i Fredagen i ON ka - den "24 -juli -1959 s « "> Voltaire bm" nyare: tidens -in- t + brott i Europas historia. Han sam. oe Jar i sin gärning de flesta idéer, oo. Bom framförts "av! foregående eller . samtida radikala tänkare och sam. hällskritiker ' och ” blir” 1700-talets störste "och ) talangfullaste ' Propa- gandist” för 7 tolerans och frihet Tomi sin Yttre oro blev hans div-en gnista till den krutdurk, som skulle spränga. det gamla stånds- . samhället" i luften och inleda den -« nya" tid i"vår världsdels historia, i om vilken många historiker ansett, ft ätt det egentligen är den; som mar. kerar gräns e nutid: 7; i Ar Francois Arouet, som” Voltaire i till sitt tjugotredje år hette — nam- net; Voltairé var egentligen "ett slags: pseudonym — föddes år 1694 » I en fransk. medelklassfamilj, "men Ängen kan' i högre grad än han ha lyckats ;med satt förverkliga upp- . ÅYysningstidens. syn på geniet, Me- en mellan medeltid och dån adel. och prästerskap fortfa-. rande "kunde vädja till »och söka sitt försvar bakom : sekelgarmla pri- vilegier, hade; den : nya: kulturella äverklassen' inom :tredje ståndet in- . te-"mycket annat att vädja till. än i ' förnuftet; intellektet, och det gjor- de. .man som” bekant: med. 'besked, ""Voltaires' kritiska inställning" till "kyrkan och det dåtida franska sam- hället hänger inte så litet samman med egna smärtsamma upplevelser |- av... det:' våld dessa ' brukade mot :oliktänkande, Redan några och tju- :g0 år gammal hade” Voltaire suttit dsfästningen och fängelset Basti- "lien, detta för sina angrepp på adel /, och kungamakt.” När" han "andra gåtgen? släpptes. lös, lämnade: han "sitt hemland Frankrike och till- bringade: tre' är i England ' (1725— . 29); 'han skrev sina Brev ” om ijengels; som ”andad stor” beundran för engelska förhål- landen. men "så" bittert & ch ironiskt :hållandena, att-Voltaire-först mot liv "vågade" återvända till -sitt fos- terland; Han gick.i ett slags lands- - flykt som” varade; till "livets slut. Är 1777 upphävdes äntligen 'lands- dförvisningsdomen' mot "honom, och S i han till Paris, fi- b "Frankrikes största söner, Folket" spände" hästarna från hans och: ö gatorna, samtidigt som han över- 'östes med. hedersbetygelser från samhällets. sida.” Denna triumf blev -s-t- hans död, ty kände: inte ' De: mton : åren 'av sin "landsflykt tillbringade: Voltaire hos den fint bildade madame du Chate- let :på.-hennes slott .i Lothringe; När hon. avled år 1749, inbjöds Vol = taire. att vara. den preussiske ko- ” nungen Fredrik den stores gäst och medarbetare, och i början av 1750- . talet tillbringade: han ett par år i ” Preussens' huvudstad Berlin, De sista tjugo. åren bodde han :på sitt eget .: berömda. slott :”Ferney. i . Schweiz, .där de främsta. av hans t > litterära verk såg: dagen och "där dåtidens intellektuella Europa kan- ske fick sin främsta samlingspunkt. Från Ferney hade han möjlighet att hjälpa många förföljda, som bann- lysts av envälde och kyrka. Från Ferney gick hans" fältrop "Krossa den skändliga” (om " kyrkan) ut över, Europa. Det blev' inte endast | lösenordet för kampen mot kyrkan utan över huvud. taget: ett:motto för Voltaires "och hans samtidas kamp "mot "förtrycket i. alla" dess former, Naturligtvis var Voltaire en revolutionär i mycket vidsträckt och djup mening. Det mesta av vad han" skrev kan sägas ha' haft ett ”nedrivande” 'syfte och måste helt enkelt ha. 'det vid en tidpunkt, då fyranniet och övertron fortfarande firade” sina värsta; triUinfef;ftrots Her kanske, på grund: av, — vetenskapliga framsteg och er- vringar. Övertron i alla dess for- mer hade samlat alla! sina trupper joch. brukade varje: medel för: att slå tillbaka det, fria och förutsätt- 'ningslösa tänkandet, FR N ; Voltaire var. revolutionär, . men han' brukade 'sitt' huvud, och -där- för finns- det. mitt 1' all'den ironi; som sannerligen. kan' kallas. 'drä- pande, ;både', omdöme, och strävan efter saklighet.'Sin styrka hade han inte , som systemByggare, utan "som , propagandist. Han, utformade oså- lunda ingen sociallära, men hans "tankar 1 skilda sociala frågor har haft den största betydelse för sam- tid 'och eftervärld. Överallt förde " han den mänskliga frihetens. talan ,. mot systemet, mpt; det » kollektiva förtrycket; . Cyrkan saboterade ”der nn ” idéer och mersk-katolska övertro "och i kyrkan' och smutskasta honom själv, Man gjorde honom t ex till en rå och cynisk gudsförnekare, men det- ta är oriktigt, Han ansåg tvärtom, att alla människor var religiösa på ett naturligt sätt, om bara kyrkans förvrängande undervisning lämna- de dem i fred. ”Övertro och ateism är”, säger han, ”de båda polerna för, elt universum i upplösning.” Men han' hatade den kyrka, som han ansåg sabotera denna natur- liga. religion,. ”Han hatade den ro- taire vände sig inte endast mot den ensidiga inriktningen på det poli- tiska skeendet, som historieskriv- ningen gjorde sig skyldig till, utan också mot. försöken att betrakta historien 'som en skapelse av en- bart materiella krafter. . Voltaires människouppfattning var ”liberalistisk”. Den ena männi- skans utrustning var, menade han, ej den andres lik. Därför förkasta de han allt tal. om social likhet ks och "ett klasslöst samhälle, Därför för ;dess | förde han också den privata ägan- ; a. tyranni, och han hatade, den protestantiska kyrkan för dess dogmatism och mo- raliska trångsynthet.” (Ellwood) "Också i sin betydande och nyska- pande historiéskrivring förde ' Vol- taire det mänskligas talan; Hari var sålunda den förste som sökte skri- va' den . mänskliga . civilisationens och kulturens historia. För honom var kulturen det centrala i det his- toriska förloppet. Ännu ett par händra 'år :efter' hans tid, har inte ens en minoritet bland historiker- na av facket omsatt denna tanke i nyskapande historieskrivning, Vol- d talan. Samma olikhet som ! han menade sig finna mellan män- niska och människa ansåg han även finnas mellan de skilda klasserna, Att en man som så ställde männi- skan och hennes välfärd före allt annat också skulle vända sig mot - kriget är nästan självklart. Voltai- re är den förste, som karakterise- rade , kriget som ”det största av alla brott”, Om man ger det mänsk- liga "samhället möjlighet att leva under "förnuftiga omständigheter, ånsåg han, kommer det att befria sig från fruktan och läka sina eg-- na sår. v : De : som lyssnar till. tt's unikt” glora sänder den första 4 .stereohögmässan i Europa högmässa I radio får, vara med om köra stereofoniskt över en sändare. Men då kommer det att krävas ial hemma hos' lyss- söndagens : Lyssnar- . nakrokar, 20 005 . Vargas — "som enligt egen ppgift var aktuell som VM: 7 I motståndare för Ingemar ,— ki gjorde ingen dålig match, men Machen var den klart. bättre. '. Redan i tredje ronden såg det . .|- ut. som om matchen skulle va-' |- ra slut; Då "skickade Machen in Vargas ' bland repen med :'|- en "effektiv" slagserie, Nargas" lyckades dock hålla sig på be-" nen och räddade sig genom att ? tills gong-gongen I Zu gå i clinch PORTLAND, Oregon. Nu tycks äntligen Eddie Machen ha återfunnit sitt forna land slog han ut Ruben Vargas i sjätte ronden efter att hen förkl. delb 2. er en hardhitter möta I efter t — även om det skulle behöva bli i Göteborg. :'. Machen -har mer eller niind- - Te lagt om stil efter knockout-" ” nederlaget mot Ingemar Jo-: on i september och mot. > - Vargas gick han helt in: för . kontraboxning; Och det lycka-” . des: han: bra med. - Gång på gång stoppade han upp Vargas - attacker med "raka slag' och :;' prickade” därefter snabbt in sis | te -ronden fick Meöchen «> "' Machen; — Jag in Nera uppercuts och Vargas "gick i däck. Vargas. lyckades :.ta "sig upp. på ”åtta”, men hängde ' hjälplös” mot "repen, | AV varför domaren stoppade mat. > Äntligen lossnade det Ke mig, - förklarade en belåten " Machen efter den övertygans ' de segern, Nu vill jag ingen- ting hellre än att möta Inge- : mar Johansson igen. Om det — Jag har massor av pla- ner för Eddie," sade managern Sid Flaherty, Men jag vet ju . inte vad världsmästare Johans- + SON har för planer, ., - »PDet var. andra gånven på kart tid som Machen bescgra- ; fe Vartas, När de mittos I' San” Francisco I maj vavn ' an! "ga Han hade varlt änkling I många le" år. En vacker dag tnär han slog sig ned vid middagsbordet tillsam- mans med sin dotter sade han till ngemar Jag som en ringens hardhitter, I Porl= ha Presterat övertygande boxning, 4 är redo att ta mig an Ingemar Johansson X Machen på poäng utan att ime Ponera. Machen har bara förlorat en sina 28 matcher, den mot Ingemar, Vargas bar vunnit u 25 matcher, - — n 9 henne: - så behövs kan jag åka till Gö- us teborg igen. Huvudsakligen är » = Har du hört att vår hushållers= alt jag får matchen, ka ska gifta sig, | Vad säger du, pappa! Tänk alt vi äntligen slipper den gamla har= Nå, vem är den stackars olyck= karln? > : ta Jag! kom svaret forl och hårt, mässigt bör sändningen '-bli ' något av en sensation, Från Seglora kyr- ka på Skansen sändes nämligen en stereofonisk högmässa och har man bara två: apparater till hands-och kan ta'in både'P 1 och P 2 så "skalla -$ man kunna höra gudstjänsten som om man vore med i kyrkan, .: sh > Det blir den första stereofoniska gudstjänsten i Europa — och 'kans- ke i hela världen; möjligtvis har Amerika ' sänt före Sverige Dess- utom. är-det den första - svenska stereosändningen, som går ; direkt, tidigare har det alltid. rört sig om” narna, Först di stereofoni å kan det bli äkta LITTERATUR EN NY VÄSTKUSTROMAN AV ARTHUR WIELAND har "utkommit på LT:s förlag med titeln ”Vindö-kadrilj”. Den bygger på verklighetsunderlag, när förfat- taren .. berättar .. om . sekelskiftets 1 idrottssekr ; Ränneslövs GIF, - Pojklagsspelarna — semlas : vid taxi fredagen den 24;7 kl 18.00 för resa: Göran Svensson Jonny Åkessen, Gerhard 8 'olm, .Kjoll- Ove " Karlsson, . Jan-Crister ' Nils- son, "Thomas Carlsson, .Ingemar Cleusson, Göran Gunnarsson: Karl-Erik ' Pettersson, , Ingvar. Nilsson,. Jan Sigurdsson..Lennart Persson," Lars" Gunnarsson. Frår Torsor : s inspelande program. Men deä « Mera äkta : «Det: är närmast. pastor Gunnar. Dahmén; som insprirerat na till: detta försök.' Chefen för radions religiösa program har rea-. "| gerat: mot -att "radiogudstjänsterna' « laldrig låter riktigt äkta Man: hör prästen: lite för mycket i re kunde få tens ord. >. NidE en: ning kan: man verkan. > =: "7 "lyssnarna det fråga om experiment," — i kyrkan hör man ju alltid präs- ten på lite större 'avstånd.. Avstånds- verkan är svår att åstadkomma. vid en vanlig sändning, 'eftersom 'mik- rofonernå i så. fall skulle , så långt ifrån att åtskilliga lyssna- svårt att uppfatta präs- stereofonisk--". sända få naturligare ljud- Problemet är de vanliga Rent tekniskt är det inte spe- skräck på Vindö, den rike och hår- de Mandus Rutgerson, som kom- mer vandrande med ett knyte till handelsman Bryngelson i Basteröd. Mandus är ung, men blir bodbetjänt och stiger raskt i graderna till ”för- ste man”. "Handelsman : Rutgersson gör sig känd som ockrare och fruk- I tad längs: hela kusten. . Därtill är han processmakare 'och hal som en ål. Fiskare .och landkrabbor är en brokig samling original liksom präs- ten Brandberg. Handel Bryn- fortfaran=. tekniker- LIF:s och LFK:s ' + samlas Å kväll 'på Lagaholm för iordnings- ställande av festplatsen,. 2 El Laholms Idrottsförening. ” Klubbmäcsterskapen ' i = friidrott fortsätter; i kväll kl; 19.00 med: Tresteg för sen. o. jun. 200 m häck sen. Slägga för sen. o, jun. |. 1 morgon, lördag, samlas följande d. kl. 16.30 uå: stortorget närbild” g. närbild gelsson går ovantat hastigt bort och Mandus tar hand om: både änkan och affären. Där är ”Skanken”, än- keman med fem lusiga ungar, hund- uppfödare: och öns gladaste dansör, där är dsägare S n. med vackra rashästar,. men ruinerar sig på majsodling och vindruvor. Där är engelsmannen i en nordiskt vild kustlandsflora, . där ,martorn " och krypande enbuskar trivs bäst. Här har Arthur Wieland med humor och realism åstadkommit. en äkta folklivsskildring, visserligen :-med mörkr ackord men med dans och glädje till den gamla Vindökadril- jen på skördefest hos Aron till fy- 1. för resa till Ungdoms DM:' Sven Iverström, : Leif ' Axelsson, B. +G. Ekberg, . Loretta -- Hägerström "och Margareta Hellsten. "sv IHasslövs 1S "Vv ljande pojklagsspelare -sam- las i kväll kl 18:30 för match mot Ränneslöv: Sven Arne Svens son, Jörgen Dahgren, Kjell Jöns- bot artens mit "FRÅN KUNGÄLV, SOM VANN EUROPA- MÄSTERSKAPET FÖR UTBORDARE I MORA = - + AGARINGEN HAR FÖRUT SEGRAT I TVÄ EM, 7 son, "Ingemar "-Pålsson, Bertil Bengtsson, "Kurt Ove, :Erikszon, Tore ; Svénsson, Rune Johansson, Bertil ' Lindhult, . Gillis : Haglu bert' Salomonsson,» cv sv CUS Simlångsdalen ; a Skogabygäster segrade stort : I kväll.kl 19 spelar Skogaby ciellt krångligt att ordna stereo- sändning ' av. detta slag, berättar ingenjör Ragnar Ölander. Antalet mikrofoner är faktiskt mindre än under : en vanlig ' sändning. Man koncentrerar - det mesta. till ' en dubbelmikrofon, ' som placeras ra fioler och ett magdeburgerdrag- spel,' Häft. 16: : SS Nazistledarn av as. - Slåtter : (Forts. fr. föreg. sida) : dalens IF. Gästerna spelar i div. II, grupp 2 där de ligger ganska bra till. Det är ett' välkänt lag Bollklubb hemma mot Simlängs- här nere och spelar en resolut och ' :."' Laholms FK:S' pojklag vann övertygande gårdagens match mot ': gästande: Knäreds' IK:s pojklag." Man - ikan säga, att ,uppgörelsen var” den verkliga seriefinalen . i." pojklagsserien. rofon på altarbordet, reolyssnar, kan höra mentstadiet. ' Seglora är tacksam kyrka därvidlag, dag kommer längre håll. ' De, som ” ra k höjd" med de främre . bänkarna kyrkan. Däremot finns ingen mik Problemet är att ordna sändnin-' gen, så att även de, som inte ste- vilket givetvis är nödvändigt så länge” vi 'befihner oss på experi- kyrka skulle det knappast gå att ordna en sådan här sändning. De som lyssnar på vanligt sätt om sön- att höra prästen på + Klockringningen ”testbild: "vill. vara med” i Spgl o yrka, måste ha två apparater ken Himmler, dotter till den rykt- Helst bör det vara två likartads bare chefen: för Hitlers hemligå och ”vuxna” mottagare, men i värse |tatspolis, /och riksledare för' SS, | se - barn'i England LONDON (AEP) - er Engelske handelsresanden Sidney, Proud heter. den godhjärtade, man- nen som brukar bjuda avrättade förbrytares efterlämnade barn på sommarvistelse i sitt hem, Denna hedervärda verksamhet skulle av den brittiska opinionen säkerligen hyllas. som 'en humanitär gärning — om "de avrättade förbrytarna, som mr Proud känner så varmt ordentligt, dock” en i en'sten- tergillet. Det utgjorde slute rear "kom ihop en” "lördag, först till arbete (gratis) : och sedan till fest. på kvällen" och lördagsnatten. Då saknades var- ken mat eller drickandes vara, och dansen gick. på logen till musik" av . bygdespelmän ' till framåt ' småtimmarna.' Slåtter-' gillena blev oförgätliga minnen handa: = för, inte vore de tyska istled F na. .Den- första , sommargästen . som fick vistas hos mr Proud var frö- den organisation som svarade för i anbetsd rna | 'Johan.: mindes också ” gi rna Bengt i - Gårdshult : han var ganska "liberal med betalningen när "det. gällde 'dagspengen till Johan "under ” slåttern.” Han be” Ove Stig ; Kjel I föde! nare. berättat följande tens dagar.: 20tl MISSTÄNKT bra fotboll varför det inte alls ä, upplagt för hemmaseger, | Följande Skogabyspelare sam- las i kväll kl 18.30: Rune Bengts-" son, Inge Johansson, Allan Brors- son, Tage Johansson, Lennart Jo- hässon;; Gunnar Hindgren,':Jan- Ove Andersson, Torsten Karlsson, "Örjansson, Bertil ; Larsson, engtsson, Leif. Lindqvist, Ove Sunesson, . Rolf . Hell- berg." MN v ; samband med. drottningens lIsedåg har en indiskret -- LFK leder nu med fyra poäng före Knäred, ' Den - ledningen bör räcka till. en. säker serie- " seger för laholmsgrabbarna, då endast två matcher återstår. ; Man hade väntat sig en jäm- nare match. Knäred låg ju en- dast' två. poäng: efter laholmar-: raj. när matchen började, och gästernas' målkvot var” till och med litet bättre än serieledar- nas. Det visade sig dock, att hemmalagets - grabbar - var ' de mest taktiska, och kedjan visa- -| de. därtill: en ”målfarlighet och arbetsvilja, som var glädjande. Slutresultatet blev 6—0 till La- holm. Kennet Trohné gjorde fyra. av.målen, Berigt Pahle ett lyss- ån nfis- ta fall kan, man; klara sig med en vanlig radio och en reseradio.”Den vänstra mottagaren från lyssnaren de . hemskaste: krigsförbrytelserna. För att. fröken: Himmler skall ha talade 1.25. Daglönen var an- nars, . som ' sagt . 1. krona: Och Kungaparet var: på 2 Konserthuset och Nobelfesten där något , försenade genom trafiken: räknat skall t högra på P 2. tt ställas in på P1, dei n |lämpligt-. sällskap, inbjöd mister ” | Proud mr de två äldsta sönerna till den avrättade nazistiske utrikesmi- inte:-nog "med. det. :— "när se- dan Johan under regniga höst- Bilen. körde fram till en sidoir: gång, och när kungaparet; steg ur skymtade i mörkret vid sidan och Lars Olle Ljungberg ett. . Hallåmannen , kommer ..med en kort lektion i stereolyssnande före gudstjänsten 'och -lyssnarna får tid nistern' Joachim von Ribbentrop. Den engelska: sensationspressen har t'ö0 m fått en intervju av den 18- ige Berthold von Ribbentrop, som dagar under en manöver kom som rekryt till Gårdshults-byg- den, då blev hari av Bengt trak- terad med brännvin . och ho- schaktningar husen:,. : Sa . Trots” tidsnöden stannade drott- ett djupt hål i marken eftersom ” pågick ; för ”hög- ringningen.. ha -regelbund stereoljud, sä Systemet : standardiserat” änny 7 naturliga religionen?" > Det. är. klart; och ätt att förs ' att I e.av Volatire angripna använ- sig gare. Vid experi de + tillfällena . att, förvränga” 'och på sig att, ställa in under klock "+" "Regelbunden stereo dröjer NÅ Ännu dröjer det'innan. vi kan 'mannen som inte heller kan göras na sändningar "med ansvarig för sin fars onda gärnin- äger - ingenjör Ölander. | gar. Han berättade att han hos sin inte internationell] gästgivare Sidney Proud skulle tri- och i'väntan|vas bra om han inte i sitt sovrum på det, kan vi inte:börla'slå påjlskulle ha både Adolf Hitlers och trumman och ”lura” felk act skaft? menten användes tvål, väggar. ”Hemma i. Tyskland har vi sändare. — och lyssnarna mi två mottagare, I framtiden bl ngar och sannolikt så att man' kommer. a i.tidningen kallas för .”en' riktig intressant »historisk personlighet”, Man kan"inte klandra den unge de andra. nazistiska ledarnas. jätte- i porträtt över sängen. och på alla åste ha ingen bild av min. fars kamrater lir det4 och vi saknar denme.inte heller”, | tt jsade den vettige unge mannen, +." M misylyda, hans; uppfattni a i nungssmörgås. ” Charles. | « (Forts. fr. föreg. sida)” Motsvarande siffror var för Kro- ningen upp, såg På sin arkeolo- giskt intresserade måke' och: £rå- gader. > ol M Har Du varit I onkag " .. HANS TUR! . Horn: brukade vara herre i hu- set men nu fick hon för. sig att hon skulle. vara riktigt rar.-mot sin make. Så när de drack sitt liga industristatistiken. icke in- nefattar den produktion som be- drivs vid. husbehovs- och andra småsågar.” (PRK-LT)' . - il a in en ön i 2 — Men varför inte, häpen, för hon visste att :han -äll skade fotboll; »— Nä, för nu skall jag gångs skull ha min vilja igenom, 1 jag för "en Puts AhN AD MAAADANNAAAADARARND KADAADÄAASANDA, AMA MNAAMAMAAAMADNARAMDAAADMASARAA, nobergs. :län , 96.000 och 81.000 morrankatfe sa On okt att du såmt för Kristianstads län an kiunde få gå på landskampen i il 33.000,' Anledningen till den I yyäj, ' Me i | Å ; — orda :undersökningen:'är . att | +— Nä; sa Johan, det tänker jag | "Senator Hubert Himphrey fån im Förf Minnesota ha! ; n: ka den årligen återkommande van- inte 285 undrade hon Hdgt för demokratisk nominering till" presidentvalet. 1961. Humphrey ä den förste som officiellt avslöjat sing. planer på den höga posten i " Vita huset, Y. oe . . | FIVVETTEVETENEEVEVETSUYSTTSEETTT "Timsfors i kväll Sorlestarten närmar salg och s0- mestrarna . sjunger på. slata vor- sen, Fotbollslagen börjar träning- en igen och t kväll möts Knilreda IK och T'wmsfors IF pA Lognval- len 1 en match, som:kan bli spän« nande, Den börjaf kl. 10 och Knä- redslaget uttages bland följande, spelare, - kom samlas kl. 18.30: Bengt Johannesson, Kurt Niluson, Ove Karlsson, B. O. Ström, IRo- land. Larsson, Bertil Bvensson, Bengt Lareson, Inge Johansson, Lelf. Svensson, Anders Gustavs- son, Bert!l Jönsson, Ingvar arls- son, Sven Erik Svenson, Qöran Svensson, Evert Hansson. Jägareledsnad ' över förbudet mot morkulljakt " STOCKHOLM (TrT'spec) ” / q -. Meddelandet om att r kulla från och med "nästa år. har landets jägare mottagit med blan« dan länge upprepade 'framställnin=+ garna härom från naturskyddshåll; . För den som känner vår nuvas rande. jordbruksminiater och hang som någon överraskning, Från jäv das på vägande "biologiska skäl, Sådana har inte presterats i det« ta fall) so ere DE bud — framhållit att skottlossning= en på våren är störande, Men om så är. fallet borde väl detta kunna fördras med jämnmod under den korta tid det. här" gäller. Och bes ta störning av det- vilda skulle förbudsvännerna med; fördel kun= na berika sitt vetande' genom att övningsfält, eller t ex på Villings= bergs skjutfält någon mil sydost Karlskoga, där vilttätheten är an=— märkningsvärt god. Om för övrigt skottlossning i någon högre grad skulle störa det vilda, hur skulle då wåra länsjaktvårdsföreningar kunna anordna -jaktstigar ute $ skog och mark under den tid då lugn och ro? Nej, det finns förvissa störningsmoment som ur det vil das synpunkt är mycket allvarligare än jägarnas ”knallebössor”, Dit hör främst de obetänksamma skogsvan= drare som all upplysning till trots inte kan hålla fingrarna” borta från ”övergivna” rådjurskid, har« ungar och annat smått som ser näs et ut. of oa P Vårjakten på morkulla är' alltså nu e!t minne blott, och vi som ti= digare .med glada förväntningar brukat se fram mot den 14 maj får avstå från en :'jaktform som lir det självfallet en heders= sak nu se till att det nu fastställ= da vårjaktsförhudet respekteras. Här liksom eljest gäller att lagar och författningar skall -efterlevag $ NYFSFFEFCESTFEFIIEFYEYTITTTI Eb os Knäreds IK möter. : beslutat förbjuda vårjakten på mor= dade känslor kömmenterar tidskrifs ten Svensk jakt; ' Bakgrunden till" förbudet får främst sökas i de se« :.. stora intresse för all naturvårdan« ,: de verksamhet kom inte förbudet: studera djurlivet på. våra militära.- berett oss mycket nöje, För jägar= - 4 garnas sida måste dock framhållag” ått beslut av detta slag bör' grun«. : I brist härpå har man — Ante I från statsrådets sida men väl från : andra förespråkare för vårjaktsför= vildnaden mer än eljest behöver . N NTYTTV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.