fråncisco och ett |; na. Ungdomarna och deras Berlin ir "januari, : Den alltyska kyrkans . kommunistr gimen i. exempelvis Polen. och Tjeckoslo- (Kyrkans Presstjänst) ” NN ledare biskop Otto Dibelius, s som skall bed 7 söka Sverige I början av februari står milt uppe i ett kyrkligt - drama, som kommer it bli historiskt, är. läget ett. annat. i händelsemas" "centrum | | Det gäller kampen. mellan I-ppe c Vi & Ske. DÅ eviler kamvell malar: setera, studentprösten;. dr Aleatried våkien,. där katolikerna har ma; skolan, är .ungdomsyigningen, Den. förbereder . dem, för livet... Proces- ker med hets och miss- ande” av domsvigi gen ut va tryck på förö äld: Vu i Find för pojkar och "flickor . som går i vid univ jälavårdei "i "deÅ Ca år nbrotestonte "na förs [SANNE "Schimfätzler FT til 5 års tukthus: Det vålläde'; stor upp: å radierade' till Öst- sklahd)-0 Och i'flera” västtyska stä- der här” "di mh detta när han "kommer hit' ibörjan från folkkyrka till bekännelsekyr- ka, som troligen”. "blir följden av de dramati a ” tället för gudsbegrepp- skall ung- domarna. ipräntas sputnik och and- Ung- domarna ', får svära "att förbli den ateistiska "inställningen och den' mar Ppromiss med de östtyska makiägar- äld- rar får välja mellan kommunistisk vigning och kristen konfirmation. En pojke eller flicka, som undfått kommunistisk. vigning, kan inte kon- firmeras. Prästerna vägrar : också jordfästa dem enligt luthersk ritual, Här finns ingen köpsl och det ternas. alternativ; till konfirmatio- : Mot bibel, psalmbok och ate= 1: "Liksom tidigare den Katolska bis kopen i -Berlin" avvisar,.den alltys= ka protestantiska kyrkan varje kom- |: marxistiska teser; styrda ' alltyska rt KANE av februari. Och han .kommer' sä- |” e> I kerlig igén att tala om den utveckling ; i' det: av]: Brafnlandet, NN pm. en av de första kömnliga | olis] från” | styrkt att: trålen vid tillfället. boj lagts ut på förbjudet vatten' och att” "Inge t böer EK ”öläga trålfiske” - STOCBT OLM (TT): Högsta domstolen har. dömt be- ' laren Ella av Hasslö till 35 resp, 25" dagsböter för olaga trälfiské bruari 1957: efter strömming” på för. . Bjudet vatten vid Oxelösund, .Do=" men som är enhällij prejudicerande, ' ne De hade överraskats a av en fun kryssare efter 'att de lagt ” ut tvås jen som låg 'och flöt strax under ning, vilket inte är straffbart enlig t lagen, och gjort gällande att fullbor=” - dat -brott' föreligger | först när far! tys get" bi len börjar verka som fångstredsk. Underrätterna har frikänt dim ; ansvar, "då det inte ansågs serats av far tyget, 7 HD påpekar emellertid . att trålen göra inam Klara distrikt gick” på”: gonen. karl=>.| bes « stodsflickan' Asta Ohlson på pass i ällsk med lige koll sikt” Elving L "Så 'skall de kvinnliga k larna skös ta samma tjän t". som männen. "Och nu blir vi tvungna till att visa knäna igen på" ”riktigt”, för från Paris kommer den 'organde kläderna, och då så. Den, franska konfektionens " vårkollektioner - går helt i den stilen. :Det : visade inte minst den vårfisning som Les Trois har. bidragit till att Kampen stat- kyrka. skärpts, be fer "Nämnas bör att enligt senaste sta- tistik '82 procent av den östtyska befolkningen ä är x protestänter, 12 pro- ett tent” katoliker och 6.procent fri- tänkare. Därav förstås att den kom- munistiska; attacken sätts in främst mot protestanterna,' och det är en svår "pers för - lutheranerna, som måste tänka på sina barns välfärd. M En politisk stöt "Samtidigt har. den östtyska. rege- ringen gjort en rent politisk stöt. Otto: Nuschke, den gamle kristli- ge demokraten (han dog nyligen) som vägrade lämna Östtyskland på grund av att han hade en egendom där och som var kyrkans inflytel- serike :man, :föstes åt :sidan: förra våren av regeringen.” Hars' makt övertogs av det kommunistiska stats- sekretariat, som sorterar direkt un- der, ministerpresidenten.: De statli- ga anslagen till kyrkan minskades från 20 till 10 miljoner, räknat i D-mark. Sekretariatet förbjöd det dan i höstas får inte biskop. Dibe- lius tillstånd ' att passera gränsen för att besöka sina a östtyska försarm” lingar, el -emellertid att' konferensen förbe- Jreds noggrant., se . Det farliga fjället” [EN Dett Vänliga fjället "kan ock farligt för den som överraskas 24 Sväder; Finns Ingen möjlighet > Nå skydd under tak kan man 1 Böra' ettig k blockskydd som nöd-fiäl bivack; Det. tillgår så att man fata "marken ',. gör vett arbelsl 15x0,5 Int per. deltagara. 175 - länga sd påFörsäkri håltjänst I sa cm friluftsfrämj Snäblock stölls på kant: run DE vuRStA ot ocKH BäS' så ”blibålet. Bärlagret t "taket utgöres av -avskidor eller. dylikt. -Täckrning med attlunna block eller bådadera. Arbets- lätttid 30—609 minuter. Ur ”Det vänliga Jet och det farliga”, 4 "utgiven av a K Till jul" tog 'sig den kommunis- tiska förföljelsen drastiska former, I god tid hade tryckerierna förbju- dits att ha kristna motiv i advents- kalendrarna. Barnen ö de :Iuc- ka efter, Jucka under de 25 advents- dagarna, Där, fanns bära djur, in- gen "ängel, inget kristusbarn, I jul- aftonsluckan fanns' én dvärg med skägg. Gamle Fader Frost, motsya- : rande den svenska jultomten, hade Också" slopats” Leksakerna var för]. första gången på många år krigis- | ka Dej var: soldater ur folkarmén, kanoner 'o 8 v. Det kunde också köpas ett sällskapsspel, i vilke” öst- staterna gick segrande fram atlandpaktsstyrkorna, ” : "Den östtyska kristendomsfientlig- håten 'har'naturligtvis djupare bak- grund än: den aktuella schismen bart att de ryska bolsjevikerna från 1917 ända till under andra. världs- viget, då de fann en'borgfred tjän- i, förföljde varje yttring av ktis- församlingsliv; Under hitlerti- den vår den tyska regimen inne på liknande "linje, ' men mindre avan- gerad.' Till. skillnad från ryssarna, som "även efter kriget fann att det inte gick att undertrycka en tros- vigs minoritet, — en betydande re- Hatös folkgrupp "har de" östtys- nu. börjat gå samarbete med Skid- och jandet och Svenskå tu- fram med järnhand. De : började den aktion, som nu bilvil akut, med att i april 1957 ar- t . |alltyska kyrkomöte som skulle hål- |: lits i Östtyskland i somras och se- med kyrkan. Det får inte glömmas I Hirondelles — De tre Svalorna ha” de nyligen. Les Trois Hirondelles är en gemensam "benämning för bäst representerar fransk konfek- tion av idag. De viktigaste punk: terna i vårmodet är längden, ägg- linjen" och 'säcklinjen. De båda sist= nämnda; är; den omarkerad mid- jans två uttrycksformer. ' LÄNGDEN . varierar mellan . 40 och 45 em från marken. Och det gäller inte bara klänningar utan ven dräkter och kappor, :/ ÄGGLINJEN kännetecknas " "av ätt plaggén är mycket uppblåsta i dräkter och. avsmalnande mot fål- len på kappor och klänningar. Vid- den lockas fram med olika runda- de, effekter "bak 'som erhållas ge- börjar - unde; "kragen; "Kortheten bidrar också till ätt ge plaggen en höftband som ledigt drar. åt kappor och jackor är en anfian metod. att EEG SER ANT ba SRV TER re a Att sätta, : ;kantband eller lik d räpporten ' att.' fransyskan har ac- |. cepterat ' de” korta ' och midjelösa i den grupp av konfektionärer som] . ryggen, åthållna-vid höfterna på : nom rynkor och vopressade vecksomi > i eler också är de'höghalsade, H representant" för "den raka och lediga stilen. å 'vårmodet, signerad avd Lempereur: Den är. lös 4 midjan men kar: ett veck: och dubbla rader stickningar; tunt” höfterna.” Den ”V- formade: halsringningen går” omlott helst , horisontella; sömmar, eller i | tyådelade” dräkter, och” klänningar som är avskurna" "vid: höften av ett band, ett 'veck eller: en öppen söm som ? sänker + midjelinjen.:) Kombl= nationen av lös rygg och åtsittnade front "är :ex omtyckt. väriant: som vuxit fram-ur säckklänningen: Näst efter, ; denna. mycket. lösa:. linje kommer ” en. annan mer inskuren, som uppvisar ärmar Isydda "vid äx- larna för. att öka bredden, skrädda- de 'kragar och I "slag och. till med pilar vid bystlinfen för att ' rå figuren ' slank; Till denna ' linjg på dräkter ' hör jackor, ” dubbel= 5 knäppta ” med fyra lågt placerade Tj | till! hawaiblått och alla schätterin> gar lav. kungs-, och marinblått. Al- lå neutrala” färger och vitt återfinns Denna 'vårkappa från: WéBé: "visar. ägglinjen.: Det är mycket "rundad och kort, Kragen, ärmarnas skärning och vidden, liksom även den koria läng- den bidrar 'till. att ge, den rindade effekten. Materialet är ylle: red fan- i "Örunt | farandet "avbröts innan bogsering : va svenska -medbörgare” mer. än dö anligt till våren; och”. purungt häl 3 Antäleb person - -| sammanhänga med; att”. . hitkomha i förv rva svenskt EA 00 >] monegask, - en filippinare "| sydkorean : eller! troligari gen. därvid händlat java att bedriva fiske. vid dessa förhållanden "måste — trots ätt för" börjat — fiskarna anses ha gjort si skyldiga Hill olaga trålfiske.- ve F STOCKHOLM (Pres: ) ” - Det finns många utlänningar ' som . vill leva ”och"..dö., i Sverige — svenskt medborgarskap. visar "sig nämligen ” vara. eftertraktat. Sedan början” av 1950-talet : har" antalet « utlännnigar som 'sökt och fått bli Ibbl Enligt" i ”justitiedepart mentét':nu ' föreliggande uppgifick | har under 1957 naturaliserats 9.068 Personer. Av dem utgjordes : dock « 246 av. -Personep" som tidigare varit svenska", medborgare ''inen' efter längre "tids bortovaro "från riket återvänt: hit.” Dé: behöver. inte! på nytt söka; svenskt medborgarskap hos regeringen utan det räcker med att de efter hemkomsten varit ho=, satta här två år och fedari gör an="' mälan' om att.de önskar. återfå det medborgare fåt gäl ompfisl och Balticum ”, ölet 1434 resp 1.455 till "medborgare i vårt, land (mot. 1.336 resp 1.897. närmast fö regående ' år). - Nedgången torde tyskar och. balter 7 numera, vistats änge, att de: flésta hunnit 18 (mot: 481. år , (587), 467 .Kofrniän (451) samt; 370 personer av; annan nationalitet, Bland” de” sistnämnda. märkes jen - 5 reanska och: i så fall ett brudför- värv. av en av våra mannar, under”, kormmändering till: ytter sta Ör; 10,7" procent mot, år 21956; lar finarisdepartementet & Paris. Pro= duktionens totalvärde uppgick : till 18.170 miljarder frané mot' 16.416 .; ökade från 2.100 miljarder :till 2.360 | miljarder ” franc, vilket, innebär att "(prod I br knappär.” Vidare | kan” jack vara förlängda : och påminna ;om 'sino- kingjackor. där slagen möts vid en. enda knapp i midjan. Innanför jae- kornas långa V-formadé halsring- ningar har de vita blusarna antin- m Boucider, både ss bveddbouc- gen; samma ' form "på" t "MÖNSTREN drar till sig upp- märksamheten .& främst ... genom ( hundtandsmönster «i olika storle- kar och i färgerna beige-vitt, grått- vitt, marin vitt och svart- vitt. Därs och man försöker ätt gé mates 'rialen på eti gång tweedkarak= tär och bouclékarak Vinliga ”tweed X användes: tilllara= näst | ter, stora och små, gle encheck; plåd- mans med Ioopgarner för att få kad r små ' och" garnering på dräkter är mycket po- pulärt till våren, Denna mycket lösa jacka är passponleraå med grå ylle- band ' längs krägen,' jackans fram- kant och på ficklockens översida förd att matcha dräktens grå och vita den” öd ä en, J. ks av loopgarner iskk 'Yllek med tapetliknande ävsätt konkur- rerar med ljusa -tweeder "till : vår- kaäpporna., På” enfärgade yllemate- rial ser :man många möhster med upphöjda effekter — ribhat t e&x— hundtandsminatrade ylle. Kreatören va heter Hemcey, Purise = . Xx OM . och många : enfärgade tosler har. smed" mnindre. öglor-så' att man, inie fastnar medan. avigsidan + är tion "plus import). ökade till 20.521 borgarnas konsumtion .var', med '9 terade likaså rekord: De enskilt äg- or da företagens investeringar - uppgick. till 2.700 miljarder. franc, vilket är 16,4 procent mer än under år 1953, Statens, de statsägda :och de kom= " rmunala : företagens sånvesteringr . var. 7,2 procent större än. under Ar '- 1956. Det ekonomiska läget är tro:4 statens, notoriskt » dåliga finanser tillfredsstälk Prod: dustrieila'- - produktion «> utvecklas 4 bbi äns något annat Jands. La ruggad;.: i av Aweed-garner gor ett beh gt -Brepp” på a varan, ; änderna och F'nrb Blaadr — AED: oc tannien med- tIstföreningen- : flv å TA 0 RTSNYHETERNA FINNERSN fälhavaren och besättningen På trås 7 vattenytan Wan att hämnvärt för" > = jar bogsera ' och bottentrås " os miljarder .fran& från 18.520 miljar« : i der franc år 1958. De enskilda med= . ; procent ;större och upp till 13.250 - miljarder franc. Investeringarna nos sis uppgår nu. till. 163: Frankrikes in-.. : Europa, Västtyskland, de nordic”: art : a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.