4 . a Torsdagen 20 3 januari 1963 = ra | | a . "LAHOLMS TIDNING 7” CC SERENA | ENE St i . Issels "Biograferna' : FEET VTA atndd + a : I Tillfr snIng ..., : . - | i ”Gummeldansens Vänner i i Laholm "Glasögon Nordisk illfrysning +» cn Tenn Gammeldans i Solbacken, Edenberga fred.” den'4 jan. kl. 29 i. (Forts. från föreg. sida): — ; AA? | VäxtoRP DEN VACKRA — -—23. Kåges orkester. M j ena HR Ls varpå ett nytt isband tar vid VA - AMERIKANSKAN - i Laholm ” kallas "härmed till sammanträde å rådhuset torsda- > Medlemskontroll. - i en Styrelsen. ve gen den 10 januari 1963 kl. 18.00 för behandling av följande ären- den: 1.-Val av ordförande och vice —KONTROLLKRETS- MÖTE - " RÄNNESLÖV-—YSBY 0 RÄNNESLÖVS "7" " KONTROLLKRETSAR håller g gemensamt möte å Klubblokalen, Solbacken, Edenberga | "| onsdagen den 9 jan. 1963 kl. 14.00. Föredrag ” av jordbruksin-= struktör Bror Håkansson ”Trivselproblem i ladugården”; Så Samling sker hos lantbr. Tage Jönsson, 'Edenberga 'kl. 13.00 äär lösdriftsladugården för mjölkkor. LS k. Alfa gång Visas, Kretsombuden. ' Ft | | KYCKLINGSÄSONGEN STUNDAR | | vi kan erbjuda daggamla kycklingar av Vit. Leghorn samt Korsning VLXNEH Friförklaringsbevis N' 295. : "MUNKAGÄRD, HÖNSERI Bror J ohanisson > Tel. 62139 Ysby" ordförande i stadsfullmäktige för år 1963, TTT 2, Skolstyrelsens” förslag ang. " skolmåltidsbespisning vid 'samrealskolan. bo 3. Länsstyrelsens förslag ang: kommunblock. : 4, Centralisering av social ' - vårdsuppgifterra. - 5, Anslag för reparation av — fastigheten å stadsäga 311, 6. Omändringsarbeten i Park- gården. 7. Inköp av stadsägorna 142, 144 och 146. "8. Uppförande av verkstads- ; «skola, 9. Tilläggsanslag för bevistande av pedagogdagar, 10, Anslag ur Lundgrenska Rän- | NV tefonden för Stiftelsen Ro- sengårdens grundfond. . 11. Borgen för uppförande av . Glänningehus. 12. Val av valberedning. : på min födelsedag undanbedes. "t LE ' håller sin julfest på Svea Svens- "" sons Café, torsdagen: den 10' jar "annons senare, Eventuella: av- sm test Laholm den 2 januari 1963. : FOLKE WILLSTRAND "" ' /Torsten "Dufva. möj öiligheter Lediga Sömmerskor. "LINDBERGS KÖ NFEKTIONS. AB ' ga platser lor : > : All uppvaktning "John Johansson » Våxtorp. o påtänkt: lig, på min födelsedag undanbedes vänligen, | : Anna Johansson 3 , Markaryd." Tel. 04 33/105 55 "0. :105 95 Till salu: "Torr kapad. vived > i Mm VALLBERGA; Tel; av furu/gran i 25 cm längder. Prima: BOKVED , från våra på-' gående avverkningar, samt YTVED av BOK, allt Fritt hemkö A AB. Sixten Paulsons Stavfabrik : 230 08 '— 231 88 Ahla. TACK för all uppvaktning på min hög- tidsdag. från släkt och vänner, Hallands Droskbilägareförbund toch IC, Laholm, ' PV: Mn 2 Bror: Johansson. PV 544 : == || PV 544 oc , KNÄREDS fo; PV 544 Sport; FOLKPENSIONÄRSFÖRENING || Stop SRAKER - nuari kl. 18.00, ove " Anmälan om "deltagande skall göras till Nanny Mårtensson se- nast den 8 januari, Net . . Medtag paket. ' S Festkommittén. - Våxtorps BOIS : " ARSMÖTE den 19 januari. Se sägelser, skall göras till: valbe- rudningen senact den 10 januari under adress Carl Johansson, Våxtorp, tel. 30165. se AMAZON AMAZON OPEL REKORD :' OPEL REKORD SAAB 96 -v.c FORD CONSUL '. MORRIS MINOR Med varje vagn följer ningens testprotokoll, där. pris, st och bilens konditiodt Öppet : deklareras. : prov= "Rejmes Bil AB: HALMSTAD. Tel, 192 50 ' » Styrelsen, Exekutiva auktionen, den 3/1 1963 hos Jerlov An- PV —-50-års modell säljes «till höggtbjudandel = Tel. 0430/40239. dersson, Åstarp, Våxtorp, är in. ställd, « Eandsfiskalen i IHöks distrikt. GLASÖGON] SSR Alltid senaste mo- ”deller, Bästa glas, Korrekt utförda pdrag. ; Optiker SOR Storgatan, Laholm a TORE. NILSON Å Laholms Tidning] Smedjegatan 2, Laholm. Postadress: Box 78 Postgiro, annonser 1757 58 | Postgiro, prenumeration 17 50 30 Dagligt nyhets= o, annonsorgan för Laholms stad, Markaryds I | pengarna - N . LAHOLMS SPARBANK = 4 IG på 12 mån. räkning! 2 på 6 mån, räkning 3 på vanlig sparräkning NNE Terran SMED TENRE Tara och Båstads köpingar samt söd- ra Halland med angränsande delar av sydvästra Småland och nordvästra Skåne, Telefoner: (riktnr, 0430) Redaktionen .. svan 10300 Annonskontoret 1241 Kassakontoret : 1241 Prenumerationer 2241 Efter stängningsdags mottages tel 10730, Dar och 11240. Låt kem. tvätta 'hos S - - Laholms Kemiska Vingesgatan, ” Tel, 10723 Laholm Filial: Östertullsgatan 4.'- Tel. 10732 Välgjort arbete Humana priser, Redaktionen hålles öppen Vardagar 4.45—23.00 Lördagar = '4.45—12.00 Söndagar 16.00—23.00 . Annonskontoret o, expeditionen Vardagar = 9,00—21,00 Lördagar 9.00—12.00 Beträffande helger och övrig foorjänst se separata medde- bör ANNONSER NYHETER och dem finner Ni i Markaryd se en . (Forts. från "föreg, sida), pingen "Traryd blev det. en ök- ning” på 36 personer, men'. då Hinneryd minskade med 45, in- nebar - detta «en totalminskning för köpingen ”med'9 personer. Med dessa siffror för: ögonen blir” det. betydligt svårare för gramnköpingen” att argumentera för :abt-> tvåläkarstationen'+ Skall förläggas till Strömsnäsbruk, '' ” Annars blev 'befolkningsök- ningen. i Markaryd inte 'den väntade, Orsakerna” härtill är många ' och då främst bristen på bostäder. ' Under.' 1963 kommer en hel del nya bostäder att fär- digställas. Dessutom - kommer pappersskolar: att - starta sin verksamhet, vilket bl, a. inne- bär "att lävarpersonal' m. fl. kommer att bosätta sig i kö- pingen.;, Man kan. således : se framåt 'med tillförsikt." Isen ...: . (Forts, från föreg. sida). : ww varandra, Biologen känner med eris igen. de olika djurens av- tryck ” och Vilhelm Johansson berättar gärna. Haren har skut- tat fram ' över isen liksom grä- ven, "Även en: mink har varit ute. på isen tydligen på jakt ef- ter föda En utters vilda lekam- de. har skrapat bont snötäcket ElPå en rund ' plätt och "spåren som leder till och från visar tydligt vad det är för ett djur som lämnat dem. Det är skralt med viltbestån- det "här säger herr - Johansson och ser lite bedrövad ut. Förr hade vi en stor flock fasaner här, ' men nu finns det bara några enstaka exemplar kvar. Likaså vildkaninernas bestånd har minskat ” betydligt liksom den svenska vita haren. Jag minns 'när det förr om åren an- ordnades jakt på Hökafältet på just vit hare. Två kungajakter har jag bl, a. varit med om. Isen är ingalunda död mate- ria om någon skulle tro det. Genom kraftstationens reglering släpps det på olika mängder vatten, som gör att isen flyttar sig. När vattenmassorna pres- sat upp den en bit och detta sedan minskas igen återgår isen till det gamla' läget ofta med stora sprickor å ytan som följd. Sannerligen en vinter att min- nas med andra ord, Här är det allså bevisat att vi har det ovanligt kallt i år. s Jimmy. Ny kter un gdom - framtidsun gdom LAHOLMS TIDNING "OPTIKER SoR . GLASÖGONNUSET ADLER PERSSON "Godkänd av Sveriges " ögonläkares förbund = "Stora Torg, Hstd = Tel, 129 93 Fears Ormövråken eva - (Forts. från föreg. sida). några kronor per gård. Det var möjligt samla 'stora områden på eri hand. Hur är det nu? Väl- belägna marker betinga. svind- lande priser ”och ' mindre" nog- räknade" arrendatorer söka ge- [nom hänsynslös avskjutning få valuta" för de höga anrrenidena. Konkurrensen hindrar samlan- 'Ide av fastigheterna till. lämpli- ga arealer; ett grundvillkor. för Jeffektiv viltvård. Med ett ord betingelserna” för det vilda ha - | blivit avgjort försämrade. . När det talas om. vilttillgång- en hör man ofta: ”Ja annat var "I det i den gamla goda tiden”... " Det är gmellertid inte så all- -ideles' säkert att en - närmare gramskning gör dessa pessimis- tiska tongångar så helt berätti- gade. Vissa viltstammar har på "I senare "tider trots allt. visat en glädjande "ökning, För Hallands del t.' ex. ha älg och framför " lallt. rådjursstammarna nu nått en omfattning som , aldrig till- förne. -Fältharen — åtminstone inom ”välvårdade marker — är mycket talrik och även sklogs- haren visar ökning. Det är klart att bilden även har mörka fläc- kar till: vilka" jag "återkommer senare. Orsaken till ökningen 3 är utan. tvekan jaktvårdsområdena, vilka ju i Halland omfatta hu- vuddeleh av de jakitmarker som ej. utgöras av; stongods,. större kronoparker eller liknande; Här skall icke närmare argumente- ras för jaktvårdsområdena och Ideras betydelse 'då denna väl numera, kanske särskilt "efter jägareförbundets senaste "kon gress, är allmänt erkänd. I öv- vigt hänvisas” till amtileln om jaktvårdsområdena i denna års- skrift, jalktvårdiskonsulent Knöp- pels föredrag (årsskriften ” 59 samt ” mina artiklar om :' jakt- vårdsområden ' i årsskrifterna 1958 "och 59). CN "Det är ' emellertid en syn- punkt . på" jalitvårdsområdena som kanske inte så ofta 'kom- mer fram, men som icke degto » -| mindre är av stor betydelse och det är det samarbete som inom dem kommer till stånd mellan jägarna och idke jagande niark- ägare. Att jägarna her ebt visst, kanske i någon mån egoistiskt, intresse av att få rika viltstam- mar är självfallet, Detta räcker emellertid icke, man behöver även medverkan från icke ja- gande markägare. Jaktvårdsom- rådena ha visat sig wara ett verksamt medel härtill och man har ju många exempel på att jordägare inom ett jaktvårds- område 'som förr sett det vilda med ointresserade, ja till och med oblida ögon numera icke blott tolerera utan till och med gärna ser vilt i markerna och som en följd härav medverka till aktiva jaktvårdsåtgärder av olika slag. Jag nämnde nyss de mörka fläckarna. Till dessa hör kan- ske främst problemet om skogs- fågeln. En obetydlig ökning har kunnat märkas de senaste åren, men varför kan man icke få tillbaka stammar av forna dar gars storlek? . : Vi ha flera frågetecken. Rapphönsen och fasanerna t. ex. Jag bortser här från en av de viktigaste faktorerna, klimatet, vilken vi ju icke kunna påverka, . Fältfåglarna har ju en re- produktionsförmåga som är så oerhörd att kunde man på nå- got sätt nedbringa avgången skulle tillgången vara' mer än säkerställd. Danskarna skriver: ”Det för derfor ventes, att selv ret beskedene ändringer av de livsviktige ydre kårfak- torer kan medföre märkbare ändringer i bestandsstörelsen”. Utplanteringar? "Personligen tror jag icke att detta är med- let i en mark där det finns tecknar dr Mattsson som en gylle- ne regel för allt bjälparbete i bi- ståndsländerna. a : ””Spetälskevi vid 1962 års migång 2.250 spelälske- patienter under sin kontroll. Om- kring '450 av dessa fall” har man övertaget från staten eller missio- ter b begäran från "de" inföddas sida har man också kunnat påbör- ja en systematisk genomgång av stammar "av dessa fåglar. Här gäller. det 'att finna läckan: Muarkvård; 'kattor, rävar, rov- fåglar," jordbruksgifter? Täppes läckan ' eller läckorna kommer reprodukliiionen aft vara mer än tillräcklig för en ökning. Gäller dat däremöt en mark; där dessa viltslag icke” finnas, men med förutsättningar för ' deras” triv- sel, är utplantering ' helt säkert av betydelse, men "en sak är viktig: Först måste utrönas var- för bestånden ' försvunnit ur märken. Det 'går inte att fylla a en tunna, som ' har hål i botten, genom att ösa i vatten, Först måste” hålen tätas dv, s. or- sakerna itill' försvinnandet " un- danröjas eller deras inverkan i görligaste mån neutraliseras. es Ännu ' ett "frågetecken, - man tror "men man "vett intel. Vi ha maisor av. sådana frå- getecken.” Halland hörde ända till. för, några” år. sedan - till de fasanrikaste länen i-vårt land. platser” i länet, . särskilt : dess södra delar,” så gott som . helt försvunnit?” Åter plats för giss- ningar. Personligen tror jag att jordbruksgifterna är en av hu- vudorsakerna - och . i detta fall speciellt” aldrinet. Betecknemde är också i detta sammanhang att råkan som i södra delarna av länet förr förekom 4 tusenidetal med häckningsplatser i dung- arna ända” upp till Genevad helt försvunnit. - I år skriver "danskarna ce att de ha god ttillgång på fasaner, men i Halland är det alltjämt på de + Aterigen”, : vet. inte! "Frågan om rovdjuren” skall |- . Jag icke 'gå in på det skulle föra för långt. Ett litet exem- 'pel på hur man här var nära att begå ett misstag. Det fanns ju nyligen ett förslag att to- .falfreda . ormvråken. ' Härvid framhölls att den' överyägan- ; de skulle livnära sig på sor- kar och möss och att den icke övervintrar ' i Sverige, annat än: möjligen '. med enstaka exemplar i sydligaste delarna av landet, ; 7 En undersökning har' misat” att den övervintrar i hela Halland It. 0, mm, så långt norrut som On- salahalvön och i warje fall i södra och mellensta "delarna, i stort antal. - På flera håll anser mar den |' under "vintern: vana vårt 'svå- raste "gissel : för . wmapphöns och fasaner (där sådana finns kvar). I Eldsberga jaktvårdsområde följde två ormvråkar i januari var sin sida av en häck där en sapphönskull höll till En höna råkade komma utanför och togs ögonblickligen av den ena vrå- ken. Områdets ordförande sköt. Hållet var för långt men skot- tet åstadkom att vrålker släpp- te' den reden halshuggna rapp- hönan. Med rapphönan i ett slagnät itogs den vrålen och yt- terligare 3 samma dag. : Sam- manlagt sköts och fångades av en Person här under januari februari 11 wråkar på en enda mark. Då detta område är en av de bästa ' rapphönsmarkerna i länet är det självfallet att en totalfredning av ormvråken här Vad jag vill komma till med |' alla dessa frågetecken och tvek. sammå fall” är behovet av kun- skap, - "cs Vi måste komma längre än att tro att det förhåller sig så eller så vi måste veta. För att komma därhän kräves det forsk. ning, en rent vetenskaplig, opar- tisk och icke tendentiös sådan som 'kan vinna jägarnas fulla förtroende, även om resultaten icke' skulle överensstämma med önesketänkandet. Vad jag skulle vilja önska är alltså samarbete främst med icke jagande marki ägare, kunskap genom en om- fattande vetenskaplig forskning, samarbete med denna "och med organisationerna. ' Varför har fasanen på de flesta: flesta håll tomt. Varför?? > fl:S skulle . Vara allt vanhat än lyc- . kad. | naturskydds- : och -djurskydds- ä gom fortsädber ungefär tt, Oo. m. Marstrandsfjorden. Att: det är erhängande risk | ling äv för ordentlig: ttillfryer vattnet : efter hallandskusten framgår av alt Fladens fyrskepp tagits in still Varberg och att sjöfartsstyrelsens "> Göteborg gjort en tur söderöver och tagit in 'sjömärken, Små- färtyg "har haft vissa 'besvärlig- heter vid Varberg 4 och i La- (Forts. från föreg. sida). - ns. ARA fortsatte anfallen. Mannen kun- de inte komma . undan då älg- tjuren var bakom honom och de andra älgarna framför. Han sköt då ett skott som råkade älgkon i bogen och den blev skadad,- > Mannen blev så i tillfälle att komma i säkerhet. Han medde- lade. gtrax polisen: Man gav sig iväg och letade” efter älgen och vid fyratiden hödtade mean den ett "par kilometer därifrån "vid Unna i Tossene. Nu hade jäga- ren med sig en studsare." Samme man som . skadade ' "älgen - sköt den nu, Det blir inget straff när händelsen” gått till som den fu gjort. Laga älgtid är det inte. Köttet "fördes till Sbkterjet i Uddevalla. Na hela befolkningen, och dehma köm- mer att "fortsätta under 1963, ; Utanför Bukabo har Rädda bar- : obs ett riktigt behandlingssjukhus, och inte” ett : hospitalsliknande leprosorium av gammalt "märke. "Sjukhuset har sextio vårdplatser. " sjuttiofem spetälskemottagningar, i tidigare fanns endast ett tiotal sådana behandlingstationer är hela området täckt, och ingen Jep- rasjuk kommer att ha längre väg än 5 km till mottagningen, VAR SIN TOLK - Dir kanidinaviska ”vårdpens len i Bulkabo består av tre läkare — en norsk ' och, två! svenska — tre sjuksköterskor: och en svensk administratör. En stor del av ar- betet består i resor till och . från (behandlinigsstationerna som bé- söks varje eller' varannan vecka. Varje skandinav har sin tolk. En< bart med 'evahili klarar män sig inte i West Lake Region där det talas minst fyra från varandra skilda infödingsspråk . ME SÄRSKILT. 'smIrTo- Nb " FARLIG Att bryta ned den sociala barriär som sedan urminnes tider har skilt de leprasjula från den övriga be- folkningen räknar dr Mattsson till de allra ' viktigaste” uppgifterna i kampen mot spelälskan. . ” — Det finns inga skäl till att de spetälskesjuka skall betraktas eller betrakta sig själv som en utstött grupp. Spetälskan är en vanlig in- fektionssjukdom, som kan behand- las och botas, Den är inte heller speciellt emittosam, ur den synt punkten är bl. a, tuberkuloseri be- tydligt farligare, Det är der me- dicinska uppfattningen, och kan den tränga ut gamla fördomar t om sjukdomen är werhört mycket vun- net. I vissa trakter har de lepra- sjuka exempelvis. varit förbjudna att hämta vatten i samma källor som de friska använder! Sådan vidskepelse måste bekä 53 och upplysningsverksamheten på det området har redan burit god frukt. Vi kan t. ex, numera placera lep. rasmittade barn i vanliga skolklas- ser, vilket tidigare var otänkbart, 4 Sat FÖRVISNINGSORTER Under inventeringen av de lep- rasjuka i West Lake Region har man stött på några områden 'där antalet spetälska är onormalt stort, och ibland kan utgöra över. hälf. fen av befolkningen, Det är -be- folkningsöar som vittnar om det gamla bruket att förvisa de spet- älekesjuka till bestämda orter som de inte fick lämna, Hur spetälskan smittar : är ännu inte klarlagt, men så mycket vet man att det oftast fordras mycket långvarig och intim kontakt, Pati- enterna har sannolikt det mes. ta smittats som barn, men inkuba- tionstiden är lång och det kan dröja många år innan symtomen bryter tjänstefartyg | ' nen byggt upp ett leprasjukhus — — Runt om i området har inrättats "När man fått ytterligare ett par |nämndes till ledamot av ; år gamla,” och 450.har” Söndag Vaxdockan. SR " Torsd. 8. Sä i Re Osem HISHULT > 'VAXDÖCKAN | Söndag Farliga desperados, : Fred, 8 BA z .RAGGARNA HASSLOV > SLÅR mm, -|Markant sel : (Forts. fr. föreg. sid.) .. i AAA någon” minskning, Däremot vi. | sar" upprättade protokoll och ; rapporter en 'ökning och upps | gick i fjol till. 2.663 mot 2.347 under 1961. Bilismen ökar och det visar: sig också i att anta let ", utfärdade | stigit från ' 210 till. 232. Antalet : lämplighetsintyg - uppgår till hela 677.--:,-- s—" Folk tappar. mycket och. antalet inlämnade hittegods har stigit från 195 till 229 av wilka 89. funnit ägare mot 77 under : 1961. Inkomna anmälningar om I 1 v r mot 148 förut och av detta har förut, : po ; Fylleriet har ökat och 65 personer har omhändertagilts. för sådant mol 53. under 1961. För tjuvnadsbrott har vi tagit hand om 38 personer mot 35 tidigare och av: annan anledning har 29 tagits om hand mot. 17. året ih- nan. 'Natthärbärge har t anreg- terna beretts 36 personer, förut 11, sålunda en kraftig ökning medan ” brandlarmen - minskat inte bara i Laholms stad' utan även "iv hela "distriktet. Genom polisen har sålunda i hela Hök: utgått 12 brandlarm imot 23 un- sin intressanta redogörelse. Pr F oibollsledare > engelsk: 'riddare "Brittiska ”fotbollslandslagets bottom, blev - riddare av impe=” « vid årsskiftet traditionsenligt till högt förtjänta britter. . En av bamväldets premiärmi-- nistrar Keith 'Holyoake, Nya Zeeland, utnämndes till ”Com- chill bland sina namnicunnigaste medlemmar, Labouns' T1-årige ' ledare överhuselt,. viscount "Alexander of Hillsbonoutgh, upphöjdes : till earl. Han" började sin karriär som springpojke, kom in i par-” rinméinister och försvarsminister, Den kände fackföreningsleda. ren John Carron adlades. Carron jon medlemmar. Han är katolik och för några år sedan utnämn- Gregorius den. Storeg orden, Arthur Porritt, upphöjdes Hill: - en av imperiets bästa ' sprinters och medlem av Nya Zeelands OS-trupp i Paris och Amster- dam, En av Englands främsta och mest beresta ' sångare, Richard Lewis, utnämndes till riddare av: Imperieorden, Lewis har" framträtt ä Sverige, bl. a i Stockholms Konsentförening | och i radio, Lady Murdoch, änka . efter - den australiska tidnings- kungen Sir Keith Murdoch, ut- rieorden som erkänsla Pipe nes vi srenhotsverksamhet, — Ätta i över 100 år iJ önköpings län Jönköpings stad redovisar en folkmängdsminskning med 125. Invånareantalet är därmed 50904. Äldst i länet är Lovisa Vil- helmina Svensson, Mogenäs, 108 år och i Jönköping heter ålder- mannen Frans August Haugwitz ” Åtta av länets invånare är. över 100 år, medan 7 100 under 1963, Bland do ler £å fängelsedirektören, & Jönkö- Ping Lars Peter Damqvist, som fyller 100 år den I mars, Över 95 år är 73 av länets invånare fr de 90. 4 TN förkommet gods uppgår till 123 j 22 tillrättakommit mot 31 året, ' interimslicenser |" » för - Körkort | | Å der” 1961, slutar hr Carlstedt . "rieorden då drottning Elizabeth ' panilon of Honour” em riddaror- I den som har Sir Winston Chur- ' År lamentet 1922 och har varit ma. är ordförande" för Verkstadsar- betarförbundet & som har en mils ” de påven honom till riddare av Kungafamiljens livläkare, Sir bamonet. Han är född på Nya - Zeeland och var i sin ungdom > för hen- - som den 1 januari fyller 101 år. - ledare” i167år, ; Walter, Winter. utdeläde adelskap och ordnar | | 4 tenoren af > a — en; ån a I Eg ARS RR ng
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.