rYevYvYYYTTEYYTYYTEY VV Vv , Det :blev.'1 "nat i "loggolvet där de haft: ett N N tighet -hade gjort att ingen ”märkt "med om. Se här, här kan man få - "synd om de söta . katterna då du i . elg av. De for båda på samma gång vyrvvv vevryvvYTerYeYrevYYTPeFYVY YYveYrerefeevTeYTTFerYeYTTFEYYYPTTYY tevvYvTtvYyveFrveTYFyvVTYYvEYyYyvYyvE TTT TTTTTTEPET pd se; Paren. re er Av Ingvar. - Det var svalornå” "som "råjde' de båda wWiidkatterna. 'Svalorna höll ” mest till. i logen. sedan. de kommit, . De höll på med att mura sina bon uppe på bjälkarna. Vildkatferna | 8 var mycket intresserade av dem: Svalorna tålde inte inkräktare utan dök blixtsnabbt och. ropade "sina varningsrop: Kivitt! Kivitt! = . . Katterna som nu var stora försök- ofte i höga skutt fånga svalorna, men 7 de” missade alltid de” snabba. fåg- larna, er £ Ulf och Stina, kom rusande ut i logen för att se vad där var som skrämde 'svalorna. inte undan. Det var den' grå som ålsket fräsande och spottande till . och med ville gå "några steg till anfall :innan', den försvann a ner i halmen. hr . + —— En sån ilsken en, sa Stina. ” — Det är en alldeles vild en, såg då så stor den var? : : LL Ja, den var allt bra fullväxt, Den får far skjuta, ! — Den blir förstås svår att kKom- "ma åt, Men' titta här ska du få se! Vv "Tså tidigt! ropade Stina.. :"Ji deras dörr" tiktigt på allvar: 7 Då hann en av de "vilda katterna : i ee 2 r' Wallén". — på jag. "öch Stina följa med till skogen sen; pappa? frågade Ulf, : NT oo Aja kan) ni | bara! "hälla" er tysta "men vi går klockan tre i morron bitti, det är rätta jakttiden på såna här kanaljer. : — Oja, tänk så roligt att få upp Yildkatternas död Det blir att lägga sig i tid också, skrattade farfar, Annars orkar ni inte på benen i morron. "— "Orkar, fnös Ulf. Men det var inte så "gott att stiga upp. Ulf och Stina wille bara somna, inte förrän fadern ropade — Ja; kommer, ni inte nu så går jag själv! kom de på fötter. I - Hur mycket bättre kändes det in: te sedan. man mornat sig. ett slag och smakat på kaffet som. fadern | kokat. Han hade bretts ett par s smör- gåsar också ät dem; — Det. kan, bli ärva | i skogen, så Vilken underbar norgoal” Det + var redan. alldeles” ljust, . Daggen glittrade .i gräset. , Himlen : var så djupt blå som 'sammet. Det. doftade » Det var. Ulf som "upptäckte 'ett av. katternas bon, Där fanns mas-. + sor med fjädrar från olika slags" fåglar, där. fanns skinn. av både ; hare. och kanin. 3. og . «— Tänk så arg far ska bli, sa ; Stina, : NÖT LÅ: — Och farfar 8 sen, & så vi och såg allvarligt på sin syster. RN rövare det måste. ha varitl.. > Först de sista dagarna" hade 1 -man a : nått ner till boet. som” katterna ! 4 "haft, Man hade. tagit halm att. strö + under svinen "med. | så friskt och underbart; Blommor- nm höll på. att öppna ; sina .kalkar efter natten, : Korna gick) i na fällor och be- Ttade. Viporna singlade över åkrar- na. Flöjtspelaren höll serenad 'än- nu; Koltrasten ” sjöng. kvittrade i massor. ” "Dungens , träd var också våta av dagg.. Solen glittrade i daggpärlor- na och vildduvorna kuttrade inne i Vildkaninernas lingar. språng från ängen in i skogens; "skyddande 'dun- 2 > PAUL NitsSONS TÄCKSÄGELSEPSALM. > ri. D Kommen för Herren. med; ” många år. . Men hån var även en "tacksamhet, gamla och "unga, stor diktare och när man sjung- kommen med fröjd att vår, Fa- er. hans psalmer märker - man :der av hjärtat lovsjunga. vo huru han liksom” har psalmto- "lVidga' dig, bröst, lyft dig mot -.nen' i blodet. ”Närhelst han dik- -himlen, mip röst, tar en andlig sång blir det.ge- jubla Guds. ära, min tunga. "nast. stor -psålm”, har pågon sagt . (Psalm 498: 1 om honom, Han har berikat vår : psalmbok med ej mindre. än 11 ”IDenni . psalm | är. skriven av. ;psalmer, samma "antal som Lina Paulinus ' Nilsson. -Han 'gick 'un- , Sandell. har. med i "psalmboken. der” namnet ”den , sjungande". "Tidigt gav. han ut .egnå å psalm- västgötaprästen” och av det för- i förslag. Det skedde” åren. 1907 - står man attshan,.var' utrustad och 3 1908, Han var då komminis- med- god ” sångröst.: -Det räknas ter , och 'regementspastor. Han alltid som ett stort plus för en; hade tagit starkt intryck av den präst när hah kan sjunga. Paul; kyrkligt nationella förnyelsen Nilsson ? Ivar en, sångare av det och: hans” kärlek till Wallins större. formatet, Hans. intresse för ! ipsalmer. var mycket" stor. På sitt sången. i största allmänhet förde : sätt följde de en gemensam. lin hånom också till körsången. Han 'je i sitt psalmarbete. Även 'hos vår mycket intresserad för kyrk- i Wallin . Var, "det. "de: nationella sång och var med,och bil- strömningarna, som' kom att .be- .kyrkosångsförbundet i. i, tyda mycket för hans diktning. Skara 'stift men långt dessförin- oc : Ecklesiastikminister - "Hugo nan: hade: han stått .:som ” -Tedare Hammarskjöld, en mycket kyrk- för. kyrkokör i'de. församlingar ligt sinnad man, kusin". till” Dag där han verkade." Hammarskjölds: fader, var myc- Han var född å år 1866, och ver- ket intresserad för : Paul ,Nils- kade som kyrkoherde" i Sjoger- sons ”psalmarbete., och: -han'upp- stad - utanför ". Skövde. : under muntrade ”.. denne" att. "framlägga Pelle Rask: föddes omkring år 1865 och var långt ifrån väl- kommen till världen,' varken av. far eller mor. För det hade ej: varit . meningen -i kärleksyran mellan, föräldrarna . Nisse Raski och torparedottern Lunsa Majas Helena från Lunsatorpet att den, skulle få några följder.. Nisse var fattig och. räknades. ej för något. särskilt eftersträvansvärt parti av "flickorna i bygden. Kanske mest för att han. aldrig brydde sig om att dansa,” var tämligen. Nisse gjorde många " tafatta försök - att komma över någon lägenhet; som skulle. kunna bli till bostad och ge arbetstillfälle, så att de kunde sätta bo, innan barnet föddes. Men han. Jycka- des ej. Så gav han sig neråt Skå- ne, . där han hoppades på bättre förtjänster. Men det slog dåligt ut, och förtjänsterna blevo allt för ringa för bosättning. Han skrev några gånger. brev, vari. en femma låg: innesluten och var + [Lunsa Majas | Helena från "Nisse hördes inget Nivsteo- ken; : . Då, pojken var två år hade Helena fått ett giftermålsanbud,, som hon gott kunnat godta, men. skulle, ge sig tillkänna och full- år gått och hon ej visste ens om han levde och då hon hade, det ; olidligt hemma . på torpet med den jämnt knarrande modern, beslöt hon att åter flytta. Så må- ledsen för att han ej kunde sän- da, mera. Men. snart upphörde, fåordig och gick mest för :sig själv. , Och Helena var -bränn- märkt ifrån födelsen såsom oäk- dern' aldrig därom givit besked. Det. troddes, visste, vem som, var fadern. Hon heller illa ut, 'utan till det” såsom folket var mest, Men | hon var duktig till arbete. Det fick hon börja på tidigt som hjälp till med att vakta kreatur och göra grovsysslor, - som . ingen annan ville ta befattning med. : Bland ta och visste ej ens vem som var - hennes "dagars "upphov, då mo=.. s att; hon ej själv /( ' d sonia i. . i C. 0. Nilsson. . 2 breven alldeles. Och Helena fick sin gosse utan biträde av. 'jorde- moder, för vilket ej var råd. Och gott få känna, att det sved. Det blev en'stor och kraftig gosse..' Hon ' gjorde” efterforsk- .Vildkattan själv hade för länge kel, Ofttå såg man bara fen (gupp sen passat - på att försvinna : till skogen igen,. Där hade": ; hon. nya ; ungar. Båda ungarna sedan i fjol ta: svar, hankatter och dessa hade 'stan- varmt "ock gott bo. Deras försik- , dem; Helst villé de jaga om nät- terna, om: dagarna. låg: de "mest stilla och, sov. pståndel då fe . ande .bakända” wippa ett slag i det vajande gräset; så var kaninen. .bor= härliga mornar! suckade. Stina,” -— Aja, ni var inte så lä väckta precis, skrattade fådern. ; "5 ed Nä” "människan måste vara ett munmeldjur, att ;sovär. tyckte, Ulf. — Mi är nog glada. för morron- och sonen, . upptäckte allt. katterna tagiter osar a . > Där 'har vi fått tövare som . är värre än sävarna, sa--Olof.- Det är "vilda katter... det, säjs ju att det ska finnas en "gammal strövar- |. katt som lever vild i skogen. ; du): ska se'att det här är ingar | ister . der. ss 4 il "oc Ja, det ser så ät, höll Anders Å "vintras tagit vägen s > Anders sparkade i en hög. med vita: fjädrar. ; "Då blir inte mor god. heller, sa Ulf, Hon sont annars tycker så skjuter dom, pappa... > — Nej, det här ska ; väl 2 Henne att förstå "vad en strövande katt kan ställa till med; + — Vi släpper in Mackie här, så vit Han kör nog : ut alla katter : "som finns, . ' : — Ja, det gör han nog, ler mor- far, Men då får allt vi stå på 'går- den och skramla med spannar eller, nåt så katterna springer ut genom dungen där du kan skjuta, "Anders. — Släpp ibara "inte hunden ånnan jag är på. plats, jag ropar till, sa Anders, an Stina fick hämta "Mackie. Han var ivrig bara han kom in i logen. . Hans näsa sade honom att här finns katter. Han nästan gläfste av iver, > Nåja, lugna dej, sa Stina. Far” sh , sa. fadern, Men nu får ni vara tysta, vi ska sätta Oss inne under” granarna öch” se'om wi kan "få tag på vildkattungen. : De smög bort under de stora granarna. Där satte: de sig, barnen in'mot stammen: och, fadern ”utan= ö dem” med ;; bössan" vilande”. på k na och händerna i. skjutgrepp. De satt stilla. Det fanns så myc- ket att se på. Solen började dansa genom". granarnas löv och. skimra n bland blad och blommor. Det dofta- de av. Jiljekonvaljer.” Vasa Helt "plötsligt kom en' kanin” fs var en gammal kanin och. då Ul ryckte . ill av "rädsla for” den ' som Sedan' såg de på, en oltrast som kom alldeles intill dem 'och satt på en gren, Han hade något i näb- ben! Så dök: han djupare in och där upptäckte barnen ett bö.” : ” Det ”måste de 'se på sedan! Nu 'vågade de inte: röra 'sig, Fadern satt själv: och :såg-på allt som hände "runtom dem. - Men han satt Hela tiden mycket! stilla, En hare kom. skuttande imåk- liga hopp. Satte' sig på, bakbe- nen. Tvättade sig. Han var' så nära att de såg nosen arbeta. . nen, Såg åt ett håll. Så i hoppade han kickt undan, : .— Pass nu" på, viskade fadern. mycket tyst. NS ska hinna ladda bössan också. " På något sätt tyckte Stina synd om katterna. Dom war ju djur dom också. Men givetvis var det hemskt - att de rövade så många andra djur, dödade och åt och dödade bara för "sin rovgirighets' skull. 1 Ute på gården höll Ulf och far-! Barnen såg hur. gräset längre. bort under björkarna” började vippa .av och an. Och plötsligt kom en jättestor katt'fram på sluttningen," kom med det grå i huvudet högt lyftat och en halv- stor kaninunge i gapet. Ett ö- gonblick stod -kattan stilla; blic- Man” skulle aldelg ligga såna |: "Iver ängen. Vitklövern hade kande upp "alldeles "intill dem. Det De ett eråvitt "nystan in under. gra- |; Plötsliga spetsade haren öro-, far serenad på ett par spannar. Nu kom faderns rop. Stina släpp- te hunden. Det bar runt i halmen. S ärnen höll ändan. 'så;det yrde efter det, Katterna som "fööttan märka , dem? krupit under löshalmen måste ge ken . fixerade sluttningen och Skulle : Men det gjorde hon inte. Nu -.kom hon fot för fot närmare dem. Sakta, oändligt sakta, lyfte nar .på huset, , . > a - fadern sitt gevär. Han såg kor- Det gick bara ett. "skott, => net mot kattans bröst. Då Ulf och Stina kom ut bakom : PANG! logen hade fadern skjutit den grå .. Skottet rev sönder sommar-, katten, , + - sv "morgonens tystnad.” Kattan slog i nom | a Pi sm jute ett par volter, de kraftiga benen » Se - oden ka tål färgades rött. Så var allt ö tag på den andra katten. Var där 7 Fadern lyfte upp kåättan.. bara dom två? :. — Det var den största katt jag — Jag såg ingen mer, och 'Mac- sett, sa Ulf; kig fann ingenting. — Ja, en sån jätte, f a a var ett gott na i a, n jä e, yllde Sti- kap, sa farfar, Såna katter som inte, — Den: har un; ) gar, sa fadern ens får mjölk att dricka lover ju som undersökte. spenarna. Det : mest 2 vilt. d utijunder stenfoten mellan två ste= > så trees AN Nu fanns det ingenting att. gö- ra åt. det.” Men de kunde "vara säkra | på ått'boet;fanns någon-. stans” här i skogen. 'Kattan ha-' de” varit på: ;väg d shem med byte. åt.ungarna. 3. = — "Det är: synd om ungarna, tt' kändes det. olus- tigt att gå hemåt. De hade fällt en rövare. Men det var en mor och: någonstans . Jåg små ungar och väntade på mat. cn: .Ingen sa något då de gick. i På något jat blomma och "det 'doftade ;ho- nung.” Bina "och jordhumlorna hade börjat. sitt: dagsverke och arbetade ivrigt... . >De” stannade ett slag ' vid : en dikesren och lyssnade ' till "en spelande: syrsa. Stina hörde den först. Fadern: kände Knappt. ur- skilja Syrsans ljud. Oo Så är det med oss männi skor, sa: had, Vv "åldras ,snabbt.: ett: så sprött och. vackert Jjud som, syrsans fiolspel, ; det är allt: en hel'del vi" går miste: om. ic "Hemma. på gården "väntade farfar som kommit upp. Då han fått. höra resultatet > sa "han att: han 'skulle.. CK Gärnmal / är; jag, men se skjuta kan jag nog än..: om det: så bara blir vildkattans ungar. sig "aldrig : för" att ta' för sig.! dukat nu” på sommaren. ' Hennes. ungar i skulle ärva. hennes .vild-' het,--hennes Just att slippa leva under : "människornas överinse ende. : av ungarna, I Den hade reda? gett sig ut. Den vär över två måna”” | der gammal” och ganska .stor, siktig som "den gamla modern: På kvällen fick de två andra släppa till livet. Men den ljusa vildkattungen från förra året hade klarat sig. Den hade dragit sig ner mot ån och letat reda på ett kråkbo i ett träd där den Jåg några nätter. Sedan ströva- de den vidare, lämnade Bäcka- gårds ' domäner bakom sig och drog "sig. allt. längre.ut mot sandrevlarna vid havet där 'det var gott om vildkaniner. . Där levde han' goda dagar tills vin- tern åter fick honom att söka upp nytt husly hos människor- na. Men skyggheten satt i, miss- tänksamheten mot dessa under-. liga tvåbenta varelser som ha- de förfärliga knallpåkar som det sprakade och visslade ur. Så var då, slätten fri från vildkattan och hennes anhang. Djur och fåglar kunde nu leva ett tryggare liv. Fågelungar slapp svälta ihjäl sedan föräld- rama dukat” under för kattans skarpa klor och tänder. . Så är naturens lag: döda eller själv dödas... Någon gång måste "människan träda in in 2 som vättsskipare, .. = och en 'däg kan vi inte förnimma N öka rätt på. .ungar- |: + Sjungen, i ”himlar 'och jörd den Dkvidingar? "och rapphöns & som ' 'Ifått släppa livet till: Hon drog Hennes rmiddagsbörd stod "också : Och senare på dagen lyckades . gamle. Olof själv att skjuta en ; men ännu inte så varsk och för-: sina förslag.. Hans ”Förslag: till reviderad .' ; psalmbok” j 516 .psalmér varav ej mindre än 45: var "med från Wallinpsalmbo- ken'i-Det var endast 55 av psal- visar huru djupt. fästad han. var men "efter sett par; :dar/ kan vi vid Wallins OR :Hans mål nog ta livet äv” dom, : sa fadern. Då har hungern” drivit” dord. ut. | ritik. mot "all nydiktning”. Han ville med: detta -ha sagt att han endast, tänkte. fortsätta Wal- ling' arbete" och hans förslag fick ej. uppfattas som någon; sersätt- ning. |... me Då detta” sitt :psalmförslag” håde Paul Nilsson - med "10 'original- psalmer; bland dem. den ovan ci- terade: --”Kormmen för -Herren med tacksamhet, gamla och un- ga”, som han; skrev samband 1908. vå AV "Ekluhd hävdade; att Paul Nilsson -med' sina! förslag Emil! Liedgren” kallar honc om en Ykyrkoårets lovprisare”. : xXPanb Nilsson ' hade en Tatt stil och hans'psalmer & äro. också. lätta att sjunga! Det 'var. "också en av hans principer i.sitt diktande att ”psalmen ä är i första hand till för att sjungas ej för att läsas”, "Att ' psalmboken; ”skulle : vara, én fol- -jkets. bok, stod: tidigt klart för j” om, folk, och förnimmen, 1 i Kommen, ” att Herren är nära, Va : ' Allsmäktiges ära Hjälp oss'i dag, Fad r, att, äs till: behag ' För heliga tackoffer: bära. . q sr (Psalm. 498: 5. innehöll | ungdomen var. hon alltid tillbat ningar efter Nisse. Hon ville ve- kasatt. Hon var ju blott en oäk--|ta, : vad ' han - ville att "pojken ting, och modern räknades för skulle ha för namn.- Men han en '. slampa. -: Modern hade dock var ej anträffbar. På sista plat- lyckats att bli gift med 'en änk- sen han varit hade han sagt att ling, som ägde. eller; brukade han tänkt reså till Amerika, och Lunsatorpet, och som hade flera : han hördes ej' vidare av, Så fick småbarn. från första giftet. Och -pojken namnet Per "efter farfa- Helena var illa tåld som blott ett dern. ' påbäng bland den övriga barn-|- Det blev inga sötebrödsdagar, skaran, "som . ytterligare. utöka- varken för honom eller modern. des: sedan Maja ' gift. sig; Därför Helena fick göra mycket: arbete hade Helena” tidigt fått ge- 'sig för att' hjälpa bönderna, som: i av hemifrån till andra som -kun- ' , gengäld - skulle göra" körslörna de ta nytta av henne. När Hele- na var i 18-årsåldern,' dog styv- fadern, och Maja ville, att Hele- na "skulle komma hem och hjäl- pa henne med. torpet, då samtli- ga de andra äldre barnen:hade gett sig bort. Det var ingen av dem som trivdes med Maja. Men nu var Helena god nog. Och så flyttade: 'hon hem; fastän med tvekan, då .hon visste, att det ej ( blev” roligt. .+1ara pve AS Helena hade” emellertid "blivit bekant "med « Nisse, och då hon kom underfund. med att hon bar|.. : på ett barn,' meddelade hon så- väl. : Nisse'' som "modern: detta. Nisse tög:' det med ro och lova- de försöka att skaffå någon bo- plats eller något fast arbete, så att.de kunde gifta sig.. Men mo- dern rasade: och tyckte” att hon : kunde förstått att akta. sig. Men Helena vågade nu sjunga. ut och blev ej svaret skyldig. Hon viss- te åtminstone, v em : som skulle bli: far' till. "hennés väntade barn, men. Maja hade haft. så många till. fäder, så hon visste' ej: vem -Ihon skulle 'skylla. Så Maja må- ste bita i det sura äpplet och ti- ga, vilket, hon annars hade” svårt Me Veckan 50 ok : Ta "en titt" på" det” här ”horo- skopet under den stjärnbild Ni är. född och. Ni får veta vad närmaste tiden. "Stenbocken "dec. —19 jan; ; Varför gå "omkring . och. se 'ut som om alla världens: bekym- mer vilade just på Er? Oroa Er inte 'så. mycket, Ni kan- ändå inte' klara allting, på en gång utan. måste rta en sak i taget. Tag 'Er själv i kragen och ar- beta' efter " en > bestämd plan. Veckan blir i stort sett enformig och arbetsam men. små” glädje- ämnen dyker upp i slutet av perioden," Vattumannen 20'jan-—19 febr.: Just nu går Er. allting väl i händer, "men det finns risk att Ni blir så självsäker att Ni rå- kar "ut för ett kännbart bak- slag. om Ni inte ser upp. Vissa personer i omgivningen är in- :|te att lita 'på och kan ställt till förtret genom sitt baktal. F.ö. berikas vardagen av ett roman- tiskt inslag. .Men se upp så fal- let inte blir för hårt om Ni plötsligt skulle petas ned" från sjunde himlen. Fiskarna 20 febr.20. mars: I veckans början får Ni till- fälle att .visa vad Ni går för. Det -blir påfrestande uppgifter, -Imen dock inte värre än att Ni med målmedvetet arbete klarar dem. Men slarva inte, inté.ens med detaljer som kan. verka LsREaypnde så . > sakteliga och i förutsäger för” den. : gent för I slutet, avs veckan får. Ni veta hur den känns när: den z är som intensivast.; :; "Väduren 2. mars—20 apel: . Nej, ännu "är tiden inte mö- de: omvälvningar. Ni planerat., Saker. och ting ' har förändrats ; senaste :! tiden : och det är därför bäst att ta. allt- sammans ; under. ny ompröv- ning. Era; lynnesväxlingar kan ge upphov till: osämja med en person i omgivningen. Var inte rädd att säga sanningen, även om den är illa tåld, Rakryggad hållning . kommer man längst med. | z i "Oxen 2 aäpril20 maj: > Har Ni tittat Er i spegeln 'på länge?. Om inte, borde Ni göra det. Er sammanbitna min och Ert bekymrade ansiktsuttryck är". inte till: någon glädje för omgivningen .. precis, ; Se : litet har det inte alls så. besvärligt som" Ni" inbillar ' Er, Fredag— lördag är speciella olycksdagar. Då gäller" det. att Ni ser upp. Tvillingarna 2: maj20- juni: "Ni måste lära Er att hushålla med krafterna. En längre tid : |har Ni slösat dem på diverse 'o- nödiga arbeten. Koncentrera Er i stället 'på "det viktigaste och släpp sådant som Ni inte, trivs med eller som- Ni inte hinner med. Ni måste inse Er be- gränsning — man kan omöjligen vara” främst överallt, I-en be- stämd fråga är det. bäst att lita fer anv på torpet. = gick fyra år, men "Kräftan a Jjuni21 juli: Ni har gett Er in på .en ”risk- fylld seglats. Nu när det drar ihop 'sig till storm gäller det att gripa rodret med båda händerna om Ni. skall ha någon chans att kornma'" helskinnad igenom. Det blir en besvärlig pärs, så det är lika bra att Ni från början stäl- ler Er in på, att försaka nöjen och sällskapsliv: - inv i ; Lejonet, 22 juli=21" aug Nu när Ni har ett åtråvärt mål att slåss för,. visa då att Ni verkligen är , problemen vuxen. 'Tappa inte: .sugen även om det skulle "komma : tillfälligå mot- gångar. Före veckans slut korn- mer Nivin i en angenämare pe- riod, då Ni bör passa tillfället att koppla av litet grann. Lyc- kan har ett och annat i bered- skap åt Er, : OP "Jungfrun 22 laug22' sept.t Ni måste" "skilja på privat lv och arbete, Senaste tiden har Ni för- stört både för Er. själv och an- dra. genom att Ni inte på friti- den: släppt - yrkesproblemen, På det ekonomiska . området tycks |Ni. ha stora möjligheter : att ta ett jättekliv framåt. Men kom i- håg att lätt fånget kan vara lätt förgånget! Onsdag torsdag. blir riktiga Iyckodagar, sl . : Vågen 23 sept--22. okt.: Måndagen -blir en sjusärdeles lyckodag. Speciellt på det eko- nomiska planet ser Ni ut att bli framgångsrik, Ett besvärligt pro- blem kan Ni'lösa om Ni angii- per det från, andra : sidan. Håll f.ö. inte så benhårt på presti- gen, 'Ni blir. inte sämre om: Ni är den förste att,räcka handen till försoning. Tänk på det när Ni under veckan. möter en viss person: " Skorpionen 23 okt. 22 nov.: Den kommande ' veckan har ste Maja. överlämna torpet, då . hon ej sjjälv, kunde sköta det-. hon väntade att Nisse med tiden S borda äktenskapet. Men då fyra samma eller göra dagsverke för « ”' att jordbruket blev skött. En farbroder till Maja friköpte tor- .pet för”1,500 kronor, och i en li . ten gammal stuga tätt intill på torpets jord. fick: Maja 'bo utan : att det blev. avtalat. om. någon: var "ingen skönhet men ER dd ni -hyresersättning. "Stugan vår då-- , så den var knappt värd att' reparera. Helena flyttade därför till en .nyvorden. änkling som” hushållerska. och fick ha.Pelle varjehanda krigom: i. gårdarna | Maja ' tyckte" att Helena kunde | med sig. Änklingen hade flera >, |barn i 3 till 8 års åldern och ha- de det ganska smått, :Men 'He- lena trodde .dock att det skulle gå att ordna, om det arbetades ej sörja för födan till sin son. Meningen var att Helena; skulle”. hon varit där så länge, att hon åter blivit med barn 'och mannen tyckte att det började” gå åt för möjligt att gifta sig med honom, Så. något äktenskap kom "ej till : stånd. Mannen ansåg att hon ej” gjorde skäl- för mer. än maten återflytta — till. Maja, "och : de” hjälptes sedan åt ätt få lite bätt- re tak på huset, . "Så födde hon sin andre son, för vilken hbn begärde' uppfost- ringsbidrag av - fadern, . vilket - stod öppen för henne att komma igen, med barnet. tad länsman, som tillika var en Kostnad för kommunen; "blev, fadern ålagd att betala henne 25: kronor ' i kvartalet tills barnet” fyllt. 15 år. Men hon hade svårt att få ut beloppet, | Hur, Helena» kunde -dra sig : fram och försörja "sig själv "och ' med arbete, är svårt :att förstå. och på barnen syntes inga 'svält-". kurer. Särskilt Peller var ovan- ålder, - Sämre var. det med den” andre gossen,- som aldrig- varit ' riktigt frisk. Och han levde blott ett". par år, då han dog-i. tber led i kort tid. efteråt." som hette Nicklas Rask. Han var > en pensionerad korpral, som ha- de ett soldattorp, på vilket Pelle skulle börja sina lärospån 7 vatt. > börja med som ”gåsapåg” mm .. Där . hade han rätt så. skapligt >; och var där i 8 år. Nicklas lärde han var kunnig i bådadera. Men. iKort efter det. ätt Peller flyt- tat avled även Maja. Sedan blev det lättare för Helena "att dra sig fram. Hon var mycket eftersökt som hjälp i "gårdarna och fick "Jäven nya giftermålsanbud, Men nu tackade hon. nej,. in är . Då Pelle vid 15 år blivit kon- firmerad, hade han vuxit till en I fler . glädjeämnen . -än "sorgedito. | för sin ålder ovanligt 'stor.och Visserligen råkar Ni hamna i en | kraftig yngling.' Han hade varit i och annan fallgrop, men Ni kom- intresserad av att läsa och hade ' mer : snabbt upp och vandrar inhämtat många nyttiga kunska-' helskinnad vidare. Måndag blir i|per i Nicklas Rasks då för tiden alla' fall ovanligt positiv — kan- [rätt stora boksamling. Men "han ske får Ni en eller annan ovän- i började längta ut i. världen och tad penninggåva. I en viss sak | tyckte att det..var ingen framtid / kan Ni gärna lyssna på andras för honom att stanna där längre. 2 råd, men fatta i alla fall beslutet Han hade hört och läst mycket ' efier eget huvud. om Amerika, 'och dit ville. han fara, om-han hlott, kunnat skaffa Skytten 23 nov—20 dec.: respengar dit, "Visst är det bra att tänka sig våt för ordentligt i viktiga angelä- iv - (forts, ) genheter. '-Men Ni tycks gå så länge innan Ni bestämmer Er| — Har du verkligen" .stiskat den att Ni alldeles missar chanserna, | här tröjan alldeles ensam,” lilla Bitt? - — Jadå; fröken, utom hålet för huvudet för det "fanns 'där när jag : började. . : — Säg” Fatta beslut snabbare och, arbe- ta sedan därefter, Ett misstag på måndag seller ' tisdag. får dess- bättre "inga allvarligare konse-' kvenser. :Behärsk; talsjukan, |” Annars säger Ni åter saker och ril, wad "skol ERE SEN a på I ting som Ni ånte kan. stå fi 4 Ne gjort om Jag hade sagt mej till ditt - bra på stället. Så' hon behövde" gift sig med honom.' Men '.sedan SS | mycket --mat : till "hennes: -gossé, .'. började hon inse, att det var o- : 1 han dock förnekade, då platsen Ye Men tack vare "att en behjär- - ordförande i fattigvårdsnämnden fa - Joéh insåg att barnet kunde bli-: barnen samt Maja, som nu blisg > ” vit sjuklig och ' ej hade några -” medel eller själv kunde bidraga : :"'. Men hon höll ruet och. snyggt, , ; ligt storväxt och kraftig för sin :'- samma sjukdom som fadern 'av= När Peller var 7 år fick han - flytta till en farbror till Nisse FR - till sig och pojken. Hon lämna" <.:. de platsen och måste än” en gång . - ' honom att läsa och skriva, för öns
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.