TREK YNX VOTE vyvrY vesyeveeyvyyyye TT + folket och de sluttande bergsäng- Yyvyvy Ye ras av” ”de "kilometerlånga sten- " virrvarr «av -oregelbundna ängar, . narna Blue. försvinna. rek ES v RAG Y vyvruvY Orslsden don 2 serlember: 1059 Laholmäre. på englandsresa b be "+ Yorkshires : "många. "och länga 3 stenmurar MANGEN. PESOKARE i Pen- "nine Chain's. "dalgångar. på en gång attrakeras. och konfunde- murar, som. styckar sönder land- skapet i"större och mindre bitar, förvandlår) dalgångarna -till ett klättrar, uppför de branta bergen och försvinner fr fjärran över de högsta - topparna. Den "infödde dalbon att landski högst. väsentligt om det in- vecklade mönstret av "grå och prunsvarta murar, de djupa sam-. metsskuggör” ”de kastar och lys- tern över" de solbelysta toppste- ; Sedan lång tid. tillbaka är 'stenmurarna ett med de tränga "dalgångarna, 'sk ie säkerligen" tycka . arna I Pennine Chain, En' del turister instämmer helt visst med den som . tycker ati sgtenvallarna springer uppför ber gen 1 linjer och kvadrater som efter en garimal geometrisk. formgivning, vars innebörd för länge sedan gått förlorad”. eller med en annan som beskyller sten- murarna för att indela landska- pet 1. ”underligt oregelbundna 'for- mationer, -så osymmetriska och groteska som om de hade föresla- gits” av någon onormal lantmäta- re i eft anfall av vansinne”. Sten- murarna har dock en'lika lång "indela jord och betesmarker var stenmurar. När befolkningen” un: der det” tolfte : århundradet” och i; framåt "skaffade, sig "får och bo- skap i större antal uppstod ofta dispyter: mellan de olika byarna K beträffande betesmarkerna.” Det des "emellertid att meddelande om varje sådan åtgärd skulle fästas på sockenkyrkans port tre sön- dagar i augusti? eller september. Det tredje kapitlet skrivs c:a 50 år senare, när Parlamentet afitar ett förslag, som går -ut på att indela ”all the common lands included in the Bill”. Efter indel- ningen upptäckte de olika hus- hällen att de satt med små Aker- lappar. eller ”inhägnäder tagna från allemansmarkerna, ;: Indel-; ningen var. på samma "gång ett slags köp och många” saknade medel att förvärva "jord. Det sägs att denna bestämmelse om: att en" tragedi för” de "mindre ”bönder- na. De förlorade, sina rättigheter att föda boskapen, på de allmän- na, gemensamma. områdena, för- lorade" ofta sitt eget stycke mark och tvingades att bli löntagande] arbetare” en tid, när lönerna föll och Jevnadsomkostnaderna steg. En del gär så långt att de anser att förordningen. säkrade försla ningen av arbetarklassen, " Dokument finns,.-som. vittnar. oh att man dock redan före 1500. talet” avgränsade: "områden ' med. raärigt” tillbaka i "tiden. KORTFATTAT OCH ATERGI- "som, ståtlig tradition och deras historia sträcker sig månghund- blev 'nödvändigt att dra upp grän skedde” för det mesta : medelst: stenblock : 'eller --ansatser'' till :sen ser och tydligt. ange. dem.” Det a " hänger” samnian' "med: socia! och vet 1 grova. .dräg: är .tillkor av stenmurarna en histori kapitel. - Vart'voch ett; av +dem politisk" omvälvning. "Det: första skrivs ungefär vid mitten av 1500- : talet, när” "handeln med, ull do = nera -och ;bättre "färraser inför res. :Bétesmarkerna får. s e ”be- tydolse ' och :det -blir'; nödvändigt för" kontrollen: av 'dem att inhäg? na områdena; Vid slutet”av' 17005 talet; skrivs det " andra kapitlet, när, över hela. landet kraven väx: er på ätt en uppdelning 'skan ske av de" gemensamma ängsmarker- ha och 'de; vidsträckta Pmoors"; 1 stenmur. Munkarna på 1200: het av byarna; de anses vara bär blomster. Huvudparten « av:de sten |- murar; som idag: klänger på" de 1820. De har. sålunda en 'betydligt - mindre men: likväl ansenlig, ålder av: åtminstone .140 . och möjligen I. 160 år eller: mera.” "Något äldre är aock de små, murar, som vind- ar Tuntom” "och" 1somedelbar- när: som börjar på bergssluttningar. na' där ängarna inte "längre ör kar följa ' med. Det ' var inte: de många 'och mindre bönderna, som krävde denna uppdelning utan de få, som, experimenterade med nyå jördbruksmetoder. Före 1774 "kun "de varje. enskild" borde ”inhägna "ett stycke mark, utan förpliktel- 80 att. informera "sina "grannar om vad han gjort, 1774 förordnas 1800-talet > "omkring 70 cm "bred nedtill och 40'cm upptill.” Höjden är urigefär ; 140 cm, men därtill kommer en sk, kåpa” av. stå ende stenar: längst” upp med en höjd av: ett par "decimeter; Total- lärför . "omkring 1,6 breda vid marken och h jen nöja av. två meter. i Stenmuren byggdés' o ottäsav ett arbetslag på tre personer; Sedan marken' jämnats, mätsnöret bli- vit uppsatt och de stora stabila grundstenarna var på. plats föll laget in i sin arbetstakt. Två av murbyggarna "uppförde". var. sin ”ytervägg”, som lutade nägot in- åt ochi tomrummet mellan dem Kilade: tredjeparten in den s. k, mfillings”. Den senare uppgiften var den inte minst viktiga, En nu gammal murbyggare kommer i- håg att:hans far, när' han för ö- vår 70 'år- sedan lärde 'sonen att uppföra stenmurar, brukade sä- ga att, när, dagsverket. var gjort och, muren kåpad skulle murbyg- garen gå bakåt några meter, ru- sa mot och med all sin kraft sät- ta foten till mitt emellan botten och toppen.” 'om där inte hördes något råssel av fyllning eller blev någon utbuktning på andra sidan muren:-kunde ' han ' säga: att den | var. väl kilad" och :' all rights vöT Med jämna > mellanrum i sten- muren : ofta "varannan meter la- le man breda genomgående. ste- a. som: möjligt. De band de båda; väggarna: :samman, anligtvis.' lades: "en, något 'ovan- ande. st nar, sticka" ut en sm ilå: utan r den, visserligen gro en” döck-: på "avstånd till 'sy- nes. nägorlunda- ämna ;murytan, , Via: alla söppningar avslutades e ;Xmur-hu- ud”. Till) det ; användes större äninare 2 iskenär," och. istället för eng Md u ren var av tre slag Den "var: grinden; "avsena för 2 "allting är så tyst I fagl : uj bkögen står” nyt av natténs dagg = » i miljoner wattenpärlor genom . äimimoraas offer, meter. "Många stenmurar är .dock "större. En del:kan vara 'metern” Varsåg oda; det « 000 är "I så här i Säsongens elfte timme får man något längtansfullt I blic- ken vid åsynen av "bilden ovan. Längtan efter sol, sommar, värme, Och den kvinnliga delen av läse- kretsen tittar naturligtvis På bad- dräkterna mest. Och det är dem "det gäller, så titta på bara, Bad; nymlerna ' träffade vi i Tylösand ch de är vinnare I landsomfattan- "Fyra i kogsrån kar atgit fram i rainpljuset Vilken de sommartävlingen Miss Crawi. + ' En hel del tävlingssvar har kom- mit. in - till . > tävlingsarrangörerna, Kåvwe i Gällstad, och tävlingen till. gick så, att flickorna fick sända in bilder, och ur denna skörd hade juryn ett besvärligt arbete med att välja den rätta. Och den rätta = valde ni samma? — var tydli- gen ljusblonda Vivi-Ann Hansson, Stenstorp, en flicka som dd på -Stodsntex; 2'4 i sin första misstävling med så gott resultat. Till höger om "henne och alltså längst till höger står tvåan, hälsingborgsflickan Ann . Marie Nordström, Mickan i rutiga bad- dräkten är trea och heter” Maud ' Svedén, Skövde. I ' bikinin döljer sig Monika Isaksson, Lilla” Edet, som förutom ett av de tic tröstpri- ” serna fick chansen till ett bra jobb som fotomodell och sang DE hos | stenmurens. hela nöjd gick också en 3. k. ”stile” medan en ”cripp- 1e hole" var en öppning endast i nedre hälften "ay stenmuren, Dessa båda öppningar eller häl var avsedda för fåren och efter- som bredden var endast två-tre decimeter kunde de lätt fyllas med några stenar, En ”stile" an- vändes också ofta av mänskor, men'de fick sannerligen inte ha anlag för fetma Ett ”mur-huvud” förekom också om terrängen är brant, och man. ville förhindra |- att. stora ' delar av stenmuren el- ler kanske hela skulle raserab v vid ett eventuellt ras. ev HUR SNABBT KUNDE MÄN uppföra” en stenmur? Efter nuti- da krav "gick det naturligtvis in- te särskilt fort. De milslänga räc- korna av stenmurar i Pennine Chains dalgångar representerar många, många murbyggares hela livsgärning,'som bestod i att med I tålamod och skicklighet utföra ett härt kroppsarbete. Mer möda och fysisk styrka ligger bakom uppförandet av en stenmur, än njö man i förstone kan tro. Fler och fler blir länkar TV- kedjan, "och allt fler. blir. vi som samlas kring den flammande bild- ökas. Det är följsktligen ingen idé att skaffa en stor apparat om man har ett litet rum — man ser bara Under åren 1780-1820 - "den liv- rutan. på vår "fritid," konstaterar ten "Lena Larsson, som ligaste perioden i st tillkomtshistoria - kunde en skick lig murbyggare med hjälp av en pojke, som lade in fyllningen mel lan väggarna, uppföra ”a rood” (ungefär: sju meter) av 'en sten- 'arnas här ger råd för hur vi kan möb- lera för TV, Och hennes vik! Tåd i sammanhänget är: Glöm inte bort 'vardagstrivselnt.; 00, I - För om man tänker efter är det förhållandevis -korta” stunder man mur för var. dag. En gammal tra- dition säger att murbyggare, sot arbetade . på : bergssluttningarna skulle kasta sin tyngsta hamma- re uppför branten när de om mor- gonén kom ' till arbetsplatsen och deklarera att. der dagen skulle man bygga så lång; sträcka; som hammarkastet utgjorde. Sju me- ter: tycks inte. vara så mycket, men 'om man betänker att det till en” ordinär” stenmur: gick' åt 134 ton sten för varje meter, vilket innebär" att ,murbyggaren' varje dag lyfte 2 ton sten. till, en. me- ters höjd, förstår man att det var ett lika mödosamt som skickligt arbete, och att sju' meter stenmur NN 2 ”a: rood”. stén- mur i början” av förra århundra: : Kostnaden: aet värlerade från 68. upp till 128. en murbyggare, förtjäna ungefär 1148. upp till.2s. Sedan den vär- stå Hetsen att "uppföra stenmurar lagt | sig, blev. murbyggeri vanli" zen ett 'vid-sidan-om-yrke, Många i dgård ade, en; liten... med 'denna andra syssla och bygg." de "eller -"reparerade :.sterimurar under den” vilsammare "delen" av | bonde-. äret. Andra var "”gruvarb tare, när. vädret" var, danigt, och murbyggare , när, "solen sken. Det , var särskilt lämpligt. att kombi aera sysslorna gruvarbetare- mu = byggare, eftersom man hade ett arrende- eller / "uthyrningssystem i 1 av blygruvorna. , Den som .- ärev 3ruvan hade att betala en månat! lig fixerad avgift. eller en, viss . procent till .markägaren. ': Gruv- driften förbättrades dock vid mi ten av. förra seklet och gruvorna ue krävde . fulltids-arbetare. Skick- liga murbyggare blev också allt färre eftersom man byggt färdigt och endast behövde ”reparatörer”. UNDER SKIFTANDE perioder och med varierande skicklighet hos för länge sedan glömda kraft karlar byggdes de ringlande sten- murar, som idag utgör ett så mar kant inslag i bilden av i synner- het Yorkshire. Alltjämt fyller de samma funktion som de fyllt un- der '100, 200 och kanske 300 år, men med, en tillsats av att ha blivit. en turitsattraktion och en mängd fantasifulla monument ö- ver gångna. generationers muskel kraft > den noggrannhet. Mel N | a Olof Lindström. ' > 'sitter och tittar, Och de; är'själv- klart'att vardagsrummet måste fun- "gera både för sina normalt vardag- "liga vanor: sitta och prata;' dricka kaffe, lyssna.på musik och läsa samtr för, TV-tittandet, ' Står appa- otydligare. + Golvytary> framför " apparaten bör vara så”fri som möjligt. Inga möbler eller smågrejor i vägen att snubbla över om man skulle vilja justera inställningen och går i halv- dunklet till och från = sittplatsen. Som synes har soffgruppen.”luck- soff- En hel lång härlig. sommar Har vi som velat kunnat spara in på strumpkontot helt enkelt genom ätt oo gå barbenta. Men nu kommer hös- ten — åtminstone enligt almanac- kan — och det alltid lika aktuella; : strumpkapitlet - kommer med den... Har man otur: och river upp en strumpa år det inte mycket att gö-- ra, men för övrigt kan man hålla strumpkontot någorlunda nere geé-" or” nom att helt enkelt sköta strumpor=""" na!I Norge" finns. ett Törbrukerråd, + som motsvarar vårt konsumentin= tt stitut, och vilket nyligen gav ut tio -, goda råd för hur' man skall hand=, skas med strumpor: Hör följer de: , ut Läs igenom" strumpans varu=" . dk fä Ian och kom därvid ihåg, att denier? anger tjockleken och" gauge masktätheten. . & Ju högre antalet "denier är, des-" ee to .slitstarkare är strumpan. år 'T& Rätt strumpa vid rätt tillfälle” är viktigt vid köpet: inte under 45" denier till arbetet, minst 30 denier... till dagligt bruk och promenad. Till ..«" fest kan 'man ha de tunna strum=. porna på 15 denier — men inte an- nars, för de håller inte. . + Två par lika strumpor lönar sig, att köpa, har man råd tar man na= turligtvis ännu fler, Och ju oftare man byter strumpor, desto längre ,' håller de, | Blas DE A Så skall man se till att få till- et räckligt stor strumpa. rats upp” av.den bordet står vid sidan av soffan och fåtöljen har ryckts' tillbaka. En li- ten lätt flyttbar pall eller taburett kompletterar, sittandet, Men inte "nög' med det,-Man måste” alltid. räk- et utan ta lite i, överkant, - det mår foten och” strumpan, bara.: bra av. Ne xx Strumpans längd är också vika rö tig. Om den r för kort sträcks den raten. där 'och'glor ivett: hörn: och |. för mycket, .är: den. för " lång ' får ; . och tröttsam. att .se på. Det är TV- rutans storlek, som. bestä; det tvingar 'oss :se i:ert enda"riktning, ja, då kan man ju rent av bli:”en- ögd” på kuppen," Det kan: kanske tyckas... oväsentligt ' om: möblerna Hi ett rum står si eller så i förhållanz de till :TV:n, 'Men då bortser man sannerligen" från '". vardagstrivseln uåder daganes timmar 'ach vid alla tillfällen apparaten är tyst. vs »t;Ominibtittar! på bilder” ovan. kan nå faktiskt: utläsa en del” ele ”X&.; Mottagaren skall inte stå fram- för ett fönster så att' man bländas ”av ? det? infallaride' "dagstjuset” Detl: är inte heller så bra”. att. ställa. den så, att dags. "eller lamplus. reflek= "teras i bildrutan. :.=; - KK Man skall "inte sitta för nära apparaten. —— då : blir "bilden. grov "serade,. av. ' ett : | mindre, Därför är det bra med sitt. platsen kring. det s vanliga. arbetsbordet till > höger: man” ställa” ifrån "sig" meri lampskärimen : av. metall: tar ljuset nedåt utan att störa titi landet för de intresserade. +: Dessutom är det riktigt att det finns tänd belysning i TV-rummet. Man skall inte alls som på bio sitta i helmörker. En viktig grundregel säger att. det äldrig skall vara: för stark kontrast mellan den yta man : och hålla "på med handarbete, ”läsning” etc 'under på- gående: program. Lägg om irke'. till det, och det känns inte behagligt. &' Se till att h riktiga” strump band. -Är de trasiga kan man kera att riva sönder ' strumpli mat- och "där. kan man kän xx Och så skall” man varå försi som ;'rik- eller fukta fingrarna. ; man vika' kanten: vid 'strumpeban Ä& Strumpor skall" "tvättas ” éfter. varje” dags. "användning och helst förvaras i plastpåse... - &' Man f aldrig torka ny! betraktar. och " synfältets närmaste |” omgivning — ögat får svårt att an- passa sig, man bländas. Därför be- hövs en mjuk belysning” från” en eller flera smålampor "i ' närheten. lämpliga ;' avståndet. . Med : större bildruta måste sen: sittavståndet Av'teck framgår”att man kan variera "belysningen. både med ställbar "golv. och bordslampa för- utom hängt 1! över. -stora "En ny typ av ARENAN koms mer:i dagarna;ut i i handeln: Den är:ny i den b det: kr Appäratens' placering; är : på - ett avlångt. stadigt bord eller skivan. på ben” som” vid :sidan av apparaten ger plats för lampa, pro- genom. att' produkten i grädde — i form av gräddpulver -— kommer. närmare idealet, som ”mormors. gamla: så Med hänsyn till "de mindre hushållens krav finns den nya såsen i delbara förpack- ningar, Var och en innehållande två påsar på 2—3 portioner. Va- niljsåsen framställes >" Dav « Blå Band Produkter, > : CL SS | ärkel att den gre dning. ete. En bordsapparat har. nämli den fördelen att den ger större chanser till variationer i möbleri. — de hand ap- paraterna kan ju rent av få plats i en vanlig bokhylla, 'Golvapparaten eri särskild möbel och fordrar | därmed" en'e; en golvplats.” NYA Som bäst är"TV en" vital -”och spännande företeelse, en. fäntasilåda med enorma möjligheter . till nya upplevelser - och" vidgade vyer, fa- milj 0, slutar Lena Larsson. "Här har n mån en a verkligt väck T. och fulländad hy — gyllenbruna kinder och fin vit hals — men än. | då: en näsa som blänker och : stör både utseendet och"; självsäker = heten. - m > Fenomenet är typiskt för” den ko ”blandningstyperi”. Näsa, panna och haka kan ofta verka feta och blan=" ka .— och ' kinderna kan "däremot vara ömtåliga och torra. Det vikti-' zaste ä är emellertid att man är uppz märksam på” detta, för mån kan tig när man tar” på strumporna: äre man rädd för att naglarna ' skall: . fastna bör man ta. på sig handskar i + « : Biograferna i Vallberga och N Våxtorp. : ger. denna vecka ”Folket i den lyckliga dalen”, en storfilm i färg från Metro-Galdwyn-Mayer. AlÉ är mjukt sammanfogat till en helhet i denna storartade och mycket omtalade film. I huvud- rollerna ses bl. a. Gary Cooper och Dorothy, Mc Guire. Vi hänvi- sar. till annons, . - > Hishults" biograf ger torsdag den nya världsbe- 1 römda filmen ”Krig' och frean a ter". den- ryske .Mirfattar Tolstoys' lika: berömda - en Lo 20 huvudrollerna, finner, -man Aud- rey Hepburn, Henry :Fonda och Mel Ferrer och i en mindre" roll svenskan' Anita : Ekberg. Filmen har väckt en kollossal uppmärk- samhet. och betecknas' som en av de främsta som någonsin visats på vita duken. Visningstiden är 34 tim. och. allmänheten bedes uppmärksamma att det: endast är en föreställning med början kl. 7 Paus 10 minuter. Se annons! Qvi mycket väl göra något åt dessa fel nt från naturens sida, ” "Vi har” tidigare behandlat ”torr och fet hy var för sig, och "dessa < Principer skall föras vidare här; där nat det är tal. om en ”både-och-hy”) > De torra ställena. skall behandlas, " vt med särskilt närande er émer — och - allt för mycket tvål och vatten hb undvikas. Panna, "näsa "och haka kan” bad. ie das med "skin-lotion eller lite ke=? miskt ret "bensin, -men' var ' för- siktig med detta - om vintern, då den hårdå behandlingen går ut ö över hudens ' beskyddande fettlager, Ni + kan också ta växd!bad,- "Det. fi ens går. på så sätt att- ni dop flik. av frottéhandduken. varmt” vatten, vrider ur den lite. och i läg. : ger den på de ställer . huden & är fet, - Efter .ett par minuter byter ni on |till iskallt ”omslag” Upprepa . detta - N ett par gånger (sista gången: med kallt omslag) varefter. den vanliga” » Detta är något som i Hishult och 'vi hänvisar - "eo och Frog an. ar och sätter r blodomloppet.: äss IT öv. Statsbidrag Hilly skolan 1' Hasslöv "' Sedan ' arbetena med uppföran- ” ne av en skolbyggnad 'med Eym- Astikflygel Hasslöv-s numera AVvsynats' har: länsstyrelsen : "&od- känt ifrågavarande byggnadsfö- .. retag och'fastställt' statsbidra; i beloppet till '130. 000 kronor, De verkliga kostnaderna ha uppgått i» till 313.352 kr för byggnader. o h . 1.287, kr: för inventarier, " — "Prenumerera på på LT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.