” a >. Olsson 'som var född i Hunnes- 4” i Ingeborg Johansson, maka till i vev rer errYYT VY TN Er dr YrevYvtYTYTYY EFT YrYrevreryYyFefvYv vrevvevereyviereresYyYFEYTEY TYP PrYVOeYYTPerevvYeYPEEYPPEY ET N oa v a Ve Höstriksdag med debattstoff Höstriksdagarna | brukar inte < . precis präglas av någon intensiv politisk aktivitet. På några få un- dantag när avgöres de stora frå: : gorna "under vårriksdagen' och ; höstsessionen får mer karaktär av . expeditionsriksdag, vilket bl a " återspeglas i glest besatta kam-' rar och ett förstrött intresse I'tid>' ningarnas' och andra massmedias : ”riksdagsreferat, ter I höst föreligger emellertid åt- ; . "minstone några frågor på riksda- " gens bord, som förmodligen kom= . mer att ge genljud över hela lan- H . det. Den första och främsta aktua= : - liseras redan den'25 oktober och na reform, som i åtskilliga fall syftar till verkliga mastodontkom- muner med större" eller mindre : + städer som centralorter, kan' man ' ta för givet, «=. 3, = Inrikesministern” lär även pre sentera en proposition om provinz sialläkarorganisationens "överför . rande från stat till landsting, Det' ; landstingen och eftersom en ut- redning med uppgift att se över ' ; de nära hundraåriga landstingsla- ” -garna kommer att' tillsättas" finns betyder ökade arbetsuppgifter för .|- . - ropamarknadens problem : Samt-| Radio" och television bevakas 'svartsjukt från: partikanslierna "så att den ” ene partiledaren "inte får fram- "träda för den stora se- och lyss- narpubliken mer än den andre, Får en av .dem' säga A, kräver genast den 'andre at få säga B "och en tredje C o s'v.' Annars . är ' inte 'den stackars 'radio-tv- - .Jedningen politiskt neutral, ' sägs ". emellertid + Sveriges . Radio" utan; "skuld till att hr Hedlund nästa "' onsdagskväll ensam utfrågas i progr kten . ”Utfrå om sitt partis inställning till eu-] " liga. fyra demokratiska partileda- sre har tidigare accepterat ' attj | " imiedverka i detta. program sedan; > det kanske stoff för en riksd . "debatt i denna fråga, särskilt med .: tanke på! det” stärka inslaget" av 2 -landstingsledarö "bland (i Sj gäller: vårt lands, ansh mi "eur knaden. Den ”lamentariska debatt som ” förts ” "-kring denna fråga under de se- naste månaderna har ihte förmått' . skingra oklarheten och en grund=". lig penetrering och redovisning i' ” riksdagen innan mer konkreta åt-': gärder vidtages är I hög grad önskvärd. Man kan även förut- " skicka att så blir fallet. ”. > En annan kontroversiell fråga, . men på det inrikespolitiska planet, : "” år, men de verkliga politiska god > Det finns givetvis skilliga and. ra frågor, föranledda av nya pro ;- positioner eller uppskjutna ; mo- tioner, som kan” animera riksda. gen till debattaktivitet. "Dessutom i : brukar enskilda riksdagsledamö- ter - genom "interpellationer? och : ehkla frågor friska, upp riksdags » lunken. År 1962 är dessutom val "bitarna; avsedda ' söm pröpäg; danummer il valrörelsen, sparas. är Rune Joh '> sons aviserade förslag till lagänd-. Zz 50 'å | . dern hade arbete som sågare och " fälle övertog hon föräldrahemmet trevliga sätt har han också skaf- . fat sig I många 'vänner., ”rup. Fru Olsson” efterlämnar ring för tillsättande av kommus= nala samarbetsnämnder för en ny kommunreforms ' genomförande. > Detta är en: betydelsefull: prin="', + nog till vårriksdager. De blir lik som litet fräschare dåuntt använda "som agn. i det. stora röstfisket." Men som "sagts, det finns anled= :: . ning förvänta flera uppfriskande. - Politiska "debatter även ” under > cipfråga och att na kom-= ' iksd; , som tar sin börj i nästa vecka; : rn höstr på 2nd. mer att brytas starkt kring 'den= Födelsedagar Pråller.- på måndag Eu. Edit lantbrukaren. Sven. Johansson, Alhult, Veinge; Hon är en duk- tig kvinna, som, n. helt ägnar sig. åt sitt. hem, - mans fyller i i norgon fru Ester Pet- tersson, ' Ållarp, 'Skottorp.; : Hon är . maka, till kontrollassistent Sven ” Petterssori, och har gjort sig känd som en: duktig maka och husmor. 50 år ” ' fyller i morgon, a slöjähåndlan.- den" Artur' Nilsson, Kornhult, Hishult. : Han är född i Korn- hult' och bor nu i en' villa på föräldrahemmets ägo... Tillsam- mans med. en broder driver hän slöjdhandel'.:vida omkring och har gjort sig känd sorn'en 'duk- tig affärsman. Tack vare sitt Hyllning . "På sin 70-årsdag "blev f hushål. lerskan och sömmerskan” Martina Ekström, Östergatan, Markaryd fö- remål för många ockhjärtliga hyll- ningar, Tidigt på morgonen infann sig brorsbannen och' överlämnade minnesgåvor och blommor, Senare kom Systfebarnen från "Bjärnum med riksdagsman Gunnar Engqvist i' spetsen med blommor och min- 'ebgåva och ett cert lyck tal hölls av riksd Eng- qvist. "Grannarna torkade med presenter och från vänner på Sjö- ängen fick jubilaren likaledes mot- taga åvor,. Frk; Eng: är född i Ekhult, Markaryd, men kom som barn till Göshult där fa- + mjölnare, I unga år lärde hon sig sömmerskeyrket och hade plats som sömmerska i Markaryd och Bjärnum: VI föräldrarnas från- i Vekaboda, Markaryd och där war hon bosatt under en lång följd av år. För 15 år sedan försålde hon föräldragården . och flyttade fram till Markaryd 'och . där har hon alltsedan dess varit bosatt. för Dödstall PRE Nelly Olsson, . Efter ett par månaders sjuklighet avled i går på landstingets sjukhem PLa- holm" fru Nelly Olsson, Östra Karup i en ålder av 12 år. Fru toorp, Östra Karup, gifte sig 1911 med lantbrukare . John Olsson. nder en lång följd av år Inner hade makarna 'ett lantbruk "i Hunnestorp, som de 1945 överlät "till en svärson, De byggde då en ville och bosatte sig i Östra Ka- minnet av en arbetsam och re- jäl kvinna, som helt ägnade sig brukare" Olle. Sjöberg, Hunne torp och" "Agda; "gift med Gustav. Nevbäck, Halmstad samt. en 'sy- ster: och barnbar Carl von "Schéele. Efter en "tids : |sjukdom "avled på” torsdagen 'ci-' -| vilingenjören” och" förre” rektorn vid Halmstads yrkesskolor Carl gård i Harplinge "som då ägdes av'hans fader, . Familjen flyttade genjör i elektroteknik”, vid Tek- niska högskolan år 1918 och ha- de'sedan anställning vid elektri-' ska prövningsanstalten Vi :Stock- Holm ' och en tid'var”han drifts- ingenjör ' vid” Rimforsa "elverk Östergötland... År 1923 kom'han till Hålmstad som chef för ”Ang- panneföreningens "el. ” "byrå och Halmstads: yr- Denna - verksamhet” 'var”hans speciella skötebarn; som låg ho- nom” särskilt varmt 'om' hjärtat, offrande och högt uppskattat ar- bete. Han hade redan' från 1931 varit lärare i elektroteknik. och avgick från” sin rektorsbefatt- ning . med -'pension.. 1958. "«. Den "bortgångne har också varit lä- rare i elektroteknik" vid Laholms yrkesskolor" Carl von Schéeles' stora in- tresse var frimurårerörelsen” där han innehade högsta gråden och nedlade ett "mycket stort arbete. Närmast sörjes den bortgång- ne av maka, sönerna" Stig, in- genjör vir Nordiska Frigolit AB i Halmstad, och Åke, kapten i generalstabskåren i Stockholm, sonhustrur 'och barnbarn. samt systern fru Svea Stenby, maka till 'arkitekt Bertil Stenby, Stock- holm och bröderna hr” Götrik von Schéele; Stockholm och fas- tighetsförvaltar en Herman von, Schéele, Ludvika, Rikstävlingen 1961. går av stapeln vid Mellbystrand dag.' Samling sker vid Uf på Hökafäket kl. 9.00, de som har gemensam ' utfärd samlas . på de ilplatser opektive ledare meddelat. Första " start sker omedelbart vd beräknad oa kl.13.00. Kontrollan- terna samlas vid tornet, kl. 8.00 för genomgång "åt sitt hem -och de sina, När- - Ben oc 1938 tillträdde" han befattningen rn ";-Isom rektor : | kesskola,' > och här” nedlade han ett' upp- | (OBS! ändrad plats) i morgon söns : trätt i Bryssel 2521 september.| "Men nu tåckade hr Ohlin först/ nej och sedan utlöstes en kedje-' +» reaktion där även Heckscher och Erlander avstod och Hedlund blev ensam : kvar att infria det die gare löftet, ie vc > Det har. "sagts .om br Hedlund "såväl som om många andra-klip- "ska karlar, att han har en räv "bakom örat. Förmodligen har den räven viskat att det här är ett fint tillfälle” att klarlägga. vad center- ' partiet" vill" beträffande 'europa=, marknaden. Det bör inte heller .-bereda centerledaren några större "svårigheter "att" besvara en rad . kvistiga frågor i detta ämne, ty ” har: hat haft en klar linje 5 "tiden: . Vidgad ram för handelsut ,dytet: men "med bibehållen. Polix Fisk alliansfrihet.” :" oe FRIAvORD | - : VARA SJÖMÄNS JUL i MON FRÄMMANDE HAMNAR. " Våra 'uteseglande sjömän be- trakta' julgåvan. som -ett synligt [bevis på ' de' hemmavarandes "| uppskattning "- av ' deras .lands- gagneliga gärning och som ett :linsegel på "samhörighetskänslan mellan den bofasta och den sjö- farande delen av vårt folk. För- denskull / riktas "en varm :väd- jan” till. sjöfolkets. vänner att i år "icke glömma dem; som vid juletid. få försaka det bästa i vår mänskliga tillvaro, hemmet” ch fosterlandet. '.Gåvorna torde' benö den” 10: november insändas till | Sjömansvårdsstyrelsen,: . | Mälarstrand ” 28": (tel; 51.13.00), ; | varifrån: de "vidarebefordras till ett', 40-tal-; hamnstäder världen |: runt. Låt. gåvans personliga ka- raktärframgå av adressuppgift , å "givaren; ' gärna z fastsytt brev: ; Periningbidrag ill "julfesterna, insättas på . Sjömansvårdsstyrel- sens. postgiro: 35 025." På -talong-] en Fanteckna Till” sjöm nnens i vid gåvan Stockholm den 9 "okt. 1981. ; För Svenska kyrkans Sjömans- ”vårdsstyrelse. | (Axel Ylander Gösta Hammarstolp Db Centrum Pa har en thriller av toppklass på sitt "program söndag kväll. Det är Fritz Langs DR. MABUSES 1000 ÖGON..; Med Dawn 'Addams,' Pe- ter van Eyck och Gent Fröbe,. Det är alltså dags för de kalla kårarnas afton på Centrum. Filmen & är ; barn- förbjuden Knäreds biograf ve ger söndag Paramounts strålande fängfilm .”Dadda' för tre” med jSop- hia Loren och Cary Grant i huvud- rollerna, En tidning skriver: Mera sådant vill vi ha! Det & är snart höst; kallt, regnigt och dystert då vill vi nn något s som värmer innanför, väs- MN. - Sa Vallberga Biograf . - visar i morgon den franska filmen | t& ”Sällskap för natten” en frän, och naken skildring från de prostitue- rades liv i bordellernas Paris. Barn- förbjuden. - x Maa NN Våxtorps biograf har söndag premiär på den omta- lade tyska krigsfilmen Bron, som handlar om unga pojkar som kom med i krigets slutskede, Bernhard Wickis film har betecknats som en av de bästa antikrigsfilmer som gjorts, Barnförbjuden. ' "+ Hishults biograf - ger söndag kl. 8 den eleganta ko- medien i färg ”Dadda för tre”. En underhållande ' film med Cary EE och Sophia” Loren.. Barntil- åten, Fagerhults biograf - N ger söndag kl. 8 ”Skott utan tve- kan”, En rivande ”västern” i med : spännande äventyr och indi- -: anstrider, Barnförbjuden. et Hel "det. Den här, gången förefaller |. : Från gamla tiders barnkolonier ;b "ger skollärare & denna bilden hämtad! Om det ,' år 1918 eller 1919 är inte riktigt klarlagt, men av personerna på bil- den känns följande igen: Sittande i mitten fru Stava Persson, som hade hand 'om matlagningen. samt stående i vit mössa längst till hö- 3. . Marc Toker av energisk NN Folk, var inte. så noga därför som TBC:n hade en 'Sydhalland. Det var ett hårt Vi besöker: Ester Johansson Pionjärgärning i” Laholm stuga, som förhyrts för Tarakolonfändamälet a ol stockholmska med Kygienen förr, "det. var” "sådan stor utbredning här i" arbete, som "under svåra villkor - " utövades av” p känd under namnet ;”Syster . sats har hon gjort för att” förebygga nya fall. - I Syster Ester är gammal nu och lever ett stilla liv i Laholm. 1943 avgick hon med pension från dispensärsystérsysslan efter att ha fört ett ganska flackånde liv. Hennes yrke gjorde, att hon Ester : hade att: se. till: Hela Höks härad, eller för att förtyd- liga det ännu -mera - elva sock- hansson är född. stockholmska, mitt i hjärtat av staden till och med, 'gamla Klara.” 1913 kom hon "till, Halland och. 1917, till- trädde hon, den "då nyinrättade tjänsten som: dispensärsköterska i Höks "härad. — Inte trodde jagy att jag. skullé « stanna > här så länge, men "se ödet kan: ju ingen rå: på : » Minnena tornar upp "sig,. och det 'är mycket som syster Ester har” att förtälja. -'Hon " berättar thed inlevelse, hur det var ställt ute i bygderna förr i tiden. Bo- stadsförhållandena- war. i ivissa fall -bedrövliga. Utan” att över- jade . djuren. det -många gånger bättre; Ett dåtidens hem n skiljer sig i: "ganska stor ”ut- sträckning från nutidens. Ofta hade ' man :i. köket: en stor o- s tymplig spis :i ena hörnet och en stor tvättgryta” i det andra, Däremellan war ibland sovplat- ser arrangerade: På ett ställe [där "TBC:n hade grasserat gan- ska svårt 'var förhållandena näs- tan bedrövliga, Förutom de här ovan angivna "hade det ett stort = hål nere vid ena väggen, ett så kallat" avlopp. Här hällde man allt 'som 'i vanliga fall brukar räknas till 'slaskavfall. Detta hål blev naturligtvis alldeles.”surt och det är förvånansvärt att inte flera : och : farligare ”' farsoter - | spreds. - :a— Ofta var det svårt att få människor att förstå att. även om de” inte var sjuka precis då kunde de behöva vaccineras mot en farlig sjukdom. Som tur är har denna aviga syn på läkar- hjälpen försvunnit och ” mycket har vunnits med det. - = Det hände att man var bor- ta både en och två dagår i sträck. Förbindelserna var då- liga, 'och så långt det gick fick man åka tåg och: hästskjuts. Fanns inte 'det fick man gå. Skulle ' man till. exempel till Knäred eller Mestocka, hände det ofta att jag fick ligga över. Men 'det var sett roligt och in- spirerande ' arbete, . som inte saknade sina poänger ibland ska .ni tro.” Ungdomen nu har det bra, om man jämför med gång- na tider. Något sådant som' re- gelbundna arbetstider och be- stämda sådana" fanns. ju : inte. Det kunde hända att man efter en mycket ansträngande dag -:| fick förfrågan,. om man ville vaka en natt över en svårt sjuk människa. Och" naturligtvis gjori de man det med gott mod, för det finns ingen glädje som upp- fyller en så som när man kan — Jag fick brev från min bror i sorn' (av gamla tankspridda sorten). — Jaså, lever han verkligen än? Vän; 2 Than, ja det skrev han ingen- hjälpa en medmänniska som har Amerika i går, sa den ena profes- ! det svårt. BARNKOLONIN. ärsköterskan Este mestadels var på resan fot. Det var : inget litet - distrikt: syster: r Jol Ester”. En behjärtansvärd in- : minska TBEC: ns s utbredning” och arbete. Redan etter ett år hade hon satt igång den stora äp- parat som sedermera skulle: bli dispensärens barnkoloni ute vid Mellbystrand. Syster Ester vill . mycket. o- gärna tala om sig själv och” sin livsgärning. Hon är ödmjuk över att-det finns så mycket annat 1918 startade man den första kolonin ' "ute wid . Mellbystrand. Det 'var ett väldigt knog -att få ihop både sängar; sänglinne och kontanter för att nödigt kunna driva rörelsen. :'De första. åren hyrde man stugor ute vid stran= deny; där fanns” varken vatten eHler avlopp: så det var, knogigt för dem. som skulle sköta det, > men senare fick” man eget hus. Det första : året - kunde man bereda plats' för. folv' barn. År från år kunde man så öka ut barnanta- Iet, så att det till slut omfattade drygt femtio. Nuförtiden går det inte längre ”att driva koloni för de infödda här nere. Tidens ut- veckling: har. blivit" sådan, att man. nu : mycket lättare. kan komma ner itill stranden, och det är ju till och med många familjer, som' har. sommarstugor nere wid stranden. Däremot fyl- ler de ännu sin funktion, när det” gäller barn från till. exem- pel: Kiruna ; och ' andra ' platser uppe i Norrland. Sedan : några år tillbaka hyrs kolonin numera ut varje sommar. Det är många minnen :som syster: Ester . har från kolonin, och hon ser gärna tillbaka med glädje på de åren. = Särskilt minns jag en kväll då ungarna skulle gå till sängs. Det regnade och åskade alldeles förfärligt, "och "barnen" var na- turligtvis liksom wi'rädda. En liten 'parvel undrade,' vad han kunde göra för att' det. skulle sluta. 'Be du till vår" fader, så skall: du se”att det "ordnar sig, Pojken var' osäker, på vad han skulle be men beslutade sig till slut för att be'aftonbönen.” Det blev "inget "resultat, men han blev tillsagd att be en gång till. Vädret hade 'blivit bättre ' och åskan . slutade , att mullra. Då slapp det ur:.den lilte grabben ”De 'e allt bra gott'o o ha en Gud i alla fall”. - ; EFTER tjugosex års tjänst avgick syster Ester 1943 med pension och har sedan dess inte: tappat 'kontak- ten med sitt yrke utan har bland annat förr vikarierat ibland, när så behövdes. NN + "EN RIK BYGD . är den halländska i alla fall. De förut omnämnda -bostadsför- hållandena berodde oftast inte. på fattigdom utan på andra om- ständigheter. Kvinnorna > hade inte det intresset för ett hem som dagens dito har. De ansåg ofta att hushållsarbetet inte var något arbete i egentlig bemär- kelse. Med arbete menade de på den tiden att gå ute på åker och äng och slita som bara den. ! Att inställningeri nu har ändrats är ju tur och att även hushålls- arbetet räknas som ett viktigt var syster Esters andra stora arbete, vs I or er re AA vad livet gett henné och menar |” - som kar behandlas i spalterna. | nar, plus Gaholms stad.” Fr, Jo- | "lockså ofta talas om: åtgärder och se [EL sa »— ÄR DU INTE klar med ditt! (kåseri ännu? Rolighetsminister där, | Chefredaltören har talat, Chef. redåktörer kan vara väldigt t enerve- rande, då de sätter den sidan till I och , just nu har han satt den si- dan till. Han tror' visst man kan "vara rolig jämt. Var jag inte rolig för den delen. När war chefredak- tören rolig sist, eller signaturen Cel, eller Jimmy, eller damerna på annonskontoret? Vad jag kan min- nas, så har de inte varit roliga, sen den. gången en av dem halkade på vår nya matta. Det var "väldigt ro- ligt. De får vara hur sura som helst men' jag skall vara rolig. S — HAR DU KOMMIT igång än- Inu? Kåseriet skall vara färdigt om en kvart! Det måste ut.till sätt- Nu är han så'n igen, Tänka sig. En hel kvart att vara rolig på, Vad gör : chefredaktören under samma kvart? Jo, han har beställt kaffe och är i färd med att. konsumera det som bäst. Med gifflar. Jag ön- skar inte vara rolig på fastande mage. Åtminstone inte i kåseri- form.' Jag kan berätta historier på tom mage. Roliga historier, men det är fel' att använda sig av and= ras roligheter. = - — KAN DU INTE berätta - nå- gon rolig historia för läsekretsen åtminstone? Åtminstone? Tror chefredaktören att jag vill underhålla , vår läse- krets med mina dåliga och snuski- I CEn | tryckande kvart i förrgår kanske och i går ockeå|- en ga historier? Ni har väl hört den , där om flickan. . . Det skulle" va=' ra att blotta sina egna brister. Jag kan vara rolig — när jag vill, men" ' just nu vill' jag "inte. Inte på en kvart i alla fall: Om han ändå kunde bjuda på en giffel. "Snåljåp . ” där! — VILL. DU HA en giffel? Jag fick en över., Jaså, han skall försöka med mu- tor. Sånt går man inte på. "Han kan sitta där med sina torra giff- lar och-gaffla” Jag tänker i alla fall inte skriva ' något kåseri på en kvart. Jag tror nästan att j jag strun- tar i kåseriet alldeles. Går hem och lördagstidningen - blir utan kåseri, läsarna blir besvikna, . upplagan minskar, chefredaktören ger mig 100 kronor — minst — i löneförhöj- ' ning om jag bara vill skriva ett” kåseri till nästa lördag." — TÄNKER DU. inte skriva nå- ' got (kåseri, så kan du lika 'gärna gå hem. Läsekretsen blir bara gla- da om de slipper dina fåniga kåse- rer, - Nu får jag inte: vara kvar på tid- ningen heller.” Jag tänker minsann - inte 'gå hem. Är det inte min ar- betsplats lika- mycket , som hans? Fåniga kåserier, sa han; Läsekret- sen fordrar att jag skriver kåseri- er. Jag kan skriva ett roligt kåseri på mindre än en kvart, Har ni hört den där är historien om den där" flickan: . . no oe Bison. som" direkt” berör ; finans- och penningpolitik verkar. "också på konjunkturerna. : : Arbetsmark- nadspolitiken är ett viktigt om-. råde: vad man gör för att ut-- bilda och placera om arbets- kraft, 'så ätt det inte” ska hbli' arbetslöshet någonstans och inte ” heller arbetskraftsbrist på andra hållt och inom andra näringsgr e- nar: > Lokaliseringspolitik . hör” finns överskott på arbetskraft. ” ' DET HAR - : hänt ett flertal gånger att det kommit fram "både herrar och damer och hälsat: så artigt och frågat hur jag mår. Ibland har jag genast känt igen dem, men ibland har det varit lite svårare, Men så fort de sagt sina namn, kan man ju placera dem ganska snabbt. Det är roligt att se hur folk växer, och det skulle vara , mycket roligt att en gång få » träffa alla dem som man haft ant. göra med på barnkolonin | hur den mår idag.” sl Andra statliga åtgärder än de . "”lingshemmet. i i N ned kl. 17 050 (ESUUTn v ES > Även boctsdspolitiken betyder, mycket, Man. kan genom sub- ventioner. — -ojika slag av stöd och. bidrag uppmuntra itill ökat byggande, vilket då ger sysselsättning åt flera, och iman kan när det är knappt om kapi- tal och arbetskraft i+'stället bromsa byggande, t. ex. genom : regleringar, som innebär att den som vill bygga" måste ha till stånd” av | myndigheterna, - få Saron, 'Trånget. Lörd. 19,30 Off. ', möte av miss. Lydia Lundström, onsd. 19,30 Bibelstud. av David Persson, kl. 9:30 kvällssyfören. onsdag kl. . 15 kyrkl. arbetskr. 4 LL mma Kontraktsmöte wc Forts. från sid. 1. rea aea edits . religgande lydelse. ÅA doiforeingen | Närvarande prästparen, kyrko" pherde och fru Folke Olén, kom : SM mer inom kort" att lämna kon- traktet, varför, de särskilt av- från det allmännas sida för att, tackades "av kontraktsprosten, ordna 6å nya sysselsättnin 5-1 'som också särskilt vände sig till - möjligheter uppstår . där "det Sin företrädare i ämbetet, pros” yin Sigfrid Norborg, som gladde: > Ett av de ;sammankorastens deltagare medi” "sin närvaro. Efter sammanträdet: |föride kaffesamkväm" under 2e- mytliga former.” Idag. do ,; MANFRED ' : Solen & går upp I kl. 6.46 c ch ned.; kl. 17.10: a I morgon. | HEDVIG - ; "Solen går upp kl; 6.48 och ned kl. 1. 07. På måndag : eFINGAL. : Solen . går upp. kl. 6.50, och RN Båstad 14 hgin med: nvg. Måndag X i Försam- . ti YFPFPn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.