EES EYYTYTTFTFETFre Tvet vete YHYYtYVY YT TTR PET rtskribent. När. - nregistrerade 6 vinst kom smot av: OSS "serieledarna? Trö poäng "före. ; La- ST öenom "tre ' segrar - -tabellen på Samma poäng som "rean" Heberg, en efter. tvåan Leikin 'och tre efter. ledand fem steg - upp i: an? mycke roligt för en lokal- hände det sist, och bara .en' förlust spå tterligare ; förbättra '.- läget, dande halt, dsel o rra sportrevyn signaturens semester. Att: nu komma tillbaka och ultat och. tabeller att våra tre:elvor : sydhallän dska lokalserie på tre: söndagar r ter, 2 oav gjorde | Att: örlusten; som i'söndags drabbade Skogaby ' ör tre veckors sedan: tippade: nu nyblivna ' : Hemma ' lyckades man ju i. : våras i en "mycket. väl genom- Mi i förd match betvinga då serie-' i Gunder Häggs gamla. rekord på 3. 000 I m. STOCKHOLM. (TT) > : Det vilade någof av Hägg +; dionborgen när Dan Waern vp - : rekordaltack på 3.000 m. De s : lande — Var visserligen långt ifrån . Hä; . "söm bar fram Dan Waern kunde väl mäta sig med garna”, Ett strålande nytt svénekt rekord' på "Waern och därmed var Gunder Häggs 17 år "sat med, 1, 6 3, sekunder, Till Piries världsrekord f: ; sek. I I kula. satte Erik Uädebom nytt svenskt rekord, då han fick upp 17,06. i. sista" stöten . och ' därmed ” förbättrade sitt i I finnkampen shatissens exaketade dagar över Sta- . å tisdagskvällen "gjorde sin världs- ägg-epoken . men de' jubel ”de stora da- . 1.59.6 blev det för- gamla rekord put- satta Tekord med 4 em, Te Redan" efter . två” vary "stod. det | med 1 2-0. Även med hänsyn till de . kanske: "synas -- kalendern hämtad upplysning, men vi” tar ändå risken, Den 11' oktober kl; 13.30 i seriens ill: hedflyttningsplats : ” har: man nu. hela fem" poäng. "Onekligen en vacker och myc-': ket. vä Ikommen” uppryckning, ; "kor'-sedan hopplöst sist och” . hopplöst.: Om: -söndag möter man hemma .nästjumbon' Lidhult g och tre mål, bättre än . Skogaby. Möjligheterna | för våp vår ' sydhalländska'- elva att, - alltså, även om man” givetvis” inte” bör” begära storseger ' av ;skogabypojkarna: . Uddamålsse ger kan vi vara fullt nöjda med. -Det. går ju Herä tåg uppåt i-tabellen." Nästå 'redan' söndagen -efter; då: Skogaby: möter trean från: botten, Skreanäs, De fö -låst på halsen. : Vinsten: ind förra: serieledarna jAstrio : I SÖDRA” ETTAN lg Skoga y som” nämnts för tre vec- G sista möts på Lahoh idrottsplats : LFK ” och: Hylte- : ' bruk, Skall 'den matchen kom- ma att få något att betyda för Jaholmarna även -nu sist,; dock långt ifrån passera ? smålänningarna” finns - tre: senaste vinsterna kan det | På 800 var 2.08 — två sekunder över förmätet att : komma med :en ' ur. fotbolls-' ' e 1.500 m tog Waern själv hand om |) di Skogaby och + dels fört upp + , tämligen klart. att' det inte skulle dingö, 11,0.-- > . bli: något - världsrekord. Tommy | -: Kula: 1) Eril UVddebom, Bromma . rand, » Huge, - hade dragit | 17,06 (nytt svenskt Tekord), 2) Jor- sta” 400 'på 63,8 och passertiden " det varvschema "som. man ' räknat med. 1.500 m' gick på 3.59,5. Här skulle Waern enligt Holmérs varv- schema haft 3,56 för att kunna yet .kas. När Hägg på sin. tid satte | bi världsrekordet hade han 4.014. Vid land, 49,5, ten Edlund, Kronoberg, 15,26. 1d. , 49,2; 9) H . farthållningen och Holmestrand Ja- de 'sig i kön... Till närmaste man britten Peter Clark skilde här cirka 20 m; I ensamt majestät avslutade sedan Waern loppet.. 2,000 m gick ” efter '5.19.- Waern löpte i: mål med ca 100 m- tillgodo, Holmestrand | 7. "sprang | in som sista man. ' land, ' 3.49,8, KFUM, - Örebro, :: Gottfridsson," IFK, Göteborg, 3.50,5, 5 Lage Tedenby, Vingarna, 3.50, |VÄRLDSBÄSTA PA: 3.000 METER = Storbritannien: 1956 PERSONLIGT FÖR AFF E i. a "Näst 3.000 m-loppet knöt sig det största intresset kring '”olympiska prövningsloppet” '800 m där löpar-. "na sprang hela sträckan på skilda banor, Affe Pettersson ledde halv- vägs, men på andravarvet kom den belgiske världsrekordhållaren : Ro- ger. Moens, Tiden, blev ,.1.48.8 och 7. 52, 8 G Pirie, 7,53,4.1. -Rozsävölgyi,' Ungern . -1956 ” 7.55,6 S" Iharos,'. Ungern : 7.56,4'J Chromi, Poleri ".. 5 |7.58,4 Z Krzyszkowiak, Polen 1957 7.58,4:.H Grodotzki; Östtyskland 1959 1.58,4K Zimny, Palén«!=; ns 1 Lå Ronan 1955 d till I fjärd latsen. Det måste "dock. "anses fullt accep- tabelt av: nykomlingarna att hålla ” sig" på” tabellens ' övre halva." :; Sperlingsholm hemma 2 torp åter” på andrä . plats efter " Speciellt. "glädjande ä år: tilbaka innehav: taget ha seriesegern" klar. I övrigt” har: gruppen ' återtagit” tt nera ordinärt utseende med: Snös- ”träslev till ”hahnstadslaget Vapnö. Sön< er: t Veinge: talar: om,; att. Kornhult inte , i stor. stil och en ' mindre” 200 inlednings- . Kameleonten 4 är ingen kamel, drots- namnlikhéten. Dock är. den ett mycket märkligt djur. Det lusti; ”möd” den är att der skif- . tar färg eftér sin omgivning. Ni « har: väl hört hur det gick med ' kameéleonten som "hamnade på en . ekotskrutig pläd, "Den .explodez. rade, som bekant. Om” poli nan, Den är ju. som bekant de enda - djur "som" inte använder Karlssons klister. : Och kan nå- gon: säga vad en”åsna — eller vilket annat djur. som helst. — skulle ha Karlssons klister till, - :- >. Tänk 'så praktiska de s k tand- fattiga. djuren är. Myrsloken t-ex som byter åsikt; "brukar ' man sä- gå att de" skiftar färg även de. Man kan dock inte sägd att des ' sa De som är di e framtill och sopborste baktill.: Det borde fin- nas en välartad myrslok i varje hushåll, så sluppe man undan den är inte ens "ödlor. Kameleonten ' har nämligen en kraftig gripsvans till skillnad från politikerna, -: « Ett annat djur som skiftar färg, ; fr, människan, Detta: sker vid skilda sammanhang och av skils' ? da. orsaker. Vid denna årstid : blir. eljest vita eller grisskära : "människor - först - knallröda och! sedan i bästa -fall bruna, Detta kallas solbränna. Människan kan också ; skifta. färg. genom rodnad. I våra, råbarkade tider är det allt färre människor som rodnar, även om många har stor anledning till. det, Någon har sagt att männi- skan. är det. enda djur "som kan + foåna och sort, har. anledning 'till det, "Människan" kan också på konstgjord väg rkifta färg, Det=.- ta kållas sminkning; och förekom«= mer mest. på "teater , och på läp= parna. - Sopps! Idpaddan är .ett/ myc "ket nyttigt djur, Mån kokar sopa pa på den; "När soppan -är fär- dig, kan . man” Fånvända' samma: sköldpaddas : ryggsköld som sopp=" teriin, Så god.; användning har man råinsann inte av en oxsvans. ;” Hästen börjar bli så ovanlig att .man;: fbr? gå på Cen. "wild-west- man "skä få ae en.”Den ' dag owboys "spränger fram över / "på 'en traktor, den "dagen + anse' hästen som helt ' ästen har "ett hästmin= -. ne; en" egenskap 'som ofta förväx- lats med gott förstånd, ' Dt "Fötständig (bar mån "däremot: sällan kallåt' åsnan, en orättvisa ' som man ' Kärna vill ha ur värle de " klokare än ås "fänk : bara "så billig i maten den är, den äter ju bara myror. Varje hushålls- myrslok skulle kunna ha en stor "trevlig myrstack i aitt rum, Och tänk på bältan, som kan spela boll med sig själv. ;, =. Mullvaden , är ganska ovanlig ovan jord. Tur är det, för han är argsint och vresig och stor i ma- ten, Han umgås inte med andra djur utom, när han är. hungrig. > Sätter man en anknäbb på en mullvad” blir", det. ungefär - ett näbbdjur. Men" gör 'det' inte, för ». mulivaden skulle Ante tycka, om det. Kaninen” är lig, ' men: åter man” utrota den kan "man "nog: räkna "den: till de . ovanliga djuren. Se på den svarta råttan, t ex: Den invandrade till vårt land un>- der medeltiden, men”nu. är den så gott som utrotad. Den huvud- ' ansvarige härför är den: bruna råttan, som invandrade på. Gus- taf III:s tid..Den bruna råttan är "grå till färgens” UT a « Även mammiten är utdöd. Den finns inte -ens på Skansen, Har ; ni någon riktigt gammal. bekant, som ,var med på stenåldern; kan- ske han kan, tala: om för er hur den såg ut; Det var ingen vacker syn, så mycket kan jag säga. Har nu för résten hört historien 'om mammuten och grodan, Mammu- ten och grodan var ute och pro- Då : Ja, iden historlen kar väl all. hört t. Möss Marat s td Buster Igen äv" ungefi n publika anslutningen — 6.789 beta” > attades det hela 68 ne ma Kunnas, Finland, 16, 68, 3): Joel Eklund, Västerås IK, 16,15, 4) Ös-' "400 m: 1) Lennart Jonsson, Brom- | ma, 47,9,'2) J-O Gustavsson, KFUM : Örebro, 49,0, 3). I W Mitchell, Stor- s- 1.500 m: 1) St en Jonsson, Lidingö I,49,2, 2): Svavar Markusson, ' Is- 1955 d ppar inte en fågel taget " sinnrik mekanism som bara fåglar- "sammaste 'i' naturen. Senorna,. sol åstadkommer "7; tårnas ' "krökning, går framifrån "bakåt och upp över ” baksidan av Ågelns 'vristled, I sam- ma ögonblick som fågéln intar sitt- od. ställning och : kroppstyngden böjer vristleden drar. senorna ihop, tår- matiskt griper fast om kvisten, - ler sig onormalt hög som .40,5--43 grader Celsius, och var och en fom "har iakttagit en fågel På nära håll - . har säkert 'sett hur den lilla krops. pen vibrerar. av: pulsens "våldsam- ma slag; Ett sådant maskineri mås> "Den ”luft' som: dräs in fyller inte bara” lungorna ” utan går ' vidare ”luftsäckar som" uppfyller hela det - utrymme I fågelkroppen, som "inte . upptas av livsviktiga Organ; Luft- delse med. många. av - fågelns ske- . lettdelar, vilka inte är fyllda med ' . märg, som hos andra- djur, utan är ihåliga, . Dessa : luftreservoarer ger syre åt den "höga "förbränningen | i om. . kvisten eller pinnen 'rnär .. den". sommar? ; Förklaringen. är en > summaste 4 naturen. aan 18 Säll na, så att de kröker sig och auto- . - Fåglarnas kroppstemperatur hål- fe arbete" med .förcerat drag. Och . "det är just :vad fågelkroppen gör... genom "oräkneliga fina rör till de ' ”säckarna står. dessutom i förbin- "När ungarnas stora gap öppnar sig $ boet för fåge + det. förefalla henne ganska ovisst i vilket Non Skall oaam där eventuellt. medhavda födan. Men den - utomstående iakttagaren ”kan konstatera, att hon ingalunda tvekar. I jämförelsevis rättvis tur «+ och ” ordning” får de små glupska liven sin beskärda då ” fågelkroppen. och hjälper 3) Jan :Landberger, till att-hålla den svävande" under I 3.50,0, . 4) Rolf z flykten: ar över: si flygare och: den verklig oc CHICAGO (TT-AFP) USA svarade för 'en först; "> klassens : fotbollssensation — på -' "måndagen genom : att besegra Karlstads BIK, Köping City, Väs- : terås: SK—Katrineholm; ' Billesholm da —Högadal,. Finspång—Kalmar, FF, .. Brasilien. med 5—3 i Paname- Halmia—Sifhälla,. Husqvarna IF— rikanska .' fotbollsmästerskapen | Elfsborg. + ; od: Chicago. si. SKYTTE-EM ”Skytte-EM fortsatte På: tisda nn i, Milano med :' den" stående. ställa |: ningen i -korthåll. Sovjet vann lag- tävlingen . med 1.462 poäng och. .Haitis landslagselva i fotboll” tstrejkade som: protest mot ;/ -.s en'straffspark när fe spelade ' . mot. Argentina :A' 'Panameri-' > känska mästerskapen på. mån= . ger I normala fall unge "samma "”antal- ägg i" redet' en.-rödhake- i sångare itre : till > fem stycken; "flugsnappare fyra till.sju'o's "nas kan fågeln Jägga nya i stället. En engelsk ' v straffområde. i : andra” halvlek. > Domaren väntade i tre minuter: PÅ att spelarna skulle resa på. "sig innen han gav segern åt Argentina sem ledde med 1—0. totalt, vilket är nytt, världsrekord. Det är 'en poäng bättre än ryssen Shamburkins förra rekord som sat. tes 1958." Individuellt vanns kort- kåll, av tysken Klingner på 370 so. HOBURGEN, ”den höga bor- gen”, eller Hoberget är Gotlands sydvästligaste parti,: och" tillhör Sundre socken. På den av rev- och 'krinoidkalksten (”Hoburgs- marmor”) " uppbyggda Ikustklin- ten märkes ”Hobergsgubben”, en 'huvudliknande raukbildning samt : DRÄNGEN bodkrde' nu 'en säck, och begav sig iväg till gubben, där han anhöll av den- ne att för sin husbondes' räk- ning få några fiskar, tilläggande, |” att han denna gången måtte, giva stora fiskar och ej små. : Tillfrågad om härtill, dagen. vann t med |: t- Haitispelarna' satte. sig: sam => | 4.569 poäng. : Individuellt segrade - |- mente Bång. . Jiga "ner. innanför : sitt eget "| tysken” Zäehringen med 1.149 poäng - gång, . men. fågels a mamma gav inte tappt. På 73 dagar + Hur: kan... fågelmarnman -avgöra - vilken av: ungarna 'som står, i tur 2 problemet - genom” att. ge fågelun- ! långsammare "när "magen; " Modern stoppar helt" enkelt”; ten på måfå:i'ett av, de” öppna ga pen och. studerar” dån jeffekten. Om” godbiten” inte försvinner. om "delbart, plockar hon "upp: den igen "och ger." den till''en ”annän Unge. "Den unge” som. sväljer. kvickast. har » Eftersom fåglarna inte har några! .. "tänder måste de tugga" eller rätta= + re jagt: mala sin föda i vad som unge. "Han är der mot sitt slut :i- Norden beger han si ra. delarna ap Afrika, 3 till” "Sydasien, ja för: att. därifrån. varje är. återvända" till våra" mibesörja se synbar: : värpte hon inte. mindre än 71 ägg! ; satt : få ” mat? Jo, naturen har. löst - O1 I Här ovan > ses rödh en med boet fullt av sin , för. ett försörja dem tills de vd flygfärdiga. hngriga föräldrarna : 9ö a flera hundra utflykter om dagen för att fen det behövliga . entelet matmygg och ennat ätbart, INS . 'som passerar. igenom . densamma, Ejdern t ex sväljer hela musslor och kräftdjur, och'i muskelmagen = pulvriseras skalen » bokstavligen till mjöl, - Liksom flertalet vilda varelser & är ”' fåglarna utrustade med många sin= nen, som antingen saknas eller är ytterligt . fördvagande hos männi- skan. Det märkligaste i den vägen är kanske deras orienteringsförmå. ; ga Någon har framkastat antaägan= ' det att fåglarna möjligen kan kän- na [ig själva: vägen sn ; således öd ”färg,. Sedan ' fördes — - Ye med; flygplan till.> ; Croyden ER Engl en a vandrären. Nä Vad: fågelföräldrar, får prestera det gäller att skaffa mat åt sis na ungar - gränsar : nästan. till "det otroliga, Växande fågelungar: äter + ofta" mer” än sin' egen vikt per dygn, ' Doktor Arthur Allens vid Cornell, . I färdlisragst i USA berättar ” om en. ed våra, + i; lerad. Så sig | under en dag från gryningen till'sol- bis pedgången, Hon: matade jungarna da nertill Bortre' Iadi mellan musklerna Inblick i ett ormuråksbo. = Ormuriken för gi ibland mot ungå karar och småfågel. Den säger inte nej till en och : annan höna. Men man får se genom fingrarna med honom, ty . han håller" rged ordning på människans skadliga kryp alltifrån råt- : ens .tor' till Ormar. ; Don svarade drängen, att hans hus- bonde skalle -göra bårnsöl, och Ibjöd så Hobergsgulbben till fad- der. ”Denne fann sig' hedrad av bjudningen och ; lovade komma, vilken annan skälle Jo, Sante Pehr, svarade drängen, — Då vet jag icke om jag. kan komma, ty SAl. Pehr : är "en. tvärvigg "och. vi skulle icke: kunna förlikas väl. Jag skall likväl kommäå eftersom din . husbonde ' gjort - mig "den äran. — Men skall det bli ännu någri faddrar? —'Ja, S:t Mikael N "jag väl icke en strax därintill varande. grotta, 1700- talets, början håll:. Hobergsgubben' war: ett; berg troll,” som: hade' 'sitt" hemvist, i Hoberget. Icke så långt därifrån bodde' en. mycket fattig torpare, vars hustru födde ett barn, vid vilket tillfälle torparen blev be- kymrad över vilka faddrar, som skulle inbjudas." Han' beklagade sig för sin dräng, under yttran- de, att 'han hade svårt för att torde, väl ang förlikas,. men förbigå . 'Hobergsgubben,: enär denne" ofta gjort honom; snånga S:t. Mikael och jag : knappast, tjänster. .«.. Sist lovade han dock att kom- ma "och frågade 'om ännu flera skull -Bjöd han”. trollet så skulle faddrar blivit inbjudna. —- Ja, detta äta upp allt vad som kom på bordet; och de övriga. fadd- rarna: finge, då ingenting; bjöd han honom icke, så skulle han ej framdeles kunna förvänta sig någon” "hjälp; vilken han så väl behövde: . , Drängen åtog sig att ställa allt till rätta och framföra en bjud- ning till Hobergsgubben,' så, att S:t, Gertrud, sade drängen. Nu frågade gubben öm bonden även betingat några spelmän. '— Ja, trumslagaren: (varmed han me- nade. Thor) skall ibli spelman, svarade drängen. Hobergsgubz< ben -sade nu, att han visserligen tänkt komma oaktat: S:t Pehr och S:t Mikael, men med trum- "han var säker 'om, att han skulle "neka att komma till barnsölet. slagaren ville han alldeles icke en kort td förut slagit så hårt på trumman, "att gupben: blivit honm;' så att den bräckt. hans ena lårben' öch han; bade ej: nu lust att ventyra” de andra, | DÄREFTER frågade” Hobergs-. gubben om” man” brukade: zivå ch : då” drängen jakade, härtill, gav han "honom - en skovel. full: med 'riksdalrar, sedan en”. till. och så en tredje, samt frågade för varje gång -om |. någon-gåve ner, "vartill drängen svarade” jä,” "tills han” fått ännu full "och ej. 'orkadé Därpå. tog Hobergsgubben av- sked" av drängen och tillsade denne; - aft återkomma senare och hämta ' fiskarna. Drängen hade med. detta gjort" sin' hus- bonde "en mycket stor tjänst 2 skjuter skep- I under ärl|"ok soft mot. oroa: n- | pet fråm i d tillräcklig odell för beman- pet fram i rymden me räck ae a stvast ned: kraft för färder till planeterna in- 1! . I därigenom, att han icke hindrade »gubben att komma till barnsölet, utan även ”förskaffa- de den fattige torparen | jen stor faddergåva. Dn MR s vara .i | sällskap; ty deåne hade . Ju. . Leonard Jansson, - fält inom vårt solsystem. Det skall > arbete I utan rymddräkt. Atomårivna om solsystemet. Skeppet skall med- föra små' raketskepp för utforsk- ning av "planeternas yta. Tele-. kommumikationerna ..'med jorden - upprätthålles geriom parabolmotta- gare och optiska sändare med sol "speglar, ihop ute i rymden, i en färtelik bubbla” av plast som skall bringas att kretsa i en bana kring jorden, I Ybubblan” skall atmosfär och tryck vara normala och medge se-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.