"AT es 2 a Ra . > oc Ny högersväng i pensionsfrågan - Högern har' gjort : en « ny . beslut .om omedelbart. upphä- Vi har tappat räkningen' på. vil-' ken i ordningen det är, men, "de på om vi räknat rätt är det den ', kommits mellan de fackliga tredje i år. Vid vårriksdagens' : parterna. :En övergång till ett början ville högern karskt och — frivilligsystem måste ges såda- omedelbart . riva upp ATP. na former att sådant inkräk- " Riksdagens sammansättning är sådan -att ett upprivande är möjligt tidigast 1963.: Men. en Å sådan liten detalj som att. po--' dessa omständigheter. Och. nu litik är det möjligas konst be- söker partiet markera detta ge- -kymrade. inte högern! Bekym- ” ren kom i stället "från annat håll. Den” mäktiga" industrihö- ' gern morrade - högljutt ' och ” utväg ur. dilemmat man valt ; samma, gjorde " huvudorganet förefaller inte vara den' bästa: Svenska . Dagbladet, Partiled- -' Partiet "vill nu ha en utred- ningen fann då för gott attslå ning om ett frivilligsystem men |v Aill reträtt — innan frågan ens a SN RR a Par . / ; LR gt per RTP vr trrerttYvEYvT vervvsvevereveYrrveyyvyYvvYFrevyvvYYYY EV FE EYE YP FEST FY VY Vv MMa - a HN or - ornar . - 4 - ; - - , - - t 2 . s 4 : - An - N ae ” met R SN i 4 2 . - . CR . : : > - set? vt ” MT Tv NA ” aa Lördagen den '13 augusti 1900 - sväng i pensionsfrågan. behandlats i "riksdagen, : Under ' försöken” att "finna fotfäste för en ny position för-' : högern den; klarades från högerhåll att man var beredd-:att ansluta sig till centerns 'utredningskrav. Cen- terpartiet har ju begärt utred- ning om ett frivilligt. pensions- - system, som skall kunna er- sätta ATP, :. TN Nu har: tydligen DEN 13 AUGUSTI 1960, ” LT IR den' första ståndpunkten ” -ånyo' . börjat ' nom sin senaste sväng. ' brännå högern under fötterna. - ATP har påverkat årets !av-' vande ,av pensionsobligatoriet innebär därför ett inkräktan- de. på vad som redan överens- tande inte sker. Det har tydli- gen blivit för mycket för hö- gern att i längden nonchalera nom att ånyo söka position." . : Högern har ställt sig' själv i en besvärlig siutation, men den inte en vanlig offentlig utred- - » ning. Partiet skall göra utred- "ningen ' själv. - Ingen förmenar itten. Men inter- na partiutredningar brukar in- te" vinna allmänhetens tilltro. Metoden = -ger' motståndarna möjligheter till. angrepp och misstänkliggöranden, som är o- möjliga ' om alla parter sitter med, kring - utredningsbordet. Högern. gagnar inte saken ge- . Dock har: högern vår, f ståelse även för: detta. För- modligen har man inte' orkat talsuppgörelser. - Ett politiskt SISYRIEN STÄRKTROBOTMAKT: TURKIET/SNARTJN) | Novosibirsk ': "Jupiters +räckvida NV | är c:n.3.500 km och "alert kan från de tur kiska baserna även nä” K » Kinas- gränser, + Av I oha ante) ; | tiskt... fullständigt- sannt, :), IOGT:s. MEDLEMSVÄRD holms Tidning den 8 augusti får undertecknad framföra - följande Logen Hoppets Bild hade den 1 januari 1959 98 medlemmar. Under året intogs 22 medlemmar. 14 loge- medlemmar, som under en. längre tid ej betalat sina årsavgifter, ute- slöts, och fyra lämnade .logen på egen begäran. Tre uteslöts för att de anväht alkohol, «ör = Vill - nu "dessa - tre .medlemmar samt övriga, ”som strukits ur logen, kommaå. > tillbaka, . är de. hjärtligt ”Insändaren' råga ”var har den beryktade och stödjande kamrat- skapen. tagit vägen” har väl inte å formulering genom ironi bristande språkliga in- tskap. är, hoppas Det ordet ' har Laho! lt. för "alt: komma i kontakt med ungdom” och : andra. genom sina » och fritids- ”Indignerad f. d. .; > IOGT:are, = ovan ill "vederlägga. Edert på- att logen. Hoppets Bild > Jag stående '| skulle -till övervägande del bestå av fan: tiker) Jag själv som är ål i denna or isation, har varit drabbad av en farlig sjuk- dom: nämligen alkoholistens svå- men, till ingen nytta, när tablet. terna' voro slut var sjukdomen å- [ter som en illasinnad gäst. Det var då jag.fattade beslutet. att försöka bli:absolutist med inträ- de" i: en ,pykterhetsorganisation, och jag möttes då av en ovanlig vänlighet, och' förståelse av sär- skilt styrelseh i Hoppets Bild, De visste "hur: sjukdomen: :skulle.. be- kämpas, då: de besökte mig i'mitt +" |hem-och ordnade. så att hela min ilj blev"; med:i' IOGT.< Jag |v; min.fru,: 3. söner och. 2 dött- medlemmar 'i:logen: sedan vet nu sjukdom enaståen- will "gärna göra' ra sjukdom. iJag försökte bättra |: mig med”älla medel t, o. m. gick |. -Junder läkarvård och tablettkur; -— NN "Laholms ' Tidnings spalter står alltid öppna för fri dis- kussion under: rubriken ”Brev från läsekretsen”. Skriv kort- fattat.ned vad ni har på hjär- tat och skicka in'det under adress .Laholms Tidning -La- « Om Ni skriver. under sign. måste namnsedel bifogas, som givetvis inte publiceras. NV skyldig min familj ett stort tack för hjälpen i 'andra hand- biben hölls denna -; tacksamhet genom Hoppets Bilds' medlemmars : sto- ra vänlighet och: förståelse. Skall detta inte kallas: för idealism,” u- tan som insändaren gör kalla det för fanatism. -Vet inte insända- ren vad stadgarna i IOGT förtäl- jer mot dem som smakar .alko- holhaltiga. drycker, .de måste u- teslutas, ”men'" det står nämnda personer fritt att åter vid nästa möte inröstas på nytt i nykter- hetslogen.'- Jag "yet. ingen som ringaktar . någon person därför att han eller hon druckit. alkohol, men de måste lyda paragraferna, eller vad nytta är det annars med en nykterhetsrörelse. Är det nå- got mer. den ärade f. di. IOGT. aren vill veta står jag gärna till förfogande,”men för allt. i värl- den var inte fegare än att sätta dit namnet inder insändaren det gör jag. ' fe AT rs I : Gunnar Svensson, av 4 a FIB:s HÖSTLISTA Bland .: originalböckerna - märkes Den. gyllene - åldern, . under med- verkan av ett 25-tal framstående läkare och experter på åldersspörs- mål, En bildrik naturbok — Björn- land av' Eric Berg. Olle Länsbergs höstroman heter 'Nyårsnatt.: ; ;> Till de stora 'sedeskildringarna "Forts, I i: vin SKATTERNA PA AVSTANDEN BORT FÖR LANDSBYGDS-. För landsbygden och dess jord- brukande befolkning är egenhus- hållningens, ' självtillräcklighetens tid ,ej så avlägsen. Aker och bo- skap gav livsuppehället, fåren, li- net och husfolkets spinnarflit gav slitstarka, 'hemvävda kläder. På den tiden spelade avståndet till staden : en -relativt ringa roll. Tvärtom var 1i' oroliga tider den avsides ,belägenheten närmast 'en tungande, men ej. genom sin stor- tillgång. Statens skatter voro be- lek, . utan genom jordbrukarens vanliga brist på kontanter. Man jäktades icke, utan hade gott om tid. ler AR Under = det. sistförflutna tre- kvartsseklet” ha. . förhållandena helt förändrats. Stadsnäringarnas utveckling till: delvis storindustri och : städernas samtidiga befolk- ningstillväxt .. .introducerar bytes- hushållningen ' mellan land" och stad. Det ömsesidiga beroendet blir' ett faktum. Till" staden leve- rerar jordbruket sina produkter, från staden hämtas jordbrukets och .hushäållets behov av handels- varor, industrialster och teknisk service, ' Till -"staden : (tätorten) den oerhört tunga bördan av all av Fr. Bondestam väghållning på landsbygden. Även under de första decennierna av detta århundrade var det i huvud- sak” jordbruksfastigheterna, som fick bära .både den kostnad och det arbete, som var förenat med väghållningen... Den är 1922 in- förda och sedan både utvidgade och skärpta motorbeskattningen — från början helt förbehållen underhållet av låndets vägar — gav staten möjlighet att succes- sivt öka väganslagen och slutligen att helt förstatliga byggandet och underhållet av landets huvud- vägar.- Ännu i början av 1940- talet bär dock'landsbygdens fas- tighetsägare en större vägskatte- börda än övriga skatteobjekt. 5e- dermera ha de betalat samma mo- torskatter som övriga medborgare samtidigt som byggandet och un- derhållet. av det för dem vida vä- sentligare lokala enskilda vägnä- tet allt fortfarande i stort sett varit deras ensak. . I Vad dispositionen av de genom motorbeskattningen inflytande medlen angår, förtjänar nämnas, att de i landsting icke deltagande städerna på grund av antalet där registrerade bilar få högst bety- dande bidrag till sin gatuhällning. Rättvisan av ett sådant arrange- mang kan. diskuteras, då dessa bilar på grund av parkeringssvå- förlägges den statliga resp. kom- samheten, läkare och sjukhus, bildnings- och .skolväsende, nöjes- kringliggande landsbygd. - : Avståndet land till'stad:blir därmed en faktor 'av vital bety- delse för särskilt de' avlägsnare belägna jordbrukens ekonomi och räntabilitet. «+=. föra se + Jämsides härmed ha även andra viktiga + förändringar ' inträffat. arbetskraft har — icke minst un- der. » Erlanderska eran — sugits upp av stadsnäringarna och för- vandlats i brist./"Stagnerande pri- har, Nils Erik Baehrendtz valt , Moll Flanders. 'av Daniel Defoe. Kors- ordslösarens” uppslagbok . redigeras av "Josef. Almqvist.'och "för boken om' professor: Harald Sallberg 'svå- rar Åke:Meyerssoni > i ffs, cd »Omnibusböckerna fortsätter: méd änlighet och tillmöt Halmedlemmar: ii Hoppets Bild, med dess 'suveräne ledare i spetsen." Detta :ljlla svar" är fakt - fastän mänga -trodde.att' det ':ivar..en' o- möjlighet. I" första' hand är: jag i: LINE Mars ut .med att stå kvar vid. nr ”punkt"'efter,': manövern : ri vintras, ' Man -har "valt 'den: "terna partiutredningen: för att "högern" alltsedan, keppsbroött; kryssat av.linje 2 och cen-" - Nyare amerikan utan" hänsyn till | parti beklagar den nedsättande ut= Mo förklaring vid Chrusjtjovs" t ötesfiaskot i Paris, att han jbehandling som vår Pp sattes för i Paris, Varje amerikan borde önska att bota den. svaghet i svår världsprestige som gjorde att äl ville förhandla med Förenta Sta- ternas , nästa — president, har z3karpt koncentrerat uppmärks. samheten på de unga president- kandi Förenta Stat kunde beh 'med så ringa respekt. Då det gäller att handskas med -Chrusjtjov ' finns det intet: demo- ikratiskt, intet republikanskt , sätt; Utanför våra gränser är vi alla 'amerikaner, Chrusjtjov klagar över ' att han inte kan se skillnaden mel- lan våra partier. Det beror på att båda partierna är lika bestämt emot kommunismen såväl inåt som utåt. Ett valår kan fresta Chrusjtjov att » försöka fiska I våra upprörda vat- ten, men han skulle göra klokt i att inte blanda sig i vår inrikespoli- tik = ty varje inblandning från hans sida kan bli en bumerang för honom, Han borde inte uppfatta som nationell oenighet om det grundläggande i vår antikommunistiska politik. Des- 'sa' debatter ingår i vårt sätt att våra — valdebatter "styra oss själva. i USA, I denna artikel förklarar den demokra- tiske kandidaten, John F Ken-' nedy, hur han skulle '”sköta” Chrustjov. söt i J > Fasthet mot kommunismen Nästa president måste göra det klart för Chrusjtjov att det inte kommer att bli några eftergifter — inget offrande av berlinarnas fri- het, inget uppgivande av våra vitala principer. Han måste också klargöra att Förenta Staterna är ndå: uppenbart. Från fjärran horisont ” : kom. vinden. och" förde mig . I oV Rule i hälsning, kom i små lekande vågor till där jag satt vid vattnet | och vilade mina ögon i rymden. . Skuggorna blevo långa, 3 bleknade och | Rodnaden steg mot skyarna, som flammor av stora eldar och i stundens nirvana blev jag No. så fjättrad som gudasagans Prometheus. Iödegd, | Då förnam jag lätta steg i'sanden och två mjuka, svala händer trycktes mot mina ögon. - Hennes mjuka stämma viskade: Du har stulit min eld, ” kom käraste jag fryser. .' +. "CC ANDERS W MARDH berett att ta varje praktiskt möj- ligt steg att åstadkomma rustnings- kontroll och förhindra ett världs- krig med kärnvapen. 2 "Både vårt fasta motstånd mot kommunistisk expansion och vår ihärdiga strävan efter fred måste > klargöras inte blott för Kreml utan N Endast för damer | — Är man bara ekonomisk, side lilla fru P, så behöver en present Utplundrad F 1 Det är kristendomskunskap i sko- "Jon och ämnet den barmhärtige sa- mariten, Lärarinnan frågar barnen varför inte prästen går fram till den rövade utan rider förbi, ' Efter en stunds funderande räc- ker en flicka upp handen och sägen: — Det fanns väl inte mer att ta. också för den övriga världen. Fram- för allt måste vi se till att vi framdeles förhandlar från en posi- tion av styrka — styrka i vapen, styrka i ekonomi, styrka i idéer, måste vi ta initiativet i'världen och inte bara vänta på att reagera” på nästa sovjetdrag. 0 ”F Så länge sovjetraketer är först att utforska rymden, så länge vi dröjer med att bistå de nya fria staterna i Asien, Afrika och La- tinamerika, kommer Sovjet att ha överhanden och behandla oss med Vi måste börja bemma styrka i målsättningar. "ue: - : . - Västerns ledare och den kom-|, Vårt främsta problem då det gäl- iska världens ledare k ler att sköta Chrusjtjov är således mer mötas i illusionen att platti- personlig goodwill kan överbrygga de djupa intressekonflikterna, Diplomatin på lägre nivå och för- handlingar inom FN:s ram måste Jull maken inte kosta nå ing. För min del har jag i ett par månader dagligen knyckt ett par cigarrer ur hans låda — och nu fick han hund ra cigarrer i födelsedagspresent av mig! s forum för framtida för, att mötas igen, men vi borde aldrig tyder kan ersätta styrka eller att nu söka göra framsteg ifråga om tningsk 1 Men form och möten är inte så viktiga som vad vi säger och gör — vad vi, föreslår och vad vi genom- Om Kreml skall lära sig att för= handlingar och genomförbara öve- renskommelser är att föredra fram- att sköta oss själva — att koncen- trera vår energi och vår vilja på de svåra, stora krav som 1960-talet ställer. : 2 H Vårt andra problem ligger i våra: relationer till den övriga världen! — den majoritet av mänskligheten som inte är amerikansk och inte kommunistisk. = ” t Om vi reder oss väl i dessa två' avseenden — att bygga upp vår egen styrka och lägga grunden till ett fast kompanjonskap med de flesta av världens falk — då kan vi möta Chrusjtjov med tillit till oss själva och till vår egen styrka | dör kopprustning eller aggression, +» | argelsens”'hus; av-, Gabriel | I Människ; Humor: världen ' runt,” Maupassants bästa : och 'Jazzhistori ale :.FIB:s Folkböcker,. i fyller 20 år, presenterar? Bilkungen av. Upton Sinclair, -Flyttfåglarna av Jan , Fridegård, Harmoni, en origi- nalroman :av Arthur, Omre, Vild- djuret” av Aksel' Lindström, Morfar av""Ingvar'.Wahlén”;- och . Korpral Asch gör revolt. av H. H. Kirst.>, . .- Världbiblioteket : omfatta ieväl- lier,'.. En ... amerikansk. kvinna" av James M. Cain och Järtecknet: av Wanda Wasilewska. nd En'.ny serie i nordiskt samarbete heter Faktaböcker: De fyra första är månen, Matematik, Havet: och Teknik, En fängslande bok utanför denna serie är Amatörastronomen, 2 -.FIB:s Lyrikklubb ger ut: Forn- nordisk lyrik, del I och II i urval av Åke Ohlmarks, Utskuret "av Sten Hagliden, Det nakna ansiktet av Nils Åke Nilsson, En:bok 'om Johannes Edfelt och Axel Liffner och ' Flora :. Poetica . av .. Harriet Florens, New York oi Mam- burg är 'nya Panoramaböcdker. ,I serien ' FIB:s Humorböcker kom- mer: "Historien om ' en liten ' man, Humor' på sängkanten, Humor om bad och Jakthumor. , 7 cc. Höstens stora gyllene bok heter: ä an. En aktuell ungdoms- bok är Från vikingaskepp till jet- | plan, i stort format och färg. Sagoböcker: Alla mina djur av Harry Iseborg,' Jörgen och Marian- ne i trollskogen av Barbro Ryberg- Edlund och en tjeckisk folksaga, Hur mullvaden fick sin bil. '- Små gyllene böcker är: De nya kattungarna, Trollvagnen, Den nya hundvalpen, Bråkiga Bim, Kalle Anka på villovägar, Ruff och Red- di, Vår. bussiga morfar. H SÖMNMEDEL, ' i — NAå hjälpte sömnmedlet som jag rekommenderade, frågade An- .Jdersson. sin vän: — Jo, det vill jag lova, svarade H vännen. Jag. gick. till' sängs och |följde ditt råd. Först kom en av mina vänner gående med sitt hu- vud under armen och frågade mej, om jag ville köpa hans föt- ter. Jag skulle just börja att köp- slå, då draken som jag red på, gick av på mitten och lät mej sväva fritt I luften. Medan jag funderade över vad jag skulle ta mej till, tittade plötsligt en tjur med två huvuden upp bakom en mur och sade, att han ville hjäl- pa till med att hissa ner mej. Just som jag skulle glida nerför ett berg. såg jag till min förvå- ning att jag befann mig på ett tåg. Konduktören kom in i ku- pén och jag frågade honom, rär vi kunde vara framme vid sta- tionen som jag skulle till. "Vi körde förbi er station för 200 år sedan”, sade han och fällde ihop tåget och stoppade det i fickan. I samma ögonblick vaknade jag. tittade på klockan och såg att jag sovit precis i tre minuter. Så ditt sömnpulver var nog bra. ga rånade K Passageraren len ide rorgängaren på skärgårdsbåten: -— Jag antar att ni på pricken vet vartenda grund finns i den här farleden. - -— Neeejdå — Inte! Men varför står då ni till rors, ” ser å jordbr pr terna, steg- rade”: produktionskostnader :- och från stat och kommun :ha "pressat jordbrukaren” till "ökad , intensitet. För den, av egen arbetskraft ”be- roénde har: tidens värde mång- dubblats' gent emot tidigare: Tids- besparing + blir + nödvändig". icke minst i.umgänget med staden. ,;- Då :'jordbrukaren ; nutilldags tvingats. ersätta: hästen :1..jord- bruket . med -den snabbare trak- torn, är det egendomligt att finna en regering helblind för landsbyg- dens, behov. av: snabba varu-. och persontrahsporter. "Hästen 1. och vagnen var förr en för jordbruka- ren och hans-familj 'oundgänglig nyttighet, som/det icke skule fal- lit någon in att extrabeskatta. Då i vår hetsade och jäktade tid det- ta transportmedel förtränges av den snabbare bilen, borde den'se- nare, lika : Jitet / extrabeskattas. Detta är dock" vad Erlanderregi- men gjort; då den utan hänsyn till landsbygden - pålagt motoriemen orimligt höga skatter. En mjölk- bil kostar sålunda — med begrän- sad aktionsradie — i fordonsskatt omkring kr. 3.500 och i drivme- delsskatt ungefär lika mycket el- ler totalt ca. 7.000 kr. per år. För en personbil är själva bensinkost- naden lägre än den &. bensinen lagda: skatten. ' .- er de --Jordbruk kräver ytå och ytor- na föda avstånd... Jordbruket är därför en utpräglad avståndsnä- ring. Beskattar man motorfordon och drivmedel, så blir det en skatt på avstånden, som i första hand träffar landsbygden och allt hår- dare ju avlägsnare belägen den är. Att den Erlanderska motorbe- skattningen. .starkt . bidragit till landsbygdens avfolkning är: obe- stridligt. Den har för landsbygden i sin helhet men framför allt för de avlägsnare belägna områdena betytt fördyrade och försämrade kommunikationer. Då goda och billiga sådana äro en livssak både ur : ekonomisk och trevnadssyn- punkt, är det icke underligt om jordbrukaren och hans familj er- känt sig besegrade i denna lands- bygdens oavlåtliga kamp med av- stånden. Jordbrukets genom transportkostnaderna försämrade räntabilitet har icke minst av- skräckt ungdomen från att fort- sätta fädernas gärning. Och ha de med sysselsättning utanför hem- trakten önskat kvarbo hemma, så ha resemöjligheterna och kostna- derna avskräckt. ' Dettå är så mycket beklagligare, som flytt- ningen till staden (tätorten) säl- Jan känner någon återvändo. Goda och billiga kommunikationer äro därutöver primär förutsätt- ning för att landsbygdskommu- nen skall kunna hoppas på inflytt- ning från staden. Man må locka med för övrigt huru goda villkor som helst, kommunikationsfrågan är dock huvudsak. Detta gäller om såväl av städernas bostadsnöd munala : förvaltningen och. verk- liv — allt avsett att tjänad även” ”tändamål Jordbrukets tidigare överflöd på” ideligen skärpta hårda skattekrav' righeterna vanligen användas för trafik 'på landsbygden. . Nämnas kan vidare, att Erlanderregimen torde. av .motormedlen ha ”lånat” ett betydande belopp för 'andra och låtit motorskatter ingå -i statens allmänna budget, I den mån slutligen som motor- , skatterna använts för väghåll- ning, har:'betoningen lagts på de ek. riksvägarna med deras om- vandling till autostrador, som ett [mer eller mindre avlägset slutmål, De enskilda vägarna, som dock i ett statssamhälles blodomlopp äro lika vitala som de stora pulsåd- rorna, .nonchalerades ända tills statsrådet Hjalmar Nilsson: i Spånstad : med ' större- vidsynthet tog sig'an deras sak och lyckades FÅ mdriva ökade statsbid till själva underhållet. vc . ” Allt fortfarande befinna sig dock de - «enskilda -vägarna 'i "ett. för landsbygdens liv och trevnad allt annat än tillfredsställande skick. Smala, backiga, krokiga 'ringla de sig fram' genom terrängen"och bli- va härigenom dels obekväma att trafikera, dels besvärliga och onö- digt ' dyra : att' underhålla icke minst - vintertid. , En ' nödtorftig upprustning 'av landsbygdens en- skilda. vägnät ..— uträtning, av- Jjämning.och, ev, någon. breddning samt ...,organizerad-., underhålls- tjänst, speciellt- vintertid, är där- för "förutsättning . för. att. kvar- hålla det. stora antal, .som-. ännu bo vid sådan väg, och om möjligt locka dem tillbaka, som avflyttat.' " Vad jordbrukarna allt intill se- naste tid: genom århundradena ensidigt . fått : offra för. 'Sveriges nuvarande vägväsen och de bör- dor de ännu ha att bära, synab väl motivera ett statligt ingripande. Kunde icke de av ' Erlanderregi- meh «:: ”lånade”" medlen i första hand användas för detta ändamål och för övrigt. autostradabygget förskjutas något framåt i tiden. : DET STATLIGA KOMMUNIKA- TIONSVÄSENDET A LANDS-: - "BYGDEN "BÖR BAÄTTRAS ” Avståndens" 'rike, landsbygden, är synnerligen känsligt för en i olika hänseenden försämrad kom- munikationsservice. Sådana för-l1 sämringar hava dock utmärkt Er- deras utformning sättningar ekonomiska drift, dels jordbruka- refamiljens gäller ej minst om bostaden så- som landsbygdskvinnornas speci- ella rayon och arbetsområde. . risk dumhet, som oftast dubbla eller t.o.m. tre. dubbla beloppet av den avtalade köpeskillingen. : Samtidigt äro dessa byggnader, goda skick och rationella oundgängliga förut. för dels jordbrukets trivsel. Det senare Som statistiken visar, är det kvinnorna, som i första hand läm. na Detta. är förståeligt med hänsyn till den mänga gånger miserabla och allt annat än rationellt ord- landsbygden och jordbruket. nade bostadsmiljö, som bjudes ' dem för deras gärning. Då bosta- den på landet är omodern, dragig och kall, utan vatten, avlopp, cen- tralvärme, badanordningar o.d. är det icke underligt om landsbygds- flickan . i -en av. stat ochyeller kommun .: subventionerad, hyres- understödd modern stadslägenhot ser. sina drömmars mål och söker sig dit; vt i Önskar man hejda landsbygdens och. jordbrukets. avfolkning är en ' grundlig upprustning och moder- . nisering av otidsenlig och förfallen bebyggelse oundgängligen 'nöd- vändig. = > > sa För . genomförandet av sådan upprustning och : modernisering skall man lita ' till jordbrukarens eget intresse... Förutsättning för -: intresset är dock, att ägaren kän- - ner sig sitta säker på sin gård nu och framdeles, att gården" kommer hans "arvingar till godo ' och, om han skulle sälja den, han icke ge- nom statsmanipulationer berövas en mer.eller mindre: betydande del av gårdens marknadsvärde, Dm. ot. Därutöver bör. modernisering och upprustning: uppmuntras ge- nom skattefrihet för kostnaderna . och ' förbättringarna garderas « gentemot orimlig upptaxéring i inkomst-. och. förmögenhetshänse- ende, +: met se - För sådafi skattefrihet talar på det kraftigaste-de.- statliga och, kommunala byggnads- och hyres- subventionerna till -stadsbebyggel- Ser, see tet ve INGEN : TAXERINGSMÄSSIG. > ” SKÄRPNING AV JORDBR] ; KETS BESKATTNING: ; Erlanderregimens behov av me- del för den "fulla syeselsättning- en”: inom 'stadsnäringarna, för bost ventioner, hyr - stöd och annan ”socialvård” i stä- derna ha föranlett! strävanden att täxeringsmässigt skärpa jordbru- kets beskattning, .. .. fe " Dessa, » strävanden komma till uttryck i en inom Socialstyrelsen . verkställd :”"utredning” av. lev- nadskostnaderna på landsbygden och i städerna, Landsbygdens för- brukning av egna produkter har |. där! omräknats enligt stadons de- =. taljhandelspriser och :sålunda in- . . kluderande såväl transportkostna=-. . der som detaljhandelsvinst, Detta ' är ju. fullständigt barockt, allden- stund jordbrukaren för aln potatis får 10—15 öre per kg, medan den i staden säljes för 50:öre, för mjölken 30—40 öre mot ett stads: pris av 60—70 öre o.s.v. Vad ut- redningens : bostadsvärden , för ; landsbygden. -angår, tryggt utgå från att städernas hyresnivå utövat ett bestämman- de Inflytande. Men att lägga hy- resnivån i av bostadsbrist drab- bade. städer som. grund för bo- stadsvärdena på en landsbygd, där den ena gården efter den andra. kan . man ägges öde, vittnar om' en barba- " Ifråga utnyttja- landerregimens' förvalt i- od. Vad först Postverket angår, så har dess huvuduppgift uppen- bart blivit lidande på förvand- lingen till ett statens uppbörds- och bidragsbetalningsverk. Kost- naderna härför ha lett till porto- höjningar — ett brev till Austra- lien kostar endast 10 öre mer än för även det kortaste avståndet i Sverige — resp. '"”besparingar” icke "minst genom indragen eller försämrad landsbygdsservice,. — Statsverksamhetens fria telefoner och avgiftsfria samtal få av all- mänheten betalas med höjda an- slutningskostnader, lång väntetid och ' stegrade telefontaxor. Samtidigt som man inför under- visning i engelska språket 1 folk- skolan, förklarar sig Televerkets radiobyrå ointresserad av inhem- ska störningskällor, som förhind- ra utlandsmottagning. Landsbyg- den får genom förhöjda licensav- gifter betala program, som de ej kunna tillgodogöra sig. Wigforss tager tjugo minuter radiotid för att för svenska folket ”förklara” en viss skattetransaktion samti- digt zom regeringspropagandan breder ut sig i ett även för övrigt 1 kvalitetshänseende svagt pro- regimens intresse inskränka sig till att göra den till en finanede-|+ part tets nya mjölkko. brydda ärer som sp 1 sta äringarna sy: ta, vil- ka vore hågade bosätta sig på landet. En invasion av sistnämnda £lag vore ju särskilt önskvärd, då de kunde tänkas villiga övertaga de "”ofullständiga” jordbruk som man nu till grannarnas otrevnad och ofärd håller på att slå ihjäl. Förbättrad jordbruksekonomi, soda och billiga kommunikationer, hejdad avfolkning äro icke tänk- bara, för så vitt icke skatterna på avstånden helt avlyftas för landsbygden och denna i motor- hänseende gives . en särställning jämfört med städerna. - UPPRUSTNING OCH UNDER- HALL AV LANDSBYGDENS ENSKILDA VÄGAR Det svenska jordbruket har år- igenom ända fram Statens fiendskap mot, konkurrens med och strävan att socialisera privata busslinjer har ofta lett till försämrad service. — Den gratis- service, som järnvägarna tvingas giva barn med ”vårdare”, rikg- dagsmän, militär personal etc. har väl I sin mån bidragit att höja biljettpriserna till vad de äro och avskräcka annars tänkbar trafik. Kommunikationsverkens lands- ortszervice bör restaureras och t.o.m. förbättras, SKATTEFRIHET FÖR MODER- NISERING AV LANTBRUKETS BY GGNADSBESTAND Ett allbekant faktum är, att-jori » att-jord- brukets byggnader -—— Alminstore vad mindre och medelstora jord- bruk angår —— aldrig betalas, då i världen, -.. — Därför att jag vet var då hundradena 2 inte finns. . fill senaste sekelskiftet fått bära och s N NYSSVERSEERISFIFSFET EPI TDE ARNARAANDAMA a a PPEFITIEIICA ett jordbruk går I handeln. Själva byggnadsvärdet på gärden är allt 4 2 rd r MV FR NEIEFTESE An bruket är förenat med sta e- slitning av kläder och skod'ön n kas avdrag härför 0.8.V. - Det skattetrycket , på folk intensifieras 8 fogdarnas > ursprungl gen tagna, numera la; £könsmässighet oc mannamån. Här m ”Utr des omsorgsfullt I A-pressen, som skränade om jordbruksbefolknin- gens välstånd i levnadshänseenda och hävdade att landsbygdsbhon kom alltför lindrigt undan i skat- tehänseende, e Propagandan lade grunden för en taxeringsmässig skärpning av Jordbrukets beskattning. 'Stads-- förhållandena och stadspriserna. äro sålunda beaktade i de normer, som Riksskattenämnden faststäl- ler för taxeringen av jordbrukets naturaförmåner. Av finansmini- steriet eggade att öka skatteun-: derlaget skärpes denna tendens hos merithungriga skattefogäar, som därutöver äro böjda för kine- serl och att på för skattebetaliar- na skattelagarnas mångtydiga bok- stäver. Br aR bok som I längden öka jordbrukets av- kastning och taxerade inkomat ru- briceras som skatteläggas, brandkår befogade form. av som ”förbättring” och skatteläg-, Fä Den, för landsbygden ound i ga telefonkostnaden skatt- gram. — För televisionen syneg lägges samtidigt som den förkrof- sande statliga skattebördan/ å oförmånligaste sätt tolka Utgifter för åtgärder, ”förbättringar” och Den för en från avlägset belägen gård ”brandförsäkringen” I åskledare katalogiseras andsortens motoriem skärpes 5" nom anbefalld "restriktivitet? ä- ven ifråga om avdragen för,den direkta nyttoanvändningen. Ehuru Jordbruket och framför allt BIg0E8” tare för- iseigt ökade taxeringsmässöt vn adens nom - skatte- 1; själv- ästa ”rätt” till h därmed till å erinras om det fall, där en av dessa 'skatte- fogdar avvisade klagomål på taxe- . ring med hot sådan, om ej -om ännu hårdare vederbörande tege still, I det fallet kunde övergrep- pet bevisas, men” detta hör "fär- visso till. undantagen, så undan- draget all insyn som taxeringsför- , farandet är. . . vs Forts, å nästa sida. ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.