é ". driftsladugårdaina, i 'potatisla " diga grönskan” i södra Halland. . landskap, CORY PETFETTTY at svear BE NE Fögbör rer retr etern nee ere vev av YR . YPYYTYTTYPFPYYYYTYYYFYYTYYYYPPFYV YrYYYFtPYyrYTYFY VV ever” DEN 1 JUNI i år var en från Kalmar Jän på dagslångt. besök i södra Halland. De kom från Ingelstorps lantmannaskola i Smedby och var på väg till RiLa i' Jönköping... Den långa omvägen över "södra Halland gjorde de gärna, sa de.”De viss- te nämligen, att det i södra Hal- land finns en hel del snytt "att studera — framförallt var det/& Vallberga Lantmannaförenings potatistvättanläggning, som ”loc- . kade. Man”hade läst om den i LT — nu”"ville man gärna" se - den och göra sig en egen upp-'- fattning om dess kapacitet och värde. . Vi hade. av. skolans . rektor” blivit ombedd att ordna detalj- programmet för elevernas syd- halländska sejour. Det var in- get svårt uppdrag — det finns .-Z< . massor av' studieobjekt i Syd- halland för jordbrukare och jordbruksstuderande ungdomar. - RESENÄRERNA HADE fram-' fört ett önskemål om att få gå gårds- " sodygfalivandring > på. Axelvold åxtorp, och det: önskemål; et. ;blev . uppfyllt. i La- dufogden v Nicklasson: häde: ett intresserat — och frågvist kop- pel" ungdomar runt” sig: i lös gerhuset.. och ute, på åkrarna, Just då:.var »man i. full gån; med ”enslleringsarbetet,' helme t » hjälpmedel. (Kalmari- terna. vörraskades . av den ”fro- De järnförde med sitt eget kust- ir jordarna redan då led oerhört ay. torkan. Mycket bättre: har d ra Kalmar Benärerna' Var Det : finns flera platser i 'södrå länsdelen, som fått mindre än tig millime> ter regn från den 11 april och fram till senaste' veckåskiltar) || Alltnog, Största intresset på årna är kalmaftiterna flitiga od Jarre av matpotatis," och de." i det stycket". ungefär ” sa problem. som - jollegemna | mål för många studier, f ” då vi tog den här bilden. smed a rnulltranD ar sbruksinstruktör Håkansson; potatisen” plockas” ”divekt i: Jå Ros oe VN U bag i för maps, ärter, Y Skö, rdetröskor Munktells- såväl : "bogserad. som självgående, ' SS Velger halmpressar - .' — Herkules bindare J.F. frontskärande strängläggare i fröer och andra sPecialväxter, ". — BEGÄR PRISUPPGIFT > — 7 LANTMANHA Tel, Växel 200, FÖRENING sedan den blev-f "Vallbergas” jordbruks- -industri- centrum «värdefull tillgång: även som studieobjekt| cl a ältet, och att 18 a timed : hjälp / av en Kv icklastare placeras det -blir dags HeaN - vi fick" se lagorhuset här, . 7 sg tänkt, sig ' ett, besök vid något av vå "a I sydHalländska ” "potatis- kokérier. 7. trots den viktiga ”råkar ut” för överproduktion (ni minns väl 1956), är deras ahtal inte” stort, Anläggningar- ha i Vallberga och Köpinge är därför alltjämt sevärdheter, när. nere, Nu var" emellertid koke- rierna inte. i gång, när. kalmar- iterna vär, på besök. Men ung- domarna fik” god ersättning, - "VID EN diskussionstimma på lantmannaskolan hade . man N förbigående nämnde pbtatistvättanläggningen i Vall- berga. I krönikan hette det bl. a: Rent lokal är nyheten, att Statens Forskningsråd beslutat 'om ett anslag för vetenskaplig undersökning i Vallberga be- träffande potatistvättning, Man anser bland specialisterna, att Iman genom tvättningen kan komma: till rätta med en del skördenedsättande och, kvalitets- försämrade sjukdomar. ' Det "vote väl ändå nån- ting att se, när man är ute på studieresa, "sa ” eleverna. En |tvättanläggning, som förbättrar Potatiskvaliteten ... Den an- läggningen : blev därför studie- objekt nummer ett, när ingels- torparna kom till södra Halland och dess ”jordbruksindustri- centrum” Vallberga. Di resenärerna även . om - en cialitet” av rent organisatoriskt TT rite och högre priser, när fiöger "ig "den här detaljen. Det var. bra. z roll! kokert na spelar; de år vi. man tar emot jordbrukare här kommenterat en jordbrukskrö- N L av sin | specialitet, menade dis- ponent Ringblom'.'. . På stå- ende fot vågade 'en represen- tant för . jordbrukareungdo- marna från Kalmar' lova, att besöken från det hållet skulle bli flera, sedan den”, första - kontakten vad. rör den' här nyheten nu var ett faktun, ' ”. I -VALLBERGA. orienterades ”spe- slag — de fick : veta hur - det s. k Hallandssystemets lant- "mannaföreningar arbetar. Som "bekant är denna del av: före- ningsrörelsen i Halland baserad på arbetet inom de tokala lant- mahnaföreningarna,. medan man: - på de flesta andra' håll i lan-' - det har störa cehtralföreningar, till. att "hela området "bl. a. genom. filialer å viktigare” platser. Man: var överens om, att föreningarna — — om man bortser frå el ganisatoriska' detalj — arbetar enligt samma principer och ger samma Service både i öst och väst... En 'vallbergaspecialitet lade gästerna : emellertid "på. minnet — de tyckte det var en god sak, att lantmannaförenin-" "MEN FÖRST några ord. om - gen här håde ett så välsorterat lager handredskap " och - annan " attiralj för jordbruk, . skogsbruk "och till och med. för lanthus- hållet; — Praktiskt att ha, allt ”. på ett'håll, sa man. I regel har man ju bråttom,: när man är ute efter reservdelar. eller nå- got . enklare ;handredskap, : som behövs just för dagen men. som tyvärr saknades i gårdens ut- rustning, = POTATISKOKERIERNA i 8 ra' håll av landet. Här en bild f anläggning i Vallberga fick be- sök "den här dagen, landets äldsta men samtidigt modernas- te äggpackeri, Äggförsäljnings- föreningen Walda. Rundvandrin- gen där var helt improviserad, då den från början inte ingick i programmet — men lyckad blev den. Och mycket fick mån lära sig 'om ägginköp, äggkon- troll, ' äggpackning och äggförg säljning. Föreståndare Gunnar Joö- hanssons orientering om Wal- .das lilla ”egenhet”, betalnin- - gen efter kvalitet, noterade man särskilt gärna. — Har vi- sat sig vara en detalj, som in- | - Spirerat till kvalitetproduktion, sade herr Johansson, och den, meningen skrevs ned i flera kninsshh Ringblom gav värdefulla data om anläggningen och berörde de idéer 'som låg bakom dess utformning. Liksom de lagerlokaler för Potatis, som under senare år byggts upp på flera gårdar i södra Halland — den på Axel- vold var ett exempel — hade Potatistv ättanläggningen å på lantmannaföreningen i Vall berga kommit til för”; £e po- tatisodlarna större behållning . . EFTER vallbergavisiten sa nå gon av ungdomarna i bussen: — Här måste väl folk känna vilken roll jordbruket - alltjämt spelar. i vårt land VWVartenda ilföretag här har ju med jord- bruket att göra... - Häromdagen mottog vi en brevhälsning från na i den kalmaritiska studie- Eruppen.' Reseledaren, agronom Evald Olsson slutade brevet så It ex) för 50 år sedan, pågick " j de studieobjekt som slår, när det kommer gäster hit” grån ånd- ÄNNU EN N jördbruksindustsi-. förr i: världen -HÖSLATTERN är väl vid det -här laget över. (möjligen med vissa undantag). Förr i tiden, den som, bäst. så -här i juli må- nåd. I: skogsbygden var det in- te så mycket bevänt med. klö- vervallarna, om . dessa nu ens - fanns, Det var: först och främst vildhöstnaden som fick släppa” till kréaturens vinterfoder, Ja, höslåttern : var verkligen ' sträv- : sdm och tidsödande på den ti- den. Man kan nästan säga att den utfyllde tiden mellan sista vårarbe och, desslåttern, jsom var en” annan mycket ar- "bétsfylld historia. : Det är” väl inte så 'många kvar som varit med den långa, : arbetssamma höslåttern på "vidsträkta.” gräsr : berga hade" mycket att berätta och berättade gärna — om. gamla tider i Velnge-' och mds - . | berga-bygden. ; nan äldre hedersman finns än- nu, som kan: berätta därom. En av 'dessa, som kunde berätta ”. om höslåttern som den' var förr. H:s . - i världen var nyligen bortgårng- Gålden / sattes i "stånd, skog ne Johannes Svensson, Perstorp, planterades och Johan, som kom "Eldsberga., att: uppleva åtskilliga 'konjunk- tursvaga år, inte bara klarade sig själv. utan klarade sig 'fint. År 1940 sålde han jordbruket men tog undan, skogen: NU KOM. vi ett stycke från ämnet :som "ju ' främst var” hö- slåttern i forna tider.' Hur gick den egentligen” till?" Cs — Jo, berättade Johan Svens: son,” förr var det” att. gå med liatyget och slå . gräs. I. min ungdom i Tönnersjö skogsgård Johan hjälv: Han var föddi u- tarebo,. Breared (Simlångsdalen numera), ” men kom: som ”års- gammalt barn med sina föräld- rar till Tönnersjö, där. fadern ” förvärvat; ett -lantbruk.. Senare flyttade man till: Torareds by i Tönnersjö skogs- och ”högland”. Där dog fadern och Johan över- tog 22- årig stället, som han sat- te i gott:skick, "Är: 1913 köpte han . hemmanet .Skogsgård, (nu 2 " vändigt). G många par till:varje slåtterkarl : hörde en rälserska,' som också på hörännet hos folk, vi ambu- kor och t.o.m, mera.'- Vi låg: a lerande /slåtterkarlar. Dagspen- : gen. var, liten,; en. krona eller : så, men maten var god. Vi var. uppe med solen, det gick bäst - Det ' gällde att" kunna att -hugga ' när. daggen låg på , -gräset. ' hantera en He, men än "större ” var: konsten att, hålla den va: D. v. s: inte bara söka undvil sten. utan :kunna bryna den re jält.. odd i. skogsbygden för att kun-" na den saken rejält, Sedån var” det. en annan sak om" män "tick" ett riktigt. liatyg — det fick) ir te : vara vilket järn som; Säte, Håkan i Gårdshult var en duk-:: tig liasmed.. Johan nämnde ock- "så Långaryds- och » Ysnaliar, :— mot solens nedgång, hade”; också : väl tilltagna må tidsraster:. Ett 'slåtterlag. - fick vara flink och lilltagsen! 14, sidlänta och" vattensjuka ma kor på mader : och "grässläntor. genom slåttern) iv > - Man! måste . nästan .. vara : fångkoloni «' för” de : rattfulla). RAPPORT FRÅN 1958: . - ve i fm SLL YA AN PRODUKTIONEN AV sågade | ue ävaror som hade ett maximum 1955 men sedan gick tillbaka un- der'de därpå ' följande: åren” bet finner" sig åter i. stigande och vår år 1958 avsevärt högre än' 1953, då föregående inventering av produktionsförhållandena vid åvsalu- - och husbehovssågarna gjordes. - T' hela riket utgjorde . sålunda produktionen av sågade trävaror. : (plankor och bräder, bjälkar; sparrar: sliprar, lådvir- ke, småvirke; läkt” och "list, allt av "fur eller -.gran) 'år' 1958 1.687.000 standards mot öndast "då. 000: Standards sågat: gare." Av den i Konimersiella län utom tre; uppvisar status quo medan e mindreé tillbakagång” noterats” Södermanlands ' och lands fän. De stö! K tionssiffrorna Uppvisade . » 1958 . Gävleborgs, Västernorrlands och ., Värmlands län. producerades . >I- Hallands län 24. 000 (Forts. å nästa sida). rån kokeriet i , Köpinge. här: — Vad vi såg dör, dels” i Våxtorp, dels Vallberga, har ef- ter. hemkomsten till skolan. fli- tigt diskuterats, så besöket var av allt att döma” mycket vär- Kilremmar och kullager” till skördetröskor. i fa defullt..2> 2 + Även detta — att man . Kar något av värde att visa intres- serade gäster — är en stor till- gång : för ett . landskaps jord- bruksnäring.. i - SMIDES- . Smedjegatan 4 "Ass ND — RING OCH" INFORDRA am — - Reservdelar till "densamma i lager. MALMSTRÖM & JOHANSSON "& MEK. LAHOLM” VERKSTAD / Höstvetet har. 'enda. normalta Så RR P8 ob sz 8 8. ork | 7 FL - > [0 O | N -” 1 Karup .. 3 3 :25 28” : 2. Våxtorp — 2,5 '2,8 28 3. Hishult "0. 3 27-25 4. Ränneslöv 3,0 22 25 25 5. Laholm 3 22 2 6. Knäred . — 29-25 27 7. Veinge ; 3 2-2" 28 "3 8. Mestocka - -7 2 2 2 he NS id röd 9, Eldsberga > . 35 28 26 2,5 . 2,5 2,4: 223 328 29. i södr a Hallands skör derapport” , mader med många liekarlar och é a ” - räfserskor . under heta; svettiga ; Framlidne” lantbrukaren. Johan Det 'var, berättade Johan,” en's sommardagar. Men en och an- Svensson från Perstorp :1 Elds- lång ' arbetsdag, 'som slutade” men. vr N ker bars höet i fång tills. man . kom . till. fast mark. .Så for tglekon slåtterabbetet under” bråda vec" Arbetslaget "besatt i" -regel ett” friskt'och ', ungdomligt humö; re och säkert, knöts. mer än ett framtida förbund - och bjonelag VI FÅR INTE, glömma bort 1.536. 000. standards föm år, tidi- -. Meddelanden . publicers ade stati-” - Malmöhus. Jän o nn : standards = 1958 mot 22.100 standards 1953, > (det: När: f, ö. nöd-;; - "var
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.