ver rer? tereeteTtreTrrvrevevYYYYFYYEFETYYP YT vev LAHOLMS TIDNING rer etvtYTtYYY (cn se ft eevverevererererrY YYYYTYYTYVTYTTY Ey yrervyreevrevevyret ye Yr YyverYEEYE PYTT CEN / Onsäagef den d2 fult 1961 , ' kan väl synas vara en något u un” 2 "> derlig sammanställning. Den har "med folket utefter västkusten att göra. ”dade ett tyskt fartyg. vid Herrön - 4 Klövedals sockén på Tjörn, Far- " tyget hade en last av "”dyrbarhe- < ter”, tillhöriga , Fredrik I : Och. 7 bland "> Vagg: > « gkänkt vår, drottning Ulrika .Ele- nora; Befolkningen tog ' hand om ; emellan: dyrbarheterna, Det sägs a att kyrkoherden” "på ön också fick j =”, med" av;lasten, bland annat: "en . den; visste, hog' inte vems "lasten ' , Var, "utan han tog käppen med till "Stockkolm; då han bevistade riks. käpp och. visade kyrkoherden ett; rå lönnfack i' käppen, . där det: låga en "rulle" "dukater. :Kyrkoherden '' - berättade” då Satt” vaggan: skulle": s finnas på en' gård: Stordal - oh i + kungen sände en grupp soldater : dit föratt: ta': reda" på ” pjäsen." ” Men fyktet" 'hade gått före" och timmar på eftermiddagen, uppstod , . -bilköer' på tre kilometer vid färje; N lägena 'och . väntetiden, för. över- i " skeppning uppgick till närmare två F' timmar. , N friktionsfritt. : "| nad tillgång efter frånskild frå med -— Förlåt att jag kommer och stör den a jag ville hara säja. att jag Lt ledsen över alt jag gick Är omen del nye 0 > = 4 Ena stormig natt är 1720 stran" fartygets. last ock” delade". sins 7 vackert arbetad käpp: Kyrkoher='.: Ne , dagen." Kungen, kände igen. sin ; | '. kontinenten nådde” "toppnivå för sä-'! 1" songen' på måndagen. Undek ett pars UD en"ersä ining”av 3 kr. 4 trimär- £ På kvällen flöt" emelle; tid år äfiken ” Urper år innan pensionen indrages? :| 8) Hur blir fördelningen vid andre ;] vardera 1/6, mannen . hälften. 2) "| bygga sin tomt ut i gränslnjen. " "Och" sarkofager" eller rättare sarkofagerna, de voro också kung- historien "är en västkustbo i ' legendariska Lasse i Gatan. > Onsala socken i Halland. ' > Liksom sinä förfäder. vil for han” skoningslöst fram på has vet. Som bekant gjorde ban Carl då XI så pass. stora: tjänster. genom | , sina: röverier att han upphöjdes i adligt stånd ech. antog namnet: Gathenhjelm.". Under, en fav" sina; radier utanför kusterna uppbrin- gade han 'en gång ett fartyg med, "last äv dyrbarbeter från Rom' för. 4. danska 3 ; kungafamiljens'"- vräkning. "Och; bland. ; dyrbarheterna var] Ävenne, konstrikt: arbetade: sårko-! "fager, som danske kungen beställt i Italien. Gathenh; lade fö på dessa för sin "oci i; räkning, men danske kungen: bytt: te till sig” de” kungliga :sarkofa> | i fick ett par andra stället.” Och; det ingalunda några ! ”enkla”: tor. De kän än i dag med sina, ”, ståtliga + inskriptioner och ' ut — smyckning: beses, Å "Onsala "kyrkä, so där” de, glömmer den" Jegendariska kaparens” och, han: gemåls. vars sen " Frågor, SOM kräver” ett. mera mgtende eller enskilt svar bel ott något högre, arvode Alla brev ndresseras ” till, Hallands Nyheters Puridiska avdelning; Norrmalms- id bågar Jag uppbär med ungefär 260 kr.i månaden se- dan :ett. antal år. :Kan”nu, arbeta I på förtjänst. Har min arbetsinkomst | någon, inverkan på min pension? Hur "stor får: då "inkomsten ' vara Och kan den bortfalla utan vidare? Jag är 47 år och min arbetsförmå- ga är nedsatt med 40 procent... Omyndig. ,” v - " Svar Arbetsinkomst 'Y upp "tin 1.000 kronor per år påverkar icke folkpensionens storlek för ensam- stående (1.500 kronor får man: och hustru). Ni bör tala med pensions- nämndens ' ordförande eller: annan kommunalman ' då speciella förhål- landen i detta fall kan tillmätas betydelse. . Lt H Fråga: NaN : D Här fördelas efterläm- två barn i första äktenskapet och med ett barn i andra äktenskapet då andre: maken lever vid hennes frånfälle? 2) Då hon vid sitt från- fälle är änka efter andre maken? makens frånfälle under hennes lev- nad? . Svar: 1 5 De te "barnen erhållet Barnen får 1/3 vardera. 3) Barnet i makarnas äktenskap och hustrun får hälften vardera, Allt under för- utsättning att vare sig enskild egen- dom eller testamente finnes, sis: FRÅGA: Har: en granne rätt att och grannens jord? Eller hur nära? meter från gränsen men vet inte, : s "+ En som inte frågat förr. SVAR: Stängsel kan sättas i va gränsen, Man får dock inte be- Ttet: fick' kon en lig! egendom". och . hjälten i den gerna, "och Lasse och” han. gemål N ne, hade: glömt hur det var att gifta sig- med "må blev giftasvuxen skulle hon” själv lämna ifrån sig en -maminas. gosse, som. med all" säkerhet aldrig skulle bry sig om att sätta en potatis- kastrull på spisen.. - en "tanke" åt framtida, svärdötträr sätta taggtråd i gränsen mellan sin Har hört att där skall vara en halv] >>> Stackars pappas|[- bortskätidå pojke! 3 Jag minns" mydet: väl! då första åren av Henrys ochMariannes äk- tenskap. Han var en tämligen 'bort+ skämd ung man när, de alfte sig, Siria föräldrars, ende son. "Han hade aldrig bäddat én säng hemma, ald- . rig "borstat ett par skor. När Ma- " Irianne kom' in i bilden tick "hon många välmenta :råd 'av sin svärs mor: Just så ville Henry ha ström- .| mingsflundrorna stekta, ända sedan han. var: barn hade han fått lov utt I välja sin -älsklingsrätt till söndags]; "| middag o&v.!'N hå Marianne ' ansträngde sig ”att till H punkt: och ' pricka följa svärmors :| instruktioner. ' Men ”Mariahne sade sitt yrkesarbete och "slutade "ofta ;I senaré'än Henry gjorde. På det sät- Tot av Barn gör påfrestningarna i ett äktenskap, större, enligt en: -under- Räddar be barmäktenskapen? | NS vara bra att påminna om "vissa sar | ker; Så bör man t ex ha med sig tabletter, koltabletter för ma- sökning vid Michi itetet T.USA. Där har man under fem år ['g utfrågat 909 - anftrikanska - fruar, Skälen, till ide: större påfrestnin- gärna är följande: Barnen skapar avproblem i i äktenskapet och ger däri enom flera anledningar till gräl mellan makarna, barn" är dyra" i drift därför måste: papporna, arbeta mera och när ' de arbetar mera är de också längre tid borta från hem- met och slutligen ger: barnan hus- trun nya 'plikter”och nya "intressen; Mannen” kan inte följa henne, "och | de två kommer . ifrån” varanå. Så det där med” att barn skullé rädda större arbetsbörda & än han. det I Du skall inte tro att det faller ho- | nom in att ens sätta på 'en potätis= - i] kastrull på spisen" — när jog kom- mer hem från arbetet sitter han för det mesta i sin fåtölj med tidningen och beklagar sig för att han är så över en. weekend: nyligen "och. jag blev något överraskad över arbets- fördelningen hemmet, Så här; lät. ters 'säng' också! Och söta Ann, ta och borsta Peters skor. : Ann dukade av bor t och | torkade diskén medån Peter försvann. ut tpå » Henry : så stolt a nog ä ter. i. Peter; han kan alla bilmärken utantill: . och", han; är: kvarterets |: ä nålgörare.. Men, : are, hade jag hört igt. som att Peter hade yt med unga; ep där frun här yrkesarbete och" inte : hinner” med hela hemmet. Förresten har. jag för mig att. Märianne hade det ganska pojkar, sa Marianne, Och så tycker ].. «| man att är man bara har en pojke kan : man : ju gott "hinna med att hjälpa ' honom: smed” det sont han tycker är trist. ; Han skall; ju kännä|l” " att han'har en mamma.” Ingen tvekan om saken. Marian> as gosse." När: Peter strar sina älsklingssöner! att leta efter'en brottslig bilsniifa- K re; Denne hadé samma dag vå mor- gonen'; vid” en vägkorsning utanför staden; kört på en 12-. -åring, som på å väg till” skolan. Barnet på natten var slut och Ronald ree- . ne önskade” ;sinå "lyssnare" "god natt och "bad 'på nytt att allä måtte an- stränga sig att hitta mördaren; kom två kriminalpoliser. till radiohuset, De hade hittat den mordiske bilis- ten.;De häktade hallåmannen Ro ” Testamenten Det var'en präst som" skulle be- vaka ett arvsärende, och under. för- handlingarna kom . han" i « med motpartens "ombud. Två testa- menten förelåg, ett äldre och ett av nyare datum. ”Men' prästen ville inte godkä något av test; na. Juristen blev irriterad och ut- brast slutligen: ” '— Jag har inte "sett maken- till präst! Han tror ju: varken på gamla Å , din man sitfer hela da- : och metar i skurspannen, Ån te tala” med en 1 psykiår Danö-s -Sve- örd -- : 'kusma (no) kort påssjuka (sve) , ”gusten (no) . glåmig (sve) ö bringebar (no) + » hallon (sve) ' Ijole RN . oe ch : barr. morska tsve) oe jola (no klänni > klutet, klodset 4 (da) . klosset (noy "> Les klumpig ve Hönut (nyuo) = L7- le" mycket | äktenskap "—"som' man så ofta fått nn. höra predikas - -— är egentligen bara : "I str ve Ng rap: r så kolossalt spraktisk: porten. ” Mr Hårjobb lönar sig ' åtminstohe tycker de engelska Uic- korna det, för hårfrisöryrket. har ökat fantastiskt under; det senaste året... 15.000 flera hårfrisörskor finns nu än i fjol = -—' kanske "också be= roende. på att' 'yrket utöver .tänen ger en avsevärd skattefri inkwust i form "av ' dricks, -'Engelskorna ger förresten ut över 3 miljarder kr på hårvård varje år. De flesta går till frisörskan ” en gång .i veckan vilket betyder” 'en' utgift på BJ kr per vecka. Meri de är inte nöjda 'med . vad. de får för" pengarna — läggningarna ; håller, inte” mer än 2—3 dar. Orsaken: härtill är "väl i första hand ' precis som ' hos oss att håret sköts på ett annat sätt, man permanentar c det inte längre så hårt som: förr, för. det! Passar, inte ill frisyrerna. , Men så gör naturligtvis . det fuktiga engelska klimatet "också tingen” man reser ia bara ut till ; närliggande. "skärgård. V svårt att. i en hast skaffa fråm huvudvärkstabletter el- ler medicin mot magont.. De flesta som är mer eller” mindre beroende 'av olika slag; äv mediciner tänker säkert” på detta” innan” de, startar > men "det”, k; indå - | väskan, . soba SN gen,. 1ioik mot.” PAR tioner ”Enterovioform är den vanligaste och den får man inte försumma om man reker söderut och kanske kommer att äta ett. annat slags födå än man är van vid och även medicin mot : förstoppning. Likaså är det -bra att komplettera det egna lilla reseapoteket: med - tabletter mot halsont och huvudvärk — för man kan ju. faktiskt 'råka ut även. för detta slag av åkommor, ” Nå el Ser Nu finns "det faktiskt ” i handeln ett ' färdigt fickapotek, som är praktiskt; Det innehåller nämligen sju olika preparat och, heter Modo- I ré samt tar ytterst | liten plats i i res- Damm är nyttigt Tack och lov för dammet -— åt- minstone sommartid! För om ”inte dammet fanns så skulle vi inte" se solen, Himlen skulle vara svart och vi skulle, inte ens kunna se mol- nen. Det är nämligen så att dam- met påverkar ljusets spridningsef- fekt, Utan dammet skulle vi också vara genomblöta för' jämnan, "ef- te"som allt vatten som dunstar från floder” och ' sjöar... inte . kan bilda moln 7 utan : :dammets. medverkan. Jorden skulle ;då' bli" överdragen med. fukt och himlen svart. Så låt oss behålla dammet! Vilken tröst för lata husmödrar, nu får vi äntligen temester > utan samvetsbetänxlig- heter diverse (dammtussar. ur ”dåkmåln: ng i Hör ni Gl "dem som ”påssar 1 på under . semestermånaden att : putsa på litet här och där i er ägandes sommarstuga? Då kanske dethär tipset är 'bra för "er:- om; ni. skall måla” taket i torpet, stick "då pen- sel ”genom', en halv -gummiboll! Då'rinner inte färgen längs pensel-- skaftet och ni” slipper, droppandet. Ett annat bra knep i samma veva: när man tvättar målade. väggar är det "praktiskt 'att' fästa : en 'skum- gummilapp- runt handleden: : Den samlar upp. det vatten. som 'annars skulle rinna, ner längs armén. . ett : : hotell : i landsortofi, skulle? 5 lig ätt. sova i. men vi har precis likadana alla” Tummen; RN Eg I så fall skall jag" be "att så rummet bredvid mitt. — Det är tyvärr. upptaget. kåt hela natten. — Åhy,' Det" beror bara vå ” att] han har bott, här förut. Han kan knepet. . | — Vilket knep? su = Jo han sover på golvet. ; - Jag. beklagar," sade vockeren, 4 le Ja, jag vet det. Men. den man= |" I- nen. som bor: i det har. i alla, fall |'g: fått en hygglig säng., Han har saar- - . "Bättre ändå: Relativt nygifte "Andersson älska- med sin boksamling redan kort ef- ter bröllopet att lilla fru Anders- ' son blev svartsjuk, ': — Du, bokmal + FN | kon; du ifall: jag var. en sån d lu — 0 nej, sa "Andersson, inte en Ssrmmal. lunta,” utan en snygg li- ten": ; almanacka, som? kommer; ny varde år, et. stormade betydligt : och. rå = NU är vi snart hemma, en "vänlig lantman, när förjar in 'när- rhade sig Malmö, S ser 'så ut beror det, på att jag USkådespelarén ” David ' Niven är inte bara gift med sköna Hjördis Genberg "utan" också utrustad med en hel del 'övanför axlarna, + ik andra "världskriget" stod han £ en prisad insats, vilket har kommit en tidning i' Hollywood att söka | komom för en enquéte. Chefredak- fören telegräferade till Niven: sirvan drack duskål med den där -odräg- ligé Lundin; 1 —' Jo serru — ja. kunde « in förmå mej te kalla” den knölen för herr: 1 : digt grubbel hit och dit. Ni anar de böcker. Så flitigt - umgicks han !4; skulle säkert. tycka bättre om mejl” I den har hon missat varje gång hon färjan mellan , Köpenhamn och Mal- , : "I mö utspelade"sig följande; sade |: - og är inte ”malraöbo. "Om jag N Jag "begriper Inte "varför är | E örtrolig ga stunder SOpartial Signaturen "ar. tyd- ligen missförstått mig. Det är just |' för att bröllopsgästerna inte skall ha något huvudbry med :'klädseln som ' jag anser att ”valfri' klädsel” är ett olyckligt valt uttryck, Står det ingenting om klädseln på: in- bjudningskorten betyder "det som ni vet frack för herrar, lång klän-| ning för damerna. Står det ”kavaj” ) betyder det kort klänning för da-| merna, mörk kostym för herrarna. »”Valfri. klädsel” skapar endast onö- inte hur många läsare som under årens lopp beklagat sig. just över att ”valfri klädsel” inte lämnar nå- got "ordentligt besked om' hur man bör : vara klädd. Däremot har jag ” påstått: att det ena skulle mindre : ”fint” eller mindre vara pni n skrivet. oh " Nu lindrar jag: — Kan en kvin=.,. na fästa sig vid ett par skor? | ' De moderna, skorna . måste ; ju trycka och plåga henne. Blir hon inte fientligt inställd till dem? ” Det tycka inte så, Jag har sett butiksfönstren och drömskt titta "le må bra i Ändå har de önskat få dem. ' : Men husfadern har ruskat på . huvudet "Längre bort har det funnits ett antikvariat ' eller - . affär, vid vars fönster han' velat / stanna en stund, « - > Dagens skomode är fullständigt : - vansinnigt, I varje fall för en stac- kars familjeförsörjare, som stän-+ digt måste betala klacklagning. :-" Flickor är så rara, Men. ändå blir jag så glad när någon god. - vän ”begåvas med en son. Jag tän- "ker: > > Man må säga om: pojkar ' "-vad som helst, de kan vara odräg-" "liga, men de drar inte så mycket i skor och Birumpor :som flickor! ”korrekt” än det andra.: Det blir|-.. för övrigt allt vanligare att gäster- na även vid kyrkbröllop har kavaj och kort klänning: även om brud- paret har full brudstass. Jag tyc- ker bara att det blir mer enhetligt om "gästerna kommer ' i ' ungefär samma typ 'av klädsel, Med 4 hjärt lig hälsning. ; DE "Tacksam: för svar”. - Jan nog är kommer I i nytt .| läge: genom ATP: det trevligast med placering vid en familjehögtid, "åtminstone" vad he-'. dersgästerna beträffar. Vid familje- ; fester som bröllop, 50-årsdagar och | dylikt går släktskap och ålder före rang. Alltså är det lämpligt att ju- bilaren exempelvis för sin mor ti bordet och har chefens fru till väns- ter — inte tvärtom. 2) Det ser vän- ligt ut att både tacka de närva- rande vid middagen för dagens hyllningar och sedan "sända .tack- kort. Både till dem som var, när- varande och de' vänner som uppe vaktat på annat sätt,» - H Kära hustru,- du har ett stort du gräver aldrig i i mina fic- Hos optikern : -— Jag "skulle' vilja ha: ett”. par, glasögon åt min fru. ”.— Ser hon verkligen så maa re- dan? SE i Ja, förut Har hon varit myc- ket träffsäker, men på senaste ti kastat: någonting efter i inej. . . ' Parkeringsplatser. > 20: d Texas. måste rymma både en häst och en bil Moderna cowboys. medför. bå- dadera.' | Högst vanligt - — Här ska ni få höra någonting, sade Joe Smith, sedan han /' klivit in på sitt stamlokus på 28:e gatan i New York, Jag mötte en kanin på 37: e gatan, den. var fyra. meter Ög. : De andra gästerna såg lite miss- troget på honom. Joe fortsatte: '— Och vet ni vad kaninen gjor- de? Jo,-den kom fram, bockade sig artigt. och ' ,yttrad H Goddag; mr Smith”, ” > so Då blev du väl f rvånad, sade en av stamgästerna. I = Nej, det. blev! jag inte" alls; svarade rir Smith. Det finns ju fle- ra miljoner” människor i den här Sedan den "allmänna tilläggspen sionen kommit till har spörmålet fom de enskilda pénsionsstiftelsernas 'ställning kommit i ett delvis nytt läge, anför kommerskollegium,” som finner det viktigt att lagstiftningen "på området ses över och anpassas till de nya förhållandena, -.. Framför allt har dessa stiftelsers. betydelse i rent socialt hänseende ATP,” och denna förändring "bör återspeglas i såväl de civilrättsliga som de skatterättsliga reglerna. t förstnämnda hänseendet byggs! upp. så att därav, klart framgår. att. det: här är "fråga om avtal mellan tv jämställda parter — arbetsgivaren : och arbetstagaren — angående vis- sa” anställningsvillkor och alltså in- te om -en av arbetsgivaren gjord | (mer eller mindre säker) utfäs- telse "angående en social. förmån. Vidare är. det enligt ”kollegiets uppfattning riktigt att. skatteregler-. a änser älgrundat att I föra en ordning som innebär att, arbetstagarna — för "vilkas räkning, pensionssäiftelser dock skapas fäst pension och sålunda" inte 'be- höver "våra beroende” av" -utfästele; ser från stiftelsen eller av om me- Tbelopp” finns är eller : inte. Omi. de föreslagna reglerna" leder till att! färre pensionsstiftelser ; bildas än annars skulle vara fallet kan, kol legiet inte” finna denna omständig- het vara ur: allmän synpunkt an- märkningsvärd eftersom arbetsta garen får anses skäligen tillgodo sedd genom; : folkpension 0 Något att. Jeva f :Herr "Alfredsson är "missnöjd ed. sin dott, och klagade ständigt, mm; d och- stönade: 3 — Om. jag fick dö ändå! Jag har 1 i staden som heter Smith.” s Ordnade & sig — Varför? : 2 Han kunde inte - tillbaka. nd Hur är den nya | trädgårdsmäs taren? : - — Han har én dotter som en ro- senknopp, en fru som en kaktus och en grabb som är ett busfrö. |” Tandläkaren blev tvungen att dral, ut två tänder i stället. för en... dig .en massa på villan, bilen är! inte betald än och inte heller TV apparaten.” "Och så klagar du” och påstår att du inte har något att Je- va, för? : ingenting att leva fört 1: lg : Hans maka, trött på det ständiga gnället, rev å: cs : —- Jaså, "du har inte' det? då "ska; jag tala om för dig att, du är skylt kvinnor stå som fastnaglade vid j H på skor, som' de absolut inte skul= . och velat gå vidare,., ? en frimärks-"'-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.