7 Redaktör Sven B, kål tl: såm äntr ä "den 8 sept. 1959 krilo 00 1 Kandidatlistorna inför: sfigevalet.i Markaryd den 20 sept. a "börjar nu bli klara. I dag Ppresen= --teras' de soc.-dem.' listorna i:nu- varande köpingen och för :södra - och - västra delarna av. landskom- mha rst ' köpingslista - toppås +. av «idel: välkärida' nämn: Rektor; Stefan: Granström, + sten- huggaremästare-.' Henry :' Persson, murare. Stig; "Hallqvist, frå Oda H Li i. Iokalredaktior Markaryd, Villagälan : Jönsson; Tel: 1015 a IV Sydvästra Småland Smålandsstenar ” 6 11.0 0.12 58 0 e Alf Adolfsson, .'. stenhuggare -:-- Gunnar " Persson, möbelsnickare Alvin Jans- »SOn; trafikbiträ Stig ; Hultén, verkställande : Bengtsson, elektriker > Tryggve Svensson, busschaufför Erik: Jo- .hansson;' fru ' Elisabeth ' Malmberg, banarbetare Lage! Johansson; bo- " hare Bertil: Jonsson, möbelsnickare ”Antur;' Melin, : verkmästare : ”Hans- Arne Bengstrand,' möbelsnick steman : Ragnar a Sydvästra Småland besegrade Lister I fri idrott; +... En kretsmatch' 1 fri tårot H så mellan . Sydvästra - Smålands - drottskrets och Tisters idrotts- krets. varvid sydvästra segrade med 72,5 - poäng mot 668,5 poäng och tog därmed en tredje inteck- ning i va iset. Lister ha. Lennärt Jönsson" och” "telearbetare " Lennart > Svensson, SS « > Liksom. köpingslistan”har- Jands- bygdslistan gamla" välkända namn i topp:' Torvförvaltare Erik; An- derssony'S. Arhult, fabriksarb. Karl Gyllström, . S. :Arhult,' byggmästare Bror & ; Rås tor Sverre . Branting, Ulvaryds fabriks- arb. Hj Gyl S. Arhult, de möjlighet att få ett avgjort re- sultat om ' man ' vunnit. stafetten. Detta lyckades nu inte utan Byd- västras -: lag: som helt. bestod av löpare från Markaryd segrade ö- verlägset med” tiden. 2.06.5 mot 2.11.5 på de 1000 meter som 'av- verkades. ":. Helge »- Helmersson, Markaryd fick: mottaga ett he- för bästa prestationerna ” fabriksarb. Bror Anderberg, Holma, torvarb.. Hardin- Persson, Hanna- - bad, 1:a banbiträde-Karl Henriks- » son, Ulvaryd,: boktryckare: rd I sydvästras lag men så segrade också Helmersson i "löpning 100 meter "och 400 meter och: deltog 1' det segrande stafettlaget. Allan Adot blev trea på 110 meter ” Sture Gyllström; S. Arhult; fabriks- "Hjalmar" Johansson; - Hanna- bad. lantbrukare Valdo Krona, Hö- . gaholma, fru Elsa Persson, Tuthult, fru. Gerda Horney; Ulvaryd; och fru Gunborg Persson, S. Arhult.” häck och tvåa i tresteg, Arne Jo- hansson - vann som väntat 1500 meter medan Enar Benjaminsson stutade' på fjärde plats. Slutligen blev Lennart Jönsson tvåa 'i längd hopp och trea i spjutkastning. och my Cs. 13742 18—12 18 13.7 24 30—21 16 Ljungby 313 6-3 4 25-18 15 Växjö. BK ::',, 7 13 7 1 5 32-26 15 -: 13.4 5.4 19—19 13 13.6 0 7 31—31 12 "1343 6 21-21 11 13 4 36 11-23 11 2 13.4 2.7 16—20 10 :1341822-34:9 gbygruppen "=-; --11902 Timsfors = "1902 Virestad ” 11704 > 11704 11524 1416 "11335 Hinneryd 11317 Traryd B -11218 igby : 1209 I 'ogruppen " ä "119114 11803 11632 '11 53 3 2814 13 ". 11.34 4 2317 10 14162 TR 9 11 3 0 8 16-å STOCKHOLM ' (TTspec) > Den... av '' kreditmarkhadsutred. ningen: med: Per Edvin' Sköld . som ordförande föreslagna i ; lagen om avbetalning av lån, d v s om. amor- tering. av: bottenlån, "utsätts i tid- skriften Ekonomen för en besk kri- tik :' av”, kövrättsråde ; » Per-Erik + Amorteringstvånge huvudsyfte rkulle vära att lösgöra medel, helst i-form: av -nettosparande, för nya krediter till böstadsbyggande;. er- inrar hr First; Utrédningens egen analys om effekten därvidlag visar att deh blir” skäligen klen, Om, en fastighetsägare" —:; detta "enligt ut- rednirigens eget resonemang '— för att klara: en påbjuden. amortering, som han tidigare sluppit, -"t éx tar ut pengar på sin sparbanksbok och betalar amorteringen med dem, så blir "det inget nettosparande. i hans fall och inte heller någon ökad to- tal. utlåningskapatitet, Men om ut- taget "gjorts 'i en. affärsbank : och amorteringen i" en -'sparbank "kan, den sénåre, som är inriktad på bo- stadskrediter,” få stärkta utlånings- möjligheter, Det ser ut som om ut- redningen,"inbégripet affärsbanker- nas ' företrädare, : sätter"; sina, för- Toppningar + till "att amorterings- tvångbt " i”. avsevärd; utsträckning skulle å denna . effekt, ' d vsen happy end på krokvägar,:... > : Utredningen anser: "tydligen "inte att: den", hyreshöjning, som skulle kunna "bli: en 'följdverkan, ' skulle vara: en nackdel. Det heter tvärt om i, betänkandet "att spareffek. ten: antagligen ; blir starkare :”ju mer den övervältras:: På - grupper med svag likviditet' och "begränsa- de.” upplåningsrmöjligheter”, - , Det skulle : alltså . vara. bättre - att” den drabbar de många, och "små hyres- gästerna än de få och' bättre lot- tade hyresvärdarna, :- «. Utredningens bostadssoct ala ex. perter: har svalt dessa, konsekvén= xser men "inte r Då leverantör? är konkurrent] | råkar detaljhandeln” i fara - Leverm och "konkurrent —'ett dilemma, var det" brän=' nande spörsmål. som. togs' upp > ' vid Speceri- och lanthandlare- kongressen i Falmstad på tis-, dagen i form av en rundabords- diskussion, Direktören 1' SSLF- = Gunnar Sandberg inledde och ' levererade" en ganska 7 skarp” . kritik mot det. förhållandet alt : vissa större företag, han nämn” de SCAN, Kalmar läns. slakte- ” ; riförening ' och ”Mjölkeeritralen i Stockholm" etablerat konkir- ' rens ' med detaljhandeln i egna . affärer. De utpekade hade till- » fälle att få ingå i direkt svaro- > mål." > Direktörerna +: William rneman, SCAN Malmö, Gös- a Winberg m fl deltog: näml "gen i rundabordsdebatten; ” -. Genom att. olika: ”produceniföre- sag själva" etablerar" detaljhandels- butiker blir de konkurrenter: till sina egna kunder, vilket: inte kan undgå . att. irritera déetaljhandelns folk framhöll dir Sandberg." Situa- tionen har skärpts i och med att de tidigare specialiserade mjölk och köttbutikerna ” utvidgat - sitt 'sorti- ment och" förvandlats till allllivs- butiker. ” "Att olika: producentföre- tag — företrädesvis på, jordbrukets område '— drev sådana delns folk inte så: I siarka invänd- ningar” mot,' men ' när sortimentet utökas försvinner det tidigare. nå- turliga "sambandet "mellan produ- centföretaget och den egna. buti- ken, Det” är på 'sina: - håll "framför allt” vissa slakteriförenihgar - och mejeriförenihgar men. även .enskil- da slakteriföretag och "bagerier som vållar, detaljhandelns folk : bekym- mer i detta avseende, ', Från " detaljhandelng ida de ar retag' "och : fristående. detaljhandel som var för sig koncentrerar. sig på sina egna uppgifter kan. nå den största sammantagna effektiviteten. Frå > leverantörhåll > deklarerades altan: fann "det 'vara- naturligt att begränsa konkurrensen med si-. na egna” kunder; och man sade sig inte ha för avsikt att bygga ut; sitt butiksnät. En viss avvägning av de detaljhandelsföretag, » som. produz centlföretagen redan driver, skall ske, Ett:visst antal mindre butiker har "redan nedlagts, men i gengäld har 7 några : blivit betydligt: större och". utrustade med -fullständigare sortiment ä än de äldre, > xe n ' Diskussionen gav besked I om att de "deltagande ' representanterna för producentorganisationer ; tog av- rade" butiker gjorde livsmedelshan- stånd från detaljhandelsverksam=- Levande lanthandel väsentligt villkor: för levande bygd! Det är nödvändigt att hälsovårdsnämnder och de öv= ven : fastighetsä tion har 'med skärpa sig trots: att 'de skulle bli ”eynnade” av förslaget. RA "Tanken på generellt = amorterings- tvång. förefaller över. huvud taget misslyckad, ” säger ” hovrättsrådet Urst; Att genomföra den" med en illa. —"att göra den med K riga” > planeringsorganen " på bygden till 5 med 2 handeln sätter sig ' ner : och : k och söker I skapa "ett - handlingsprograra -. som 'man sedan oförbehållsamt ” kan satsa på; sade lanthandels-:" rådets ordf, riksdagsman Einar . 2 Setterberg, ' Vilske-Kleva, ' då. - "han på tisdagen vid en speciell sn äff i ckänd, att Norge under: augusti: månad. . Montör än Mann är är i 40- årsåldern, Ir, han smugglat: fyra bilar. till: i-Jag) Ale i 10-14 Nee " "Den ; villkorsmässiga” ”sam- : med knytningen mellan ' statser.. +: o.d) och ”landstingsbidragen i av- driften av ..: semesterhem ' för ” . husmödrar föreslås 'slopad i en": ; promemoria i äranet har, "till. statsrådet Ulla” År Hllismen utgjort och utgör en -svår konkurrent till Statens järnvägar är. ingen nyhet. . Spe=: . elellt på korlare sträckor har bi- Jarna i stor utsträckning” överta= git såväl passagerare som gods. '- befordran, ' Atskilliga järnvägar avsedda ' för :denna" närtrafik har lagt ner trafiken, andra: ligger i + själatåget. Går. besparingsutred- "ningens. förslag att. dra-in drift-'- . Bidraget på 20 milj” kr” om "året ” an dessa” trafiksvaga , järnvägar | "genom i riksdagen, blir" dödlig- heten ännu större.: Men det kan, om inte? ” förnekas' att :utvecklingen .- ning, och frågan" är väl om det - > inte är klokare på längre sikt att > satsa på ett' bra. vägnät i , dessa. + trakter än"att subventionera j jämn- "vägar som förr "eller senare är I ret för desså järnvägars, nedläg- « gånde är just goda vägar, Därför ” är det betänkligt att besparings- så utredningen ; vill. bromsa vägin=, : vesteringarna sämtidigt söm . den förordar.” en, succesiv - avveckling , av. driftbid: ill + trafiksvaga endast biljs- Vägarna h Bård - > Inrikestt get " en ratvdlse till iege ringen. timed - anledning”, .av- AB - Cd be äran I : om". utökä- ” .Linjeflyg; gå I Linje, . yes) frammarsch” "har. redan ne y de s tillstånd "för Atrafil " dömda att försvinna.” Men :villko= "över den främtidsutsikten: En . konkurrent som hotar med att . försämra ' den ' service allmänhe- , ten erbjudes är ingen svår kon- kurrent. Redan nu har SJ gått in > för att låta vissa snälltåg passera " förbF mindre städer och tätorter ' och endast göra uppehåll i större, d v s sådana som även AB Lin-' jeflyg i regel trafikerar. Natur=-' --ligtvis måste SJ göra uppehåll i , dessa” större centra, "fattas ' bara > annat; men "skulle det, inte vara klok politik att SJ I högré grad : . beflitar sig om att betjäna kund- kretsen även i mindre, tätorter, . där flyget inte har trängt in; An-= .nars kan SJ, befara, precis som " fallet är nu bl a i Halland, att långfärdsresenärer måste anlita bil ' rätt . långa | sträckor 'för att - kunna komma till 'de större tät- örter” där 'snälltågen stannar, Men ' ” när de ändå skall ha det besväret "och den kostnaden använder de ! gig även av flyget i stället för tå-. get. Hade däremot snälltåget stan- ; hat i hemstaden, "skulle flyget ine : Lindström. Enligt nu gällande be-' stämmelser är” som” villkor ' för 1. att landsti eller annan kommuri beviljar drifts- bidrag "till "semesterhemmet i frå" ga med lägst 1 kr 50 öre per gäst= dag. I utredningens PM påpekas at kontrollen "av att 'laändstingsbidrag! utgår kan; vålla” oproportionerligt' mycket arbete och ökad" kostnad för verksamheten; Dessutom är be- hovet. av: husmoderssemesterverk=-' het även på: land numera så allmänt erkänt att man knappast . behöver - befara' dsti; någon Halmstad 3 i "> ledde ett program om Tanth: ””delns speciella problem. : » I denna bild bör man nåturligts vis, fortsatte hr. Setterberg;" ta' in hela landsbygdens ' serviceproblem och ' den småföretagsamhet som i dag förekommer i form .av t ex skräddare, skomakare -bygdekvar- nar, | sågar, ' träindustrier, "för :att nämna några, men som nu håller på -att ' försvinna : och därigenom minska landsbygdens och de mind- re tätorternas dragningskraft, : + När det gäller planeringen av morgondagens varudistribution in- om detaljhandeln har man i de flesta' större tätorter lagt ned /ett |. ganska stort arbete på att få denna så ändamålsenlig som möjligt, Det- ta förhållande : råder tyvärr : inte på landsbygden, och ändå är varu- distributionen av så stor betydelse för trivseln på landsbygden att den borde få en ganska” framskjuten plats i den £'ö livliga debatt som råder :om . speciellt morgondagens Jandsbygd X — en levande landsbygd. ; I dag finns det åtskilliga detalj- ellärer med omsättningar. omkring 50.000 kr, De finns kvar därför att innehavaren kommit till sådan ål- der att han inte har någon chans att bryta sig ur'sin miljö och sitt yrke; Här kommer .också 'in kär- leken till-bygden — många gånger |" andra, ”ja tredje: generationen samma affär. Många av dessa in- nehavare har inkomster under exi- " men fullgör givet- och ferieresor . för husmödrar bör göras, beroende, av familjens stor-' vis en uppgift i sin bygd, en servi- ce som är särskilt dyrbar för sina lek; föreslår dni vidare. Den .. övre . gränsen ' för begreppet barn i detta sammanhang kan hö- jag till :16 "år: "Det bör närmare övervägas ' "om inte ”ånslaget. för. husmodersstipendier kan föras över till anslaget; för ' driftsbidrag till semesterhem för ' husmödrar. Om de. statliga : husmodersstipendierna behålls kunde det absoluta maxi- mibeloppet höjas från. 125 till 250 kr... : Utredningen :: rekommenderar större ' festriktivitet. med de" små stipendiebeloppen på 25—30 kr. +" » Avgiften i samband med de fria för ödrar till ens ' te haft. någon chans att konk rera i detta fall, . Om SJ vill ha en cha . N kurrera med flyget 1 ' framtiden, » så är. nog inté minskad service "till kunderna den rätta metoden... Däremot. bör en - smidig anpass- = ning till. de. trafikbehov 'som fö- ång bör kunna konkurrera vara läriplig konkurrensmetod..: SJ har” under årens lopp företagit åtskils ” Nga: åtgärder,” som den - resande Ilmänh ställt sig mycket frå- erkat. menligt. på p " kvensen'" hog SJ. Rs na utveckling, anser sig SJ. om ledningen" lyssnade till, folkets . gäre? Det kan kanske, bidraga till I att, pupularisera SJ, och. stärka" ” dess. konkurrenskraft i en alltmer. or . + | skilt, ordnad 'semestervistelse kan religger: och där SJ. med fram gande "Inför, Hur skulle det vara; ' önskningar i högre: grad än tidi-. med fördel slopas, enligt utrednin- tidigt. som” minimibeloppet ' för så- dan resa höjs från 5 till 10 kr för , v hår: alltjämt en betydelsefull :social och humanitär "uppgift, heter: det, allmänt” i" utredningens 'PM. Un-' dersökningen har på intet sätt vi- sat "att verksamheten skulle vara mogen för avveckling. eller ens i skränkning, ' Ingen bä vi utan säker: : | hetsbälte!" en halv. till en milj. D pande just” NEA Det "råder .: väl knappast. någon Iden bofasta lanthandeln, + het av s'k'd Pp dvs producenterna fick -rekvirera' från | sitt eget företag, mejeriet eller slak. teriet, i stort sett alla de varor som normalt . tillhandahålls : i bygdens egen lanthandel,. I vissa delar av landet har denna verksamhet vun- nit stor utbredning till förfång för + 08 Konst jord:ö NER ARA HAVET: säkrare väderlekstjä nst : i: Nordsj terna ett b hinder, Före den stora översvärn=- ningskatastrofen år. 1953, varvid stora delar av: Holland, Belgien och England "lades under . vatten,.. var Nordsjön ett område, som man kun- om." Endäst' ett fåtal fartyg sände vidare sina erfarenheter :i 'en.vä- derleksrapport, I februari 1953 sän- de. man » emellertid ut :väderleks skeppet ”Cirras”. i Nordsjön för att delanden. « : En. "fast : position i emellertid 'inte 'ge' dettå" väderlsks- skepp, : varför Nordsjön -i många åvseenden" åter blev ett: frågeteg> en, Hollö jö. JRin-|L reradés under diskussionen att man | "HJ anser.iatt' fristående producentfö- ” fa Den "konstgjorda & ön: skulle ge 25 ör ”uppställandet” av 3 de erhålla mycket ringa uppgifter |: behöver ir inte oroa militären: Det kan inte risaligen komma ifråga ; alt socialvårdsorgan skall lämna militära "myndigheter upp- gifter om: värnpliktiga ehdast där. för att de i ett eller annat hänse- 7. ende "blivit föremål, för. social åt- gärd enligt barnavårds- eller nyk- |: terhetsvårdslagen, hävdar social. styrelsen mycket bestämt med an- ledning. av” en "framställning denna riktning som chefen fö, ställt till justiti - Trygg lanserar! - vs : ny försäkring "En ny försöket sförm,; som tj namnet SNU-försäkring” åntrodusj ” cerades K dagarna av -Livförsäks f Fingsbolaget Trygg, u Upplyser bölax gsi "Gus sets” för Carlqvist, De flesta ungdomar, både värt: 'sarbetånde ' behöv ver ju försäkring $öm" I mag och iderande, ånpad. sas” till det" ökade behöv av "eko- nomiskt skydd, som . Uppåtår 'vid tex, tern," upplyser Sociala meddelan- den. oe En så långt dående uppgifisskyl- dighet 'änser "styrelsen gå vida ut- över de'intressen som de militära myndigheterna” å: sin sida har: att gavarande ungdomar kommer tagligen- inte att: bereda de militä Ta Myndigheterna " svårigheter - disciplinärt eller annat avseende, : ;'En rimlig gräns "bör ' dras ' Upplysningsplikten: 1: första hand bör 'de uteslutas, som vid det sk- tuella tillfället. inte. längre tillhör FORT r hithörande » klientel, Att: här" följ "en annan, ordning skulle. bl a föga rimma med de restriktiva grundsatser som - gäller ifråga om rätten för, myndighet” att begära - utdrag ur. straffregistret, Upplysningsskyldigheten . bör. princip begränsas till de "Ungdomar som under militärtjänsten står i övervakning ' enligt ; barna n- bevaka: huvuddelen "av här äfrå- - & bostadsb; gande un fortsatta : studier, för har Trygg utformat den försäkringsfc dsbyg= Där. nya ormen så, att det på” ett helt annat. sätt än ' tidigare skapas garaittier . för den successiva "a Sgnaden.” ""NU-fö srunden" av en basförsäkring, man tar vid unga år. förskkringen” utgöres » Komplotter rande. stillägslörsäkringar kan se. dan tecknas fällen utan. ring. men med högre premier än . vid upp till fem tills -hälsoprövning, För nära varande är" det ju som bbkant' så, att var gång man tecknar' en indi. viduell : livförsäkring måste man hälsoprövas, Detta medför att en del människor. över huvud taget inte”-kän få' någon ” livförsäkring, Andra åter får visserligen försäk. normalt, Med Tryggs. "NU-försäk= i |ring”-Kar emellertid den försäkra, de garanti för att han kan bygga på sitt försäkringsskydd när beho vet ökar, Även om han blir arbetb. åt i genom 'oly vårds- eller, nykterh Hit hör bl.a älla de från ungdoms- | vårdsskola”- villkorligt "utskrivna. Först sådana ingripande." åtgärder, som lett till”. övervakning; kan an- | täs”. bereda: den värnpliktige svå- righeter "att motsvara” militärtjäns. |! tens. kräv liksom de” -söcialvårdan- | 7 de myndigheterna ' endast i dessa fall :behöver "de" militära myns I digheternås bistånd fråga om. till- syn och hjälpåtgärder; Socialstyrel- sen = vill;" också >se det: av för- svarsstaben . aktualiserade . proble- [met mindre 'som en fråga om uppt lysningsskyldighet från de' social- vårdande. myndigheternas | sida än som en fråga om. såmverkan i i sykte att nå ettresultat till. sakens: ge- " bästa, 50- cialstyrelsen. Den : tillstyrker för sin, del en. utredning av frågan om vilka: ungdomar tillhörande. social- vårdens kliehtel som överhuvudta- get bör uttas till militärtjärist." "eller sjukdom; kan han öka sitt Uvför. s sökringsskydd med upp till 10,000 kri ä ber”gång och behöver under sjuk«' domstiden dessutom inte betala nå« gon premie varken för basförgäk. "' ring eller tilläggsförsäkring," =". » Nyligen har berättats att exkung Faruk :av. Egypten har det knalt; ställt. med ekonomin." Nu ”medde<; > las ätt han” fått anbud' på ett väls avlönat' jobb: "ett. av de störa ita= >" lienska : oljebolagen vill ”aöställa honom som ”receptionschef”, Detta inhebär att han 'skall ta hand om störa kunder: från utlandet och lahdsorten, som kommer :på besök" ' i; Roni; "och. underhålla dem" med : att gå på. restauranger, ; "varletéer ns och nattklubbar :- — och därvidlag ' borde; väl Fåruk Ansea. som; fackt Ko! Kviga Stut Ung: Tjur "Oxe tjur :stor - 485 545”: 30 510 24757. 0 . 530" 5157 yr liga: fö ke köttvikt,: gers har nu emellertid framlagt. en blan, som går ut på att förse Nord- sjön. med en fast 'väderleksstation, Planen innebär ' byggandet” av. en är? skulle mån på tvekan om att lanthandeln' kanske 'mer än någon annan form av de- taljhandel fyller en stor samhälls- uppgift, Här. måste självkritik på ett tidigt'stadium gripa in. Hut komer: då framtidens lant- handel" att:se: ut?. Sortimentet får begränsas då det gäller s k sällan- köpsvaror.'men « fördjupas dådet gäller "de varor som konsumenten har behöv! av oftare just på” den platsen! 'Färskvarorna måste" ägnas pålar : "uppföra: en - 3—A4-vånings- byggnad. Att. denna”ö ö”. måste få ett ganska stort, omfång visar det fak- | Om "planen: skulle komma till ut förande får man-alltså 'en fast, om- rådet norr om Doggers bank, Dju> pet: där är mellan 16 och 70 meter, | Genom att placera byggnaden ' övan< för havsnivån: hoppas större och « buti- ken bör 1 många fall vara utför- mad både för s k självval och ma- nuell 'betjäning, . med - större -bu- tiksutrymmen och. mindre Jagerut rymmen, : Önskväl söndagseftermiddagen ned mot :den 300.000 å 500.000 kr,- och därmed i de: flesta orter en arbetsradie' på norska motorbåter" Aida och tällde sig > stilla framför fören; Kåre Zak g- vetvis ordnad hemsändning av va- Torna, en utvecklad .bilservice,: en kiösk i anslutning till butiken. Det skule: inte” förvåna om man finge se'en' och annan skylt om rum för resande, "En "intim" bar är också tänkbar, "allt" för "konsumentens- kuridens trivsel och därmed ska- ”en levande bygd”. . ; Föremålet” skulle ha vari Tunt; 10—15'-meter "långt, 'ca.3 meter i diameter: och grönt | till färgen. 5-6 meter framför fören stod det stilla i! fem” minuter” innan det "sköt i kalv TS "Töre per ke för veckan 30/8—" 5/9 1959, Priserna gälla, net IE Obst Statlig | sakrjurar sår” ovdrages med: - storboskap "vägande 200 kg eller däröver! ,;, Vägande mindre än 200 kg men minst 0 kg: "», ' svin vägande 30 ke och över (inkl in ed o galt) d 400 kl avräknas såsom större tjur. + Tjurar sot ri 9 hg ör förmedling): a kr 3; 75 pr ke A farg ”" Halvgaltar: 2 $0 :. Noteringen - gäller. för. fläsk > av: svin; ägor och utan ister, 467 re grisar | re fen pk Tevande. vikt, För a ARNE reda TED, ÅR TER Mel- Späd. Unga kalv kalv får Lamm Häst häst 600 515 435" 585. I Prima 25807. SAN 400" 0 540 F 485 : 360 Per st 20 ök gälar kt Priserna ä fritt : För smågrisar klass 2 (icke älsokortetllean avdrag" od rst För. smågrisar klass 3 avdrag med Bi kr per st, > I"Andring: :På grund av att priset höjts. med 10 öre per kg... .- Uk ta log nn , höjden ; igen; "berättar.: sk och alltså inte: TB) bevisa sina på« ståenden, (TINTB) som ''dessvärre var ensam a vb] äv > Tel 103627 7 ; affär. E Helmer Petterssons Nb affä me Bolt, 10262 -" Alltid stor sortering -av SATAN | Möbler: och Mattor. "P7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.