ss LAHOLMS TIDNING ” rr : > Byplanerare kallas de un "folk att"få”ut mer:av kring 70 "procent av. landets" 400" miljoner, Av des- sa. 70. procent är 15,2 procent lant- "> arbetare utan egen jord, 'medan”li- . ka: många hår ytterst små jordlotter och även de närmast kan beteck nas som lantarbetare.! Dessa. mi niskors. medelinkomst : pier om året (1'rupie — > en'siffra somna i föras med . svenska : förhållan= dei men”Som bör ses mot bakgrun- « - delinkomsten: 281 rupier om året fon " Därtill kommer "den" stora . folk- "ökningen, Man. räknar -med. att lantbefolkningén 'komirer' att växa med "2. procent 'och stadsbefolknin- . gen med Al procent om året. I direkta siffror innebär detta, att .. Indienss, folkmängd .under:. nästa femårsplan;” som börjar 1961, kom- . mer-att stiga med 35 miljoner på -landsbygden och 15 miljoner i stä- "derna, "om inte den-officiella kam- + >. Danjeå för" barnbegränsning. leder " "till påtagliga resultat. - +. - sa Med. den. d ande ställning H ningar, och det var meningen "att delstaternas regeringar skulle .ut- arbeta : omfättande' ' planer "för jordbrukskooperation; Men det blev inte mycket gjort; Även den andra femårsplanen 1936-61 framhöll, att det : kooperativa - jordbruket. 'borde utvecklas "så snabbt som ' möjligt. "Huvuduppgiften under den andra planperioden blir aft vidta åtgär- der för en sund utveckling av det kooperativa" jordbruket, så att''en väsentlig del av jorden inom loppet av cirka 10 år kommer ”att brukas kooperativt.” Men arbetet har gått långsamt : framåt, vilket delvis. har berott på att man inte har varit en- se om de kooperativa bi uktings- metoderna och deras förtjänster, Den förvirring som råder i frå- ga 'om det. kooperativa jordbrukets fördelar och" nackdelar - bottnar ofta i att man inte riktigt vet vad det .hela går ut på. Det finns tre slags jordbruk, som kan betecknas som "kooperativa. Först vad indi- erna kallar gemensamt kooperativt jordbruk, där var och en behåller äganderätten till jorden och inkom- sterna ' fördelas i" proportion till ägornas storlek och bruknings- värde, ' Medlemmarna ” i: sådana am jordbruket intar inom Indiens ngsliv är det hölt naturligt, att alla hithörande - problem står 'i brännpunkten « för. : den allmänna diskussionen inom landet. Och li- + ka självklart är det att myndighet- "terna prövar .sig fram på olika vä- ör att öka jordbrukets avkast- k iver har också rätt att ut- träda på vissa villkor, en bestäm- melse som tryggar individens; fri- att vålla prak- het men kan komma tiska svårigheter. KR "Olika former ed > Den andra typen är kooperativa kollektiva: jordbruk föreningar, där na för att bl 4 lära landsbygdens ativa : jordbruksföre- ! .I skapa ett nätav art Tr en grupp under utbildning, kooperativa linjer”, ; "Det finns; alltså s ter. alt: experimenter: 0 brukskooperationen > bör : också ' få utvecklas: på frivillighetens' grund : och. i. överensstämrhelse :nied;'or- tens. behov, skriver Shriman 'Na- räyan, som - är.” medlem" av den indiska"; "planeringskommissionen, Olika organisationsformer kan väl- jas för att i varje enskilt :fall tryg- ga de bästa resultaten, Jorden kan skötas kollektivt; i: älla avseenden eller "för . vissa ändamål; ": Mindre i familjegrupper, kan' bilda :”under- avdelningar” inom kollektivet eller också : kan man ”behålla' :familje- jordbruket i kombination "med ge- mensamt arbete: för: vissa” syften, vilket till..att börja med. nog blir det 'vanligaste. Den" andra. femårs- planen ' framhåller ; också att , det gäller, att: vinna "praktisk, erfaren- het och nå fram; till de, bästa lös- ningarna” samtidigt. som män" gen- om en omfattande propagändaverk- samhet söker förmå bönderna" 'att tillämpa de nya metoderna. = efter Skillnad på kooperation soda, och kollektiv; oss Premiärminister, Nehru, har” tyd- sikter att” påtvinga de ind derna gemensamt koopi rativt” bruk. Till att börja med vi Glasögohen börja >. vika för. » Från biologisk synpunkt är det anmärkningsvärt ”att-ett livsviktigt organ kan vara utsatt för så många i funktionsstörningar som fallet är med det mänskliga ögat. Fel på Synen, är "nämligen ingenting som kommit med kulturen, Tvärtom så. dana fel har alltid funnits. Och det är egendomligt att det dröjde så lärige innan man kom på idén att! ända glasögon, för att avhj den "så" ofta förekommande syntheten, sta 7 oe "Vi vet att den store grekiske m « | fematikern Arkimedes : mot 'sIv:et ' .Jäv tredje århundradet före! vår ti- deräkning försvarade sin fäderhe- stad Syrakusa mot Roms legioner genom "att ställa upp brännspeglar, som stack de romerska belägrings- maskinerna i brand! Arkimedes-hax de studerat i Egypten och egyptier- na kände redan konsten 'att fram- ställa och slipa glas. Faktiskt bor- de Arkimedes med de. teoretiska och, praktiska. kunskaper som han besatt ha kunnat åstadkomma nå- gonting sådant som glasögon. Men idén att förbättra synen med hjälp av optiska medel lät vänta på sig. Den , närsynte :kejsar Nero på- stås ha använt en slipad smaragd när han åsåg föreställningarna i Cirkus, Särskilt effektiv kan meto- den'dock inte ha varit, Det kanske hade varit -bättre' att han låtit ett sändebud avgå till Kina, med vil- ket Rom på den tiden hade indi- rekta handelsförbindelser. Kineser- na hade. nämligen glasögon långt innan " västeuropéerna : kommit på idén. "est rn w a Europa var det först mot. slu- tet av 13:e århundradet som glas- slipare' i Norditalien . systematiskt började använda 'ljusbrytningen i kupade glas för. optiska ändamål. Det var dessa glasslipare som upp- fann glasögonen. Är, 1482 fanns i Närnberg , ett : glasö i, m ”ögonpiotes” vänja. sig vid dem, -De irriterade ” ögonlocken; +. - Kontaktlinserna har senare gjorts allt. mindre och mindre så att de inte längre täckte ögat utan endast simmade på själva hornbinnan, fasj- hållna av ögonvätskans s k adhå- sionskraft. Men inte ens detta var (fullt tillfredsställande. Hornhinnans yta måste andas. Dess syretillför- sel är beroende. av. kontakt med : luften.. När linsen. täckte en: del av hornhinnan uppstod. det syre- brist.: Det. hettade, i ögonen... Till slut hittade man på att ge linsen" ” en mera - oregelbunden" form, . som tillät ögonvätskan att cirkulera un= der linsen, ' Risken » för syrebrist försvann därmed. -Dessa TItya linser ; är. mycket små.. Med en diameter av 8,8 mm är de mindre än själva iris och täcker endast pupillen: Av glasögonen har det blivit Pupillin= Ser, rag fi a "Linserna frams' pulver, . som i upphettade. stålför- - mar pressas till. mycket tunna och lätta men 'starka linser, Det finns inemot . 80 -korrektionsmöjligheter, vilket betyder att de flesta synfel kan korrigeras, + > vc: t "ev ' Specialister på kontaktlinser. på- står att man kan rätta till 90—95 Procent av alla synfel med. pupill- ' linser, "Till - och 'med; medfödda fel - i hornhinnan eller ärr i denna hin- . na, som aldrig kunnat: avhjälpas med vanliga glasögon, låter sig så=.. lunda ';, justeras med .;' pupillinser, Is av ett plast-' Men dessa, har också andra förde- '' lar. Vanliga. glasögon: kan återge en närsynt person fullt normal syn.” men synbilderna; på näthinnan blir. mindre. Pupillinsen, som. ligger di-. rekt på ögongloben ger normal stor- Jek åt desså bilder, Även, för lång=. ' synta och för personer som oOpere=" > rats för starr ger pupillinserna bätt- M re korrigeringsmöjligheter än ..de ” vanliga. : glasögonen. Den direkta '' kontah ö ; so! innehade - skrårättigheter, . Till en början hölls glasögonen med han- den. framför ögonen och det drö; de flera hundra år innan man tade på att placera dem på näsan. Glasögonens, historia - visar vilken tid det ibland kan, ta innan &n nära till hands liggande idé nyt- figgöres på ett ändamålsenligt sätt, även om behovet härav och möj- ligheterna därför. är för handen. Och sedan har glasögonen i gott och väl 500 år varit samma visser- ligen nyttiga men en smula klum- piga, hjälpmedel, , Först i' vår, tid har. man tagit- ett steg till, men i gengäld ett så mycket viktigare. Linserna skall inte”längre sitta på näsan utan på själva ögongloben, nästan som en del av ögats egen - 7 KYRKOR » ; s k kontaktlinserna, som, på senare tid fått en alltmer fulländad, form. Alldeles ny är idén dock inte, Den engelske fysikern Hershel framförde år 1827 ett för- slag härom och mot slutet av 1800- talet konstruerades de första horn- hinnelinserna :i- Tyskland. Någon större fi ång vann de dock inte. , rativer över hela landet i mycket stor 'ska= la, Det är ingen"tvekan om'att så- inte bara jorden brukas utan alla tillgångar slås ihop o. äg- derät En av dessa vägar är k neni.I januari i år hade kongress- partiet en konferens i Nagpur, var- vid en. resolution avtogs som"med stor kraft underströk vikten av att |k i0- som inkomsten fördelas i proportion till det'arbete var o, en utför, Detta system får dock inte förväxlas med Ichose i "och andra' J länder,” där 1: Sovj see " byarna: och. deras arbete. =” rades på kooperativ grund..." "= Den. officiella "tidskriften Yoja- na, som utges av informationsmi- " nistetiet i New/ Delhi, har på se- naste tiden ägnat flera nummer åt kooperationen ur: olika: synpunkter » och även gett 'en översikt vad den a medlemskapet inte är frivilligt och där man inte heller har någon de- mokratiskt : utformad + självbestäm- manderätt och självstyrelse. : > För det tredje förekommer i In- dien. olika former av kodoperation på olika: stadier av, arbetets gång ” Andiska > jordbruk innebär och syftar till.” - Kooperativt jordbruk "är ju in? - "gen direkt" nyhet i-Indien. Redan tex med r , skörd, trösk gödning, bevattning och produkter- nas -saluförande; > Sådan ' ö idi hjälp "organiseras genom , ”arbets- " den ' första ”1951-—56 "," En tysk - expert , på n .. del” förslag om nn Deti gementerade' bru Id vt , KO Ao ew: «= första steget på det indiska byns väg. mot bättra stundärds : z I kooperation, dr Otto Schiller, be= oa i ,-så till vida fi: "ger stö |"; nen från: mindre enheter ined”in- dana arbetsk itiver i hög grad bättra jordbrukets villkor samt, kooperativt 'jordbruk bör de få all den hjälp de behöver föratt pröva de nyå vägarna,. "oo . Sådana , gemensamma. ' koopera- tiva jordbruk bör emellertid, inte vara, för stora, framhåller mr Na- rayan. De ryskå kollektivjordbru- ken på ända upp: till: 16.000 'hek- hållanden, Där. räcker det med att 25, 50 eller 100 familjer slår, sig ihop och brukar jorden gemensamt mer ' eller mindre som . en. enda familj, För att: sådana 'experintent skall ' lyckas " krävs + samhörig- hetskänstla och .: hållnirig. Gandhi: var ' själv. en; varnv -före- åkare för. dessa idée: ari: 1942 "skrev han'i'sin” tidning Harijan (Den ok ”Jag är 'ö ad om att'jördbruket IN sin' fullaste utveckling utan ”kooperation”; Gandhi tänkte ': sig gnarast: .:gembilsamt: kooperativt jordbruk ' och inte enb rt” arbets- ; kollektiver. Nehrus linje mycket 'moderat och han; tar är ingenting för indiska för- |: é I lertid stora och osjälvista insatser Att ha glas, som lätt kunde splitt- ras så nära ögongloben avskräckte de flesta. pöl na Först "I vår plastbetonade ” tid har. mån löst det:problemet, De första , splitterfria. kontaktlinserna bestod av: skålformade plexiglas, som täckte hela ögat. Skålens kant vilade mot den känslolösa vita sen- binnan' kring ögongloben.'. Innan linsskålen . placerades över ögat droppade man in en. ska. Men de flesta mi försökte dessa linser hade svårt att ökar men inte ' produktionen per har vilket är en ytterst viktig fak- tor för ett sådant land som. Indi en, kom, har överflöd” 'på arsets- kraft. och . som först och främst måste få fram bättre skörderesul- fat för att" trygga folkförsörjnin- gen. 7 , At ot : Om. det. kooperativa jordbruket i Indien skall lyckas, krävs emel- äv skolat folk som ' kan hjälpa. de okunniga. bönderna till rätta, An- nars kan .det hela, urarta till en ny form av. ekonomisk exploatering. |f Det saknas inte' varnande röster även inom: kongresspartiets led och stridens. vågor går höga inom de olika delstaterna i fråga om jord- brukskooperationen, Men: dét finns i att misströ ger mer än de mel S . t Er annan viktig synpunkt i det- ta, sammanhang är att kooperätivt jordbruk inte nödvändigtvis inne- är "mekanisering, 'Det är fel att . tro att' stora mekaniserade jordbruk Å e avkastning per ytenhet än små, intensiva jordbruk. - Stati- , stiken visår: tydligt att produktio- . tensiva . brukningsmetoder ” blir "större.än från jättefarmerna, Mind- ” re jordbruk 1 Jupan ger.t ex dub- belt så 'mycket och i Danmark och . Schweiz fyra gånger så mycket som "de stora farmornal i Amerika och "Auwstralitn, Produktivnen 'per mr otur erna Jan, så. små- ngom skåpa "en. gynnsam jord- n för mera. radikala experi- nt efter kooperativa linjer. Nä- m sa turligtvis: mäste: jordbrukskoope- rationen hela tiden' vara fullt fri- villig. och" det inte bli. tal om något slags tvång. gentemot lant- befolkningen: Men den indiske bon- i med loben gör pu=: pillinsen, nästan till en del av ögat självt Därtill kommer att 'den inte- blir immig och inte fördunklas av; regn, snö eller ånga. Genom att bä- -- raren blinkar med ögat hålles sen klar på naturligt sätt, . 7” Naturligtvis kommer folk att vän- ja'sig även vid denna form'av pros tes”. Det :påstås:' till och med att många inte blott glömmer: att de 2 har dessa linser" utan att. de: till : och 'med behåller dem på när de” ätterna. 7... ans Dr Helmuth Gottsch: sover om ni ' 1.000, djur. I vissa trakter har bi rarna fått sådan spridning att jäm< förelse kan; börja göras med skog: vårdarnas älgproblem, ' framhåller jaktvårdskonsulent Sven Swahn för länstidningen med anledning av att länets /jaktvårdsförening : tillstyrk en första begäran om att få Det är Svenska Cellulosabolagt som vid byn Strand i Ströms" soc-' ken "i. norra Jämtland vill fånga . fyra till sex bävrar' och plantera ut dem på andra håll i landet. De- gerfors ,i' Västerbolten ; och Sveg har.nämnts..I Ström har bävrarna. dämt:- avloppskanalen'. från några . myrödlingar så - att : åkerområden RS AA se De ändrade sociala förhållanMena i "England, och inte minst de höga, skatierna; har medfört att många av de rikaste och äldsta familjerna ” har, tvingats uppge sitt, hittillsva= rande levnadssätt. .Det gäller .ocka så markisen ov Exeter (lord Burgha . . nyligen. genom en lona a nsth dlare sålde: konstföre= den är”fast rotad '1 fädet jor' och har en god portion sunt för- nuft, och, om. han. bara. får klart för sig hur .kooperativt. jordbruk "och, vilka, fördelar det ih- .ommer”? han att genömföra idéernd av fri vilje > ro” mål från sitt. hem i Stamford. Här ses konsthandlaren med enav dyr griparna, en silvermodell av ett franskt , fartyg, framställd $' Paris : 1505. Det är ett' kombinerat » salt. "och pepparkar, och priset blev ' : "150.090: kronort > 7 lin=" alk Igen Knäreds kommun! Kostnaderna nte gär... na vara bn VA utan Laholms Tidnin så N H t NYFIFTETETYCvYvUvrvv | ingen förutsägelse Å vanlig me-, Jökning > -loch den får bemästras' kanske matchen, Aldrig har väl en räv med anledning av mellan Broby och h Hässlehol : fabrikat värderad till 27.000 sin Plötsligt en räv över vägen. . den körde damen ned i dike - parallellstaget slogs sönder. men var manöveroduglig. : hamnade den i diket.och > med, lindriga blessy endast en skrothög. NPA rer men. as Ett flertal sjukskötersko. N skyndsamt: sänts. .. där en svårartad gar: har 113. fall inträffat. proc... fler. poliofall inträffat fjol; (Washington i' dag -TT+ Räv. orsakade dyr dikeskörnin blivit dyrare, en bilolycka” vid Try; stördes, Det var en dam från hässleholmstrak' make Som passagerare och en minderårig tet koim körande med en stor Ford, I en ki USA väntar svårt polioår >. USA:s ' 7 fruktar: att 1959 skall bli USA:s vä säger brobypolisen EKaröd på. vägen n, där en lyxbil av ameori anskt kronor slog runt och totalför- ten som med son i baksä- d rök hoppade För att undgå att köra över x t. Bilen gick över en sten och Bilen kom upp på vägen igen Efter ytterligare 80 meters färd slog runt, De åkande slapp undan av den fina vagnen återstod "' (Hässleholm i dag). . 4 FEN vo otal ts r och elva respiratorer har till den lilla stadei Demoine I staten Iowå Polioepedemi har otbrutif,, På några, das . » hälsovårdsmyndigheter rsta polioår då redan 50 . än . under motsvarande tidi : Reuter)...» «i H lag äng oh Övervägande" varmt och "vackert väder 'i Norrland .och norra Svea- land .samt >sparsam' nederbö ra Norrl tser den & Nor i erika ka. väderleksbyrån'i' sin långtids- prognos. för tiden intill :15. augusti, Lågtrycken förutses under perio> den .i övervägande grad röra sig i ibanor: från "Island över. Spetsber- gen samt från södra England längs den än isk " Ö jök Värmen och torkan varar tten av augusti i praktiskt taget hela Norrland samt i Upplands och Dalarnas norra de=' 6 lar. För övriga delar av landet förs", utses i genomsnitt ungefär normala temperaturförhållanden. Nederbör= " | den förutses bli knapp i hela Sveax .: land, norra Götaland och det bott= niska kustområdet, inkl östra Jämt«= land! De sex sydligaste länen och ', . det norrländska inlandet kan räkna pest med «ungefär normala nederbörds- : mängder; ..' a : a - Nordskandinavien och Sydeuropa blir högtryckscentra, Som följd här- av. beräk ittligt; över. CPå I jen fört 5 dels riklig nederbörd med för, års= tiden svalt väder i dess västra och ma >normal ;. temperatur | delar, Detta framgår närs ar mare av vidstående kartbilder. 0 SENEDERBÖRD TEMPERATUR 115 AUG. NJA MLS AUG Den varma och torra väderleksty = fortsätta fram mot den 15 au pen:- kommer enl. prognosen att gusti $ stora delar av landet. > .: Bits NR a i , 1. i + i Anmärkningt teorologisk "mening utan en på glo- bala - observationer .. grundad; be- dömning av 'den dominerande vär derlekstypen under de 30 dagar som Pp Om utsi på kortare sikt kan f n. endast de : ' dagliga rapporterna lämna besked, : Prognosens säkerhet är störst inom I = och nederbö der denas 'centrafa' delar . samt ' under periodens första ca'3 veckors ... ..... » (Forts, fr. sid. 1), ve ler, eftersändelser av post, Och "dessa .. försändelser ; går, ' helt |: naturligt, : i mycket. stor: ut- sträckning « till; '' Mellbystrand och Skummeslövsstrand. "::, :,SERVICEYRKENAS: personal har , således : känning av, som- maren på ett speciellt sätt: ä ning av: arbetsbördan, : På intet äv; ovanstående område ' före- kommer det ' personalförstärk- ningar den får klaras av på ordinarie tid och med ordinarie personal, framförallt ” med 'servicen för allmänheten i behåll. Bla R - Statligt... + (Förts, fr. sid. 1). I kommit genom-att vissa svårig- nomföra ombyggnad av.riksväg 2. Det - frigjorda rambeloppet har sålunda överförts till linsvägsan- slaget för vissa angelägna före- tag. sö on » Regeringen har beviljat stats- bidrag med 70 procent av kostna- derna till ombyggnad enskilda vä- Egernahult—Jonsnahult : i beräknas till 38.600 kr. . Skottorp : Arets match i Skottorp, - + Kvällens - fotbollsmatch mellan Skottorp « brandkårens lag från Hälsingborg omfattas med stort intresse i Skottorps-bygden. Arv rångörerna har: fått ännu vett dragplåster . engagerat, ' Laholms Musikkår, som konserterar med a ” I Trälshult. - under - denna. hektiska |” «| period. "Den "ökade 'arbetsmäng- Duktig Knäredsduva CN « Knäreds brevduveklubb håde £ söndags ordnat flygning för sind duvor från Storvik, som: ligger på ett avstånd av 500 km, Bästa flygtiden, fick duvan 75—53—12,.. som äges av Folke Johansson'i en ” heter uppstått att under 1959 ge-|- '.s att en hel del av. affisch-" erna för Hallandsutställningen > fortfärande sitter. uppe, bl. a. i ”Fabians vred”. på 'Mellbys ' strandsvägen. Det är snart 'en ; . vecka ,sedan' utställninen stäng= des och dessa ”kvarglömda” af-" fischer bör tas ned." Vr ... eller rättare sagt hörde att Olle Johansson i'radion kl.7. 17.10 på ett utmärkt sätt läste . Ingvar Wahléns.. novell ”Som- marsöndag” ur ”Nya berättelser från skogen”. x ll kväll vid tiotiden en hål- landsbil, som körde fram och . tillbaka i Laholm: utan, att ha' varken strålkastare eller parke-: början en halv: timma. före ringsljus tända. vr. FIUTEEETTEVIVEITYTIVYVT NYFTEFFTSTETTESTYCTITTITTA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.