Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
of : delen -maläjisk,. men: det: finns" - mycket:starka inslag'av” kineser, . holländska regimen "kom ' dessa . ändra "år sent Ånflyttade från Tsutan, o ” "ansträngs; hona, få r gande mänga m mellan ska - var mot en ckonomisk yoräntag | . med västerländskt stöd. ' Förre : vicepresidenten Hatta ansågs In- ”:timt lierad med detta. parti, söm : strävar efter att anpassa Islam LL Y a tränin mj nga 1 ldrotjsnln und i / ; arligt Ulama > (NU) Å är >B körning länga sträckor fordrar 4 inte samma Köndition : : : a . Ana Algg Vira N ahdat'ul ; är att istora.. muskelgtuphet a Ed ; vänds” som" vid cykling: fsrnna i sti gång, löpning, | . nJäkere innan Na börjar trär ning; ider medförde emellertid” en brytning au ge Fesiltat, menar. :han te be="s. "med; den. nationalistiska" rörelsen, synpunkt, världens mest splittra= > de rike, där det ligger på 3.000 öar På bägge sidor öm ekvatorn . ohin indirekt via de infödda: feo-. alherrarna, vilkas. position dä! medi. samtidigt... stärktes, ..: m . emellertid: slagits: ned, varefter "ochp på det hållet. har man stärkt kommunisternas sökt. samarbete +; protesterat mot Indonösiens krav : - med nationalistpartiet; Deras ge-' på! "den: västra "väl tra >. mensamma strävan går ut på att ' Irians status angär på det hö sta bekämpa den allt. tydligare orien- "Australien: 'och vid en' eventuell” : är; och den indonesiska revolu- = tering möt” västerlandet,” som en ' ” tionen: kan sägas: innebära "en yngre” ” politisk ” falang i landet: " ändring 7 därav, mäste” ma uppgörelse lika mycket. med det. börja visa.v | hänsyn til: 'Australie - Med | ”steodala .samhällssystemet "som .:' naturen fått en. god . ; ibland " otränad utföra pA 2):15 min, häfta fart utder ca fordarealen är något mer än fyra FER Sveriges, men folkmärj; ödrarna; Hjärtats minutvolym, dvs. den blodmängd varje "hjäl . halva pumpar :ut per minut är- : som sagt i vila” ca 5 liter, Det högsta kravet för. -hjärtats: ml nutvolym under: 'städningsarbete, tvätt och matlagning är omkring.5er.? Sammanlaga > Pr - '. 10 liter. Häsmoderns akttvitete -” ningstid 35, RE . ; elär jngen niyk kommer ätt. bestämmas at i. NH. "Kondition? för: 'våtdagabruk : | fordrar Sträntög 1-till 3 gänker i per vecka, köridtblon, för. tdrottas z : "man sig ha viss FR rukta hur kroppen eller "enstaka "organ . "Relationerna mellan? ”Indone- Vv upprättandet av en prosovjetlsk ,.: anpassats efter öllka krav, Pres- . regim 1 detta land. Om den: be= :tationsnlvån” bestäms 'utom' av | d anlag och konäitio > också. "av + psykiska faktorer, vilja samt a 7 betsteknik. Den fysiskt gar "kan "faktiskt" Vara 1 bättr kon T.våra yttertigt - 'produktionskraf- "ri: "Genom sina naturtillgångar ” äldetdomliga brukningsmetoder sär Indonesien, ett äv "Jordens res samt brist på tekniker och kapi-, kasté” länder." Mari” kan -Gärvid paj har” fett” tilr att "Indonesiens, - " bara erinra om, att helt nyligen. "uppgavst . Indonesiens ;procen- tuellå' andel I värläsproduktionen. "av -gumimijtuppgå: "till; "hela? procent; medan enligt samma be År baser upplåts” ät itt starka inflytånde över" Jan: : > omedelbar. närh av. australiskt . det. och? rädda sina omfattande "territoriun konomiska ” intressen” "samtidigt ; som”? man” Md sökte" motverka” den i ng nya: regimens 'erihetssträvanden " 3 un. T. utsatt: förrett. ständigt hot om"; ; för att skaffa sig' inflytande ge- sata och. Väst Tea tiden räg- tterlig re försämring: En ratio. nom; smästatsregeringar ; med ty; holländska / r "sympatier, ; ; uppstod ommer; att arbeta i närheten a av itt maximum”: under” stor. del” indier, araber och ”eurgpéer' sam naturligtvis ; : avi atkipelage s så folkstammar. söm : ätsklläa nom naturligt geografiska. gr Ber. utvecklat ' olika” språk; 0 ch tydande; El :utsträ, cknläg k "ekonom själv: dighet” till 'en” ren fiktion ”M definitivt beroende "Bland de olika betolkatngsrat noriteterna ' utgör. kineserna. et alldeles särskilt problem för de inhemska regeringen, Under. "den. . kineser att.spela 'rollen av eko-, nomiska mellanhänder inom näs- ” AUnNor tan) alla områden, Somliga av ; :pexusolle dérn k dem är bosatta ; -Indonesten” se- dan generationer tillbaka, "medan , Kina, Antingen denu är indone: ”alska medborgare. eller ej, så be- . traktas de som "utlänningar: och om ts ofta med misstro, .. a in ot Men" dessa kineser är i besitt ning av et. mycket starkt käpl- : tal, och kapital, det är' just vad den Indonesiska regeringen bå- :splittringen. är tydlig" nog. Här- - över huvud taget har det varit ' va; Jag: är bara! ett: mediuri til] fogar sig öckså inre politiska. ett segslitet inre problem 1 Indo- Nränsett. om” vi bekänna'.oas fll motsättningar. Man behöver bara ” -nesien, om landet skulle styras : "medium": —;; eller.” '”inkarna- höver för'att övervinna alla, svår I paa om, ätt. det indonesiska "centralt eller genom lokala själv!.. tions”-teorlerna, är det” obestrld« righeter, Innan, landets' ekonomi - amentet ”. finns ' ett. tjugotal” styrelser. Konflikter. mellan olik > ; ligt att många människor, .be ån nå den Inriktning och stad- . one Politiska partier eller. grup- '. tänkande . grupper :" har : under: : råden. En. krafter. på olika 9 ga,'som är nödvändig. Inhemskt | peringar.. Men - for ole Gånika be. åren stegrats- till allt väldsam- r en. En till: synes” färgl äre tal: 3 St mare utbrott, Centralregerin. vr vi do osäkra Må : are o e ge gen sprakande mälardukar. eher.dj som "följe på Indonesieris” befriel för sagde al ck ; sekrig, .och med' den me ;ellg mindre tydliga strävan tili socka; lisering, som "indonesiska Politi. . ker visat, .har också det utlähd ",ska kapitalet varit ohågat att Ån 'Vestera här, > ' "Denna inhemska : -kapitalbrist. . har, fått sin speclella,. mycket” allvarliga återverkan på landets" huvudnäring, -åkerbruket, Övg 70 procent av de förvärvsarbi tande I Ind | t Inom denna näringsgren, som bé- ; Arivs dels i stora plantager, näå- tad uteslutande ägda "och AN .Sukarnoy ol av västerlänningar, dels 1 skilda småbruk, som ägs a av in hemska bönder, ' : sat ba har. ofta ; ; visat sig osäker I sin fruktan för separatiska” strävan. xiem kömmic att framstå: som”. förbutdon med. kolonialis; en och) en central administration på ett | + tillfredsställande sätt, vilket gi-. . vetvis främjat oppositionen ir inom: . provinserna; . bindelserna. har framför allt do- +". mineråts av Indonesiens krav på a partier” intar - emellertid att införliva västra delen av Nya; minörandö ställen DE én do- ' Guinea, som också kallas Västra . H ning, Det är, Nar: Yrian," 'indoneserna > hävdar, att. ali partiet (PNI), som anses -suveränitetsöverförlngen 1 prin-. nära I förbundet". med” president :- cip gällde också detta Område, Srrmdade: detta - "som anses som 'en självklar del > fast ”hän nu- .av landet. Men man gick med på - inte” : längre. är, r att uppskjuta övertagande I 1 för: medle z edlem åv någ got parti” PNI är” . ståelse för holländarnas svi g- som bildar "grindtonen r samvi vn religiöst.- neutralt. och ” avvisar "heter att på "en gång utrymma > rons och samlevnadens barmont Ye NA a tanken På statsreligion.' Man 'är > . UPPGÖRELSER : - MED N klar” motståndare till varje orlen« heta, den foraa kolonin. 7 IFEODALISMEN - . At ytering ät. väster, .. . » ös : Då "holländarna för 350 är ae > Masjumi är det största av: de | | KONFLIKTEN .SPETSÅS dan" började, 'Koloni era landet, bad. Partierna. I re- -. . Men ären har gått; och hollän- ade här utvecklat sig étt.sam-. .: Ngiö t och politiskt hänseende är : darna sitter fortfarande kvar på hälle av utpräglat feodal karak-- -man mycket moderat. Man. attär. Västra Irian, Man menar, att
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.