(Sydrhe odesia, Om den vise Salomo vet " +» från vår Bibels första Konunga- : bak; kap. 9—10, att han byggde en flotta 1 Esjon-Geber, som läg vid Elot, på stranden av Röda havet:;:t Edoms land, På' denna . flotta” sände Hiram av sitt folk ' sjökunnigt skeppsmanskap, som åtföljde Salomos folk, De for " till Ofir och hämtade därifrån guld, 'fyrahundratjugo talenter, ” som :de förde till kung Salomo kvers: 26-28). er i RHODESIA, BIBELNS . OFIR? Ja, det var ett underbart land - Petta Ofir, som kunde leverera de rikedom för egen adel Och snart började nya rykten gå: Man hade återupptäckt Bibelns gyllene Ofir. Ett ytterligare be- lägg för den saken tyckte man sig ha i de mäktiga ruinerna vid Zimbabwe, Ordet zimbabwe har tolkats med ”stenhus” och ruinerna ' där med sina höga, runda torn och ringmurar, upp- förda av. väl huggna stenblock, vittnar om en högt driven tek- nisk färdighet, Man har kon- staterat att ruinerna är rester efter väl planlagda befästning- ar, som uppförts till försvar för - förhistoriska guldgruvor. Här har också hittats ruiner, vilkas arkitektur ' visar en .klar semi- tisk "påverkan. | En! "vy över den stora dommanläggningen i Zambesi. Kariba-' ,e sådana mängder gula och ädla stenar, Men var detta guldland ammen är en av de största i världen. : Om detta skulle vara sant, då . här igen. Bi lycko- Jåg,..det lämnar Bibeln ingen uppgift om. Dess mäktighet och. rikedom förlorar sig 1 vårt för- :historiska dunkel, men berättel- 'sertå om dess gjans har under ärtusenden fascinerat både yr- kesforskare och lekmän, Skulle :, man ändå inte kunna äterfinna det?! Man har gissat på Indien Ed "och ' på" Arabien; men dessa svar oe östra Centralafrika. Fit "lo har rönt mycken motsägelse. » I. .mitten av 1800-talet. börja- de. rykten cirkulera om enorma ' domar i Mät 4 guldri f srestäen- SS So0$trav0e omsusade Ofir i vära dagar fått en säregen, förnyad aktualitet. Ty detta guldland och de märk- : liga förhistoriska lämningarna av "borgar, tempel och lysande furstepalats är ingenting annat - än Rhodesia i det brittiska Cen- tralafrika,' Men 1 vår tid finns. lyckotanken : kvar mest "som" stridsmotiv mellan rivaliserande raser och grupper. Kampen, ter. sig 1 vära dagar inädgå" gånger hård och oresonlig, Ifrån " ” Rhodesias historia "get. man; "”att:-landet ätminstone från 1000-talet "bebotts :av 'bantuneg- rer;" Under 1400- talet och till "senare "hälften av - 1700- talet lydde en stor del av dessa trak- ' «ter under ett kafferrike, som kallades Monomotapa efter 1 mo- narkens titel. bor - Under 1800-talets första &r- tionden -- upphörde nästan” helt sammanhållningen - olika stammarna. Riket sönder- föll. och zuluerna kom som er- - mellan . de” övrare. Det blev ett imponeran-=' de rike; Men det blev slitning- ar också här, En äv hövding- arna” ; Mosilikatse mot ."zuluernas Napoleon”, den mäktige Tschaka i Natal. Tvis- ten ”löstes” på så sätt: att ' Mosilikatse "drog i väg norrut: . med en stor del av ”den svarte . > Napoleons", ganska välutbildade - här. e BOERNA kKTAR RAN BLICKAR MOT DH". A RIKA LANDET . Han" ”bemäktigade sig områ: det mellan Limpopo och Zam- besi. . Mosilikatses' stam : levde här mest som krigare och bo- skapsskötare, 1868 dog . Mosili-' -katse och efterträddes av Lo- bengula, som slog upp sitt. re« sidens i Bulawayo. MM "Det var nu man riktigt börs jade komma "underfund med landets rikedomar, Boerpresi- denten Kräger 1 Transvaal för- ' "sökte år 1882 förgäves få till stånd ett fördrag. med Loben-' gula, som skulle öppna landet norr om Limpopo för en boer. kolonisation, som : skulle ' ute- stänga engelsmännen, vilka allt- | r börjat intressera ” mg för & landet. . ENGELSMÄNNEN TAR HEM SPELET GENOM I CECIL RHODES ör Det blev engelsmännen, som” tog hem spelet. Det skedde ge- nom 'den driftige pionjären Cecil Rhodes. Han var egentligen äm- bana än. kolonisatörens, Själv ' prästson skulle han efter: stu= dier 1 Oxford gå 1 faderns fot- sjukdom ..och for då till sin” äldre' bror, som hade en bom- ullsplantage i Natal, Sydafrika, tades sedan växelvis 1 Sydafri-:.. ka och Oxford, där han också . avlade examen, I Under tiden Sö - FEET TYV > En Mashona från Syd-Rhode- » SAMmfyecke, - Snart följde också ” & nad fören; helt 'annan levnads- : Ej ä fronderade . 3 sia övar- ig på ”gylofonen”. de han också blivit ” 'gruvägare 1 Sydafrika och därigenom ska: pat sig en betydande förmögen ' > het. Ar 1881 reste han til) Syd- afrika för att stanna där livet , ut. Det var hans ungdemsdröm HR att en gång få utvidga det brit-. tiska väldet i Sydafrika, och den behärskade” från och med » nu alla hans politiska och eko- nomiska strävanden." vs : Hans pionjärverksamhet blev framgångsrik, Den 11 februari 1888 slöt han ett fördrag med” Lobengula, där denne lovade att . aldrig inlåta: sig i underhand-.' lingar : eller ” sluta "avtal - med någon | främmande” makt utan brittiske överkommissariens Från ett djurbaradis i Syd- Rhodesia. pit par giraffer har sökt sig ned. till ett vattenhål," den. ene dricker. medan den .andie ekonomiska avtal i med den Svar- te fursten. s Följande år bildade Rhodes Brittiska sydafrikanska .kompa- niet, vars: finansiella ledning främst låg i hans händer. Hans makt "växte "alltmer och 1890 . blev han Kapkolonins premiär- minister, Han strävade då att utjämna motsättningarna mel- lan engelsmän och boer samt att praktiskt lösa infödingsfrå- : &an genom ett system av noga : övervakad självstyrelse, begrän- sad rösträtt och nykterhetslag- stiftning ' för "den - färgade" be-" folkningen, Hans ställning var . så stark, att hela det av brit- tiska sydafrikanska kompaniet ' behärskade området 1895 kal- lades Rhodesia, sedan de förut föreslagna namnen Rhodesland och Cecilia förkastats, En vacker vy över det jättelika Viktoria-fallet i Zambesi-floden.. > v Vattnet dundrar 120 meter nerför klipporna. . vt + EN FEDERATION FULL . AV MOTSÄTTNINGAR "Den brittiska koloriatpoliti- ken: har i. modern tid .sedan nägra ; decennier inriktats på ' att försiktigt låta de afrikanska besittningarna "utvecklas mot självstyrelse och suveränitet med ett konstitutionellt system : efter engelsk "modell, I; flera” fall har denna ' princip ' utfallit "väl Men 1 de tre landen Syd- - rhodesla, Nordrhodesia och Ny- assaland har” det kommit" till ' svårartade spänningar och ibland blodiga kravaller." un ” Att situationen har blivit så komplicerad beror väl mest på," de svarta kräver absolut frin. : -. . Så vet de också med sig, att de. kan inte bryta med London ef=. ”tersom - kolonialministeriet : där är de svartas enda skydd mot” målsättningar än vad kolonial- de vitas dominans inom federa= ministeriet. 1 London kan gilla. tlonen:-' i Den framblossande ' afrikanska . | Dilemmat är svårt, och det" nationalismen. har' "Intagit en " tar säkert lång tid och fordras ' mycket: konservativ - hällning, mycket tålamod” innan proble= ; som "låpat drag från: Sydafri= . 'met med' den Centralafrikanska "kanska unionens apartheid. Det. fed c2ationen löses. är givet, att den svarta majori- teten därvid känt sig: missräk- - nad, : H I Motsättningarna gäller, ' om " dop svarta befolkningen, som ju är 1: övervägande majoritet, skall få. allmän. rösträtt och - därmed. dominera parlamentet eller om européerna också 14. - " fortsättningen skall ha mono- > pol på politisk verksamhet. .. > De vita anser, "att ” allmän”. rösträtt nu för negrerna skulle medföra .de . svartas herravälde : över de vita, Kolonialministeriet I Loridon anser, att afrikanerna att här har kolonisatörerna sla : git fastare rot. De har organi- serat sig politiskt med mycket bestämda mål och bildat en fast grupp, som ofta har helt andra Hilding" a Anuros'. trrrs rer « SKOLGRABB GÖR : ETT. FINT FYND > - När V. Tjuchraj, som” går” t fåra stlonde klassen i Glotovsklärovers” ';V - ket - 1 > Kirovograddistriktet, Ukraina, nyligen var: ute "och... .. strövade längs stranden av en I ten .ä, fick han: syn på nå glittrande föremål 1 ett hål..v ” det kunde' har grävg fram guld- bör. få sådana röstmöjligheter, ”armband”. med” dyrbara "stenar, att de kan få majoritet i parla- ”» ringar, örhängen, svärdshandtag, mentet. Men "denna majoritets och kedjor: , Bara, :; guldet vägde beslut skall "under "en - övers .hela tré kilo. " gångsperiod kunna - motverkas "Tjuchraj under; ade distrika av engelska. kolonialministeriet. tets hembygdsmuseumi;' som kals cn Der afrikanska” "nationalisterna : lade" ' dit : medarbetare från "slutligen: kräver: omedelbar och". "Ukrainska vetenskapsakademiris arkeologiska institut, De; "kunde ” konstatera, att det rörde sg om: Jen slavisk hövdingäg "nare. delen av” 6090-talet. ' ytterligare / "utgrävningar "av täcktes en'"stor” silvervas,'. ett. = horn, seldon mm. Fyndet 'i är av zz stort värde för vetenskapen, | 0 + + Genom att de tre, fandén Sy "och: Norärhodesia samt: :Nyasa- ; land bildat. en federation. sedan ” får 1953. har . dilemmat | blivit - allt” ”krängligare; Genom den "kan "de vita. 1" Rhodesia ännu dominera hela federationen. När . TRÖGA REAKTIONER HOS ÄLDRE EJ TECKEN: " PA SENILITET Det händer nog inte så sällan, t yngre personer irriteras över. äldre människors tröga. och tveksamma reaktioner 1 olika situationer. Det kan vara så att : » den gamle tdeligen ser till hö- "ger "och vänster, innan han änt- ligen vägar sig. över en gata eller sä att det behövs ett fler- tal upprepade och skarpa var ningssignaler, innan de slutligen uppfattas och får den avsedda effekten, För mänga ligger det . 'närå till hands att uppfatta de "tröga" reaktionerna som ett tec- ken på andlig avtrubbning, till- tagande psykisk slöhet, senili- tet eller vad man nu vill kalla det. På så sätt behöver det dock inte alls förhålla sig, Den and- Biga vitaliteten kan vara för. bluffande väl bevarad även I : fylika fall, Jag skulle tro, att vi alla har ”dagt märke till att äldre per- -- &0Ner gärna kryddar sin mat +"i betydligt mycket mera än vad frikostigare 1 sitt bruk av salt och socker än man 1 allmänhet ärd yngre åldersgrupper, De till ären komna känner ofta själva, fatt de måste ta extra mycket ev dessa smakförbättringsmedel för att ”sätta lite piff” på ma- ten och klagar ofta över att maten nu för tiden är tråkig och smaklös och absolut inte så Ivälsmakande som den de fick i yngre dagar, | AA; Just detta, att” maten ” Ante längre smakar dem gör 41 många fall, att de blir likgiltiga :inte bara för vad de äter utan - Också för'om de över huvud taget fär 1 aig tillräcklig . häring. Av detta skäl, och sä- « kert också därför att man "inte ”tyckor Cat dot lönar sig med so hå r viälyftiga matlagningsbe- för en ensam ' person, har "Kaffe. och, smörgåsar kommit att spela en alltför domineran- de roll på den lagade matens bekostnad i alltför många gam- Jas dagliga livsföring, " : Det är emellertid viktigt att man gör klart för sig, att denna likgiltighet för maten eller den "nedsatta förmågan att uppfatta smakförnimmelser inte är ut- tryck för. någon psykisk av- "trubbning utan beror på rent” ” anatomiska förändringar inom som skall . ' mottaga och. registrera smak- : retningarna.” s de sinnesapparater, 'e SMAKSINNET BEROENDE AV TUNGPAPILLERNAS . ANTAL Vi uppfattar smakintryck mea vad vi kallar smaklökarna, vil-.;' - ka är placerade kring papiller-" na, '”knottrorna”, på tungan. På mikroskopiska 'preparat antal inom ett visst område och : vid olika åldrar. Finner man då hos en 20-i -åring . 1 medeltal. 75 ' smaklökar kring varje tungpa- ', pill, kan: man. på , motsvarande : sätt hos 50-åringen konstatera ' att antalet smaklökar sjunkit till omkring 50 och att de hos en 80-åring endast uppgär till 15 eller't.o.m, mindre, Finns det så få mottagningsapparater för smakretningarna, måste det te sig: alldeles självklart, att ” Bmakretningarna ' måste göras starkare. och starkare för 'att' göra samma intryck som 1 sig själva , betydligt svagare . ret- ningarna gjorde, när de samti- digt registrerades av mångdub- belt flera mottagningsapparater, eller för att över huvud taget göra något intryck alls på ve. derbörande. : e LUKTSINNET BEROR AV : NERVCELLERNA I . ÖVERSTA DELEN AV " NÄSSLEMHINNAN - På "alldeles motsvarande sätt förhåller det sig med, vår för- . måga 1 olika åldrar att inre-' ” gistrera luktförnimmelser, Här utgörs mottagningsapparaterna av särskilda luktnervceeller in-' lagrade i den allra översta delen av nässlemhinnan, Dessa celler kan också urskiljas och räknas med mikroskopets hjälp på pre-" parat hämtade från individer i olika åldrar, Läter vi t.ex. siff- ran 100 "beteckna antalet lukt- nervceller inom ett visst omräde hos : den nyfödde, har siffran för antalet celler: på motsva» rande yta redan vid 15 ärs ål- der sjunkit till 92, vid 20 år. till 80, vid 45 år till 67, via 60 till 43, vid.75 til 32 och .vid 90 år slutligen "kan man bara , hitta 20—25 luktnervceler inom dl . det undersökta området: från tungan kan man göra direkta s « beräkningar av, smaklökarnas - '"F yngre personer brukar göra, De ' | 7 äldre: är ofta också "betydligt ' Om' man känner till den star. ka reduceringen av luktnervcel- lerna uhder årens lopp, ter det sig inte längre så underligt, att många gamla kan leva.1 in- pyrda och illaluktande bostäder utan att "reagera för stanken,. eller 'att de kan falla offer för en gasförgiftning utan att 1 tid. varnas av gaslukten, om kaffe- , pannan får stå och koka över och ' släcker. gaslågan, så att oförbränd gas, strömmar ' uta lägenheten. . :e AVEN KANSLEN AV- TRUBBAS MED: 'AREN "även. i fråga om hudsinnena gäller: motsvarande - reducering av de mottagande elementen vid stigande ålder hos individen. Man har möjlighet att under mikroskopet skilja mellan funk-« tionsdugliga nervtrådar och tcke ledande sådana genom att se H "efter. om de alltjämt har kvar Fa Senen åldras med os " näsa eller sipprar saliv ur mun- FÖTT isoleringsskiktet ” kring : ”nervtrås den, " märgskidan, eller . inte Räknar ' man .antalet' brukbara” j nervtrådar ” inom ett visst om: råde från. mottagningsappara- terna för 'temperatur-," berö: .rings- : och smärtförnimmelser, finner vi att de även här blir "färre och färre med tilltagande älder, vilket naturligtvis medför att mottagningsförutsättningan na för dessa förnimmelser. mer : och mer försämras och de reak=« tioner. de ger upphov till. blir svagare och svagare. 2 Man kan : ibland se att det - faller droppar från en gamlings - gipan ner över hakan, utan at' den gamle tycks reagera förr "detta eller göra ett försök at snyta. sig eller - torka bort sa: "liven... Även detaljer. som dessa i missuppfattas ofta som tecken” . "och". på , senil -avtrubbning osnygghet, medan det i stället. ' förhäller' sig sä,' att'den gamle "är helt ovetande om" förekoms-". "., " ten av det för oss kanske trrit rande vätskeflödet. Dropparna ; eller .salivstrimman är nändligen helt "enkelt för lätta för "att registreras av beröringssin- ; | nets reducerade mottagningsap-. parat. ' ON "Genom dessa moderna nerv-'. " fysiologiska undersökningar har man" också "varit inne på. och fått anledning att rucka på den gamla 'inrotede uppfattningen; ” att fleralet gamla med ären förs ; värvar' ett 'så upphöjt lugn, en : Bå hög grad av 'självbehärsk-" "ning, att" de utan att reagera mera , pätagligt kan ' uthärda ” även mycket svåra kroppsliga - smärtor. Det är mycket möjligt att. åren ger dem säväl lugn . som självbehärskning, men den viktigaste och avgörande fak- torn t sammanhanget är ändä: - de med ären 'rent'. anatomiskt , mer och mer begränsade möj äldre I personer mister” en n del a av ungåoinens ”smaksinne och kryddar gärna, maten mer ju äldre de blir, tills den dagen kommer, ' då de tycker att nutidens mallagning är fadd och intetsägande och blir likgiltiga för vad. de äter. 2 - 'smärtförnimmelser kan emeller- det 1 stället har rört 8g om € en | "ligheterna att I tillräcklig grad "registrera, och uppfatta smärt- "förnimmelser. Detta nervfysiolo- gernas - objektiva: forskningsre- sultat. har mera subjektivt. be- kräftats av mänga erfarna: l : kare, vilka under sin tjänst va- rit I tillfälle att konstatera, att "sbedövning och smärtstillande medel 1, allmänhet inte tycks ,Sspela någon större roll för de tid också medföra konsekvenser av helt. annat slag än dem vi” hittills talat om .Det har ibland ” på. sjukhus och vårdanstalter inträffat tragiska och för all- mänheten upprörande händelser, . då åldriga patienter har blivit mer eller: mindre svårt brända av hett vatten från en' badrums- kran elter kommit för nära ett. "för lågt och därför aldrig för- rent fysisk eller' fyslologisk oförmåga att på "normalt sätt” uppfatta . den av brännskadan framkallade smärtan, ” Antingen : har den gamle inte alls märkt s något av brännskadeeffekten el > ler också taxerat väfmegraden t situation, äldre patienterna, när det gälter - elektriskt ' värmeelement, en ståt er en Fiskeyha s H i . 'smärtsamma :in- = värmepäse eller dyligt. uppsi Eee nyte tatle 'Atminstone lekmännen har Konsekvensen av det nu sag» o grepp. Yngre patienter däremot i sämma situationer kräver sä gott som alltid säväl det ena som det andra, ee $ TRAGISKA KONSEKVEN- SER KAN UPPSTA GENOM » ALDERDOMENS AVTA- . GANDE SINNESFÖR- NIMMELSER s mågan att tillförnitligt uppfatta vid. dessa tillfällen förvånats över att vederbörande äldring, trots de inte sällan djupa eller : Just. denna begränsning i för". omfattande brännskadorna, inte har givit ett ljud ifrån sig eller gjort försök att tillkalla hjälp . eller att komma ur sin plägsam- ma situation. Helt naturligt har man tolkat och använt detta som bevis”för en mycket längt Eäende senil avlr ubbning, medan . själv som omgivningen, maste "att undanröja eller minska, dö da blir, att sävä "den" gamle ägna skärpt uppmärksamhet at risker, som kan bli en följd äv den nedsatta förmagan att inre« gistrera och rätt tolka varnings=" a 'signäler. av olika slag. NN "Ara Tallv AA RANE BR FA Rv Pr JEN IEND. Sat mage i Zz. + FARAPA SAN R RFA MIN AAse LAMA PL AD ANAR SA YR MAAS AAA KBR ” a AäsAAAdå alk «sås
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.