— grader Celsius; tur : vindpust - sveper : tv från. väs- » ter. Luften är ändå råkall och Ormvy . : Markaryd är: ss . ger”vi oss ut' på den kompakta som sker. Han bokför också no- ) NING N:R 2. ARG. 32 TORSDAGEN DEN 3 JANUARI 1963 Tabolma Tidnings Tryckeri, Laholm Lösnummer 30 öre ' SS SS 2 ee . stat NERE 5 vågor har stelnat - I sällskap med fiskaren Vil- helm Johansson, Snapparp, 'be- isen, &om nu håller en tjocklek om 15 centinveter ungefär. — i "Johansson - brukar , göra ..en daglig ! inspektionsfärd :-' längs isen och därför är han väl för- trogen ' med "alla ' förändringar ga sina iakttagelser för alb kun- na jämföra (år från år cc | - Snön ligger decimetentjock på isen och kastar skarpa veflexer. Solen: värmer gott fastän termo- meterri . visade: på . minus ' åtba LR Kontrasterna' mellan : somma”. rens v fagra - Lagastränder . och vinterns snötäckta landskap är ganska "stora; Grenar och bus-. kar. är stilla, irste den ' minsta biter hårt i kinderna. Västkus- tens vinter är som bekant be a me Iskristallerna gnistrade i alla re 2 Z ER ändska inlaridsvintern. Tempe- raturerna, går inte att jämföra: =— I slutet på förra året hade vi hela aderton grader här om- talar. ' Vilhelm": Johansson, "så kallt hiade . vi" inte” ens "under sista krigsårens kallaste tid. La= gan' brukar. frysa -till om vinit- .rarna, men inte i sådan här ut: sträckning som . det har blivit . Vid. själva mynningen ligger också. isen. kompelkt. Har man gnbågens färger. och i den skarpa solen” såg Lagans i » , mera ut som en bred fin autostrada. än en flod; Inte sedan de' kalla krigsvinträrna 1942- 42: har det-hänt. att. floden to vid mynningen, strömmarna på, sommaren, : ger. man sig, inte gärna ut på isen där även om den skulle bära, En, förunderligt... vadker ' syd breder ut sig när hela Laholms: bukten" blir. synlig. 'Så långt: ögelt. når, verkar dét som isen” ligger, men gör vi oss. det be-' sväret adt äntra uppför en äv” de. snötäckta sanddynorna' skall - vi finna, att långt wie till hav finns det öppet vatten., tydligt” hårdare: än ' den morr- våt innehåll. Ur densamma låna ”Samarbete och kunskap” skriven av jaktvårdskonsulenten . |- +. Major C. G. Modigh där han bl. av berättar om hur orm- -|' " vråken” går illa åt rapphönsen. ' Hr . Modigh ställer också -I den ännu obesvarade frågan . "i södra Halland när:det finns. gott om. den i bl. a. Dan- mark, , Tänker man på hur idet 'såg ut i markerna när jag för. ett halvt seket sedan (1910) börja- - de jaga och jämför detta "med dagens läge blir den mest i. i Kronobergs: "> tredje köping ". Markaryds köping fortsätter att öka sitt invånarantal,' och , 1 den statistik som alltid göres upp vid årsskiftet, har Mar- karyd nu gått 'upp till tredje plats bland länets köpingar. ult, som nu ligger på andra, plats, .har 48 invånare " mer. än Markaryd. I 'grannkö- ten svår för rupphönsen art konstaterande i Eldsberga » Hallands läns jaktvårdsförening har gett ut sin årsskrift” för 1962 och den bjuder som . alltid. ett trevligt och bra Kan någon av LT:s läsare ge svar? SN ter : | större människoskaror ut i mar- : Ikernä, iodlingen. ökar och de "I naturliga skydden såsom (diken, Det är dock åtskilliga år se- r vi en artikel under rubriken .. varför fasanen har försvunnit . ögonenfallande' skillnaden .. der oro i naturen. som föranletts dv människans alltmer omfattande och störande ingrepp i densam- ma skriver major Modigh, . ” Antalet jägare har kraftigt]. ökat, intresset för riaturen, sport och idrott driver ellt större och buskklädda gärdesbackar- m. m. försvinna, .vantill ” kommer. att tralfikanläggningar av olika slag -kräva allt, mer ökat utrymme. Allt . detta : samverkar till attl' ostörda marker åtminstone i vå- |. ra trakter. bli mer och mer säll: . Det var förr mycket lätt att få jaktmarker, Någon nämnvärd konkurrens förekom ju icke och jaktarrende” ”belöpte ” sig "till os > (Forts å nästa sida) ov os (Forts. å nästa sida) sett: de "vilda och förrädiska |: (Lätt krock . . mellan bilar H -" .” " ” H i Knäredskors "En sammanstötning ' mellan två personbilar inträffade på Å d. på Stati ägen utanför Konsum i Knäred. "dor uppstod inte, men en del av plåten på båda bilarna blev ”deformerads Ior eten - Det var en N-bil och en bil "| hemmahörande i. Älvsborgs Jän som , kolliderade. P-bilen.- kom « | Hallands-bilen |. hade . kommit över Lagabron och skulle svänga åt höger 'på. Lagavägen.. Föra- |ren i. det, sistnämmda fordonet upptäckte dänvid inte den mö- - | tande. bilen. : utan , påbörjade svängen. .Dét. blev alltså. en sammanstötning ; med ... bvan .| nämnda skador som' följd. 'An- ledningen. till olyckan får, bl, a. sökas "il föraren av den svängande bilen blev helt blän- dad av den lågt stående" solen. Några nämnvärda” personska- | Det är landsfiskal Olof Elmin i" Höks' landsfiskalsdistrikt, som -| gör detta uttalande för Laholms Tidning i' en återblick. på det gångna -året. - Dödsolyckorna - är ju beklagliga men det har varit den 'mänskliga faktorn, som gjort sig gällande. Av de fyra.döds- olyckornd var det en man som körde på ett tåg i Knäred och en "pojke som. blev påkörd av Jen bil i Vallberga. Så var det den tragiska olyckan i Vrångarp, då en laholmare "blev "påkörd och ' dödad av en -mötande- bil samt "en "olycka "då en dam i Östra Karup blev påkörd på E6 och dödad: Co Car oa olika : brotten," fortsätter lands- — Skall vi. sedan titta på de fiskalen så utvisar tjuvnadsbrott 0. dyl 'en minskning med tio mot föregående år. Då uppgick de till 199 och i fjol var siffran 189 mot 165 för 1960, Som van- ligt är det dock mest främlingar, oliast vandrande liftare, som gör sig skyldiga till sådana brott. '— En liten men dock minsk- ning har det' blivit i fråga om vad vi kallar B-brotten; sådana som kan medföra fängelse, fort. sätter landsfiskalen. 'Det var i fjol 180 mot 183 under 1961 — men 1960. var siffran hela 235, så set mot den bakgrunden är den - redovisade siffran enbart glädjande. Till denna kategori hör bedrägerier, brott mot skat. telagen, 'skadegörelse, 'förfalsk- "har under 1962 registrerat un Mattsson och hans maka är : : na.i deras trädgård, > - Dr Mattsson har kallats Kem för dett: sammanträde "med Rädda” bär- fen-folk” i början av" januari; Vid dan isen låg så kompalat i buk- teri:" 1947 var: ett kallt 'år "och då ”tornade skruvisen sig ordentligt vid stranden, : " Hela! -tegnbågens : färgskala skymtar fram vid' strandkanten. Saltkristallerna har” frusit fast i'det översta skiktet av iskanten och" bildar 'nu ett pärlbandskik- nåde” mönster skimrande från 'violett ner till gult.” 5 NCC: > Längs hela Lagans is som vi vandrat: har- djurspåren korsat Ser (Forts. å nästa sid.) '” at sig ansvaret för.” >: ON ; > Det eria nya projektet är ett me- dicinskt träningscenter, som håller på att byggas i anslutning till. det leprasjukhus som redan'. uppförts av Rädda” barnen : utanför" staden Bukabo. Skolan skall drivas i sam- Sex tusen patienter sk de 'till' Bukoba "vid Viktoriasjön 5; Kbruntr man bla | st att diskutera två nya projekt i West Lake Region, den del av Tanganyi- | dr ka vars spetälskevård man påtagit | Tängänyika > "De svenska och norska Rädda Barnen-or : . Tanganyika har'nu pågått i ett och 'ett halvt år. Arbetet har hittills gefär en tred. på tillfälligt besök hemma" i Göteborg. Om ett par veckor återvänder "där flodhästarna brukar komma upp och beta av grö : i sonal till bl, a den fortsatta spel älskevården 1 området. : «vivid 2 jedel av de'leprasjukaä och tagit dem under behandling, berättar dr Elon Mattsson för HT; Han leder uppbyggnaden av spetälskevården: i Y | ras hjälp att få kontakt med perso- ill | ner' som "misstänktes. ha : sjukdo-. j "mot spetälskan i nordvästra varit framgångsrikt, och vi området.” Dr Fyra döda i trafiken i södra Halland trafikförseelser och rattfylleri ökade : - : Trafikolyckorna har ö kat i södra Halland och under det | strera fyra dödsolyckor. Men trots detta tvckar jag inte a . relativt gott år. Man måste när man gör årsjimlörelse, starkt ökade trafik, som gör sig gällande varje år. -. gångna året kan vi inregl- tt beteckna det hela som ctt r taga hänsyn till den synnerligen ning, misshandel, grov olovlig körning m, m. — Trafikbrotten däremot vi- sar, som inledningsvis har sagts, en stark ökning från 191 under 1961 till 235 under fjolåvat, Därs med är vi över siffran för 1960 då vi var uppe i 225. Härl ingår då 47 misstänkta onttfyllerister som utgör en mycket stark ök= ning "mot 24 förra året. Mon under 1960 var antalet 42 så tendensen har tyvärr svängt på fel håll, . — Antalet småförscelser, som vi räknar till grupp D, alltså smärre trafilkförseelser, fomkör= ning, överlastor, felaktiga om= körningar, fylleri och föravgelso, ej lösta radio och TV-licenser m. m, utgör 521 mot 562 under 1961 och hela 718 undar 1960. Även antalet strafförelägganden (Forts. å std. 3) Brandkåren” fick släcka röki ""stadsparkskafé - Brandkåren 1" Laholm fick ME striktshövdingar och 'bad om des men,' Hövdingarna ställde sig över- I > SEX TUSEN LEPRASJUKA, ""West Låge Region i Tanganyikas nordvästra hörn är ungefär så stont som :.Danmark, 600.000 människor bor där, och man beräknar att ca 1 procent "av . befolkningen ' har spetälska. Som första led i den in” arbete med guv : och ge en treårig socialmedicinsk utbild- ning åt fyrtio elever. Från skolan hoppas man. kunna rekrytera per- v ing av'ide leprasjuka som Rädda barnens vårdgrupp i Buka- bö” genomfört "under" 1962 vände man sig till byhövdingar och ”di- ch bildar egendomliga Å Jmer att bli.rätt. stor, . kanske ie En göteborgare, som på ny- i Tossene fick vara med om ett uppskakande äventyr, då har- "jakten .så småningom slutade - med älgjakt.” Man. hade, varit ett jaktsällskap göteborgare och - en 'av. dem hade hunnit en bit ifrån ' de . övriga vid-- Vadås. - Plötsligt dök en älgfamilj upp, "en älgko med tre kalvar samt en tjur." Kon anföll jägaren, som inte såg någon möjlighet att komma undan i synnerhet - som det inte fanns några träd i närheten, - 0. ee . För att skrämma älgarna sköt göteborgarna ett skott i marken med sin hagelbössa men' älgen brydde 'sig inte om detta utan årsdagen var ute på harjakt | >. un Forts, & nästa sid.) 4 Folkminskningen | på | Gotland | - a Gotland har ju varit ett "> skifte skall kunna redovisa en ökning av. invånareantalet. : Den preliminära. siffran på minskningen för länet som hel- het uppgår till knappa 200. Siff- ran vid föregående årsskifte var 482. och - året "dessförinnan 762. Man -kan alltså klart avläsa en tendens i rätt och önskvärd riktning.- En. starkt bidragande orsak. härtill är att länet och då' främst Visby under de se- näste två åren börjat att tillfö- fräs ytterligare öndustr. Den rf os en or r pu. på v folkningens storlek starkt avtagit sedan många år. Nu har emellertid denna negativa "utveckling, om inte helt. stop- - pats, så dock fått betydligt mindre dimensioner. Goda för- g att område av vårt land, där be- utsättningar bör också föreligga, att "man: vid nästa års- största av dessa är ingen mind- re än L.:M. Ericson, som har | byggt en imponerande anlägg- ning och sysselsätter bortåt 1000 personer.. Ytterligare utökning kan väntas. Även ett flertal andra 'industrier -från Stock- holms-området. har förlagt vissa tillverkningar . till. Gotland, där "| poliser vare sig nu eller i fort- lag mycket förstående -och resulta- tet av. denna första genomgång har varit mycket gott. SE "(Att alltid gå vägen över de in- födda, och först vinna deras för=- redan på årets andra dag göra "en utryckning. Den skedde till "Stadsparkens = kalé, -. där : en > stark rökutveckling hade med. fört. att man befarade lös eld, = Vid närmare 'undersökning . befanns 'det att röken kom från ett tygföremål i kaféels : källarvåning. Någon öppen eld : : förekom "dock inte, och rök=- utvecklingen stoppades snabbt, - troende och åntresse för saken, be- > (Forts. å nästa sid.) | - På vilket sätt tygföremålet an« v fänts är inte känt, - : = för polisen i Arbetet ökar inom Höks Markant- ökning. av arbetet Höks distrikt - polis konstaterar poliskommis- sarie INGEMAR CARLSTEDT i sin nyårsöversikt och även han” hoppas på att få stanna kvar i Laholm och det fina "" polishuset. Nog vore det galet att ta oss här ifrån. och : skicka oss till Hal tad, Ér håller han för Laholms, Tid- förläggning håller ju på att ut- redas menfunder alla förhållan- den: kommer det -att bli kvar en arbetsgrupp i Laholm och allt. talar för satt. denna 'kom- dika stor som hela den nuva- rande polisstyrkan.! Så ' att jag tror inte att Laholm blir utan sättningen. "Däremot kommer troligtvis åklagarväsendet, som skiljes helt från "polisväsendet, ett, med all sannolikhet flyttas - — Skall vi sedan titta på vad som tilldragit sig under året inom. polisdistriktet, så är an- talet dagbokförda ärenden 3.463 mot 3.746 förra året, sålunda ”. (Forts, å nästa sid) Tillfrysning . — Hela frågan om polisens |; n Kyrka utan. | lyssning +: sedan 1955 Gotland är ju mycket rikt på församlingar, och kyrkor- na uppgår sålunda till över 90, så gott som uteslutande av en ålder som överstiger 600 år. En bland de minsta församlingarna heter 'Ake- bäck, som är belägen c:a en mil från Visby, Den uppvi- sar vid detta årsskifte en folkmängdssiffra på 97, vilket är en ökning med 2, I sam- band med folkmängdsuppgif- tens publicering framhölls att ingen lysning har meddelats i kyrkan sedan 1955. Om ungdomarna inom för- av Kattegatt ': "sker snabbt « Vindstilla och kyla i före- ning har genomfört att Katte- gatt. helt överraskande håller på att frysa fill. Isen är vis- serligen ingenstädes "till förfång "för sjöfarten annat än för små- båtar, men den ligger utmed hela hallandskusten från La- holmsbukten i söder till i höjd med Onsalalandet flera kilo- det inte är någon. brist på ar- . betskraft. : - i röstberättigade inte deltog i samlingen inte är så aktiva på det äktenskapliga området, kan man i stället framhålla, aft de röstberättigade är des- to mer plikttrogna, Vid landstingsmannavalet 1958 var det sålunda i Akebäck 100-procentig uppslutning av de -35 röstberättigade kvin- norna, medan männens pro- centsiffra stannade på 973 som en följd av.att en av de valet. Det var det enda val- distrikt i landet som då kun- meter ut till havs, de : redovisa 100-procentig Vidare - finns mindre ”isöar”!| uppslutning av kvinnliga den "göteborgska skärgården, || röstberättigade. ” . : (Forts, å nästa sida) - fs —S A+
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.