:>onsEn björntjänst . En gång var det en björn, som I tog sig för att bygga ett trevå- rä björnarna fann företaget 'yric. kat men. lät honom hållas, för . han gjorde ju ingen illa med sitt bygge och, förresten, vem vet, kanske var han ett geni. Man kan aldrig veta, när någon gör något ” Ovanligt >. eo . Björnen knogade glatt på, Han var stark som en — ja, » björn, och snart var huset rest, uu. började inredningsarbetet, Finare arbete ligger kanske inte för en björn, och visst blev möb- Jer och Övrigt en aning robuet i fasonen : — men intressant,' som stil betraktat, Ms -. jan "belett företaget, blev så in- bjudna att fa en titt på verket, och de började ändra uppfattning en efter en, Det låg något i det här att bygga hus. Po ” Det kunde bara gå på ett sätt, Snart" skö det" andra upp i "skogen; en hel liten by, , Der. initiativtagande , björnen blev förmögen på copy= right och .design-rättigheter, Han blev" storbjörn och något av en tare för es ss tr a Så en dag kom skogvaktarn och "fick .be'björnbyn.. Han rev sig i håret! .Ni han 'kom hem» igen, sa hant. een blivit tokiga, h 3 Å skogen, fi ur ot. KH hans'sätt att: se på sa- tänkte också andra, ' Meh talet gick, och snart, nåd= de ryktet fram till. myndigheter- na. Sedan den första, förvåningen . hade'lagt sig, fann en myndighets- I a > PErSoR "på, att här fanns ett till-" To fälle Btt dra in skatter, .' -4 «En "tetsman begav . De har börjat, byg- chefen C Mäller i Schweiz åsjästatsmötets morgonpiuy» gaste och plägar ta ett "tidigt mor- ""— gondöpp. i Saltsjöbaden innan för- Meta handlingarna börjar. VÄ Enda utvägen: | : 'Grosshandlare : Blom och . ispo- ; ", nent Gren, satt. och. skröt. om 'sina / ” fiskebedrifter. '' Stora,” kåp s. hade gjorts, : SS Fiskaré Ögren: satt och lyssnade även han en chans att yttra sig. , Ita Jag var ute och satte nät er ..: kväll och när jag tog upp det' mor: gonen därpå salt det en. gädda pi 21' kilo i nätet. sl AR ..— Men, säger Blom, en såda a elgädda war väl bra träig | köttet, Gick det att äta? ol — Nej nej, tok då, svarade Ögren, ÅA den vår så träig att jag måste sälja + den till.en snickerifabrik. 4 + Japansk 'jordsätellit 7" inom fem år": « "> "| Cheten' för Japans vetenskaplig och teknologiska råd, minister" Ya > suht h eddelat at' » suhiro Nakasone, har m dela E ygE! LS a i jor iter nu är:' klara: Japar jordsafölen äga tekniska och . vet nskapliga resurserna för att kunna, bygga och sända 'upp rymd- ". farkoster. Inom, de närmaste. fem åren skall Japans satelliter visa sig " i rymden. Innan dess önskar Japan t kunna avtala med USA om ryråd: 1. färdernas' samordning; oc öm öm. sesidigt utbyte av de rdsp ep ren” |, heterna. : SA M nings hus mitt i skogen, De and= : som en . ;,De andra björnarna som i bör= det ena huset efter : kung,:. eller åÄtminstone borgmäs- Ul ve Ed . , fört — NU. trör jag att björnarna ” Stalomyte = på skrytet och efter en stund fick)£t björnbyn och sökte upp stor- björnen, an. =” — Vi gör så, oc Ni här är ka dyra tens skog, — Just, sa myndighetsmannen, | — Allt, som finns i skogen är statens, alltså? — Just, sa myndighetsmannen. "=> Då är vi björnar också sta- tens? sa björnei — Jo, sa .myndighetsmannen, tyj: Ni bygger här, ser "jag, sa! sa björnen, n, han var norrlänning. tak över huvu nen, "oo — Joo, - mannen, — Men nu har vi bi ten allt årbete, hm... viss ersä' — En rent symbolisk summa, — Borde då inte staten försör- ja oss björnar? Se det? medgav ' myndighets- sa björnen, Borde vi inte få en :.; hm :., li ten ersättning för det? Så småningom blev det fler diskussioner mellan statens män 0. storbjörnen, men björnen drog alltid längsta strået; Man blev tvungen att sända björnbyn en,.. tining, . menade storbjörnen. "brott, 1. med; tä "i. Skansens för 1959 bjuder som omväxlande innehåll verksamhet : på ' Bland medarbetarna specialisten” Erns uppsats ' äj lilla, sommarherr; mantisk-historisk son lämnar :en re Nordiska muséet Im En kemtvätt + Melbourne i Australien har fått sluta med re- klampåhittet att skänka bort guld- fiskar” till kunderna. Pojkar kom lämnade in gamla smutsiga kläder och hämtade guld- fiskar, men de kom aldrig tillbaka. ; vä dussinvis ' och Sedan kan.nämnas att den s k : björnstilen ifråga om möbler, hus- geråd. och dylikt blev en stor succé bland: människorna; Björn- »stilen genomsyrade hela tillvaron, trängde in på alla kulturella om- "råden, ' Den 'största ” revolutionen "sedan. funktionalismens genom- nl : Buster ” LITTERATUR a Nordiska muséets och årsböcker ; g id 2:— kr. LAHOLMS TIDNING : . ” svarade björnen, har inte tänkt På att det statlig skog. Det är Zans- tomter, det här, — Såå, sa björnen, det är sta- till. att vi har frågade björ- espart sta- RR te] och man har "Dessutom gick det äntligen upp för statsmakterna vad som menas uttrycket "göra. en bi örna ” . Å ; vanligt på ett, från muséets skilda onräden, märkes lapp- "Manker med en gnad ”Veje-Abram Och n”, den fruktansvärda sa- gofiguren. Stalo, och- Erik Andrén beskriver ;'muséets. nyförvärv, en tavla från år 1748, som är ett märk- igt vittnesbörd om” livet på den ården Svinders- Hans Kruses uppsats skildrar En- köping som centrum. för Peppar- rotodlingen, och Elisabet Stavenow skriver om våra 'mormödrars körs-] styngsbroderiers gamla . anor soch övergången från nyklassisk till:ro- stil: Bengt Bengt- dovisning av hånt- | verket i Skansens stadskvarter, en bildkavalkad i djuptryck, Detta och mycket mera av intresse om Norr diska muséets verksamhet och för- :| värv innehåller den rikt illustrera- de ' årsboken, som- erhålles grätis vid inköp "av årskort för :18 kr, till och Skansen, Se- parat kostar boken 1 ' Fant er fors oe å Blygsamt : I den & k gamla goda tiden talar den gamle läraren om blyg- samhet, Som i synnerhet väl an- står barn. För att klargöra sitt föredrag med ett par exempel frågar han lille John: , N - Om någon skulle bjuda dej på två korvar, den ena så lång som linjalen här, och den andra dubbelt så lång, vilken skulle du då välja? : — Den minsta. i =— Rätt så! Jag ser att du har förstått mej och lagt mina ord på hjärtat. Varför tar du inte den större korven? — Jo, för den orkar jag inte med, sr lämplig | Bignatur och uppgiv helst ålder . och kön, Det är givet att envars S'enonymitet obrottsligt bevaras. > Märk breven DOKTORN SVA- - "" Förse frågorra med + RAR och i tionen, :”. st . Under denna rubrik besvarar : . €R svensk" legitimerad - läkare ; ; kostnadsfritt medicinska frågor ' från lä : sänd dem till redak= kretsen. : Tacksam för svar 62 år”. Stel- heten -.och smärtorna i fingerleder- na bör bli föremål för undersökning A ghet.att konsta- terå i vad grad ledbesvären är åku- ta” och "så :vidare med "blodprover och andra Jundersökningar. "Beträf- fande. behandlingen ' av: Edra leder hänvisar jag till. en läkare 'som jag tycker Ni bör söka med anledning av dessa besvär, no... 2 ”Orolig ”, EN för > Här ses fyra unga kandidater till Beach, Kalifirnien. Från vänster "Miss Brasilien, Vera « mark, Lis Stolberg, Ribeiro (stående i bakgrunden). Miss Dan. | och Miss Sverige, Marie Louise Ekström från - Sundsvalls" oas . h ISKRIVET. 0 . "Inte Ungdom allud - tråkigt? Den unge Weber on Skin att Dan tog livet ov scr 3 . Matt e Var Ju inte särskill på. Förtroliga stunder itll. Och det var väl gncka Svar till "Undrande", Vint litterärt "und, a, tv va Pojken förl "bok för "Bonjour ”, foceeskctten Jom ni fick på erl — Det är [en Jortkt Det är lelsedag. Det skulle Vara både! konst att lera . m oartigt och ovänligt om ni man kan inte och lerade en vänlig gåva begära att nybörjare skall kunna och han kan omöjligt ta ett hövligt. tack som har formulerat san fris uppmuntran, Med] 'det: Det är skönt att by Cammal, hjärtlig -hä 4 : At vara ung var för jävligt. Dok ”Gallie” - Nyss frågade jag en vin: Hede on? + vi verkligen roligare förr? a It ”Attilas grav. ne" ande VU minsta tven Ungerska historiker tror att de Visst hade vi dei V upptäckt hunnerkonungen Attilas Ju yngre på den var koma var grav, Enligt traditionen skall Atti- : "IN tA Jla = Guds gissel — ha begravts vid ” .,” mt Miss Uni NS i Lon tranden av en ungersk flod, vars | > Det finna ikante 3es Miss England, Pamela Searle, |lopp ändrades för att ge plats för] inte kan öra ut bt gråta och ” Utan att gråta och inte kan läsa utan att akratta, s t(Lichtenbe , enberg) kungagraven. Var denna skulle va- Ta belägen har man inte kunnat < [reda ut. . " . Sportfisket ha har intresset för sportfiske på all- var nappat tag i svenska folket. Med fog kan man tala om en ”folk- fluga”, men den ser dess bättre in- te ut att vara flyktig eller över- gående, tvärtom kan man på olika sätt registrera ett årligt tillskott av entusiastiska utövare från alla de- lar av landet, representerande alla åldrar och yrken, =; .5 8. oc os ov i Det är 'sant att det har funnits sportfiskare i:Sverige nästan Jli- ka länge som :i. England, men sportfisket här kom inte helt bort | från sin exklusiva prägel förrän vid tiden för krigsslutet, Man kan pe- ka på många "orsaker till -ati den- tyder huvudvärk. os ”Mångårig ' prenumerant”, Tonol card är en medicin, som i allmän- het användes vid vissa typer -av hjärtsvaghet för att stimulera hjärt- verksamheten. Ofta ges det till äld+ re personer, men även till yngre. ”Fru 55 år”. Givetvis finns det bot och lindring att få vid många olika typer -av' ryggåkommor,': och i' Edert 'fall med den ganska ty- piska sjukdomsbilden med besvär från”vekd ryggeii; svårighet att rö- ra. Er 0 s v.. Jagtror: säkert Ni skulle ha nytta av en läkarkontakt i detta avseende. Jag tror "inte att magsåret har haft någon betydelse för. denna. åkomma, :. => 2: net ”Evas mamma”. Jag tror att Ni skall tala" med Er. barnläkare om dessa symptom som. kommit efter. att Er dotter haft'kikhosta. Jag an- ser att hon bör gå på kontroll hos na fritidshobby, har: blivit så popu- Jlär. De flesta människor har nume- ra en så kraftig press över sig i sitt dagliga arbete, genom den af- fektivisering som: domi r all verksarnhet både på landet och i 7 | städerna, att man måste skaffa sig någon : form av, stimulerande av- Koppling, gärna i förening med fri- luftsliv + och : intim ' "kontakt med naturen, som man tycks komma allt: längre: bort -ifrån.. Och. efter- som vårt land 'med dess exceptio- nellt långa kustlinje, med dess sto- ra. och storartade skärgårdar, dess vittförgrenade och rika: sjö älvsystem praktiskt taget gratis in- bjuder" till. fritidsfiske; så är det egentligen underligt, att denna Här- liga hobby inte fångat folk långt tidigare: Der viktigaste orsaken till kval. Ach har k p kunnat till: en ,'barhläkare ganska och observeras, Jag. tror inte -man skall förbjuda ' flickan att bada i -sommar, utan jag tror att; saker kan få ske. tenskap! . utropade hollywoodstj nan; Det vill jag mena! Vi har re- dan ”uppskjutit | skilsmässan". tre Bånger, ==.ooc io Der "—' Nå,: Svea, vilka -var "de" där två' herrarna som hälsade På .dej? .— Jo, den lille, det är fris en, som lägger mitt hår >> Och "den andre? Ar osa =" Det är han som ”vufsar till det. "Prinsesson Margrethe, atvta flyglotta' efter det att kon slu t kommer "hon att få en korprals . th) ut tillsammans me d några kurskamrater. gerska till danska tronen, har. blivit | - tat skolan. Efter genomgången kurs ” verkas inom landet till priser, som är överkomliga för envar. .: Den starka. ökningen av sport- fiskare i Sverige är dock inte ena- stående, man kan konstatera sam- ma förhållande i praktiskt taget al- la" civiliserade "länder och upp- skattningsvis: finns det för närva- rande inemot 150 miljoner utövande sportfiskare i världen, es va Men för 'att' återgå till svenska förhållanden. Man kan gott påstå att: större. delen "av -våra: fritidsfis- kare utövar sin tjusande sport un- der några soliga ' semesterdagar : Imed ganska växlande framgång, för sanningen är den, att'det säms- ta fisket har man under soldallran- de sommardagar. Och många. som inspirerats .'av - livfulla skildringar om rekordfångster tappar lätt tron och "entusiasmen: för, denna behöv- liga "och / givande: fritidssysla, - när de 'efter åtskilliga hundra kast in- te gått så mycket som en abborr- pinne! För”bur det” än är, så be- hövs det litet påtagligare' minnen 2 en verklig ”folkfluga” Efter det senaste världskriget det är väl att först under senare år: TV har blivit kund för nya fila mer, Den har blivit experimen« stallält och Idégivare. Den tämmer ' dock ha satt historikerna på spå- ren. Hittills har man dock bara för- klarat att graven finns I Cisaflod; | som följer den rysk-rumänska grän. sen genom Ungern för att sedan ädelfisk, t ex i Kalmarsund och att Ne spörsmål man på långa sträckor fångar harr på fluga från klippstränderna ex- Å p empelvis I nordöstra Medelpad, men Under denna rubrik besraras jus let mdiska frågor av allmänt Intresse ” not en ersättning av 3 ka I frivnäre som sagt, dokala speciallte- ken. Frågor som kräva att mera Inpående eller enskil avar, betingar ' ett något högre ervode. Alla brev tdresserag till Hallands Nyhetera , Jundiska avdelning, Norrmalinas torg 4, Stockholm, - " — . — — Gamla " götiska manuskript lär r blivit >: "(Jörel Sahlgren Oswald) Om vi börjar med fjord-, skär- gårds- och kalkusterna, från norra Bohuslän till Öresund, så kan man. till en början slå fast, att här möter” sportfiskaren de svenska vatten som isfria under största delen av året, och dessa vatten erbjuder ett myc- ket rikt varierat fiske, "Det skul- le ta för lång tid att i en sidan här översikt gå in på olika fångst... metoder och utrustning för varje västkustfisk det räcker med att kor- statera att hösten är den idéaliska årstiden när det gäller kustspinn efter i första. händ bergtorsk. och västergavstorsk, men' också efter berggylta och grov makrill, som 3 "likhet med torsken gärna söker st mot Jand, när” sjunkets -Det - upploviese att kliv kring I på de såphala klipporna med krafti- ga "broddar under stövlarna och trappstegsspinna efter grov torsk «under klara november och decem- berdagar i fräsande salt vatten, som doftar tångmättat, - . ter. oa : Det är gäddan som fångas, och som fångar alla sportfiskares In- tresse. ' Nästan undantagslöst blir det fråga om spinnfiske från båt med ganska grova Erejor, men det är - ett fiske, "som. till och med | kräsna". flugfiskare kan gå upp i: med liv och lust, när ädelfiskarnas vattendrag är stängda under vin- terhalvåret. Ett av de svåraste pro= blemen när det är fråga om att ta höstgäddor på spinn bereder betes- typerna,. Det har gällt att ha ljus sa beten, I regel har man använt tunga .blankdrag för ett. vinna det duddla syftet ratt använda ett bete, som både gått djupt och varit syn] vv. ligt i det mörka vattnet, Men tun- | y ” N : | SVAR: Efter två års hemvist . ga blänken har ju 'den benägen- Sverige kan anmälan Sh Moral heten "att fastna I botten, så fort av medborgarskapet ake till läns. man”-vill spinna - djupt, Det -har| styrelsen 4 det lin sökanden. kr vi FRÅGA: 'Två makar har kommit hem från Amorika för ett år sedan och önskar stanna hemma | Sverige. . Har vistats I Amerika 1 55 år. Var 1,20 års åldern då do reste ut, Hur många år behöver de nu vistas I Sverlge' för att bll svenska medbor= gare? = tt aa Loo. Mångårig prenumerant, . K "un, | Varit så gott som omöjligt att av- kyrkobokförda. , t Fiskemetoder och ' redskap är, vä en” lämpli, tyngd med hjäl i . . . a spm sagt; ett"kapitel för sig,' men [ay sänkon. Resultatet "har 'olltl| FRÅGA; Hur mycket . utgick 4" : om "någon skulle lockas att pröva detta fiske omedelbart, är det nöd- vändigt att komma ihåg,.att man] absolut behöver kraftiga ” broddar, en långskaftad håv eller. ännu bätt- re, huggkrok, ett kraftigt kustspinn= spö och en rulle med stor linkapaci-' tet, 'som - möjliggör långa kast och en grovlek-på lingr, som inte-un- derstiger 0,40 mm för heldragen ny- lon, i annat fall blir förlusten av de blanka, tung skeddrag eller 'pilkar, som man använder, allt för känn- har, Tånigmassorna närmast stran- den eller klippörna' tar' j' alla fall sin tribut av beten. MIST Säsongen i'dessa västliga vatten är som sagt..den längsta i landet och bjuder på verkligt spännande variationer, från sommarens flygan- le lättspinnfiske efter de grönben< allmän folkpension & orlagrupp IH dels för äkta makar år 1953, dela för efterlevande änka År 1953—1966? '. i "> Åriprenumerant, + st blivit det, aft betet har blivit för tungt i förhållande till den hem- tegningstakt .. man måste hålla i kallt 2 vatten — gäddor har som" bekant)” ',” 2 dr MH ingen lust att rusa efter beten, när |. SVAR:. Vänd eder till penslons. . vattnet börjar” kylas av. + och j|nämnden eller tillakriv Kungl pen- och med att man spinner Jängsan på stort djup'med sjunkande bete, så blir det bottennapp obönhör! gen, och det är någonting Bom 'är minst lika irriternade som bakslag! FRÅGA: på en multiplicatorrulle, Och ; de: bunden enligt lag i och med att ena wobblare, söm så småningom kom parten blev omyndigförklarad" år I handeln var till en början av trä per MS Förlovad från 1948, och flytande, och det gick inte att SVAR; Nej, 'omyndigförklarlngen : få ner på avsett djup med mindre [har ingen: betydelse härvidlae.” s , än att man försåg dem med ordent- |. ; a Ls fen a liga' blysänken,' och därmed även- Met Ret ur a . ÅA tyrades också dem fiskliga gången] .: a Bara far... . | i vattnet, Inte förrän Jäalo-Berlen Treårige' Lars och hans sexåriga oo , de näbbgäddorna, fina figheter med | njutbart höstfiske efter gädda.. | syster Lena sitter och leker. Så sär stridbara pigghajar "och rusandel "När ett nytt bete kommer till,| ger Lena: ' Salis oso makrill till det. tunga kustspinnet. | gäller det inte enbart att åstadkoms 72 När fag blir stor ska Jag bli 5 Flyttar man så över till k ändamålsenlig form. Det är mamma och ha många barn. i SN ; — Det ska Jag med; svårade La y 1." Oe kommunala bostadstilliggen kunna värlera, varför vl icke kunna av. . viva' klart besked. äns I LEE Anses en förlovning ma en kan' man generellt säga, att också li stället. av, mycket stort värde att här väntar det bästa fisket under] få fram 'en lockande och förförlak : hösten, ärda fram till isläggningen. gång som sedan kombi eras med | C£ s ROR De" flesta sportfiskare," som fån- en läcker färgställning. >" "ca fi Det kan, du Inte, för du är gats.! av höstfiskets. tjusning," vet Nu frågar sig säkert mången pojke, och dom kån inga born så, också "att det. huvudsakligast är varför det skall finnas en sådan säger Jena överlägset.” , . fråga om gädda. Ganska grov gäd- ymnig flora av beten i marknaden, färs ppringer .stortjutande "Ut day fet och fin och med betydligt På den frågan kän man bara svara: pappa: Fe Ae a, bättre - kamphumör än sommarens! där det ena betet är att. föredra, | ör - dåsande vassgäddor, Visst förekom" | kan 'det andra fullständigt misslyp- |: — Lena säjer att Jag inte, kan bli mer det även på hösten, att man |kas och vice versa. esse I mamma och Hå barn!” , tra kan spinna abborre på sina håll, att) ' Men det är niycket viktigt att! Nej, säger pappa, inen du ku men t o m kan kroka en och an- |fiska betet riktigt, d v s göra gån- bli pappa och det är nästan lika - nån id, men det hör till undarita- Igen i vattnet så lockande och fres- fint. . i ca gen. Och torsker i Östersjön och . torkar sina dårar « de DIESEL a från fisk na än .sluti ”Det är ju i alla fall skönt att få komma ut ett tag'i-friska Tuften”. « Vad kan man då räkna med för säsonger” för ” Sveriges sportfiska- re.' Naturligtvis beror det litet på var man! bor. Men i stort 'sett kan man nog svara på den frågan, att det är säsong året runt för sport- . det lokalt. förekommer fiske efter! lande som möjligt. Att rätt och slätt går så långt ut'och! bara spinna in det utan variatio- . smen ås på sådana djup, att den i regel inte I ner är för det mesta dömt att miss- | inte riktigt belåten ut, gr el . behöver riskera att -stöla , ihop lyckas. Ryckvis inspinning, avstan- Dagen därpå år Lars med an: so - med " någon förhoppningsfull , fri- n hos ö tsk äl s -— Nå, vad ska du bil, när du blir > nande och' ökande hastighet är stor, Lars? frågar sömmerskan; ;. i ä i bättre re- tidsfiskare. Samma sak är det med | alltid att föredra och ger. en lax och havslaxöring., Det är rena |sultat och stärker föriroendet för tillfälligheternå" om en sportfiska- | redskapet ifråga. För först när is råg Öm . re ö lyckas fånga dessa ädelfiskar|karen tror på ett bete kan han bäst Lers ser allvarlig ut” och on ” i öppet vatten.. Det .är sant, att ;utnyttja alla dess egenskaper, ” -- o— Jag får väl bli pappå, f i I : ne , Björn Tillberg fär det enda jag duger till.” ”. -. 3 EE RE grad. Här vilar prinsessan flängst” KANADAAASDDANAAAL, FFEVEETEYTEIYTTETTYN NEFESN ARSALAS SKAKAS AAAA U FEFETSYTSTYTSVYTTN a FIETTTFTETESTVYCTTYTTTFEVTN FEYETTITTTETETTV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.