yrveervytyetyetyrtYYTYTY VET . i . Yryvev? yvryvvyvee yt VYV ET v vyrvevYrvvv very "Fredagen den 11 augusti 1967” lanerat krativerk — Kattaraslätten är nästan lika ätor "som Belgien, ; ” Egypten är ett land, som måste '"latnyttja. sina ekonomiska . möjiig- heter. väl. Största delen' av landet består ju. av öknar, och för sin blomstring är landet hänvisat till: 'en smal remsa mark längs Nilen, . Det är alltså inte att undra på att. man krampaktigt söker nya medel för att öka de ekonomiska' utsik- - derna, I Assuandammen har man ' funnit ett viktigt medel, ty denna | 'damm ' måste säkerställa "Egyptens" framtida « existens 'genom att: leve= 'rera energi och vatten till åkrarna .. Egypten har "emellertid - upptäckt | ännu jen möjlighet att kultivera ett "större "område. - 1. norra” delen. av, låndet ligger: Kattaraslätten,. näs- tan så stor söm Belgien. Marken | är här mycket salthaltig 'och hela' ”. trakten är därför olämplig för åker= bruk: och bebyggelse. Egyptiska re= 'geringen har nu tagit kontakt med ' "den tyska Siemens-fabriken för att - ikomma fram till ett projekt, som "skulle. uppbringa" 250 miljoner ki-. ; lowattimmar energi; per" JL Man vill låta Kattaraslätten över fsvänimas. av Medelhavet" genom, att” gräva en kanal från el'Alamein till jatycke under havsnivån, varför inströmmande vattnet » kan"; sätta igång - turbiner, .varigenom elek= :! trisk energi :kan alstras, Där kas. nalen” kommer”, att löpa. genom klipporna - har |. man : planerat två stora tunnlar. Kostnaderna för det= : a ta projekt är givetvis: enorma och ' 'det tör sig om sammanlagt betyd- ligt över en: miljard kronor. Med erhåller, kan man förse den växan- de industrin och städerna”: med elektricitet, samtidigt som man har planér på att också kultivera åker= bruket i i samband med en utbre - FO. I Det märkvärdiga - Bud denna jöverg ä lan är; att lågslät- fena Kattara aldrig kommer . "att bli full med vatten, Hettån i öknen " lär dar fa så stor, att vattnet uv= | |dunstar lika snabbt som det ström= mar in. Man har väl beräknat att vattnet. kommer ' att lämna efter: sig ttt'saltlager, vilket givetvis jständigt måste. öka i tjocklek. Men detta är något som man inte be=: »: höver bekymra sig över förrän om” tusen år — förr blir inte detta salt=' lager för Nockt - ” ån krankrok av, mer ovanliga di- mensioner är. den här, 3om fram= ställts i Tyskland 4 lamellkonstruk= tion; Kroken mäter 7,7 m och vä= ger 8.580 kg, men så kan den ock= så ta en last på 174 ton. Den enor> ma kroken är avsedd för ett stål NM verk i Argentina, N TJUSIGT GJORT : Unga fröken Pettersson har sett 1 tidni att I hefens £ ” silver”. -.som ger guld: till det lilla etta: lågland "ligger. ett nig lårtiond et iXuppe "blivit den allt mer domine- -ringsgren, och för den skulle :byg- . i vattnen runt de många” öarna. - 11/5 av den > Många fiskare omkom under kriget | fisk som, de sedan seglade vidare iLängs de klippiga öarna finns D:' gamla ordspré et. ”Färöarnas ull :är Färöarnas” guld” gäller Flinte. längre. "I 'dag är det :”havets klippiga "och stormpiskade öriket ute 4 Nordatlanten; - "Under de senaste -har fiskerinä här " rande, För den färöiska befolknin- gen är det, nu en livsbetingelse att få ut mesta möjliga ur .denna nä- ser, man, i: -snabb takt upp'landets fiskeflotta, investerar. stora summor i fiskförädlingsfabriker och "arbetar | hårt på-att ytterligare iutvidga sin redan betydande; export av fiskpro- lukter. på bl a Brasilien, 'Spanien] Amerika. Och de. duktiga fä- blir. samma i år och kanske många år framöver. Fiskexporten i i fjol gav det '84-1nilj: kr,.en: summa som ört med svenska; förhållanden anské'”, inte imponerar, : men man måste. komma i " månlagda folkmängd , inte” uppgår - till. ner änz35.000 Personer. :4,236 "färingar 'mönstrar varje år ombord på de stora båtarna för. fiske: vid bl a.Island och Grönland... Utöver . dessa finns det 2.345 fiskare. som 1 fiskar— från” mindre trålare ”och I . ibland även från helt” öppna båtar |" Denna kategori fiskare har' minst "alla de som fiskar med de små öppna. ten vinschas upp för berget innan: Den fättiga ste delen + (0)4 sticker: upp. ur: ”håvetl ågatt.öarnas sam- | ånga” sådana här av naturen inspr ngda.” kamnar, som båtarna i-i -hemmavattnen. Dock" måste här' den landade fångs- : den "kan transporteras vidare. Världens största a fiskesportländ SAV, dei, 84. milj: kr; fiskexporten gav, i fjol. är; fördelningen på de olika produkterna: klippfisk 22 milj kr, saltad Fick. 21, salt sill 13, isad färsk fisk” 24," frusen fisk 1,5, le- vertran 1;2- och fiskmjöl 0,5 milj kr. I förhållande till invånareantalet är Färöarna” det; land: som har den största exporten ; av fiskprodukter, nämligen , för. 3.000 kr per år och storléken"kofnimer Färöarna på 33:e plats' bland: världens främsta fiske- nationer; där Japan, Amerika, Kina öch Ryssland toppar statistiken. ; Dock är det relativt lite fisk som färingarna: fångar . vid -själva :Fär- öarna.. Före kriget svarade. England för över".90. procent av fångsterna inr och nu tar England och Tysk- land "tillsarhmans' cirka 80 procent. Resten 'korhmer, i huvudsak, på de | färöiska fiskarna.; .Man "kan inte | komma ifrån, ' säger Jåkup i "Jä kupsstovu, .den fattigaste delen av Färöarna - är den : som, sticker upp, ovanför: havsytan medan den rikaste delen ligger rere: i havet, den del som har de rika fiskegrun- den, Varför skall man inte få göra som ' Amerika - gör när. det gåller oljefyndigheter: ' exploatera. områ- den på havets botten som nationell tillgång " när de ligger i omedelbar anslutping'till'det övriga landet. Det borde med”andra ord inte få. vara alle "mäns rätt. att fritt få” "utnyttja Färöarnas, rikaste områden. : "Det skulle: säkert betyda | mycket för Färöarna, om man här liksom på ; Island fick tillämpa: 12-mils- lagda "komsten genom fiske." : Sekreteraren i Föroya- Fiskiman- nafelag — landets största organi- sation' — Jåkup i Jåkupsstovu be- rättar, att sju av tio manliga fär ringar är fiskare, och därtill komz mer ett inte så ringa antal både män och kvinnor som bereds sys+ selsättning vid fiskförädlingsfabri- ker, garnbinderier och annat som indirekt hör till fiskerinäringen. Den färöiska fiskeflottan består av 188 båtar på över 20 bruttoton och utgör tillsammans 27.215 bruttoton. Av de större fiskefartygen från 500 till" 1.000 ton och därutöver har man än så länge -bara 13 stycken, -| men sådana fartyg kostar i genom- snitt omkring 7? milj Kr och lan- dets ekonomi tål inte hur stora in- vesteringar som helst. "Före, kriget hade man betydligt fler båtar, men många blev sänkta av tyskarna, Färingarna var näm- ligen de enda som under. krigs- åren, vågade fortsätta att segla med fisk till England, De gick ofta med sina båtar till Island och hämtade med till” engelsk "hamn. Men det kostade många båtar. och många fått tvillingar, |. Fröken Pettersson, som will stå väl”tillboks hos' sin chef, knackar på 'hans 'dörr — och säger forcerat: + Ursäkta, jag har den äran gratulera, det var hemskt Ajusigt : gjort. . a iskoliv. Under åren 1939—1945 omkom sålunda genom torpedering och minsprängning inte mindre än 210 färöiska fiskare — en kraftig åderlåtning i ett land med då knappt 30.000 invånare — och ett 30-tal T . Då, skulle färingarna själ- vai "större utsträckning & än nu' kun- na bedriva fiske. med de mindre båtårna: på! sina "egna fiskegrund. Detta skulle i sin tur medföra ökat behov ;-.iäv. si fiskförädlingsfabriker | > med större ' möjligheter att bjuda hemmabefolkningen och främst då äldre' fiskare utkomstmöjligheter, Färingarna kän ju av naturliga skäl sin produktion utan inte lägga'' är år helt beroende av fisket... fiskförädlingstabriker . : ed . : Det som" färingarna mest fiskar ir sill och torsk, men dessutom Tandas ganska stora fångster av bl a hälleflundra, -”vitling, " kölja och Bavskräfta. ' I - fjol gick: omkring 110.000 ton förädlad fisk på export. På öarna finns flera fiskförädlings- fabriker av varierande storlek, men alla med modernaste utrustning och kända över stora delar av världen för sina fina produkter. De. färöiska fiskarna är. nämligen kända för att vara experter när det gäller salt- ning av fisk, och .såväl engelska som tyska trålare vill ha minst en färing med som saltni; på invånare. Ser man bara till fångst- i K i + ATLANTA (rt korr)! Atlanta i delstaten Gcorglå 4 "USA "är inte bara känd som "”huvudskådeplatsen för ”Borta ; med vinden”, Staden och del-.: staten är också belägna i ”the -deep South”. — djupaste sö-: dern — och därmed hemvist för några miljoner av Amerikas " negrer. gjorde att det blev i Jackson i Alabama som de 'senaste rasorolig- heterna blossade upp. De började "I som bekant med satt några färga- I de gick in på de vitas jrestaurang i en busstation och:vägrade flytta sig då de' blev' anmodade att gå till den färgade sidan, Polis tillkal- lades, och de sattes i Jacksons fän- gelse för ”förargelseväckande be- teende” | och ; som ' ”skyddsåtgärd”, såde polisen "Därmed ansågs saken ”J utagerad. > 0. Mass "Det var den emellertid inte.. Det "| vara bara ett led i negrernas kamp för fullständig likställighet med: de . vita. ' Genom sin . CORE-rörelse | (Congress 'of Radial Equality) or- ganiserade " de " passivt motstånd, tisörer för de:färgades sak i,en buss till Jackson -för att bevisa att det inte var en isolerad företeelse som ' hände: i busstationen. Dessa :] blev . också genast: arresterade då de beträdde de väntsalar eller res- tauranger de genom sin hudfärg inte ansågs höra hemma i. Efter hand har dessa s k frihetsfarare "| uppträtt i alla. delar av' Förenta | briken hade i fiol. 26150: ton Salto fisk till: förarbetning,' och det mes: ta exporteras" som ' klippfisk ' till Brasilien "och Spanien, 'saltfisk till Italien "och ' Grekland samt frusen fisk till. USA "och Sverige. 'Högsä- song för”saltfiskberedningen är ju- ni—februari,. då båtarna : kommer hem, från. .2-—3 månader - långa fis- keturer med faster på 200500 ton Hu Nya. fiskefartyg bara av stål - Den färöiska. fiskeflottan Kar ex- panderat fantastiskt de senaste å åren, men ändå" har man ' inte båtar så det räcker "att ge arbete år landets ålla fiskare. I'sommar: har fiske- flottan tillförts fem nya trålare av stål, och” beställningar på 'ytterli- gare "ett :10-tal. har. man i. bl.a Nörge ..och Frankrike. /Det' är "alla s k linebåtar på omkring 300 brut- toton för -25—30 . mans besättning. Men man" har också 'själva börjat bygga fiskefartyg av stål, Av. Fär- öarnas sju skeppsvarv 'är det dock bara ett som utför nybyggen, och det ligger i Torshavn.” Chefen där, direktör Kjartan Mohr, berättar. att man ; tidigare. 'byggt : atlantgående |"; träfartyg, men nu helt gått in för stålfartyg. Det första om 160 brut- toton sjösattes" i. sommar, och nu har man sträckt kölen till ett ännu större... Segelklart ': med : all teknisk utrustning går ett sådant fartyg på 'omkring 1,5 milj kr, och det vill till att det kommer hem "med. full last efter varje fisketur om det skall gå ihop ekonomiskt, . Mycket "av den saltsill ' som' i Sverige går under benämningen is- landssill är färöisk, Det torde dock inte dröja länge förrän namnet fär- öisk salt. sill arbetas -in på den svenska marknaden, Och det är den väl värd,” i SENS Sven Male ” Utan. konkärrens Vv 2 SS Två ji fullriggare, skolfar- sina fisketurer, ty då kan de få ut högre pris på sina fångster. > NIE En av Färöarnas största fiskeför- ädlingsfabriker är Bacalao i Tors- havn, vars direktör Aksel Hansen tillika är svensk vicekonsul, Vid ett besök på fabriken förvånas man över med vilken noggrannhet fisken sorteras och klassificeras efter stor- fiskebåtar totalförliste. tygen, Nippon Maru och Kaiwo Ma- Tu uppenbarade sig nyligen i Los Angeles hamn, där.de pittoreska fartygen väckte stor uppmärksam- het.. De hade kommit. från Japan för att deltaga i den stora kappseg- lingen över Stilla havet till Hono- lulu, men inga andra deltagare ha- de anmält sig i klassen. Nu delta- ger japanerna utom tävlan i den lek, ”utseende”, fethet m m. Fa- : 3.580 km långa tävlingen. Stat , Frihetsfarare anmäler sig | och reser till Jackson där de utan motstånd låter sig sättas i fängelse. För närvarande sitter omkring 270 både svarta och vita i. Jack UPN negrer Kräver. och de: vill. ha.de CORE sände genast några sympar | | klara att det är fråga om passivt motstånd” och icke-våld. 'Negrer kommer in i de vitas restauranger och väntsalar, sitter där tysta och passiva, men genom sin blotta när- varo irriterar de de 'vita som slut ligen kallar på polis. , "När polisen" kommer låter de- monstranterna sig utan motstånd : : "| föras till häktet. Men andra neg- " Det var endast en tillfällighet som rer kommer igen och ;förs bort, kommer igen och förs bort, De vet mycket väl att ingenting skulle va- ra mer välkommet för de vita än att en neger började bråka, Och för all 'del — 'ibland tryter tåla- modet också på den svarta sidan. Så måste myndigheterna lägga sig i bråken som uppstår för att upp- rätthålla ordningen och lagen. "King, säger: ”Vi må bli avsnäs- | ta, vi må bli avvisade, vi må bli trampade på, men låt oss inte sjun- ka'så djupt att vi börjar hata var- andra.” . Det - finns "andra element som direkt uppmanar till hat mel- lan raserna. Ku Klux. Klan och andra som anordnar ”hatresor” också per es för att skärpa mot- sättningarna, N De får likställighet ändå = -- . "om tioår! . Vad säger nu folket i södern — både svarta och vita — själva. En vit ” hotellreceptionist - i '. Atlanta: Negrerna hat föt brått. De kommer i alla fall att ha full likställighet om 10 år, Utan bråk. - En färgad banktjänsteman i At- lanta: Det enda' vi önskar är att bli, behandlade med respekt. Men det finns många vita som inte för- står det, . het i Louisi jämlikhet "> n.utan: bak ta men "många negrer sätter sig av. gammal: vana längst bak i vagnen. Och det finns många vita som inte tycker om alt ha en neger bred=' vid sig och också säger så till ho- nom, : En svart fabriksarbetare i Geor- gla: Jag stall flytta till Kalifor- nien i höst. Jag vill ha mina barn” ien vit. skola där de får lära bättre bråk, vilket det skulle bli t någo, därför flyttar om jag försökte här, jag.” En vit husmor i North Carolina: Jag vill inte bli regerad av en ne- ger. Jag är född i en kommun ti" Mississippi där negrerna "utgjorde 80 procent av befolkningen, och de flesta kunde varken läsa eller skri- va. Hur skulle det se.ut om man En svart trafikpolis'i Virginia: Jo, jag vet att somliga färgade inte kan läsa eller skriva. Men de'är så få nu. I många kommuner krävs nu- mera ett kunskapsprov för rösträtt och det gäller att kunna; läsa och skriva. växer upp och går i i skola. ser ÅA fättskötta, men n lata . En vit chefstjänsteman i Alaba- ma: De svarta är lättskötta men. lata. Jag avskedade en; och han" var närmast glad över att han inte. behövde arbeta. Så kunde han gå. hem till frun och säga att han fått : avsked och att det inte 'var hans fel” att han inte hade arbete. Har de ar- på bestämda tider eller göra ett bestämt arbete, : : En vit fabrik fängelse, som snart inte kan här bärgera fler.: .v. Det var som. sagt en "tillfällighet att .det. blev; Jackson, Det kunde lika gärna ha blivit. Atlanta eller Montgomery '. eller . någon : annan plats : i. sydstaterna... De har alla skilda. väntsalar. och : restauranger och skolor. för" färgade och vita, trots att. segregation inte .officiellt existerar, När man "färdas genom sydstaterna får man en stark käns- la av. att det jäser. under! e en. Jugn yta; LA Passivt motstånd, icke våta na, och det har vi, Märkvärdigt nog-är det de svarta själva som håller styvast på det. I arbetet är de fullt jämställda, nos . En vit specerihandlare i | Louisia- na: .Den värsta nageln i ögat är de. skilda väntsalarna och restaui- rangerna. Jag kan inte se varför de måste ha .dem. Men så länge det "är lag måste Jagen följas, så- vitt jag kan se, - - En svart busschaufför i Georgia: Numera är. segregationen i. bussar och spårvagnar i det närmaste bor- 4 En - av -led i organi Enligt lagen måste vi hä: skilda för utvecklingen av de färgade matsalar och tvättrum för negrer-|( for. Ad t' of: ter Robert Kennedy sade i ett ra= dioanförande nyligen att en negez kunde bli president inom 20 år. Det må vara så i teorien, men i prak- tiken' har: det 'visat sig att ättlin+ nått" samhällsstegens topp mycket ” fortare, än "vad en neger någonsin ” kan hoppas på... UP ae en Den kulan visste var. den tog... President Kennedy härstammar er från irländska immigranter... : Mt "Karin w Person”: "CORE: :s främste tale har mer och mer kommit”att bli den:fär- gade baptistpastorn Martin Luther King i Atlanta. King har förklarat: Vi färgade” är beredda ' att sätta in en stöt av passivt motstånd — icke 'våld :— "här" och "vår .vi kan,” tills rasskillnaden upphör: Vi är :trötta på den. Vi har väntat på jämställd. het länge; Vi har: väntat på jäm- ställdhet i skolorna' sedan 1954 då högsta domstolen förklarade det va- ra lagstridigt »att skilja på svarta och ' vita elever, Vi vill inte vänta oss men vi inte har i praktiken. Detta är inte en strid mellan svar- ta och vita. Det är en.strid mellan rättvisa och orättvisa”. ' Pastor” King är noga med att för- En rad sjukdomar” kan botas med nytt engelskt penicillin; i . SrOCKHOLM (TT) "Ett nytt pencillin som på ett re- volutionerande sätt skiljer sig från tidigare typer av penicillin. har en- ligt tidningen Expressen börjat till- verkas i England. Det nya är, att man lyckats framställa det: första penicillinet med brett , spektrum, Det är forskarna vid Beecham Re- search Laboratories som framställt det nya i läkemedelet;" Desk even Det, svenska emedelsföretaget Astra i Södertälje, som har forsk- längre på rättigheter som lagen ger- Från vår utsände medarbetare) ' ROBOTBYN VIDSEL |: - > : På "torsdag kväll väntas Sverige göra sitt inträde i ”rymdåldern”, då en 2,1 meter lång Arcasraket, som väger 35 kg, skall skjutas upp från robotfältet i Norrbotten för att vän- da på tröskeln till rymden efter en 85 - km ' lång : färd. Dan före dan märks inte mycket av rymdfeber i robotbyn , Vidsel, 3,5 -mil väster om Älvsbyn: ' Befolkningen pratar” be- tydligt mer om rymdmajoren Titov Flyg 'och robotar blåste fivi 1: folktom norrländsk skogsby.. byggt färdigt kommer ' där” att bo mellan 1.300 och : 1.400," omtalar der ' den senaste minskats med 800 personer men utan Vidsel skulle avtappningen hi” varit mycket större. Det är till störs- ta delen Vidsels förtjänst att skat: tekronorna proc och i år beräknas stiga med 7. å 8 procent. . s EF . I början 'var man i Vidsel både rädd och skeptisk inför projektet. . och hans bragd än om den för Sveriges del historiska. dag, då den första rymdraketen går till vä- 'ders, : ot Men helt utan spår går händelsen inte befolkningen förbi. Det nyupp- förda, eleganta hotellet Renkronan är fullbelagt av forskare och tekni- ker och det kastas förströdda blic- kar på nykomlingarna i byn som sökte" man utforska vad det är för folk,” som 'nu söker sig till denna ”avkrok” ' av. världen. Robotbyn Vidsel har annars flygutvecklingen att tacka för att den nu är ett sam- hälle, fullt av livskraft. För bara tio år sedan såg byn ut att gå ungefär samma öde till mötés som övriga skogsbyar: avfolkning, : : Men så vände sig bladet i och med att de militära myndigheterna. an- lade ett robotövningsfält på ett jät- Beech prö-' bete med 4 ki let kliniskt. | var nu det nya 1 emedle "5" | motorer och andra tekniska finesser |. Vad man hittills sett av dess egen- skaper verkar mycket lovande, sä- 'ger man hos Astra. ant Det nya penicillinet har visat sig ha effekt på bakteriestammar: som visat sig resistenta. mot -bredspek! trumr-antibiotika. Man tror inte att det nya preparatet kommer 'att för- lora--denna effekt. ens efter lång användning. Orsaken till att man sökt få fram ett penicillin med brett spektrum i stället för de bredspektrum-anti- biotika som redan finns är att peni- cillin : har. bakteriedödande effekt — i motsats till övriga bredspek- trum-antibiotika som bara hämmar bakteriernas tillväxt, . .” En rad sjukdomar "som "vanligt penicillin inte har rått på hoppas man nu kunna bota med det nya tyfus, paratyfus, dysenteri och vis- sa a former av Iuftvägsinfektioner hos ot: - I I England kallas det” nya läke- medlet penbritin. Vad det skall få åde i byns närhet. Och nu har blåst liv .i hela bygden. Älvsby landskommun var just i färd med att läka såren efter avfolkningen åv gruvsamhället Laver, som - helt plötsligt lades ner då malmen sina- de och efter förlusten av. Älvsbyns köping, som bildade egen kommun, och inriktade sig på en tynande till- varo när robotfältet blev aktuellt. Nu har kommungn och dess 5.900 invånare pumpat in 7,5 milj kr i byggnader och andra anläggningar i Vidsel — 47 villor, två hyreshus med tillsammans 30 lägenheter, ho- tell, skolor, vatten och avlopp, ga- tor m sn och eftersom även domän- verket uppförde en skogsarbetarby där — den heter i folkmun ”slav- byn”: medan - flygtjänstemännens bostadsområde går under namnet ”flygarstan”. — vände sig bladet. Vidsel blev därmed även kommu- nens goda skatteko, : t nära tr — År 1950 fanns inom Vidsel- åuhbhlad markna- för namn på den ' ;b den är ännu inte känt. =, cirka 500 or men Det betygar den drygt 70-årige' Ar= > vid Lundgren, som flyttade till Vid. ; sel redan 1906.” Då bestod det nu dar,” .— När det blev tal om I att det "här området skulle bli: robotövningsfält var vi nog litet till mans 'en smula rädda, erkänner han; Vi tänktesom så att blir det krig då kommer vi att rädslan gått över och vi gläder oss åt de många arbetstillfällen vi fått, Själv har jag tre barn, två pojkar och en flicka, som fått jobb tack ' vare flyget. Jag tror mig kunna för- säkra att samtliga vidselbor är gla=.. da över utvecklingen och hoppas att, rymdskottet skall lyckas; sn Sydlänningår trivs i ”ödemarken”. hela Sverige. Många som var vana vid storstadsförhållanden kände sig första tiden ”utkastade i ödemar- ken”, men de flesta har nu inord="' nat sig i norrländska förhållanden, "= Usch vad trist jag tyckte det var första vintern, utbrister fru Ulla Carlsson, - norrköpingsfru, som nu ; | varit i Vidsel i i snart två år och till= hör veteranerna bland invandrarna, — Jag har värit ner till Norrkö« - ping på semester och faktiskt — längtade jag inte tillbaka till Vidsel,” Visst är här mörkt och trist i de- cember ”- och - januari men härligt; ” andra månader och vi som tycker om friluftsliv har finfina dagar bå- de sommar och - vinter," säger. frå : Carlsson. /' 0 ningsfolk från när och fjärran för visning av skjutplatsen och området svensk regi skall avfyras. Men när dagen. ”R” kommer ningsmän, 'radiofolk och andra eva! nu kor där omkring 1.200 och när vi kuera övningsområdet. - i : ta Ade j LÄS: LAHOLMS av" ot tättbebyggda området” av åtta går: bo sopas bort ganska snart. Men nu har. | I går invaderades 'vidsel' av tid- - 4 i många fall. Men jag vill inte ha ' valde en sådan t ex till borgmästare., N Den' skillnaden , bortfaller . alltmer eftersom nya generationer ” L bete tycker de inte om att komma” ' kommunalkamrer Allan, Berglund i Älvsbyn, Totalt har kommunen un- -- 10-årsperioden - varifrån det första rymdskottet i. s the Colored People): Justitieminis= ; a gar till irländska invandrare Kar. > i fjol ökade med 3,7 - i Till Vidsel 'har' flyttat folk från Do får allt tide. so.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.