a ock Karl. Bäckman och Henning. Holst "i. "och All revisorer Sigvard Jörgens- pla ata suppleanter. : , -.Smålandsstenar-+Markaryd . I . svenska sjömanskyrkan. i Lonz YrerYrYTYTYTY TT TYTYFEYTT AY YTYYTY Måndagen den 15 avgusti 1960 YverevYrvr Ytrerv LAHOLMS TIDNING Tyv YerrivertYtT Tvreev Y 0 kring 1920. dr Albert Sandidef, returneras senast 2 "månader gjorts. varje bild. - - rodattör 1:a pris 400 kronor 2:a pris 300 32:e pris 150 ' ” A:e pris 100” $:e pris. 50” las, " are historia, : MINNEN I ORD OCH BILD s från fars och farfars tid PRISTAVLAN Kanske just Ni har ”en skatt i by lådan; Det gäller alltså intressanta bilder från Had fotogra- fier, vykort, teckningar, ete. från 1800-talet fram till om- Prisiävlan anordnas av mu” srejchilén fil. dr Abert Sand- klof, i samarbete med AB-Fö:laget, och material sändes till . Varberg, senzs! den 1 oktober i år. Det Glöm inte att skriva namn och adr, på baksidan « ev Materialet bedömes av en jury, bestående av dr Albert Sandilef, konstnär Erik V. A. Persson, redaktör Axel Blixt, C-E. Ohlén, redaktör Axel: Ejwetz, redaktör. OO.” Christiansson och redaktör S:iz Tornched, : : De hästa bilderna erhålla följande priser: Därjämte kunna hedersomnämnanden förektnma. Priserna utdelas vid, ett gamensamt samkväm. Det bästa bildmaterialet kommer att o'entligen utstäl- De bästa bilderna komma efteråt att publiceras i ett bokverk ”Från fars och farfars tid”, Hallandsdelen, närmast ' I stil med Erik Lindorms ber ömda bokfilm ur Sveriges ny- Varberg i augusti 1960 Albert Sandklef efter det att prisiävlan av- 3 . Redaktör: Nu - Laholms Tidnings lokolredäktion: Markaryd, "Villagatan : ' Sven B, Jönsson. Tel. 10150. | Hannabnd med flera bynrs väg- . somfällighet > + har hållit årssammaänträ e. Under ; året har: färdigställts mötesplatser! för tillsammans 1.924 kr. Underhåll: av vägarna har gått på 10.084 kr. I statsbidrag har. erhållits 4.875 -kr och av kommunen. har. erhållits bidrag med. 3.650 Ir, Dessutom har; » iståndsättningsbidrag erhållits med 2.428 kr och'vägintressenterna har: betalat 1.084: kr. Överskottet på 30 kr beslutade , man. överföra . räkning. : Till ny ordförande utsågs Aston Petorzon ogh i styrelsen omvaldes |" Karl, Persson, Övriga styrelseleda- möter är Arvid Karlsson, kassör, Karl .Gyllström, sekr, och ' Evert "Flenvall, for ote Sv Till - -styrelsesuppleanter utsågs son: och David Isaksson med Sigurd Bäckman och Gustav Nilsson som avad FA : IN ör c a Aränbäck- Råslorps vi h har hållit sammanträde och där- vid beslutades bl. a, att förbättra samfällighet "GransholmsHamneda i nyt I holm "45— 6-43-—38-4172 Pp 5) | Laholms skyttetörening 253, Div, V Sydvästra gruppen , Vistanda—HaNaryq åsa Timsforg---Ryd nr Traryd--Virestad. Diö--Grimslöv c ve Div. VI Ljunghygruppen. Hinneryd--Delary 1— Strömsnäsbruk—Agunparyd 4—1 Ryssby. IF-—Traryd B' .« . 9—0 Götoryd---Ryssby södra Bästorp—Märkaryd B' 0-0 Erik' Jönsson . er "(Forts fiysid 1) Börje "Jönsson, Laholm 45—39— 46—37—=167 p. 6) Sven Heed, Knäred ” 48-—42—40—37—=167 p. 7) Gotthard Nilsson, Knärea 43— 45—42--36—=166 P. -”Lagtävlingar: - Klasserna 1— 2. 1) Sydhallands skytegille 299. p. 2) :Knäreds . skyttegille.. 281, 3) Hishits skyttqförering 269, 2 Kl na 8—5: 1), Knäred vägen med tio och tre värrättningar. w : j I styrelsen omvaldes Erik Brå. - |3) Laholms skf,.271, 1) Sydhal- nält,: Ä kick, Georg lands skg 267. es rd och Gunnar Johansson, Råstorp. Huvudskjutning: Klass : 4—5, Revisorer" blev Edvin Rydqvist och Berthold : Westberg,” Råstorp. st Dra FÖTROLE : w Spiv IV Sydvästra småland. Alvesta—Burseryd "Llatorp-—Ljungby” BORTA EK - "Växjö Norra—Nissafors OR 121 en! underlig äpplekvist av sorten” Ingrid Marie. Den hade "växt hos” lantbrukaren > Carl ' Johnsson? vid Glänningesjö och bar samtidigt ett fullt utbildat : ippte och en vacker blomklase. S eller rättare sagt i' lördags me Gottfrid Johanson, Rayleigh, "Essex, England, på. sitt sedvan- "liga sommarbesök hos ' broder "och svägerska i Laholm, varvid han även. passade på att göra sett besök på Laholins Tidning "och förnya ' sin prenumeration,- Mr Johansson, som" är född. i Knäred och i hembygden mera känd under benämningen ”Presta Johannesa, Gottfrid” har i ej mindre än 52 år varit bosatt i England, där han under en lång följd av svarit "diskon wid don:/ Han är nu 83 år gammal, rien är förvånansvärt pigg och "kry och. hade, innan han kom dill Laholm, gjort "en rundresa vid vilken han ibl, a. besökt Kö- penhamn, Stockholm, Oslo och Bergen. . - soc att skördetröskorna voro flitigt igång. Ingen tid att för- spilla, ' bäst att taga tillvara de I Gotthard Nilsson Kn. 73, 7) Thu- .|rävälnen H. 72,.5) Staffan Pet. )térsson Sydh. 69. Ison Kn. 70, 9) s AA Gunnarsson sig. 290 'p. 2) Hishults skf. 276, vet.: 1) Kurt Johansson, H 78, 2) Binar Persson, Kn,.T78, 3) Börje Jönsson; L..77,,4) Sven Heed Kn 75, 5) Erik Jönsson Kn. 74, 6) re Sundgren L. 72, 8) Kjell Sven- .son Sydh: 71, 9j Alf Nilsson Kn. 70, 10) S. G. Nilsson, Sydh. 70. Klass 8: 1) Gun Eriksson Kn, 74, 2), Göte Ivansson Sydh. 74, 3) Stig Larssön L..73, 4) Unto Te- Klass 2: 1) Bengt BR, Karlsson Sydh, 75, 2): -Ingvar Eriksson In. 75, 3) Gösta Gustavsson H. 73, 4) Sven. Pånsson Sydh. 69. " Klass 1: 1) Karl A. Andersson Sydh. 79,.2) K. G. Jönsson L. TT, 3) Sven Karlsson Sydh. 76, 4) Kenneth Olander Kn: 75, 5) Hel- ge Alsenmyr Kn. 73, 6) Erik Pet- tersson Sydh, 72,7) Sigvard Jo- hansson Sydh, 71, 8) H. U. Nils- Svdh. 70. Däbbelannons” 50) proc. rabatt / I annons Fi under rubrikerna till salu, . önskas köpa, lediga plat- "> ser, diverse, önskas hyra; | ätt hyra) tillämpas 50, fc > rabatt- andra dagen :vid "> införaride av” annonsen Ch V.S. oförändrad två .dagat i följde =. oe Exempel: 20 mm å' 39 öre=7: 80, per gång. : Införd som dubbelannons blir priset för båda an- . NOnserna 7:804+3:90= 11:70, a LAIOLMS TIDNING —-— när det gäller Det finns ett köpmanshus i den svenska skärgården, som blivit mera berömt än alla andra Det skildrades av Emelie Flygare- Carlén på ett sällsynt fängslande sätt I mitten av förra århundra- det. Inte alla vet väl att hon hade en faktisk modell för sin skildring och att denna modell finns kvar ännu. Författaren Willy Walfridsson berättar här om det köpmanshus som roma- nen handlar om. s jo. Nog finns det en och annan, som kommer ihåg Gerlepatro- nerna, handelspatronerna vars Ger- Iesborg lär ha stått modell för Emelie Flygare-Carléns roman ”Ett köpmanshus i skärgården”. Än le- ver här gamlingar, som arbetade på siste patron Gerles repslageri och kommer man inåt bygderna kan man leta opp en och annan nittiåring, som var med på den ti- den köpmanshuset upplevde sin sto- ra tid, För en stor tid var det här- ute vid Bottnafjorden under de många år Gerlarna regerade på "holmen", "Det vill säga att efter första världskriget började kommer- sen sacka av. och sen kom den sig Härom året uppfördes en dramatisering” ”Ett köpmanshus t >» Imotståndarna INi ixon inför ränkspelöts fär damniet nu skingrats ehter den politiska | kohandeln in- för presidenik ingar- det politiska mästarprov. - Ar Georg von Essén randen äv deprossion, metan den övriga värklen gitt framåt mel Sätvekli . na ser man art att av de två Nixon och Kenne- dy, den förre är den som behöver den större skickligheten för att vinna, Att börja med visar en galls upundersäkning, att 60 procent av de röstberättigade normalt är de- mokrater. Kennedy har ett pro- gram om ökade statsutgifter, högre folkpensioner, sjukvårdsunderstöd och andra sociala förmåner, som alltid tilltalar massan och han har således bara att gå på och slå på stora trumman för att ytterligare framhålla allt detta. " Richard Nixon däremot övertar ledarskapet av ett parti, som un- der — Eisenhoweradministrationens tid i nästan fantastisk grad miss- krediterats, särskilt i de djupa let dens ögon, När Ike är 1932 kom Hill mak tinnar var USA världs- av skärgården”, och vid det tillfället togs detta fotografi. Patronsfrun Emelie Hjelm spelades då av handlarefrun Wilma Olausson (da- men till vänster), som man i vardagslag möter bakom disken i makarnas butik aldrig och de mest lysande tiderna - härute upplevde man på 1860-talet, ungefär. vid .samma tid: som Fly- gare-Carléns roman' första gången kom t tryck." sån: .- Man sitter 'i en fiskaresluga " i Spåslätt, den" lilla stenhuggarebyn strax intill Gerlesborg, och lyssnar till värden. Han är dryga åttio år, född 1877, och som liten pojke höll han dagligdags till nere bland de Gerleska magasinen. Hå — . vilket liv och leverne var det inte här då, inte minst "under vårarna då sjöfarten började, sn . Under vårarna kunde det. ligga tjugotals stolta segelskutor här i fjorden väntande på sina spann- målslaster; medan fororna rullade tätt inifrån inlandet, inte bara här- ifrån Bohuslän, Nej, från Väster- götland och Dalsland, ända upp från Amålstrakten, kom bönderna fär- dandes för att sälja spannmål och i de två väldiga magasinen på udden ute -i Bottnafjorden arbetades det under brådtiderna både natt och dag. Hob tol | ”Bottnafjorden, som sköljer södra stranden - av : Kville härad utgör jämle den långa Sotenfjorden, med vilken der ett brokigt galleri av bygdefolk: kapellpredikant, fiskare, bönder och tullnärer. Dolska anslag och mörka dåd saknas ingalunda i handlingen och så långt berättar författarinnan ur egen fatabur, ty någon, eller några av händelser hon skildrar har veterligen aldrig utspelats. på Ger- lesborg eller i trakten, Men , är händelserna och korna i:ro- i Gerlesborg. na i isens bojor. Ingen sjöfarande hördes således av och ej heller hördes de muntra ”upphivningssig- nalerna från ' vattenportarna till sjöboden. Matra tt Till köpmanshuset på Svartskär kom hela skaror av män, kvinnor och baru tågande, De kommo för att uthjuda bin manen diktade så är miljön desto mera äkta, uppbyggd kring ett köp- och en: k som på sin tid bar ett stolt klin- gande namn vida känt i bygderna, ja, långt utanför den: egna provin=- sernis gränser. Släkten Gerle som givit namn åt Gerlesborg ' eller Svartskär som platsen kallas i romanen, härstam- made från Tyskland: och i d tt arbete, att handla och by- ta, och borga och även för att tig- ga om bröd då sådant. ej fanns hem- ma och detta var förhållandet mån- genstädes under den hårda vintern. Så långt köpmannahusets förmåga sträckte sig 'blevo de. kommande och gående tillfredställda”., . Efter Gotthard Gerle trädde 'sö- nerna Henrik och Hugo till och därmed börjäde ett delvis .nytt ka-. pitel i I historia. Un- rade via Gotland till Bohuslän. Den förste bohusländske Gerlen, Anders Gerle, kom att slå sig ned ute vid Bottnafjorden, mitt emot Bovall- der årtiondens lopp hade jordägor- na utökats och krävde "allt mera tillsyn, Henrik Gerle övertog gårds- bruket medan Hugo Gerle ägnade strand invid nuvarande” väg Dingle-Gravarne-Smögen. = "3 På en i Bottnafjorden utskjutan- de udde benämnd Råholmen upp- förde Anders 'Gerle den "ståtliga 'sina otaliga .undervattensskär -som den farligaste passage, på. hela väst- ra kusten, denna labyrint av” svåra Passager:: « MERA SN te Vi se Nu i. morgonen en stor och vacker man- byggnad jämte en: lång rad sjöbo- dar och magasin ståtligt höja sig på en åv Bottnafjordens uddar, -, > "Detta är svärlskär- den” händels- plats'som ägs av Herr Moss”. ' Så inleder Emelie. Flygare-Carlén sin roman. "Ett köp anshus i i 'skär- gården”, Att. platsen som åsyftas är Gerlesborg behöver "den som känner landskapet inte tvivla och detta intygas därjämte" av "samtliga Lör- fattarinnans biografer. En gång un- der en :ungdomsresa längs bohus- kusten övernattade författarinnan i det gästvänliga köpmanshuset. Från detta besök är det förmodligen hon bevarar följande interiör, från pa- tronskontoret, v På var si sida om 'det himmels- blåa klaffbordet suttö våra två re- sande med piporna i munnen 'och ett krus porter framför sig, allt un- der det köpmanneris vakna ögon överfor vattenrymden utanför fönst- ret och så att säga höll tummen på varje synlig segelklut, medan han + emellanåt tittade kring stran- den. - Man må i våra dagar ha. vilken uppfattning som -helst om Emelie Flygare-Carléns litterära storhet: ingen torde bättre än hon ha varit skickad att skildra den bohusländ- ska köpmannafamiljens vardag och fest under det tidiga 1800-talet. Född i Strömstad 1807, som dotter till köpmannen Rutger Smith och den nes maka, en köpmans- och råd- mansdotter från Uddevalla, ägde författarinnan de mest intima an- knytningar 'såväl på fädernet som mödernet med der tidens högre köpmannastånd. Remanen ”Ett köp- manshus' i skärgården”. publicera- des först som följetong i. Afton- bladet 1859 och utkom i bokform åren 1860-61. R vann en -| beskriver 'i romanen och inköpte 3 Emelie Flygare-Carlén bygg sig åt kö 1. Ända fram till första världskriget. blomstrade rö- relsen och behöll "sin ”rahgställning bland” bohuskustens ” "handelshus, makten nummer elt utan gensago och nationen var samtidigt grund- Åligt efterkrigstrött — särskilt Ko- reakriget lämnade en bitter efter= smak '— och också utled vid det påtvungna ledarskapet i världen; Som amerizan:ent innerst inne kände sig int. vara vuxna, Eisen= hower var också mer än lovligt böjd för att tillfredsställa denna fol- kets önskan, som kortsiktigt och oförtänksamt bestod i att bara le- va gott och bekymmerfritt, Vita häsets politiska , ledstjärna blev därför från första börjen att und- vika eliter uppskjuta alla avgöran- den i den naiva tron att ”folket”" självt nog kunde ta hand om allt. Detta sagt bara för att fromhålla, att Ike 1 begynnelsen verkligen ha- de det amerikanska folkets 50-tals spleentrötta välsignelse för den väg hån slog in på, Tragiken blev emel- lertid att den hastigt åldrande pre- sidenten blev allt. mer och mer negåtivt inställd och slutligen vil- le vrida klockan tillbaka . till , ett imaginärt 1880-tals paradis, medan både den inrikespolitiska-, ulrikes- politiska- och tekniska utvecklin gen snabbt gick framåt mot total förändrade: livsförhållanden. USA förlorade sitt' odisputabla ledar: skap som militärmakt och Eisenhowers Pr h jon med. dilettäntiskt Men efter tjugutal ttad kom-, t pyssel gjorde inte bara mersen av, nya k leder drogt trafiken från Gerlesborg. den: intilliggande”, jor Trakten var fattig på handelshus då i början av 1800-talet och An- ders Gerle, vilken kom ur en hant- verkarfamilj beslöt att etablera sig som köpman, ,' > Företaget var riskfyllt, ty bohus- kusten ' utgjorde vid denna tid en utarmad bygd." Sillen, som i äldre tider gav bohusläningen huvudpar- |: ten 'av hans bärgning, hade efter den senaste rika. fångstperiodens slut 1809 helt och hållet uteblivit och naden var allmän bland strand- sittarna'. Men Anders Gerle var en drivande karl" och det dröjde inte deln. sökte sig nya vägar etc. Och en dag,i slutet. av 30-talet tillslöt Hugo Gerle för sis- ta gången den gamla bodens dörrar. Köpmanshuset i: skärgården hade byggts upp, blomstrat: och; avtynat under en släkt som suttit. vid töm- Tall” välbehövliga . sociala reformer blev. ogjorda, utan USA har tvin gats att nästan år-eftér År.leva: ; på 7 DNE TT rättelser « som i Flygare-Carlésta am- fångsrika roman." Härom" året uppfördes inom: ett av de gamla spannmålsmagasinen marna under kö hela nittioåriga tillvaro. I dag står de garala agasinen som ett monument över” en gån- gen tid. Inga stolta segelskutor kas- tar ankar ute på fjorden och inga foror 'av 'västgöta-, dal 'eller bo- husbönder ' söker sig. längre hit. Men den siste patron Gerle' lever fortfarande på sina forna domäner. länge ' förrän han arbetat 'upp sin rörelse till "bygden mest: betyd "hist de, : is "I den Gerleska boden luförd É na om, Gerlarna be- varas i såväl bygdens muntliga be- en dr ing av ”Ett kö vara - bättre funtad . att gpela den Flygare-Carlénska ' ”patronsfrun, Emelie Hjelm, än .en handlarehust- ru?, Så -blev, ävenledes fallet och fru ' Wilma Olausson, som man i vardagslag möter bakom ' disken i sin och sin makes moderna speceri- och livsmedelsaffär ävenledes med adress Gelesborg, "+ allt: tjära och repvirke, kaffe och |' kryddor, fisk och sill, mjöl och salt etc, Där lämnade man också ut garn för lönspånad och köpte uppl. hudar och, ull,'kött och fläsk, smör och ägg, kort sagt alla dåtida lant- bruksprodukter. Dessutom påbörja- des en spannmålshandel som år från år nådde allt större >mfattning. För spannmålslagringen uppfördes två väldiga. magasin vilka fortfarande står : kvar. och numera disponeras av den målarskola, som under nam- net Gerlesborgsskolan sommartid residerar härute. " Vid Anders Gerles bortgång över- togs rörelsen av sonen Gotthard och broden Kristofer Gerle. Under Gotthard Gerles spira blomstrade rörelsen vidare för att nå sin högs- ta glans under. fransk-tyska kriget 1870-71. Spannmålshandeln fick ge- nom kriget ett. mäktigt uppsving och i fjorden” utanför Gerlesb I föregårs : ättermidda gick ja öpp .pao. maoggasinen ' å .skolle soba raint i havrabingen. Ve den-"” na fien pao aoret har ain ju rätt utforat, men ättersom ja "har ain stor gresaflock i i soinhuset, behöv-" de ja ha lide mjöl te dont” Där Hassbonnaboet : CN ”ärga, så "de ricktit osa soavel om > dom. Den graoe katten, som va "mä meg pao maoggasinen i skolle "titta ätter möss å rötter va nära te å fao hassbonnaboet pao seg, Han gå te aitt skrigane, å inna” ja vesste'oret ao for han nair. e rätt sao skrömmet pao JAR sinen, men ja vesste att de skol- ” le va nönna korn igen här å där i vräerna pao hävrabingen. Ain ' ny sobekåst hadde ja mä meg för ' å konna soba ricktit ordentelit, å där va aitt redit skaft pao so- bekåsten. De va förresten gjort ao ain aobroden riastage, 'å om sanningen 'ska fram så va la skaf- tet i de längsta Iaet. 7 N . Nu velle de seg sao illa att där som. det: forna Råholmen numera heter, låg "ständigt en lasthangran- de flotta: segelskutor. I fora efter fora kom bönderna från Bohuslän, Västergötland och Dal ut till Ger- lesborg för att avyttra sin spann- mål. och: det levdes ett målerisi va aitt hassb pao ge: sinen. De satt laongt öppe onner .; taget, å stort va. de —- nästan ; som aitt glöttahue. Ja trot inte att ja Iver, om ja sir att är. va tu sen hassbonna i et. ' : De kan Ja hänna att de” har hörts lide hasst båd- för 'appan . som - ain, ”öljad blixt. å mä ain hail hober. hassbonna ätter seg. Ätter de så gåe seg kreaturen över meg, så jag mätte åockså " springa. Ain hassbonne flo in i örat pao meg ä stack allt va han orka. Ain aen hassbonne försyckte sticka igönom byxerna å tjo annra . stocke meg i jämte näsan. Ja fäkta å slo allt va ja orka, -men haile, hassbonnaflocken följde ätter meg 'laongt ud pao gaoren. De blai ingen aen rao, än att" ja mätte sno meg in pao hemlighuset' å- gömma meg där. Sen vänta ja I teminstingen ain halvtimme, innan ja trodde meg ud igen." « . De va aitt rälit hie å bli hass- ) skonn I tro. Ont liv kring" det stolta och rika köp- h : : a våldsam popularitet « och nådde flera " Gerlarna. var. stränga. herrar och vilka digt förnyats. Senast ' för. några år sedan utkom en ny upplaga på Bonniers förlag. Undre våninden bestod av sex rum, salen, förmaket och sängkarm- maren, på ena sidan jämte vardags- rummet och Majkens två rum. Övre våningen delades mellan . husets herre och de personer som kommo för att gästa”, berättar skildringen av Svartskärs ”stolta manbyggnad”. "Ett köpmanshus i i skärgården” är i södra Halland, LL; enr bérättel. se om gamle patron Moss och hans dotter Majken, om de två unga k Nykter un gdom -. vackra dagarna, menar lantbru- karna, : - : > Aer SYFTYITIETIEVV framtidsungdom'". : Holt och Hjelm och yndig män, därom berättar många sägner här i bygden. Zen de var därjämte -:goda' husbönder och långt ifrån hårdhjärtade. Vintertid. var nöden ofta stor i kustsocknarria, Och fär nöden "klappade på hade man bara en utväg: att gå' till' patron Gerle och be om hjälp tills bättre tider stundade, = -- "2 Emelie Flygare- Carlén skildrar en dag i "Ett kö hus” ”Det + var nu i slatet av febru Rörelsen på Svartskär gick friskt till lands men den ovanligt skarpa de i föregårs å andra gaonger, nao" ain har kommet öpp pao maog- ' gasinen, men ja har allri. tänkt vidare påo de. Inte-vesste ja hel- '. ler att där 'va nöt hassbonnabo, innan ja kom dit i föregårs, De va vesserlien aitt' pär "hassbon- na, som floe ront ikring huet pa meg, Daor ja börja pao, å "soba men dai oefta ja koickt onna mä hatten, Skrömmet å rögit som där va pao maoggasinen sao ja” inte te hassbonnaboet, innan ja happa te å slö nair et mä söbekåstskaf tet ne - Man kors vicket liv de bla paö > min maoggasin. Minst tusen hass- ' borna komme soärmane ud ifrao vintern hade lagt de vreda böljor- de nairrevna boet, å dai vore-sao . . gaong, sen ja rev nair hassbonna-" jorde : de, så ja varken konne "söva -älla "sköda ärbetet mä nön "reda. Soållen blai ja, åockså så ja sao ut som aitt soin i synen. ' Ain kan ju inte visa seg för fölk , pao detta häria viset, för dao kom- - ma dai Ja å grina ihjäl seg pao min beköstnad. - Mor fick et heller inte lätt. Hun har inte torat gao pao maoggasi- nen å hänta hönefor ain enda boet, å skäl vell ja heller inte göra meg ärane dit i braorasket. Dao köber ja heller ain säck foring . te hönerna å aitt pär säcka mjöl te soinen — kösta va de kösta vell - Lasse i Ale hus i skärgården”, Och vem skulle | 22n5 10! rollen tolkades med den äran av ' Men Eisenhower har med rätt el= ler orätt ett världsnamn omstråtat av andra världskrigets segergloria och han har trots alla sina Uppen= bara svagheter som statsman fort= farande många hängivna anhänga= re, med vilka Nixon inte vågar ställa sig allör mycket på kant; Med en sådan belastning blir det ett mästerstycke om något Hall Nixon rzkulle vinna valet. Och hn= då måste valutgången betraktas som oviss, ty Nixon har visat gig vara den inrikespolitiska maniputatio= nens mästare. Därom vittnar inte minst hans förmåga att slå ut gu= vernör Rockefeller (och hans mil= joner), med vars åsikter han. dock tydligen innerst inne sympaliserar, Men Rockefeller begick det missta= get rtt han på ett för tidigt sta= dium stötte sig med den forfarans de mäktiga Eisenhoworflygeln, Nixon har nu offomliggjort aln "plattform" inför presidentkampana jen och av det 4.000 ord starka meddelandet framgår det, att Nixon är för ett utökat försvar, vidgat statsunderstöd för skolor, vägar och sjukvård, d v s allt som såväl Rockefeller och: det. demokratiska partiet står för. Men det är dock en väsentlig "skillnad, Som en efter= gift till Eisenhowerfalangen förkla= rar Nixon I samma andedrag, utt han även förfäktar den "starku dol«e larn”, dv & Eisenhowers budgetbr= lansering, framför allt avnat. Det kan emellertid på goda grunder äv= tas, att om han blir president snabbt skulle glömma den utfiästel= son, I.själva verket skulle han bl tvungen att göra det, ty så mycket har så länge lämnats ogjort, , att USA ' skulle totalt förfalla, om-de senaste 8 årens ekonomisk polt= tik fortsattes, — « Man: fäster ste också vid att NI= xon lovar att kämpa som en "av samhällets under tryckta (underst dog)”, som ”en man av. folket". Nixon har som bekant en mycket anspråkslös social härstamning. Det hade ju också Eisenhower, och äh- skall. framställa sig silv som "Ihe common, man”, det slår” alltid I USA-politik .— och sin molxthn= dare Kennedy som den "riko man= nens .son, född med en guldsked I munnen" ii (Kennedys far:: för= värvade :en' stor. förmögenhet så geht. som: på 1920-talet), Men vad skall ; då republikanerna säga om vicéprédiäentkandidaten Lodge; som, ill n familj, sora A flera pve "varit rik, 'sedan en av Tider sumlade en 'ocrhörd [a , vit lavh ad 1 i på v New' England, K. jen k således delvis. att föras på en låg och osaklig nivå.” tr 4 re KÖ Gyltjebadets”- vilgörande. inverkån' nå . kroppen har länge varit känd. INu har emellertid en av Milanos meat kända frisörer, Signor Delgan, jagit upp idéen att också behändla håret med gyttja, vilket han hävdar inte bara stärker” håret utan även det "mycket vackrare. 'Bl a "oxnmer det många filmstjärnor -till honom. för att bli gyttjescham- ponerade. test mn en 2 Kideasol a bindajsteg, då gick det som det gick. Nixon ' sen Kt se vr sker sea . NAN 0 | Ojan ON ON ok ol jan jam jajan FOE akrkeka ETSTYN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.