EO I j ' " kedan vid kejsar Wilhelms besök i | "enligt de riktlinjer som framlagts av YyrvrveeverYTeYrYYYTYYrFTYTYYYYTYYYTYYFTYYYTYTFYFYYTYTFIFYTPYYTYYT? YYrvtretYTYYYYTTY Yrerv LAFOLMS TIDNING - YTYYYTYYYTTYYYTPYTTYYYYTYTTYT VY FT TYTTTYYTTYTYYYYYYTTTFTYYYYTFYTFY FYYTETYTTYYTSFTYYYYYT YYTYYYT TTT) Punkilighet -. Medan vi satt och väntade på farbror Tiburtius, pratade vi om punktlighet, Tiburtius är inte punktlig, Punktlighet är furstars artighet, sägs det, men farbror Tiburtius är ingen furste. Han är ånte. heller den förste, utan sna= rare den siste, när det gäller att . komma -till ett avtalat samman- träffande, a« . -- 2 hsa Att furstar måste vara punkt= liga, är. ganska givet. Hur skulle det annars gå med alla monument, utställningar m m som de ska in- viga? Men ack hur underbart vore det inte om också vanligt folk var lite mer punktliga!. Man öve- renskommer om, en viss tid, och så lovar man i sin tur andra att hålla vissa tider, med hänsyn till detta, Men vederbörande kommer inte och ger inte återbud och själv tvingas man i sin tur att lura andra, som i sin tur lurar andra o sv, Utan punktlighet trasslas "allt. sönder, Bristande punktlighet är upphovet till mycket ont. :"' Ja, just detta sistnämndayttran- de fällde jag, lagom för att Ti- burtius skulle höra det vid sin sena ankomst, Vi. blev generade och försökte, svänga in samtalet "på litet skämtsammare" bog, och så började det dras sådana där urgamla historier och ramsor: som om de där som skulle med Bpårvaägnen: ”Hon hann inte hon, men” han, han hann han!” Annars - "är ju, de .allra vanligaste. rolig- " heten "på tal 'om punktlighet ' det . där. ja, ni har säkert själva - hört den många gånger, och den "bom ' säger den ser alltid så stolt » ut som om han hittat på det själv: "Jag kommer visserligen, litet sent . Detta: hände” för 50 å år sen: , Dagens sensation i Tyskland är tillkä att inie-, tern amiral von Tirpitz ämnar avgå under . närmaste tiden. Amiralen överlämnade . sin "avskedsansökan Kiel för en tid sedan men kejsaren tvertalade honom att överväga sa- « Monroe' doktrinens förstärkning amerikanske utrikesministern Knox a diskuteras livligt i den Vsydameri=: ””kanska pressen, Det anses. sannolikt "ptt en. pan-amerikansk. union kom= na mer att bildas, - a > Rapporter från Kuba förmäler att . det råder stor oro bland folket, som fruktar. attfen revolt kommer; att bryta ut under närmaste tiden, « . Oron i Tibet har föranlett sam= pmandragning av trupper - för att 'undsätta - den -.' brittiska , handels- genturen i Gyanste om det skulle bli nödvändigt. - ; sn "Halva priset -— Unge man, ni har rä det min dotter från att drunkna. Här får ni en tial.å est oso Not -— Men pappa, insköt "dotter nm jag var ju halvdöd! > se Nåja, d då får ni väl en. femma dä um Kan a tänka dej att jag såg sex personer under ett paraply, och ingen av dem fick. en regndroppe på sej +» — Hur kunde det vara möjligt? — : Det regnade inte just då. | K lara men jag kan ju gå desto tidigare i stället”. Från arbetsplatsen till exempel. Och så den där om han som kommer några sekunder för sent till tåget, men tröstar sig, när han ser det försvinna i. fjär- ran, med ”Bättre sent än aldrig!” — Kvinnor är mycket mera punktliga än "män! konstaterade fröken Andersson, ” .. — Ja, det är lätt att konstate- ra, svarade Tiburtius.. En .minut före fem kan kontoret på ett. stort företag te sig som en flitens.bo- ning, . myllrande av arbetande kvinnor vid sina skriv- och räk- nemaskiner m m, En -halv minut över fem är kontoret rensopat. Inte en människa. Atminstone in- te en kvinna. Där kan man verk- ligen tala om punktlighet! — Men inte när det, är fråga om att komma i tid på morgonen, inföll fröken Anderssons fästman, som jobbade på samma kontor. Och - absolut inte när det gäller att komma i tid, när man. har stämt, möte. :Man kan få vänta både fem och tio minuter, ja än- da". upp till en halvtimme eller mera, innan den sköna kommer. -— Det finns: män -som inte tål | sådant, sade, nu "fröken: Anders- sons fästmans mamma, som också var med i sällekapet, De' går. sin " väg och struntar i flickari för all- tid. Det 'skulle inte förvåna mig om många äktenskap aldrig blir av, bara för att; flickorna MeV " kan lära sig att vara punktliga,'. — Ja avslutade den gamle ung- kärlen Tiburtius diskussionen. In- + get ont utan att det har rågat . gott med 4 sig! me : - Om. man jämför nybysgeriet un- Lv tel fjolåret + med 7, föregående års, Dp Echweiz' den största "ök- ajägen . med . 34 procent, Danmark 20 och Sverige och Sovjetunionen 11 . procent, medan England och Norge|S! inte kan nötera” någon ökning. - - . Betraktar 'h man bostadsproduktio- nen i förhållande till invånaranta- let kommer Sovjetunionen främst med 14 nya lägenheter pr 1.000 in- vånare, Sverige med 9,4, Norge och Schweiz 7 och Danmark och Eng- land med, 5 å 6 nya lägenheter pr 1.000 invånare i landet, oa Dagens rim OS-tävlingarna såväl som boxning ska visas i TV. Vi ska sitta och titta med blic- ken tom och med tanken på vilse kos - ! på de spännande ting vilka hän- der & Rom eller rättare sagt rid OS. vi ska se huru långt man med” slägga når och hur långt man kan kasta ett spjut och hur svenskarnas trumfess med heder slår alla andra vid OS: jet ut. vi "ska läska sånt” sinne” ned dessa ting medan kvällen: sig: sakta rör, vi ska se våra män när i 4- kantig ring de av motståndarn sylta gör. Vi ska känna vår själ bliva fylld ” av fröjd då vi ser huru mycket vi kan, hur de våra ska lyckas i häck 2 "och höjd nästan bättre än någon ann! ” on or | Soliman r örtroli ga stunder. , I mmdårig flicka”. Föst er inte vid vad er mamma säger om er fäst- mans längd. Det är bara ett svepskäl för att hon inte vill mista er. Ty- värr finns' det så många föräldrar som inte inser att deras barn blivit vuxna och måste flyga ur boet och därför finner en massa fel på den som tänker. ”ta deras. flicka ifrån dem”. Att ha 'en lång fästman är väl bara stiligt, om man ser till det rent yttre. Men också om han vore be- tydligt kortare än ni, vore det in- gen olycka? Huvudsaken är att den -| man gifter. sig med är en hygglig människa och att man ' älskar ho- nom, inte sant? Men, är ni verkli- JE gen kär i honom, när ni fäster er så mycket vid vad er mor säger? Den | saken tycker jag n' ska ta er en ” funderare på. Om ni verkligen är det, så kom ihåg att ni är en vuxen och myndig människa som inte be- höver gå i ledband, Stå på er bara — "ni ska 'se. att mamma' nog ger med sig, om hon märker att ni verk- ligen blir lycklig. Skriv gärna gen, Med hjärtlig hälsning. ” ”Gallie” From nskan ” En ung dams hjärtskärande suck: I Om jag finge leva om mitt liv = då skulle jag aldrig ha köpt det tj där ljusröda läppstiftet i torsdags. "a Jag sover så dåligt om nätter- na. Jag har en känsla av att det ligger någon under min | säng. Vad ska jag göra? ". . eo Såga benen av sängen. Alldeles. riktigt . '. Det är med flirt som med bilkör- ning klagar en' av de mot mognare ålder gående filmskådespelerskorna i Hollywood. Man startar för has- tigt, kör för sorglöst. 0 och. bromsar för sent. : £ Ne > , s a Ft Har ni någonsin eått ige- +” nom en stor' siälsstrid? Bättre rådlös än vattenlös "> lavisst, syns det inte på "oomigA av allt att döma lilla Marias mening. . . Solen (?) och värmen vid Skrea strand har gjort henne varm och : föråtig och för att råda bot härpå och åter komina i form satte hon kurs på närmaste vattenpost. Här låter hon jonstorpskällans klara . ">. vatten, sig väl smakas + + " - Y ZPRraR N tKvickhuvudenos parad: Dr Samuel Johnson 5 Samvel Johnson. (1709—1784) 74 intar en framskjuten plats i den" engelska litteraturen, inte så mycket på grund av vad han skri- vit som av vad han sagt om allt mellan himmel och jord till sin Je följest och nitiske biograf, skotten James & Baswell, Dr Johnson ägde i hög grad commor sense, sunt förnuft; han såg med oförvillad blick, ge- nomskådade, bluff och dumdry- ga later och var naturligt kvick. Kanske var han inte särdeles sen- sibel och' ömhjärtad i sin robusta realism och pessimistiska inställning till människors möjligheter att upp- - nå högre förnuft och större vishet. Dr Johnson var konservativ, men +" ingen träaktig reaktionär. I Eng- land är han en ännu levande ge- stalt, som man ständigt citerar, Dr Johnson var inte nämnvärt intresserad av politisk historia, all. ra minst av krigshistoria. Han äl- skade filosofer och moralister, inte krigare, vilka han fann alltför obe- "I vandrade i humaniora och oför- I mögna att föra €a vettig konver- sation. Men Karl XI -tycks han ändå ha uppskattat. "= . c — Vi kom att tala om krig, säger Boswell under datum den 10 april 1778, när de dinerade hos en her kerl i The Temple, -. - - — Dr. Johnson: Varenda männi- ska känner förakt inför sig ' själv över att inte ha varit soldat... Om Sokrates och kung: Karl XII -av Sverige . båda : var . närvarande i något sällskap, och Sokrates sade: Följ mig. för att åhöra en" före- läsning i filosofi”; och Karl, i det han lade handen på värjan, sade: ”Följ mig, för att avsätta tsaren!” lå skulle varje man skämmas att följa - Sokrates... Mänskligheten ärar dem som övervunnit. fruktan, vilken är en så allmän svaghet. " Dr Johnson 'var ingen vän av Thalias barn; han fann: dem allt- för, affekterade och osjälvständiga. Men några undantag fann han än- då "bland sin samtids- skådespelare, bland”. dem 'mrs Sarah Siddons, lands största : skåd som han hyste en uppriktig beund- ran" för både som arts och män- niska. + 2 » En dag, då skådespelerskan av- lade ett besök hemma hos den sto- re doktorn, lät hans tjänare henne vänta i ett spartanskt möblerat för- rum . utan . att erbjuda henne en stol att sitta. på... > När -dr Johnson igen "infann sig var den firade' aktrisens humör på kokpurkten; Hon sjöd av illa : återhållen vrede, men dr Johnson g|..— Men, kärå Ni svarade den sddad 4 vanilj med sinnesnärvaro. Han sade med ett galant leende: + .: a + — Ja, så är det alltid, min sköna! Där Ni uppträder, går det aldrig att uppdriva en sitt plats! | ' - På en gata: i: London: blev år Johnson översköljd med de grövsta tillmälen och skymford av en fisk- månglerska. , .+ . Han vände sig tiil henne och ute brast: >. od — Ni är ett" "substantiv, ja, "det är vad ni är, ett ynkligt adjektiv, en oförgätlig interjektion, ett för- dömt adverb... Ft -Inför denna dänäde samling n nya skymford förstummades den sak- lmniga fiskmånglerskan, or Johnson uttalade sig, alltid med stort förakt om Skottland, skot- tar och allt skotskt, Hans store be- undrare. 'och levnadstecknare, Ja- mes ' Boswell, gjorde naturligtvis ihärdiga ' ansträngningar" för att överbevisZ doktorn om hur fel han hade. En . dag "sade. Boswell : att Englands justitiekansler lord Mans- field var skotte, och att detta vitt- nade : om ..att skottar kunde vara framstående män också i England. - Det där. argumentet. håller inte, förklärade Johnson, för han har gått i skola i England. Man kan få, ut mycket av. en skotte, bara han om- Doktor Johnson chils berömde förfader, hertigen av Marlborough och aldrig kunde glömma ' detta. Oupphörligt förde han hertigen på tal i en ton som om de var nära vänner, för att inte säga såta bröder. ; . En dag fick dr "Johnson "besök av en vän, som' just anlänt från par- lamentet, där han hört hertigen tar la, or — Hör länge talade 'Marl- borough? frågade dr Johnson, . — En halvtimme eller så. - — Och vad sade han om dr 014: field? > - - Ingenting. sn ”— Så otacksamt av Konom,' "sade inte tala en kvart utan att säga något om hertigen, ' MH Dr Johnson hade en privat ge på en av Londons teatrar, Men en afton fann han logen ockuperad av en överste Landseer, som hade sin gärning förlagd till hovet och dr "Johnson, för dr Oldfield kan därför inte lät sig åvspisas på plat- sen' med mindre än att det skulle renderat doktorn allvarligare kon- sekvenser, kanske rentav fängsligt förvar. . " Den gode "doktorn" vär r emellertid rasande och skrev. påföljande vecka i den tidskrift, han utgav: . — Caesar erövrade Gallien, den store Saxen, Wilhelm Erövra- ren England, Henrik 1V Paris "och Ludvig XIV Elsass. Vad har ö Landseeer erövrat? En loge, Kort tid "efter "det att: dr John= son fullbordat 'den reviderade ut- gåvan av sin berömdå ordbok, tog en 'dam, honom i sträng- upptuk= telse för att han hade infört ”oan- ständiga ord”. H store" lexikografen, i det han pe- pekade ' på henne "med ett: höjt pekfinger," Ni har ju kikat efter dem. ; "xo lv . anonymitet obrottsligt bevaras. | känd sak, att vissa personer lättare . | ka förhållanden åstadkommes, nå- ; | fall infinner sig, Efter ett sådant får "DOKTORN — SVARAR: . Under denna rubrik besvarar en svensk legitimerad läkare kortnadstfritt medicinska frågor från läsekretsen = « > « Förse frågorra 'med- lämplig signatur och uppgiv helst dider och kön Det är givet att envars åäörk breven DOKTORN SVA- RAR och sänd dem till redak= tionen, :, «cr ”A G”. Ni har berättat i ett in- tressant och långt brev om Er 13- åriga dotter, som efter att hon blåst av I sk ri ivöt . "Pinsamt "berörd blev härfäörle- den - herr kyrkoherde Hilarius Boklund då en utsänd medarbeta= staden uppsökte honom på pas- torsexpeditionen och till honom ställde frågan: "Tror ni på Gud?” Herr B trodde sig först vara ut= satt för ett nog så plumnt skämt, men så erinrade han sig hur tids- andan numera är, och svarade med mild och tålmodig röst: = > + -— Det är ju mitt yrke, barn lilla. - Men sedan vände han intervjun-, ren ryggen. > Vårt konurigspar har 1 dagarna fått sina porträtt förevigade på tvenne risgryn åv den pakistanske konstnären herr S N Ritvi, vilka kan iakttagas genom förstorlngs- glas, allt enligt uppgift på han= delssidan i DN. . Med anledning av deta kan påa pekas att herr konstmålare Malte upp en luftmadrass fick ett anfall och medvetslöshet och övergående förvirring. Ni har sökt läkare, men har ej fått annat råd än att återkomma om tillstånde' skulle upprepa sig. eos Jag tror att de råd Ni fått är myc- ket bra, det är fullt tillräckligt £ n. Jag tror inte att Ni nödvändigtvis, på grund av det inträffade behöver befarar någon speciell: sjuklig. för= ändring hos Er dotter. Skulle emel- lertid kramperna återkomma måste Ni givetvis med energi påfordra un- och en fullständig ut=« rednin;j Några liknande: fall, har Jag ej varit i kontakt med. = + » Emellertid”. är .- det en allmänt än andra kunna a IFagera på olika påfrestni uten att därför något sjukligt är för handen, Påfrestning i detta sam- hov av och sålunda ett ökat intag |! av syrgas och utflöde av koldioxid, processer som båda, som bekant äga rum vid normal andning. När en sådan förändring av blodets kemis- "got som kan ses vid olika tillfällen, tex vid det nämnda eller vid vissa nervösa besvär, d v's ett krampan- man emellertid aldrig låta nöja sig med, att enbart konstatera att detta kan ha varit orsaken, : utan man måste ' alltid . observera: en sådan patient, och vid förnyade anfall göra noggranna: undersökningar, för att säkert 'veta att inga sjukliga pro- | cesser ligga. :bakom anfallet. . - mn GOtt.om. tid. . — Har.ni aldrig tänkt på att bi ja ett nytt och bättre liv? > — Nej, det är nog för sent. - — Det är aldrig för. sent, . En tjatig och h st herre förklarade vid ett tillfälle för dr Johnson aft åtskilligt kunde an- föras som skäl för omåttlig alko- bolförtäring, Tu .— Ni känner väl till, -döceradé han | ati dryckenskap, får oss att glömma. våra obehag och omedel- baraste bekymmer. Nog måste Ni| anse det vara förnuftigt att en man dricker av denna anledning? .. .- — Jo, svarade. dr: Johnson" : Johnson: stämd. nJag "har Hera färn 4 el- den", sade hort: vo vs Dr: Johnson läste" noga genom dikten, återlämnade”. dör och sade mycket allvarligt: — Jag vill absolut tillråda = att lägga den till Era andra järn! . Efter en långvarig fejd med sin förläggåre,” mr, Miller, erhöll dr en” dag ett brev med Brevet påfallande iver, om han råkat träf- fa någon som kom med denna ar= gumentering . borde -- han rimlij hade följande lydelse: nes a — Andrews Miller sänder härmed känna sig alltmer frestad ju mer tiden led, : feta När dr Johnson en gång > befann sig i Skottland. fällde han följande anmärkning till sin. trogne följesla- gare Boswell:'”Detta är i sanning ett mycket syndigt land!” = 7 . — Vad menar Ni, utbrast Boswell indignerad. Ni måste väl ändå, sir, hålla med om att Gud skapat detta land liksom alla andra länder. ”. ta +; — Alldeles riktigt, replikerade dr Johnson, - men vi må -heller inte glömma --att han. skapade-: det för händertas som ung." : skottar och "att han. — även" om > En dag;, då "Boswell” framhöll för sammanställ Iningén: förefaller. mot- dr Joh att Skottland äger "en | bjudande — också sk de helvetet. oförlikneligt vacker ” natur . och |” En, känd engelsk: förfatarinna praktfulla utsikter; klippte doktorn av .sin' beundrares Iokalpatriotiska utgjutelser: s : '"— Den skönaste u kten en skot- te. någonsin kan 'se;"sade. han, är landsvägen fill London. ": ” : Det -fanns en viss dr olafield, som en gång råkat Winston Chur- bad en kväll inför 'ett större -säll- skap dr Johnson; att. "säga sin upp- riktiga - mening” om' en av "hennes nya: dikter. Hon bed" "honom sen- träget att säga "vad han tyckte; för var det så "att han inte tyckte: om den, så”skulle -hon visserligen kas- det er t till Sa- muel Johnson och tackar sin Gud för att han nu inte längre har med honom att göra. . Dr Johnson svarade .. ++ -— Samuel Johnson tackar. ”här- med mr Andrews Miller för pen- garna och gläder sig åt att ha er- farit,” att- mr Miller i synes kunna tacka 'sin Gud för något. = ; En narraktig person, som fått r nys om "dr. Johnsons kvicka konversa- tion: beslöt, att skämta: med den store doktorn.” Han' tog plats vid dennes stambord- och. mottog var- je.: ord, dr -Johnson / yttrade med högljudda skrattsalvor. . >... -Detta blev självfallet för” påfres- tande för dr Johnson, hans tåla- mod tröt och han vände sig därför till .en av "sina" vänner vid -bordet : i någon. vidare form i kväll, efter- som .denne narr förefaller begripa — Jag måtte verkligen inte vatå ” Ja sedan en tid är sysselsatt med att föreviga HKH prins Beitil på ett kålhuvud, vilket väl, dock måste anses betydligt enklare, Materialet avser herr konstnären som en hyllning till herr prinsens . bekanta matintresse, KM anses iu 2 > (Ur Grönk V-blad): Fragan "om konservering. av kräftor "lr aktuell Problemet uppstår : nu, huruvida det vid. djupfrysning är minst plågsamt att utan vidare nedlägga kräftorna | i den starka kölden (vilket är min personliga tro). eller att dessför= innan döda dem genom kokning. Napoleons och Karl XII:s bussar ' ; stodo ju stelfrusna upprätt it dri= No Bat manhang skulle kunna ha varit en|, vorna utan att till synes ha plå= . konstlad ökad andning, djupare och) gats.': hastigare än vad kroppen haft be- | bäst, kokning eller icke före ned= Frågan - är vilket som lr frysningen, Smaksynpunkten bör, 1 ej hit. "Icke.. torde: kokning :nv, kräftor ha belvrats som djurplå= geri, än mindre borde nedfrysning bli det, ftp AS RR ARNES bo (Astacus 1 sv D) ! v- Jaså, du är Inte belåten: med i din fästmö? . 0 Nej, ingen försöker n henne ifrån mej. . (Salon Gafln” i D N) ' miljard: invånare På de amerikanska. befol hingst statistikernas "kongress 1 Chicago har professor Philip ' M ' Hauser, konstaterat att landets befolkning: omkring år 2050 kommer" att: om-; fatta” 1.000,000.000 människor. En; bart 'under nästa, seklets första 50" år . kommer ' USA-befolkningen 'att öka med. 620 miljoner, lika mycket som världens folkrikaste stat, Kine, nu har människor inom sina ä ser. K " Professor Hauser' "fromköll , att USÅ vid sekelskiftet hade 76, mil- joner invånare, år 1940 redan 132, miljoner. Under de 20 åren sedan ” dess har USA-befolkningen ökat med drygt 48 miljoner. Om befolk= ningsökningen fortsätter i nuvaran= de takt skall landet redan &r 1970 ha 215 miljoner invånare, omkring tre gånger mer än år 1900. Men ökningen blir än snabbare: Enligt Hausers beräkningar, skall. befolk=- ningsantalet år 1980 uppgå till 260 miljoner, år 2000 till. 380 miljoner och år 2050 till 1.000 miljoner. USA - kan ändock inte gå om de tre stora framför- USA på listan: Kina In=- dien och Svojetunionef.: Där ö befolkningsantalet' lika snabbt: eller t om i större takt, Vid det”! kom- mande sekelskiftet" beräknas de två ledande kommuniststaterna” . Sovjät-, unionen och Kina," ha sammanlagt ” Eken barnet lär sig på. den moderna, mä sera den men ändå inte. bli ned- > akt för het cigarrettaska, derns knä, och det är att ta »e 1 re från Sveriges Radio I K Huvud= - av mången som en'delice! = fecknat. .ett. både, fantastiskt” och YI skrämmande perspekliv om befolk=' | ningsutvecklingen "4. USA; -då' han: staters befolkningstal & som ' nu $tår . -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.